Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/493 av den 30 mars 2020 om systemet för falska och äkta handlingar online (Fado) och om upphävande av rådets gemensamma åtgärd 98/700/RIF

(1)

Det europeiska systemet för arkivering av bilder – falska och äkta handlingar online (Fado) – inrättades genom rådets gemensamma åtgärd 98/700/RIF (4) inom rådets generalsekretariat. Fado-systemet skapades för att underlätta utbytet av information om äkta handlingar och om kända förfalskningsmetoder mellan medlemsstaternas myndigheter. Fado-systemet möjliggör elektronisk lagring, snabbt utbyte och validering av information om äkta och falska handlingar. Med tanke på att upptäckt av falska handlingar är viktigt även för medborgare, organisationer och företag, har rådets generalsekretariat även gjort äkta handlingar tillgängliga i ett offentligt register över äkta identitets- och resehandlingar online, kallat Prado.

(2)

Eftersom förvaltningen av Fado-systemet är föråldrad och bör anpassas till den institutionella ram som inrättas genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), bör gemensam åtgärd 98/700/RIF upphöra att gälla och ersättas med ett nytt och uppdaterat instrument.

(3)

Denna förordning utgör den nödvändiga nya rättsliga grunden för styrningen av Fado-systemet.

(4)

Dokumentbedrägeri kan i slutändan undergräva den inre säkerheten i unionen. Användningen av Fado-systemet som ett elektroniskt lagringssystem som innehåller beskrivningar av kännetecken för både äkta och falska handlingar är ett viktigt verktyg i kampen mot dokumentbedrägeri, särskilt vid de yttre gränserna. Med tanke på att Fado-systemet bidrar till att upprätthålla en hög säkerhetsnivå i unionen genom att stödja polisen, gränsbevakningen och andra brottsbekämpande myndigheter i medlemsstaterna i kampen mot dokumentbedrägeri, utgör Fado-systemet ett viktigt verktyg för tillämpningen av Schengenregelverket.

(5)

Falska handlingar och identitetsbedrägerier upptäcks ofta vid de yttre gränserna, men kampen mot falska handlingar är ett område som omfattas av polissamarbete. Falska handlingar är pseudodokument, dokument som har förfalskats och dokument som har totalförfalskats. Användningen av falska handlingar i unionen har ökat betydligt under de senaste åren. Dokument- och identitetsbedrägeri innefattar framställning och användning av falska handlingar samt användning av äkta handlingar som erhållits genom bedrägligt förfarande. Falska handlingar är ett mångsidigt kriminellt verktyg eftersom de kan användas upprepade gånger för att stödja olika kriminella aktiviteter, inbegripet penningtvätt och terrorism. De metoder som används för att framställa falska handlingar blir alltmer förfinade, vilket gör att det behövs högkvalitativ information om hur avvikelser kan upptäckas, i synnerhet om säkerhetsdetaljer och kännetecken för förfalskning, och frekventa uppdateringar av sådan information.

(6)

Fado-systemet bör innehålla information om alla typer av äkta rese-, identitets-, uppehålls- och civilståndshandlingar, körkort och registreringsbevis som utfärdats av medlemsstaterna, om de laissez-passer-handlingar som utfärdats av unionen samt om falska versioner av sådana handlingar som de innehar. Fado-systemet bör kunna innehålla information om andra tillhörande officiella handlingar, i synnerhet sådana som används till stöd för ansökningar om officiella handlingar som utfärdas av medlemsstaterna, och om falska versioner av dessa. Fado-systemet bör också kunna innehålla information om alla typer av äkta rese-, identitets-, uppehålls- och civilståndshandlingar, körkort och registreringsbevis och om andra tillhörande officiella handlingar, i synnerhet sådana som används till stöd för ansökningar om officiella handlingar som utfärdas av tredje parter, såsom tredjeländer, territoriella enheter, internationella organisationer och andra enheter som omfattas av internationell rätt, samt om falska versioner av dessa.

(7)

Personuppgifter i Fado-systemet bör endast behandlas i den utsträckning som är nödvändig för Fado-systemets syften. Som en direkt konsekvens av det ändamål för vilket Fado-systemet skapades bör endast begränsad information om en identifierad eller identifierbar person lagras i Fado-systemet. Fado-systemet bör innehålla personuppgifter i form av en ansiktsbild eller alfanumeriska uppgifter endast i den mån de är kopplade till en handlings säkerhetsdetaljer eller förfalskningsmetoden. Det bör vara möjligt att lagra dessa begränsade personuppgifter antingen i form av olika delar som ingår i provexemplaren av äkta handlingar eller i form av pseudonymiserade uppgifter i äkta eller falska handlingar. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (byrån), som regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 (5) bör vidta nödvändiga åtgärder för att pseudonymisera alla de delar av personuppgifter som inte är nödvändiga med tanke på de ändamål för vilka uppgifterna behandlas, i enlighet med principen om uppgiftsminimering. Det bör inte vara möjligt att söka på delar av personuppgifter i Fado-systemet, och det bör inte heller vara möjligt att identifiera någon fysisk person genom Fado-systemet utan ytterligare uppgifter. Fado-systemet bör inte användas för identifiering av fysiska personer.

(8)

All behandling av personuppgifter som utförs av medlemsstaterna inom ramen för denna förordning bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (6) eller Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (7), beroende på vad som är tillämpligt.

(9)

Även om medlemsstaterna har möjlighet att bibehålla eller utveckla sina egna nationella system med information om äkta och falska handlingar bör de vara skyldiga att förse byrån med information om äkta handlingar som de utfärdar, inklusive säkerhetsdetaljer, samt om falska versioner av sådana handlingar som de innehar. Byrån bör föra in den informationen i Fado-systemet och garantera informationens enhetlighet och kvalitet.

(10)

Unionen utfärdar laissez-passer-handlingar till ledamöter och medlemmar av unionens institutioner, organ och byråer och anställda i unionen för tjänsteändamål i enlighet med rådets förordning (EU) nr 1417/2013 (8). Unionen bör vara skyldig att förse byrån med information om sådana äkta handlingar och deras säkerhetsdetaljer.

(11)

Olika intressenter, däribland allmänheten, bör ges olika nivåer av åtkomst till Fado-systemet, beroende på deras behov och hur pass känsliga uppgifterna i fråga är.

(12)

För att säkerställa att medlemsstaterna utövar en hög nivå av kontroll av dokumentbedrägerier bör de myndigheter i medlemsstaterna som är behöriga på området dokumentbedrägeri, till exempel polis, gränskontroll och andra brottsbekämpande myndigheter samt andra berörda nationella myndigheter ges åtkomst till Fado-systemet, med en åtkomstnivå som är anpassad efter deras respektive behov enligt principen om behovsenlig behörighet. Medlemsstaterna bör fastställa vilka myndigheter som är behöriga och den nivå av åtkomst de ska ges. Kommissionen och byrån bör även fastställa vilka av deras administrativa enheter som ska vara behöriga att få åtkomst till Fado-systemet. Fado-systemet bör ge användarna tillgång till information om nya förfalskningsmetoder som avslöjas och om nya äkta handlingar som finns i omlopp, beroende på deras åtkomsträttigheter.

(13)

Under de senaste åren har byrån utvecklat sakkunskap inom dokumentbedrägerier. Byråns sakkunskap bör därför bidra till samverkanseffekter som medlemsstaterna kan dra nytta av på detta område. Byrån bör ta över och driva Fado-systemet i enlighet med förordning (EU) 2019/1896. Det övertagandet bör inte påverka de aktörer som redan har åtkomst till Fado-systemet, nämligen kommissionen, byrån, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 (9), medlemsstaterna och allmänheten. Efter att byrån tar över Fado-systemet bör den stödja medlemsstaterna när det gäller att upptäcka falska handlingar. Dessutom kan vid behov Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 (10) tillhandahålla byrån tekniskt stöd i enlighet med förordning (EU) 2019/1896.

(14)

Det bör säkerställas att Fado-systemet förblir fullt operativt under övergångsperioden fram till dess att överföringen faktiskt har skett och den befintliga informationen har överförts till det nya systemet. Äganderätten till befintliga data bör därefter överföras till byrån.

(15)

Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas behörighet i fråga om erkännande av pass, resehandlingar, viseringar eller andra identitetshandlingar.

(16)

I syfte att ge unionens institutioner, organ och byråer, förutom kommissionen och byrån, tredje parter, såsom tredjeländer, territoriella enheter, internationella organisationer och andra enheter som omfattas av internationell rätt eller privata enheter, såsom flygbolag och andra transportföretag, åtkomst till information i Fado-systemet, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på fastställandet av åtgärder för att ge begränsad åtkomst till Fado-systemet för dessa unionens institutioner, organ och byråer, tredje parter, samt privata enheter. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (11). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(17)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på Fado-systemets tekniska struktur, fastställandet av de tekniska specifikationerna, förfarandena för kontroll och verifiering av information samt fastställandet av datum för byråns faktiska genomförande av Fado-systemet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (12).

(18)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna förordning, besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.

(19)

Irland deltar i denna förordning i enlighet med artikel 5.1 i protokoll nr 19 om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och i enlighet med artikel 6.2 i rådets beslut 2002/192/EG (13).

(20)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (14), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 H i rådets beslut 1999/437/EG (15).

(21)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (16), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 H i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/149/RIF (17).

(22)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (18), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 H i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/349/EU (19).

(23)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 46 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (20) och avgav ett yttrande den 3 december 2018.