Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/850 av den 30 maj 2022 om ett datoriserat system för gränsöverskridande elektroniskt utbyte av uppgifter på området civil- och straffrättsligt samarbete (e-Codex-systemet) och om ändring av förordning (EU) 2018/1726 (Text av betydelse för EES)

(1)

Att säkerställa medborgares och företags faktiska tillgång till rättslig prövning och underlätta civilrättsligt – inbegripet handelsrättsligt – och straffrättsligt samarbete mellan medlemsstaterna är några av de viktigaste målen för unionens område med frihet, säkerhet och rättvisa, som fastställs i tredje delen avdelning V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(2)

Det är ibland av flera skäl svårt att få tillgång till rättssystem, till exempel på grund av formalistiska och dyra rättsliga förfaranden, stora förseningar i förfarandena och höga kostnader för att använda domstolssystem.

(3)

Det är följaktligen viktigt att utveckla lämpliga kanaler för att säkerställa att rättssystem kan samarbeta effektivt på digital väg. Därför är det avgörande att på unionsnivå inrätta ett it-system som möjliggör snabbt, direkt, interoperabelt, hållbart, tillförlitligt och säkert gränsöverskridande elektroniskt utbyte av ärenderelaterade uppgifter, samtidigt som rätten till skydd av personuppgifter alltid respekteras. Ett sådant system bör bidra till att förbättra tillgången till rättslig prövning och öka öppenheten genom att göra det möjligt för medborgare och företag att utbyta dokument och bevis i digital form med rättsliga eller andra behöriga myndigheter när detta föreskrivs i nationell rätt eller unionsrätt. Systemet bör stärka medborgarnas förtroende för unionen och det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaternas rättsliga och andra behöriga myndigheter.

(4)

Digitalisering av civil- och straffrättsliga förfaranden bör uppmuntras i syfte att stärka rättsstatsprincipen och garantierna för de grundläggande rättigheterna i unionen, särskilt genom att underlätta tillgången till rättslig prövning.

(5)

Denna förordning rör gränsöverskridande elektroniskt utbyte av uppgifter på området civil- och straffrättsligt samarbete. Civil- och straffrättsligt samarbete och rättsliga eller andra behöriga myndigheters respektive befogenheter bör förstås i enlighet med unionsrättsakter och rättspraxis från Europeiska unionens domstol.

(6)

Det har tidigare utvecklats verktyg för gränsöverskridande elektroniskt utbyte av ärenderelaterade uppgifter som inte har ersatt eller krävt kostsamma ändringar av de befintliga back-end-system som har inrättats i medlemsstaterna. e-Codex-systemet (e-Justice Communication via On-line Data Exchange) är det viktigaste av de verktyg som har utvecklats hittills.

(7)

e-Codex-systemet är ett verktyg som särskilt utformats för att underlätta gränsöverskridande elektroniskt utbyte av uppgifter på området civil- och straffrättsligt samarbete. Mot bakgrund av den ökade digitaliseringen av civil- och straffrättsliga förfaranden syftar e-Codex-systemet till att effektivisera den gränsöverskridande kommunikationen mellan behöriga myndigheter och att underlätta medborgarnas och företagens tillgång till rättslig prövning. Fram till dess att e-Codex-systemet överlämnas till Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 (3), kommer e-Codex-systemet att förvaltas av ett konsortium av medlemsstater och organisationer med finansiering från unionsprogram (den enhet som förvaltar e-Codex-systemet).

(8)

e-Codex-systemet erbjuder en interoperabel lösning för att rättsväsendet ska kunna koppla samman it-systemen hos de behöriga nationella myndigheterna, såsom domstolarna, eller andra organisationer. e-Codex-systemet bör därför betraktas som den lämpligaste lösningen för ett interoperabelt, säkert och decentraliserat kommunikationsnät mellan nationella it-system på området civil- och straffrättsligt samarbete.

(9)

I denna förordning inkluderar elektroniskt utbyte av uppgifter allt innehåll som kan överföras i elektronisk form med hjälp av e-Codex-systemet, såsom text eller ljud, bildinspelningar eller audiovisuella inspelningar, i form av antingen strukturerade eller ostrukturerade data, filer eller metadata.

(10)

Denna förordning föreskriver inte obligatorisk användning av e-Codex-systemet. Samtidigt bör denna förordning på intet sätt hindra medlemsstaterna från att utveckla och bibehålla pilotanvändningsområden.

(11)

e-Codex-systemet består av två programvarukomponenter: en nätsluss för utbyte av meddelanden med andra nätslussar samt en anslutningstjänst med ett antal funktioner för utbyte av meddelanden mellan nationella it-system. I dagsläget bygger nätslussen på en byggsten i Fonden för ett sammanlänkat Europa som förvaltas av kommissionen, kallad eDelivery, medan förvaltningen av anslutningstjänsten sköts av den enhet som förvaltar e-Codex-systemet. Anslutningstjänsten tillhandahåller funktioner såsom verifiering av elektroniska signaturer via ett säkerhetsbibliotek och mottagningsbevis. Dessutom har den enhet som förvaltar e-Codex-systemet tagit fram datascheman för digitala formulär som ska användas i de specifika civil- och straffrättsliga förfarandena inom ramen för pilotetappen av e-Codex-systemet.

(12)

Med tanke på e-Codex-systemets betydelse för gränsöverskridande utbyten på området rättsligt samarbete i unionen bör e-Codex-systemet inrättas genom en hållbar unionsrättslig ram med regler för dess funktion och utveckling. En sådan rättslig ram bör säkerställa skyddet av de grundläggande rättigheterna såsom dessa föreskrivs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt de som stadfästs i avdelning VI, och i synnerhet i artikel 47 om rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol. Den bör inte på något sätt undergräva skyddet av processuella rättigheter som är väsentliga för skyddet av dessa grundläggande rättigheter. Den bör också tydligt ange och utforma komponenterna i e-Codex-systemet för att garantera dess tekniska hållbarhet och säkerhet. e-Codex-systemet bör fastställa it-komponenterna i en e-Codex-åtkomstpunkt, som bör bestå av en nätsluss för säker kommunikation med andra identifierade nätslussar och en anslutningstjänst för att möjliggöra utbytet av meddelanden. e-Codex-systemet bör också omfatta standarder för digitala förfaranden för att stödja användningen av e-Codex-åtkomstpunkter för rättsliga förfaranden som föreskrivs i antagna unionsrättsakter på området civil- och straffrättsligt samarbete och för att möjliggöra informationsutbyte mellan e-Codex-åtkomstpunkterna.

(13)

Eftersom semantisk interoperabilitet, som är en av nivåerna av interoperabilitet, bör vara en faktor som bidrar till att uppnå denna förordnings mål att skapa en standardiserad och meningsfull interaktion mellan två eller flera parter, bör särskild hänsyn tas till EU:s basvokabulär inom e-juridik, som är en resurs för återanvändbara semantiska termer och definitioner som används för att säkerställa uppgifternas enhetlighet och kvalitet över tid och inom alla användningsområden.

(14)

Eftersom det är nödvändigt att säkerställa den långsiktiga hållbarheten i e-Codex-systemet och dess styrning, samtidigt som principen om rättsväsendets oberoende iakttas, bör en lämplig enhet för förvaltningen av e-Codex-systemet utses. Rättsväsendets oberoende inom ramen för styrningen av e-Codex-systemet inom den enheten bör säkerställas.

(15)

Den lämpligaste enheten för förvaltningen av e-Codex-systemet är en byrå, eftersom dess styrningsstruktur tillåter medlemsstaterna att delta i förvaltningen av e-Codex-systemet genom att delta i byråns styrelse, programstyrelse och rådgivande grupp. eu-Lisa har relevant erfarenhet av att förvalta stora it-system. eu-Lisa bör därför anförtros förvaltningen av e-Codex-systemet. Det är också nödvändigt att anpassa den befintliga styrningsstrukturen för eu-Lisa genom att anpassa styrelsens ansvarsområden och genom att inrätta en rådgivande grupp för e-Codex. Förordning (EU) 2018/1726 bör därför ändras i enlighet med detta. En särskild programstyrelse för e-Codex bör också inrättas, med beaktande av könsbalansen. Programstyrelsen för e-Codex bör ge eu-Lisas styrelse råd om prioriteringen av verksamheter, inbegripet om utveckling av standarder för digitala förfaranden, nya funktioner och nya programvaruversioner.

(16)

I enlighet med artikel 19 i förordning (EU) 2018/1726 är eu-Lisas styrelses uppgifter bland annat att säkerställa att eu-Lisas alla beslut och åtgärder som påverkar stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa respekterar principen om rättsväsendets oberoende. eu-Lisas styrningsstruktur och finansieringssystem ger ytterligare garantier för att denna princip respekteras. Det är också viktigt att involvera jurister, andra experter och relevanta aktörer i styrningen av e-Codex-systemet genom den rådgivande gruppen för e-Codex och programstyrelsen för e-Codex. De detaljerade arrangemangen och villkoren för juristers, andra experters och relevanta aktörers deltagande bör göra det möjligt för dem att delta och rådfrågas på ett ändamålsenligt sätt, nämligen genom att det säkerställs att deras återkoppling vederbörligen beaktas.

(17)

Med tanke på eu-Lisas prioriterade uppgifter att utveckla och förvalta in- och utresesystemet, EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), det centraliserade systemet för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN), Schengens reviderade informationssystem (SIS), informationssystemet för viseringar (VIS) och Eurodac, samt den strategiska uppgiften att inrätta en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem, bör eu-Lisa ta över ansvaret för e-Codex-systemet mellan den 1 juli 2023 och den 31 december 2023.

(18)

e-Codex-korrespondenter bör ha rätt att begära och erhålla tekniskt stöd enligt denna förordning, och de bör stödja driften av e-Codex-systemet bland medlemsstaterna. I servicenivåkraven för den verksamhet som ska utföras av eu-Lisa bör frågan regleras om antalet e-Codex-korrespondenter i medlemsstaterna och i kommissionen, som ska stå i proportion till det antal e-Codex-åtkomstpunkter som har auktoriserats av medlemsstaterna eller kommissionen och till det antal standarder för digitala förfaranden som de tillämpar.

(19)

e-Codex-systemet kan användas i gränsöverskridande civil- och straffrättsliga ärenden. Det bör vara möjligt att använda e-Codex-systemet och komponenterna i e-Codex-systemet för andra ändamål utanför tillämpningsområdet för rättsligt samarbete enligt nationell rätt eller unionsrätten, under förutsättning att sådan användning inte försämrar användningen av e-Codex-systemet. Denna förordning är endast tillämplig på gränsöverskridande utbyte av uppgifter mellan anslutna system via auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter, i enlighet med motsvarande standarder för digitala förfaranden.

(20)

eu-Lisa bör ansvara för komponenterna i e-Codex-systemet, med undantag för förvaltningen av nätslussen, eftersom den för närvarande tillhandahålls sektorsövergripande av kommissionen inom ramen för eDelivery. eu-Lisa bör ta över det fulla ansvaret för förvaltningen av anslutningstjänsten och standarderna för digitala förfaranden från den enhet som förvaltar e-Codex-systemet. Med tanke på att nätslussen och anslutningstjänsten är integrerade komponenter i e-Codex-systemet bör eu-Lisa säkerställa att anslutningstjänsten är kompatibel med den senaste versionen av nätslussen. I detta syfte bör kommissionen inkludera eu-Lisa i det förberedande arbete som utförs innan eu-Lisa tar över ansvaret för e-Codex-systemet samt i det relevanta styrningsorganet för eDelivery från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

(21)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (4). De genomförandeakter som antas inom den ramen bör fastställa miniminivåerna för de tekniska specifikationer och standarder, inbegripet för säkerhet och metoder för kontroll av integritet och äkthet, som ska ligga till grund för e-Codex-systemets komponenter, servicenivåkraven för den verksamhet som utförs av eu-Lisa och andra nödvändiga tekniska specifikationer för denna verksamhet, inbegripet antalet e-Codex-korrespondenter för de auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkterna, som ska stå i proportion till antalet auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter och till det antal standarder för digitala förfaranden som de tillämpar, samt de specifika arrangemangen för överlämnandet och övertagandet av e-Codex-systemet. Genomförandeakter bör också kunna fastställa standarder för digitala förfaranden till stöd för användningen av e-Codex-systemet i förfarandena på området civil- och straffrättsligt samarbete.

(22)

Anslutningstjänsten bör tekniskt kunna stödja alla slags elektroniska stämplar och elektroniska underskrifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 (5). De miniminivåer för tekniska specifikationer och standarder som fastställs av kommissionen bör omfatta operativa säkerhetsstandarder i fråga om anslutningstjänsten. De säkerhetskrav som ställs på anslutningstjänstens funktion bör ta hänsyn till standarder för informationssäkerhet och befintliga unionsrättsakter, såsom Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 910/2014, (EU) 2016/679 (6) och (EU) 2018/1725 (7) samt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (8).

(23)

eu-Lisas specifika ansvarsområden när det gäller förvaltningen av e-Codex-systemet bör fastställas.

(24)

eu-Lisas uppgifter bör omfatta tillägg av nya funktioner till e-Codex-systemet vid behov. En sådan ny funktion bör vara en funktion i anslutningstjänsten som gör det möjligt att hämta relevanta statistiska uppgifter om det antal tekniska meddelanden som sänds och tas emot via varje auktoriserad e-Codex-åtkomstpunkt.

(25)

På nationell nivå bör offentliga myndigheter eller juridiska personer, såsom privata företag och organisationer som företräder rättstillämpare, kunna auktoriseras att driva e-Codex-åtkomstpunkter. Medlemsstaterna bör föra en förteckning över sådana auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter och anmäla dem till eu-Lisa för att göra det möjligt för dem att samverka med varandra inom ramen för de relevanta förfarandena. Enheter som driver auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter på nationell nivå ska uppfylla de krav och principer för dataskydd som fastställs i förordning (EU) 2016/679. På unionsnivå bör kommissionen kunna auktorisera unionens institutioner, organ och byråer att driva e-Codex-åtkomstpunkter. Kommissionen bör föra en förteckning över sådana auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter och anmäla dem till eu-Lisa för att göra det möjligt för dem att samverka med varandra inom ramen för de relevanta förfarandena. Enheter som driver auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter på unionsnivå ska uppfylla de krav och principer för dataskydd som fastställs i förordning (EU) 2018/1725. Medan eu-Lisa bör säkerställa förvaltningen av e-Codex-systemet bör ansvaret för att inrätta och driva de auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkterna med beaktande av e-Codex-systemets decentraliserade karaktär uteslutande ligga hos de enheter som driver de relevanta auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkterna. En enhet som driver en auktoriserad e-Codex-åtkomstpunkt bör bära ansvaret för eventuella skador till följd av driften av den auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkten, i enlighet med tillämplig rätt. Medlemsstaterna och kommissionen bör kontrollera att enheter som driver auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter har den tekniska utrustning och de personalresurser som krävs för att garantera att e-Codex-systemet fungerar väl och på ett tillförlitligt sätt. I fall då dessa enheter inte har den tekniska utrustning och de personalresurser som krävs bör deras auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkt förlora sin auktorisation.

(26)

Medlemsstaterna bör övervaka de auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter som de är ansvariga för, särskilt om de drivs av enheter som inte är offentliga myndigheter. Medlemsstaterna bör säkerställa att det finns adekvata datasäkerhetsåtgärder.

(27)

Medlemsstaterna bör informera allmänheten om e-Codex-systemet genom en uppsättning storskaliga kommunikationskanaler, inbegripet webbplatser och sociala medieplattformar.

(28)

Även om det ankommer på varje medlemsstat att fastställa de standarder för digitala förfaranden som varje e-Codex-åtkomstpunkt som den har auktoriserat har rätt att tillämpa, bör varje medlemsstat ändå säkerställa att alla standarder för digitala förfaranden som antas genom genomförandeakter enligt denna förordning är tillämpliga på dess territorium.

(29)

En mekanism bör inrättas för att övervaka effekterna av instrument som möjliggör gränsöverskridande elektroniskt utbyte av uppgifter på området civil- och straffrättsligt samarbete i unionen. De enheter som driver auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter bör därför systematiskt kunna samla in och bibehålla fullständiga uppgifter om användningen av e-Codex-systemet. Detta bör inte bara underlätta medlemsstaternas arbete med att samla in relevanta uppgifter och säkerställa ömsesidig ansvarighet och öppenhet, utan även avsevärt underlätta kommissionens efterhandskontroll av de unionsrättsakter som antas på området civil- och straffrättsligt samarbete. Den insamlade informationen bör endast omfatta aggregerade uppgifter och bör inte utgöra personuppgifter.

(30)

När eu-Lisa tillhandahåller tekniskt stöd till e-Codex-korrespondenter i samband med e-Codex-systemet bör eu-Lisa fungera som en gemensam kontaktpunkt, även med avseende på nätslussen.

(31)

eu-Lisa bör upprätthålla en hög säkerhetsnivå i utförandet av sina uppgifter. Vid genomförande av ytterligare teknisk utveckling av programvara eller utveckling av uppgraderingar bör eu-Lisa genomföra principerna om inbyggd säkerhet och inbyggt dataskydd och dataskydd som standard, i enlighet med förordning (EU) 2018/1725. En enhet som driver en auktoriserad e-Codex-åtkomstpunkt bör ansvara för säkerheten och skyddet för de uppgifter som överförs via dess auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkt.

(32)

Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, såsom de definieras i artikel 2 i avtalet mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts i Europeiska unionens intresse (9) bör inte överföras via e-Codex-systemet såvida inte de relevanta villkor som föreskrivs i det avtalet, i andra unionsrättsakter och i nationell rätt är uppfyllda.

(33)

För att eu-Lisa ska kunna förbereda övertagandet av e-Codex-systemet på ett tillfredsställande sätt bör den enhet som förvaltar e-Codex-systemet lämna in, senast den 31 december 2022, ett överlämningsdokument med detaljerade arrangemang för överföringen av e-Codex-systemet, inbegripet kriterierna för en framgångsrik överlämnandeprocess och ett framgångsrikt slutförande av denna process, i enlighet med genomförandeakter antagna av kommissionen i enlighet med denna förordning. Överlämningsdokumentet bör omfatta komponenterna i e-Codex-systemet, inbegripet nätslussen, anslutningstjänsten och standarderna för digitala förfaranden samt relevanta stödjande programvaruprodukter, dokumentation och andra tillgångar. Kommissionen bör övervaka överlämnande- och övertagandeprocessen för att säkerställa att den överensstämmer med de genomförandeakter som antagits i enlighet med denna förordning och med överlämningsdokumentet. Övertagandet bör ske först när kommissionen, efter samråd med den enhet som förvaltar e-Codex-systemet och eu-Lisa, har förklarat att processen är framgångsrikt slutförd. Efter det att överlämningsdokumentet har lämnats in och fram till dess att e-Codex-systemet framgångsrikt har överlämnats till eu-Lisa, bör den enhet som förvaltar e-Codex-systemet inte göra ändringar av e-Codex-systemet eller leverera några nya programvaruversioner för andra ändamål än att genomföra korrigerande underhåll av e-Codex-systemet.

(34)

Som en del av överlämnandet av e-Codex-systemet till eu-Lisa bör det säkerställas att alla immateriella rättigheter eller nyttjanderätter som rör e-Codex-systemet samt relevanta stödjande programvaruprodukter, dokumentation och andra tillgångar överförs till eu-Lisa så att eu-Lisa kan fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning. För e-Codex-systemets viktigaste programvarukomponenter är det dock inte nödvändigt med ett avtal för överföringen, eftersom dessa programvarukomponenter är baserade på öppen källkod och omfattas av licensen till öppen källkod från Europeiska unionen.

(35)

För att kommissionen regelbundet ska kunna utvärdera e-Codex-systemet bör eu-Lisa vartannat år rapportera till kommissionen om e-Codex-systemets tekniska utveckling och tekniska funktion. För att bidra till denna rapport bör medlemsstaterna förse eu-Lisa med relevant information om de auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkterna för de anslutna systemen inom deras territorium, och kommissionen bör tillhandahålla relevant information om de auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter som drivs av unionens institutioner, organ och byråer.

(36)

Den rådgivande gruppen för e-Codex bör förse eu-Lisa med nödvändig sakkunskap om e-Codex-systemet, särskilt genom att främja utbyte av erfarenheter och bästa praxis. Det bör vara möjligt för den rådgivande gruppen för e-Codex att delta i utarbetandet av nya standarder för digitala förfaranden, inbegripet sådana som lanseras på initiativ från medlemsstaterna.

(37)

Mandatperioden för ledamöterna i programstyrelsen för e-Codex och deras suppleanter bör kunna förnyas. Vederbörlig hänsyn bör tas till de olika medlemsstaternas representation i programstyrelsen för e-Codex, som när så är möjligt bör främjas i syfte att säkerställa att alla medlemsstater är representerade i programstyrelsen för e-Codex över tid.

(38)

Programstyrelsen för e-Codex bör vid utförandet av sina uppgifter säkerställa att alla åtgärder som vidtas av eu-Lisa i fråga om e-Codex-systemet överensstämmer med principen om rättsväsendets oberoende, oavsett om åtgärderna är av teknisk art, till exempel åtgärder som gäller infrastruktur, datahantering och dataseparation, eller av organisatorisk art, till exempel åtgärder som avser nyckelpersonal och andra mänskliga resurser.

(39)

För att göra det möjligt för Europaparlamentet och rådet att bedöma framgången med överföringen av e-Codex-systemet och hur väl e-Codex-systemet fungerar i allmänhet, bör kommissionen regelbundet göra samlade utvärderingar av e-Codex-systemet. Kommissionen bör utarbeta en första sådan utvärdering tre år efter det att eu-Lisa tar över ansvaret för e-Codex-systemet och därefter vart fjärde år.

(40)

eu-Lisa bör ges tillräckliga resurser för att säkerställa att den på ett adekvat sätt kan fullgöra sina nya uppgifter enligt denna förordning. De resurser som avsatts för driften av e-Codex-systemet i enlighet med denna förordning bör inte användas för något annat ändamål.

(41)

Vad beträffar kostnader som uppstår vid utförandet av de uppgifter som fastställs i denna förordning, bör denna förordning på intet sätt hindra medlemsstaterna från att ansöka om finansiering från unionens finansieringsprogram för genomförandet av e-Codex-systemet på nationell nivå.

(42)

Denna förordning hindrar på intet sätt att information, särskilt de anmälningar som föreskrivs i denna förordning, lämnas till eu-Lisa på ett automatiserat sätt i den mån detta medges i nationell rätt.

(43)

Denna förordning anger inte någon särskild rättslig grund för behandling av personuppgifter. All behandling av personuppgifter enligt denna förordning bör ske i enlighet med tillämpliga dataskyddsregler. Förordning (EU) 2016/679 samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG (10) och (EU) 2016/680 är tillämpliga på behandling av personuppgifter som utförs av enheter som driver auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter som är etablerade inom medlemsstaternas territorium i enlighet med den här förordningen.

(44)

Förordning (EU) 2018/1725 är tillämplig på den behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer enligt den här förordningen.

(45)

Det bör vara möjligt för internationella organisationer eller deras underordnade organ, som lyder under folkrätten, eller andra relevanta enheter eller organ, som inrättats genom eller på grundval av ett avtal mellan två eller flera länder, att delta i e-Codex-systemet som relevanta aktörer efter det att dess operativa förvaltning har anförtrotts eu-Lisa. För detta ändamål, och för att säkerställa en ändamålsenlig, standardiserad och säker drift av e-Codex-systemet, bör det vara möjligt för eu-Lisa att ingå samarbetsavtal med dessa organisationer, organ och enheter enligt förordning (EU) 2018/1726.

(46)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att inrätta e-Codex-systemet på unionsnivå och att anförtro eu-Lisa uppdraget att förvalta systemet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(47)

Kommissionen bör undersöka möjligheten att låta tredjeländer delta i e-Codex-systemet och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för att möjliggöra sådant deltagande och för att fastställa regler och protokoll för detta ändamål.

(48)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(49)

I enlighet med artiklarna 1, 2 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(50)

eu-Lisa har sitt säte i Tallinn, Estland. Med hänsyn till e-Codex-systemets särskilda karaktär och särdrag ansågs det lämpligt att utveckla och operativt förvalta det i Tallinn, Estland.

(51)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 26 januari 2021.