Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/606 av den 15 mars 2023 om ändring av förordning (EU) 2015/760 vad gäller kraven avseende investeringsstrategi och driftsvillkor för europeiska långsiktiga investeringsfonder och omfattningen av godtagbara investeringstillgångar, kraven på portföljsammansättning och diversifiering samt penninglån och andra fondbestämmelser (Text av betydelse för EES)

(1)

Sedan antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 (3) har endast ett fåtal europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltif-fonder) auktoriserats. Dessa fonders samlade nettotillgångar uppskattades till cirka 2 400 000 000 EUR år 2021.

(2)

Enligt tillgängliga marknadsdata har Eltif-segmentet inte utvecklats i den takt som förväntades, trots att unionen satsar på att främja långsiktig finansiering i unionen.

(3)

Vissa egenskaper hos Eltif-marknaden, bland annat det låga antalet fonder, de små nettotillgångarna, de få jurisdiktioner där Eltif-fonder har sitt säte samt övervikten av vissa godtagbara investeringskategorier i portföljsammansättningen, visar att marknaden är koncentrerad, både geografiskt och i fråga om investeringstyp. Dessutom verkar det råda brist på medvetenhet och finanskunskap samt, framför allt, en låg nivå av förtroende och tillförlitlighet när det gäller finanssektorn, som måste övervinnas för att göra Eltif-fonder mer tillgängliga och populära bland icke-professionella investerare. Det är därför nödvändigt att se över hur den rättsliga ramen för Eltif-fonders drift fungerar för att säkerställa att fler investeringar kanaliseras till företag som behöver kapital och till långsiktiga investeringsprojekt.

(4)

Syftet med förordning (EU) 2015/760 är för närvarande att kanalisera kapital till europeiska långsiktiga investeringar i unionens realekonomi. Som ett resultat av detta kan den största delen av Eltif-fonders tillgångar och investeringar eller de huvudsakliga intäkterna eller vinsterna från sådana tillgångar och investeringar finnas inom unionen. Långsiktiga investeringar i projekt, företag och infrastruktur i tredjeländer kan emellertid också ge kapital till Eltif-fonder och därmed gynna unionens ekonomi. Detta kan ske på flera olika sätt, inbegripet genom investeringar som främjar utvecklingen av gränsregioner, förbättrar det kommersiella, finansiella och tekniska samarbetet och underlättar investeringar i miljöprojekt och projekt för hållbar energi. Vissa långsiktiga tillgångar och investeringar som gynnar unionens realekonomi kommer nämligen oundvikligen att finnas i tredjeländer, såsom optiska undervattenskablar som förbinder Europa med andra kontinenter, uppförande av terminaler för flytande naturgas och tillhörande infrastruktur, eller gränsöverskridande investeringar i installationer och anläggningar för förnybar energi som bidrar till elnätets motståndskraft och unionens energitrygghet. Eftersom investeringar i godkända portföljföretag och i godtagbara tillgångar i tredjeland kan medföra fördelar för investerare och Eltif-förvaltare, och för ekonomin, infrastrukturen, klimatet och den miljömässiga hållbarheten samt medborgarna i sådana tredjeländer, bör förordning (EU) 2015/760 inte hindra att huvuddelen av Eltif-fonders tillgångar och investeringar eller de huvudsakliga intäkterna eller vinsterna från sådana tillgångar och investeringar är belägna i ett tredjeland.

(5)

I enlighet med detta, och även med beaktande av Eltif-fonders potential att underlätta långsiktiga investeringar i bland annat energi- och transportinfrastruktur samt social infrastruktur, och skapande av arbetstillfällen och att bidra till uppnåendet av den europeiska gröna given, bör förordning (EU) 2015/760 ändras så att dess mål blir att underlätta anskaffning och kanalisering av kapital till långsiktiga investeringar i realekonomin, inbegripet till investeringar som främjar den europeiska gröna given och andra prioriterade områden, och att säkerställa att kapitalflödena kanaliseras till projekt som för in unionens ekonomi på en väg mot smart och hållbar tillväxt för alla.

(6)

Kapitalförvaltare måste få större möjligheter att investera i breda kategorier av reala tillgångar. Reala tillgångar bör därför anses utgöra en kategori av godtagbara tillgångar, förutsatt att dessa reala tillgångar har ett värde på grund av sin art eller substans. Sådana reala tillgångar omfattar fast egendom, såsom kommunikations-, miljö-, energi- eller transportinfrastruktur, samhällsinfrastruktur, bland annat pensionärsbostäder eller sjukhus, infrastruktur för utbildning, hälso- och välfärdsstöd eller industrianläggningar eller andra anläggningar samt andra tillgångar, inbegripet immateriella rättigheter, fartyg, utrustning, maskiner, flygplan eller järnvägsvagnar.

(7)

Investeringar i kommersiell egendom, anläggningar eller faciliteter för utbildning, rådgivning, forskning, utveckling, inbegripet infrastruktur och andra tillgångar som genererar ekonomiska eller sociala fördelar, idrott eller bostäder, även äldreboenden eller sociala bostäder, bör också anses vara godtagbara investeringar i reala tillgångar, eftersom de kan bidra till målet om smart och hållbar tillväxt för alla. För att möjliggöra förverkligandet av investeringsstrategier på områden där direkta investeringar i reala tillgångar inte är möjliga eller är olönsamma, bör godtagbara investeringar i reala tillgångar även omfatta investeringar i vattenrätter, skogsbruksrätter, byggrätter och mineralrättigheter.

(8)

Begreppet godtagbara investeringstillgångar bör tolkas som att det exkluderar konst, manuskript, vin, smycken eller andra tillgångar som inte i sig utgör långsiktiga investeringar i realekonomin.

(9)

Eltif-fonder måste bli attraktivare för kapitalförvaltare och Eltif-förvaltare måste få tillgång till flera olika investeringsstrategier för att undvika att Eltif-fonders godtagbara tillgångar och investeringsverksamheter begränsas på ett otillbörligt sätt. Huruvida reala tillgångar är godtagbara bör inte vara beroende av deras art och syften eller av miljörelaterade, sociala eller styrningsrelaterade frågor och därmed sammanhängande hållbarhetsrelaterade upplysningar och liknande villkor, som redan omfattas av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2019/2088 (4) och (EU) 2020/852 (5). Eltif-fonder ska dock fortsätta att omfattas av de skyldigheter som följer av förordning (EU) 2019/2088 avseende hållbarhetsrelaterade upplysningar. I synnerhet när Eltif-fonder antingen främjar miljömässiga eller sociala egenskaper eller har hållbara investeringar som mål ska de uppfylla informationskraven i artikel 8 eller 9 i förordning (EU) 2019/2088, beroende på vad som är tillämpligt, som var och en innehåller detaljerade transparenskrav för upplysningar som ska lämnas innan avtal ingås.

(10)

För att uppmuntra privata kapitalflöden till mer miljömässigt hållbara investeringar bör det klargöras att Eltif-fonder också kan investera i gröna obligationer. Samtidigt bör det också säkerställas att Eltif-fonder är inriktade på långsiktiga investeringar och att kraven i förordning (EU) 2015/760 avseende godtagbara investeringstillgångar iakttas. Gröna obligationer som uppfyller dessa godtagbarhetskrav och som emitteras enligt Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska gröna obligationer bör därför uttryckligen inkluderas i förteckningen över godtagbara investeringstillgångar.

(11)

För att investerare ska få bättre tillgång till mer aktuell och fullständig information om Eltif-marknaden måste mer detaljerad information tillhandahållas i tid i det centrala offentliga register som föreskrivs i förordning (EU) 2015/760. Det registret bör därför innehålla mer information än det för närvarande gör, inbegripet, om den är tillgänglig, Eltif-fondens identifieringskod för juridiska personer (LEI-kod) och dess nationella identifieringskod, Eltif-förvaltarens namn, adress och identifieringskod för juridiska personer, Eltif-fondens internationella standardnummer för värdepapper (ISIN-kod), och varje enskild andels- eller aktieklass, Eltif-fondens behöriga myndighet och hemmedlemsstat, de medlemsstater där Eltif-fonden marknadsförs, huruvida Eltif-fonden kan marknadsföras till icke-professionella investerare eller endast till professionella investerare, det datum då Eltif-fonden auktoriserades och det datum då den började marknadsföras.

(12)

Eltif-fonder kan göra investeringar via finansiella intermediärer, inklusive specialföretag och värdepapperiserings- eller tillgångsförvaltningsenheter eller holdingbolag. Förordning (EU) 2015/760 föreskriver för närvarande att godkända portföljföretag endast får investera i egetkapital- eller hybridkapitalinstrument om dessa företag är majoritetsägda dotterbolag, vilket i hög grad begränsar omfattningen av de godtagbara tillgångarna. Eltif-fonder bör därför i allmänhet ha möjlighet att göra minoritetssaminvesteringar i investeringsmöjligheter. Denna möjlighet bör ge Eltif-fonder mer flexibilitet vid genomförandet av sina investeringsstrategier, locka fler investerare och tillföra fler möjliga godtagbara måltillgångar, faktorer som alla är avgörande vid genomförandet av indirekta investeringsstrategier.

(13)

På grund av farhågor om att fond-i-fondstrategier skulle kunna ge upphov till investeringar som inte omfattas av tillämpningsområdet för godtagbara investeringstillgångar begränsar förordning (EU) 2015/760 för närvarande investeringar i andra fonder under Eltif-fondens hela livslängd. Fond-i-fondstrategier är dock ett vanligt och mycket effektivt sätt att få snabb exponering mot illikvida tillgångar, särskilt när det gäller fastigheter och i samband med helt inbetalda kapitalstrukturer. Det är därför nödvändigt att ge Eltif-fonder möjlighet att investera i andra fonder så att de ska kunna säkerställa att kapitalet snabbare kommer till användning. När Eltif-fonder lättare kan investera i fond-i-fondfonder blir det även möjligt för dem att återinvestera överskjutande penningmedel i fonder, eftersom olika investeringar med olika löptider kan minska den andel av en Eltif-fonds portfölj som är investerad i likvida tillgångar (”cash drag”). Därför är det nödvändigt att utvidga de fond-i-fondstrategier som Eltif-förvaltare får tillämpa till att omfatta mer än investeringar i europeiska riskkapitalfonder (EuVECA-fonder) eller europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-fonder). De kategorier av företag för kollektiva investeringar som Eltif-fonder kan investera i bör därför breddas till att omfatta företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och EU-baserade alternativa investeringsfonder (EU-baserade AIF-fonder) som förvaltas av EU-baserade AIF-förvaltare. För att säkerställa ett effektivt investerarskydd är det dock också nödvändigt att föreskriva att när en Eltif-fond investerar i andra Eltif-fonder, i EuVECA-fonder, i EuSEF-fonder, i fondföretag eller i EU-baserade AIF-fonder som förvaltas av EU-baserade AIF-förvaltare, bör dessa företag för kollektiva investeringar också investera i godtagbara investeringar och inte själva ha investerat mer än 10 % av sitt kapital i något annat företag för kollektiva investeringar. För att undvika att dessa regler kringgås och för att säkerställa att Eltif-fonder på grundval av den samlade portföljen följer förordning (EU) 2015/760, bör Eltif-fondernas tillgångs- och penninglånsposition räknas ihop med motsvarande positioner i de företag för kollektiva investeringar i vilka Eltif-fonderna har investerat, i syfte att bedöma huruvida Eltif-fonderna följer kraven på portföljsammansättning och diversifiering samt lånegränserna.

(14)

Förordning (EU) 2015/760 föreskriver för närvarande att godtagbara investeringstillgångar, om dessa tillgångar är enskilda reala tillgångar, ska ha ett värde på minst 10 000 000 EUR. Portföljer med reala tillgångar består dock ofta av ett antal enskilda reala tillgångar till ett värde på betydligt mindre än 10 000 000 EUR. Kravet på ett minimivärde för individuella reala tillgångar bör därför avskaffas. Det förväntas att avskaffandet av detta onödiga krav kommer att bidra till en diversifiering av investeringsportföljer och främja effektivare investeringar i reala tillgångar från Eltif-fondernas sida, samtidigt som det också blir möjligt att beakta olika utvecklingsnivåer för långsiktiga investeringsinstrument i medlemsstaterna.

(15)

Det är nödvändigt att utvidga omfattningen av godtagbara investeringstillgångar och främja Eltif-fonders investeringar i värdepapperiserade tillgångar. Det bör därför klargöras att om de underliggande tillgångarna består av långfristiga exponeringar bör de godtagbara investeringstillgångarna även omfatta enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 (6). Dessa långsiktiga exponeringar omfattar värdepapperisering av bostadslån som är säkrade genom en eller flera inteckningar i bostadsfastigheter (värdepapper med privata hypotekslån som säkerhet), kommersiella lån som är säkrade genom en eller flera inteckningar i kommersiella fastigheter, företagslån, inklusive lån till små och medelstora företag samt kundfordringar eller andra underliggande exponeringar som originatorn anser utgör en särskild tillgångstyp, förutsatt att intäkterna från värdepapperiseringen av de kundfordringarna eller andra underliggande exponeringarna används till att finansiera eller refinansiera långsiktiga investeringar.

(16)

Förordning (EU) 2015/760 hindrar för närvarande Eltif-fonder från att investera i kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkringsföretag och andra finansiella företag. Innovativa och nyligen auktoriserade finansiella företag såsom fintech-företag skulle dock kunna spela en viktig roll för att främja digital innovation, en övergripande effektivitet på unionens finansmarknader och skapandet av arbetstillfällen samt bidra till motståndskraften och stabiliteten i unionens finansiella infrastruktur och kapitalmarknadsunionen. Sådana finansiella företag utformar, utvecklar eller erbjuder innovativa produkter eller tekniker som syftar till att automatisera eller förbättra befintliga affärsmodeller, processer, tillämpningar och produkter, eller utmynnar i nya sådana, och gynnar därmed unionens finansmarknader, finansiella institut och tillhandahållandet av finansiella tjänster till finansiella institut, företag eller konsumenter. Sådana finansiella företag gör också att specifika reglerings-, tillsyns- eller övervakningsprocesser blir mer effektiva och ändamålsenliga, eller moderniserar funktioner för efterlevnad när det gäller reglering, tillsyn och övervakning i finansiella eller icke-finansiella institut. Det är därför önskvärt att ändra förordning (EU) 2015/760 för att göra det möjligt för Eltif-fonder att investera i innovativa nyligen auktoriserade finansiella företag. Eftersom området är dynamiskt och utvecklas snabbt bör Eltif-fonder tillåtas investera i andra finansiella företag än finansiella holdingföretag eller holdingföretag med blandad verksamhet som är reglerade enheter som auktoriserades eller registrerades senare än fem år före dagen för den initiala investeringen.

(17)

Förordning (EU) 2015/760 föreskriver för närvarande att godkända portföljföretag, om dessa godkända företag är upptagna till handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform, ska ha ett börsvärde på högst 500 000 000 EUR. Många noterade företag med lågt börsvärde har dock begränsad likviditet som hindrar Eltif-förvaltare från att inom rimlig tid bygga upp en tillräcklig position i sådana noterade företag, vilket resulterar i ett minskat antal tillgängliga investeringsmål. För att ge Eltif-fonder en bättre likviditetsprofil bör därför börsvärdet för de noterade godkända portföljföretag i vilka Eltif-fonder kan investera höjas från högst 500 000 000 EUR till högst 1 500 000 000 EUR. För att undvika eventuella ändringar i godtagbarheten hos dessa investeringar till följd av valutakursfluktuationer eller andra faktorer bör tröskelvärdet för börsvärdet fastställas endast vid tidpunkten för den initiala investeringen.

(18)

I syfte att för investerare, Eltif-förvaltare och behöriga myndigheter säkerställa transparens och integritet i samband med investeringar i tillgångar som är belägna i tredjeländer, bör kraven för investeringar i godkända portföljföretag i tredjeland anpassas till de standarder som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (7). De bör också anpassas till de standarder som fastställs i de gemensamma åtgärder som medlemsstaterna vidtar i fråga om icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, i enlighet med rådets slutsatser om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet.

(19)

Eltif-förvaltare som innehar en andel i ett portföljföretag kan komma att sätta sina egna intressen före intressena hos dem som har investerat i Eltif-fonden. För att undvika sådana intressekonflikter och för att säkerställa god bolagsstyrning krävs enligt förordning (EU) 2015/760 att en Eltif-fond endast investerar i tillgångar som saknar koppling till Eltif-förvaltaren, såvida Eltif-fonden inte investerar i andelar eller aktier i andra företag för kollektiva investeringar som förvaltas av Eltif-förvaltaren. Det är dock etablerad marknadspraxis att ett eller flera av kapitalförvaltarens investeringsverktyg saminvesterar tillsammans med en annan fond som har liknande mål och strategi som Eltif-fonden. Sådana saminvesteringar som görs av en EU-baserad AIF-förvaltare och andra anknutna enheter som tillhör samma grupp gör det möjligt att dra till sig större kapitalreserver för investeringar i storskaliga projekt. I det syftet investerar kapitalförvaltare vanligtvis parallellt med Eltif-fonden i en målenhet och strukturerar sina investeringar genom saminvesteringsinstrument. Som en del av kapitalförvaltningsmandatet krävs eller förväntas det vanligtvis att portföljförvaltare och senior personal hos kapitalförvaltare saminvesterar i samma fond som de förvaltar. Det är därför lämpligt att närmare fastställa att bestämmelserna om intressekonflikter inte bör hindra en Eltif-förvaltare eller ett företag som tillhör samma grupp från att saminvestera i den Eltif-fonden eller från att saminvestera i samma tillgång med den Eltif-fonden. För att säkerställa att det finns effektiva skyddsåtgärder för investerare bör Eltif-förvaltare, när sådana saminvesteringar görs, i enlighet med kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (8) införa organisatoriska och administrativa arrangemang som syftar till att identifiera, förebygga, hantera och övervaka intressekonflikter och säkerställa att sådana intressekonflikter offentliggörs på lämpligt sätt.

(20)

För att förhindra intressekonflikter, undvika transaktioner som inte äger rum på affärsmässiga villkor och för att säkerställa sund bolagsstyrning, är det enligt förordning (EU) 2015/760 inte tillåtet för personalen vid Eltif-förvaltaren och hos företag som tillhör samma grupp som Eltif-förvaltaren att investera i den Eltif-fonden eller att saminvestera med Eltif-fonden i samma tillgång. Det är dock etablerad marknadspraxis att personalen vid Eltif-förvaltaren och andra anknutna enheter som tillhör samma grupp som saminvesterar tillsammans med Eltif-förvaltaren, inbegripet portföljförvaltare och senior personal som ansvarar för Eltif-förvaltarens viktiga finansiella och operativa beslut, ofta är skyldiga, eller förväntas på grund av tillgångsförvaltningens mandat, att saminvestera i samma fond eller samma tillgång för att öka samstämmigheten mellan denna personals och investerarnas finansiella incitament. Det är därför lämpligt att närmare ange att bestämmelserna om intressekonflikter inte bör hindra personalen vid Eltif-förvaltaren eller hos företag som tillhör den gruppen från att personligen saminvestera i den Eltif-fonden eller från att saminvestera i samma tillgång med Eltif-fonden. För att säkerställa att det finns effektiva skyddsåtgärder för investerare bör Eltif-förvaltare, när sådana saminvesteringar görs av personalen, införa organisatoriska och administrativa arrangemang som syftar till att identifiera, förebygga, hantera och övervaka intressekonflikter och säkerställa att sådana intressekonflikter offentliggörs på lämpligt sätt.

(21)

Reglerna för Eltif-fonder är nästan identiska för både professionella och icke-professionella investerare, vilket även gäller reglerna om användning av finansiell hävstång, om diversifiering av tillgångar och portföljernas sammansättning, om koncentrationsgränser och om gränser för godtagbara tillgångar och investeringar. Professionella investerare och icke-professionella investerare har dock olika tidshorisont, risktolerans, investeringsbehov och olika förmåga att analysera investeringsmöjligheter. Professionella investerare har nämligen en högre risktolerans än icke-professionella investerare, de kan utföra grundliga analyser av investeringsmöjligheter och due diligence-granskningar och värderingar av tillgångar och de skulle, på grund av sina egenskaper och verksamheter, kunna ha andra avkastningsmål än icke-professionella investerare. Trots detta, och på grund av de nästan identiska reglerna, som medför en stor administrativ börda och relaterade kostnader för Eltif-fonder avsedda för professionella investerare, har kapitalförvaltare hittills varit ovilliga att erbjuda skräddarsydda produkter till professionella investerare. Det är därför lämpligt att fastställa särskilda regler för Eltif-fonder som endast marknadsförs till professionella investerare, särskilt när det gäller diversifiering och sammansättning av den berörda portföljen, koncentrationsgränser och penninglån.

(22)

Förordning (EU) 2015/760 föreskriver för närvarande att Eltif-fonder ska investera minst 70 % av sitt kapital i godtagbara investeringstillgångar. Denna höga investeringsgräns för godtagbara investeringstillgångar i Eltif-fondernas portföljer fastställdes ursprungligen med tanke på Eltif-fondernas inriktning på långsiktiga investeringar och det bidrag som sådana investeringar förväntades ge till finansieringen av en hållbar tillväxt av unionens ekonomi. Med tanke på den illikvida och särpräglade karaktären hos vissa godtagbara investeringstillgångar inom Eltif-fondernas portföljer kan det dock visa sig svårt och kostsamt för Eltif-förvaltare att förvalta Eltif-fondernas likviditet, tillgodose begäranden om inlösen, ingå lånearrangemang och genomföra andra delar av Eltif-fondernas investeringsstrategier som rör överföring, värdering och pantsättning av sådana godtagbara investeringstillgångar. En sänkning av gränsen för godtagbara investeringstillgångar skulle därför göra det möjligt för Eltif-förvaltare att på ett bättre sätt förvalta Eltif-fondernas likviditet. Endast andra godtagbara investeringstillgångar i Eltif-fonder än företag för kollektiva investeringar och godtagbara investeringstillgångar i företag för kollektiva investeringar i vilka Eltif-fonder har investerat bör kombineras i syfte att bedöma om de Eltif-fonderna respekterar investeringsgränsen för godtagbara investeringstillgångar.

(23)

De befintliga diversifieringskraven i förordning (EU) 2015/760 infördes för att säkerställa att Eltif-fonder kan klara ogynnsamma marknadsförhållanden. Dessa bestämmelser har dock visat sig vara alltför betungande eftersom de i praktiken innebär att Eltif-fonder i genomsnitt måste göra tio separata investeringar. När det gäller investeringar i projekt eller storskalig infrastruktur kan kravet att göra tio investeringar per Eltif-fond vara svårt att uppnå och kostsamt i form av transaktionskostnader och kapitalallokering. För att minska transaktionskostnaderna och de administrativa kostnaderna för Eltif-fonder och i slutändan deras investerare bör Eltif-fonder därför kunna tillämpa mer koncentrerade investeringsstrategier och därmed exponeras mot färre godtagbara tillgångar. Därför måste diversifieringskraven anpassas vad gäller Eltif-fonders exponeringar mot enskilda godkända portföljföretag, enskilda reala tillgångar, företag för kollektiva investeringar och vissa andra godtagbara investeringstillgångar, kontrakt och finansiella instrument. Denna ytterligare flexibilitet i Eltif-fondernas portföljsammansättning och lättnaden av diversifieringskraven bör inte väsentligt påverka Eltif-fondernas förmåga att motstå marknadsvolatilitet, eftersom Eltif-fonder vanligtvis investerar i tillgångar som inte har en lättillgänglig marknadsnotering, som skulle kunna vara mycket illikvida och som ofta har långfristig löptid eller en längre tidshorisont.

(24)

Till skillnad från icke-professionella investerare har professionella investerare under vissa omständigheter en längre tidshorisont, tydliga finansiella avkastningsmål, mer kunskap, högre risktolerans i fråga om ogynnsamma marknadsvillkor och större förmåga att absorbera förluster. Det är därför nödvändigt att fastställa en differentierad uppsättning åtgärder för investerarskydd för sådana professionella investerare och att avskaffa diversifieringskraven för Eltif-fonder som endast marknadsförs till professionella investerare.

(25)

För att bättre ta tillvara Eltif-förvaltares kunskaper och med anledning av nyttan med diversifiering kan det i vissa fall vara fördelaktigt för Eltif-fonder att investera alla eller nästan alla sina tillgångar i en master-Eltif-fonds diversifierade portfölj. Eltif-fonder bör därför tillåtas att slå samman sina tillgångar och använda master/feederstrukturer genom att investera i master-Eltif-fonder.

(26)

Finansiell hävstång används ofta för att möjliggöra den dagliga driften av en Eltif-fond och för att genomföra en viss investeringsstrategi. Måttliga nivåer av finansiell hävstång kan öka avkastningen utan att det leder till alltför stora risker eller förvärrar existerande risker, om den kontrolleras på lämpligt sätt. Dessutom kan olika företag för kollektiva investeringar ofta använda finansiell hävstång för att uppnå ytterligare effektivitet eller operativa resultat. Eftersom penninglån enligt förordning (EU) 2015/760 för närvarande begränsas till 30 % av värdet på Eltif-fondernas kapital är det kanske inte möjligt för Eltif-förvaltare att framgångsrikt genomföra vissa investeringsstrategier, inbegripet när det gäller investeringar i reala tillgångar, i fall där användningen av högre nivåer av finansiell hävstång är branschstandard eller annars krävs för att uppnå en attraktiv riskanpassad avkastning. Det är därför lämpligt att öka Eltif-förvaltarnas flexibilitet för att anskaffa ytterligare kapital under en Eltif-fonds livslängd. Det är samtidigt önskvärt att förvaltningen av finansiell hävstång förbättras och att större överensstämmelse med direktiv 2011/61/EU främjas när det gäller lånepolicyn genom att ersätta kapital med nettotillgångsvärde som lämplig referenspunkt för att fastställa gränsen för penninglån, vilket bör åtföljas av förbättringar av korrigeringspolicyn. Med tanke på de eventuella risker som finansiell hävstång kan medföra bör Eltif-fonder som kan marknadsföras till icke-professionella investerare tillåtas ta upp penninglån på högst 50 % av Eltif-fondens nettotillgångsvärde. Gränsen på 50 % är lämplig med tanke på de totala gränser för penninglån som är vanliga för fonder som investerar i reala tillgångar med en likartad likviditets- och inlösenprofil.

När det gäller Eltif-fonder som marknadsförs till professionella investerare bör dock en högre gräns för finansiell hävstång tillåtas, eftersom professionella investerare har en högre risktolerans än icke-professionella investerare. Gränsen för penninglån för Eltif-fonder som endast marknadsförs till professionella investerare bör därför höjas till högst 100 % av Eltif-fondens nettotillgångsvärde. Dessutom ger förordning (EU) 2015/760 hittills inte Eltif-förvaltaren möjlighet att korrigera investeringspositionen, inom en lämplig tidsperiod, i fall där Eltif-fonden överträder gränsen för finansiell hävstång och överträdelsen ligger utanför Eltif-förvaltarens kontroll. Med beaktande av nettotillgångsvärdets volatilitet som referensvärde och Eltif-investerarnas intressen bör det därför specificeras att bestämmelserna om rättelse i förordning (EU) 2015/760 även är tillämpliga på lånegränser.

(27)

För att ge Eltif-fonder bredare investeringsmöjligheter bör Eltif-fonder kunna låna i den valuta i vilken Eltif-förvaltaren förväntar sig att förvärva tillgången. Det är dock nödvändigt att minska risken för valutaobalanser och därmed begränsa valutarisken för investeringsportföljen. Eltif-fonder bör därför på lämpligt sätt säkra sin valutaexponering.

(28)

Eltif-fonder bör kunna belasta sina tillgångar för att genomföra sin lånestrategi. För att ytterligare öka Eltif-fondernas flexibilitet vid genomförandet av sin lånestrategi bör lånearrangemangen inte utgöra ett lån om denna upplåning fullt ut täcks av investerarnas kapitalåtaganden.

(29)

Med tanke på ökningen av de maximala gränserna för Eltif-fonders penninglån och avskaffandet av vissa gränser för penninglån i utländsk valuta bör investerare få mer omfattande information om Eltif-fonders lånestrategier och gränser. Det är därför lämpligt att kräva att Eltif-förvaltarna uttryckligen offentliggör lånegränserna i den berörda Eltif-fondens prospekt.

(30)

Förordning (EU) 2015/760 föreskriver för närvarande att investerare i en Eltif-fond kan begära att få en Eltif-fond avvecklad om deras begäranden om inlösen, som har gjorts i enlighet med Eltif-fondens policy för inlösen, inte har uppfyllts inom ett år från och med det datum då de begärandena gjordes. Med tanke på Eltif-fondernas långsiktiga inriktning och Eltif-fondportföljernas ofta idiosynkratiska och illikvida tillgångsprofil kan en investerares eller en investerargrupps rätt att begära avveckling av en Eltif-fond vara oproportionerlig och skadlig både för ett framgångsrikt genomförande av Eltif-fondens investeringsstrategi och för andra investerares eller investerargruppers intressen. Det är därför lämpligt att avskaffa möjligheten för investerare att kräva avveckling av en Eltif-fond om Eltif-fonden inte kan tillgodose begäranden om inlösen.

(31)

Förordning (EU) 2015/760 är för närvarande otydlig när det gäller kriterierna för bedömning av procentandelen för inlösen under en viss tidsperiod och om den minimiinformation som ska lämnas till behöriga myndigheter när det gäller möjligheten till inlösen. Med hänsyn till den centrala roll som Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma) har för tillämpningen av förordning (EU) 2015/760, och dess expertkunskaper om värdepapper och värdepappersmarknader, är det lämpligt att Esma anförtros utarbetandet av förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger de omständigheter under vilka en Eltif-fonds livstid anses vara förenlig med livscyklerna för var och en av Eltif-fondens enskilda tillgångar, kriterierna för att fastställa den minsta innehavstiden, den minimiinformation ska lämnas till Eltif-fondens behöriga myndighet, de krav som Eltif-fonden ska uppfylla när det gäller dess policy för inlösen och verktyg för likviditetshantering samt kriterierna för bedömning av procentandelen för inlösen. Det bör noteras att om det i en Eltif-fonds fondbestämmelser eller bolagsordning föreskrivs en möjlighet till inlösen under den Eltif-fondens livstid är bestämmelserna om hantering av likviditetsrisker och verktyg för likviditetshantering i direktiv 2011/61/EU tillämpliga.

(32)

Förordning (EU) 2015/760 föreskriver för närvarande att fondbestämmelserna eller bolagsordningen för en Eltif-fond inte får hindra att andelar eller aktier i Eltif-fonden tas upp till handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform. Trots denna möjlighet har Eltif-förvaltare samt investerare och marknadsaktörer knappast använt mekanismen för handel på andrahandsmarknaden med andelar eller aktier i Eltif-fonder. För att främja handeln på andrahandsmarknaden med andelar eller aktier i Eltif-fonder är det lämpligt att tillåta Eltif-förvaltare att föreskriva en möjlighet för Eltif-investerare att under Eltif-fondens livslängd utträda ur Eltif-fonden i förtid. För att säkerställa att en sådan mekanism för handel på andrahandsmarknaden fungerar effektivt bör ett förtida utträde endast vara möjligt om Eltif-förvaltaren har infört en policy för matchning av potentiella investerare och begäranden om utträde. Denna policy bör bland annat innehålla uppgifter om överföringsprocessen, Eltif-förvaltarens eller fondadministratörens roll, periodiciteten och varaktigheten för det likviditetsfönster under vilket andelar eller aktier i Eltif-fonden kan bytas ut, regler för fastställande av utförandepris och villkor för proportionell fördelning, krav på upplysningar samt avgifter, kostnader och andra villkor avseende en sådan likviditetsfönstermekanism. Esma bör anförtros utarbetandet av förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger omständigheterna för användning av matchning, inbegripet information som det krävs att Eltif-fonder lämnar ut till investerare.

(33)

För att undvika missförstånd från icke-professionella investerares sida när det gäller den rättsliga karaktären hos mekanismen för handel på andrahandsmarknaden och den potentiella likviditet som skapas genom denna, bör distributören eller, när andelar eller aktier i en Eltif-fond erbjuds eller säljs direkt till en icke-professionell investerare, Eltif-förvaltaren utfärda en tydlig varning i skriftlig form till den icke-professionella investeraren om att tillgången till en matchningsmekanism inte ger den icke-professionella investeraren någon garanti för matchning eller rätt att utträda eller lösa in sina andelar eller aktier i den berörda Eltif-fonden. Den skriftliga varningen bör ingå i en enda skriftlig varning som också informerar icke-professionella investerare om att Eltif-produkten kanske inte passar icke-professionella investerare som inte kan upprätthålla ett sådant långsiktigt åtagande av illikvid natur, när en Eltif-fond som erbjuds eller säljs till icke-professionella investerare har en livslängd som överstiger tio år. När en matchningsmekanism presenteras i marknadsföringskommunikationen till icke-professionella investerare bör tillgången till mekanismen inte marknadsföras som ett verktyg som garanterar likviditet på begäran.

(34)

Förordning (EU) 2015/760 föreskriver för närvarande att Eltif-fonder ska anta en specificerad tidsplan för en ordnad avyttring av sina tillgångar i syfte att lösa in investerarnas andelar eller aktier efter utgången av Eltif-fondens livslängd. Enligt den förordningen ska Eltif-fonder även lämna ut den specificerade tidsplanen till Eltif-fondens behöriga myndighet. Dessa krav innebär en betydande administrativ börda och regelefterlevnadsbörda för Eltif-förvaltare, utan att det leder till en motsvarande ökning av investerarskyddet. För att minska dessa bördor utan att försämra investerarskyddet bör Eltif-fonder informera Eltif-fondens behöriga myndighet om att deras tillgångar avyttras under ordnade former för att lösa in investerarnas andelar eller aktier efter utgången av Eltif-fondens livslängd, och endast tillhandahålla Eltif-fondens behöriga myndighet en specificerad tidsplan om den behöriga myndigheten uttryckligen begär detta.

(35)

En feeder-Eltif-fonds prospekt kan innehålla mycket relevant information för investerare, vilket gör det möjligt för dem att bättre bedöma potentiella risker och fördelar med en investering. När det är fråga om en master/feederstruktur är det därför lämpligt att kräva att feeder-Eltif-fondens prospekt bör innehålla information om master/feederstrukturen, feeder-Eltif-fonden och master-Eltif-fonden samt en beskrivning av alla betalningar eller kostnadsersättningar från feeder-Eltif-fonden.

(36)

Ett lämpligt offentliggörande av avgifter är av avgörande betydelse för bedömningen av en Eltif-fond som ett potentiellt investeringsmål för investerare. Ett sådant offentliggörande är också viktigt om Eltif-fonden marknadsförs till icke-professionella investerare när det gäller master/feederstrukturer. Det är därför lämpligt att kräva att Eltif-förvaltaren i feeder-Eltif-fondens årsrapport inkluderar en redogörelse för de sammanlagda avgifterna för feeder-Eltif-fonden och master-Eltif-fonden. Ett sådant krav förväntas bidra till att skydda investerare mot att debiteras omotiverade extrakostnader till följd av tecknings- och inlösenavgifter som master-Eltif-fonden eventuellt tar ut av feeder-Eltif-fonden.

(37)

Enligt förordning (EU) 2015/760 ska Eltif-förvaltare i Eltif-prospektet offentliggöra information om avgifter för investeringar i den Eltif-fonden. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 (9) innehåller dock också krav på offentliggörande av avgifter. För att öka transparensen i avgiftsstrukturerna bör kravet i förordning (EU) 2015/760 anpassas till kravet i förordning (EU) nr 1286/2014.

(38)

Förordning (EU) 2015/760 föreskriver för närvarande att Eltif-förvaltare ska inrätta lokala faciliteter i varje medlemsstat där de avser att marknadsföra Eltif-fonder. Kraven på att utföra vissa uppgifter för investerare i alla medlemsstater förblir tillämpliga, men kravet på att inrätta lokala faciliteter har därefter avskaffats genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1160 (10) om fondföretag och alternativa investeringsfonder som marknadsförs till icke-professionella investerare, eftersom sådana lokala faciliteter skapar extra kostnader och friktion när det gäller gränsöverskridande marknadsföring av Eltif-fonder. Dessutom har det skett en förskjutning av den föredragna metoden för kontakt med investerare från fysiska möten på lokala faciliteter till direkt interaktion mellan fondförvaltare eller distributörer och investerare på elektronisk väg. Avskaffandet av detta krav i förordning (EU) 2015/760 för alla Eltif-investerare skulle därför vara förenligt med direktiv (EU) 2019/1160 och de moderna metoderna för marknadsföring av finansiella produkter, och skulle kunna främja Eltif-fonders attraktionskraft för kapitalförvaltare som inte längre skulle vara tvungna att ådra sig kostnader för driften av lokala faciliteter. Detta krav bör därför avskaffas.

(39)

Eftersom andelar och aktier i Eltif-fonder är finansiella instrument är produktstyrningsreglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (11) tillämpliga när Eltif-fonder marknadsförs med tillhandahållande av investeringstjänster. En Eltif-fonds andelar eller aktier kan dock också förvärvas utan att investeringstjänster tillhandahålls. För att täcka dessa fall föreskriver förordning (EU) 2015/760 för närvarande att Eltif-förvaltare ska utarbeta en intern process för bedömning av Eltif-fonder som marknadsförs till icke-professionella investerare. Den nuvarande ordningen är inspirerad av produktstyrningsreglerna i direktiv 2014/65/EU men uppvisar flera skillnader som inte är motiverade och som skulle kunna minska investerarskyddet. Det bör därför anges att de produktstyrningsregler som fastställs i direktiv 2014/65/EU ska vara tillämpliga. Hänvisningarna till direktiv 2014/65/EU ska tolkas som att de innebär tillämpning av de delegerade akter som kompletterar det direktivet.

(40)

Förordning (EU) 2015/760 föreskriver för närvarande att distributörer eller förvaltare av Eltif-fonder ska göra en lämplighetsbedömning när det gäller icke-professionella investerare. Detta krav föreskrivs emellertid redan i artikel 25 i direktiv 2014/65/EU. Överlappande krav skapar ytterligare ett skikt av administrativ börda, vilket leder till högre kostnader för icke-professionella investerare och avskräcker i hög grad Eltif-förvaltare från att erbjuda nya Eltif-fonder till icke-professionella investerare. Därför måste det överlappande kravet avskaffas i förordning (EU) 2015/760.

(41)

För att säkerställa en hög skyddsnivå för icke-professionella investerare bör en lämplighetsbedömning göras oavsett om andelarna eller aktierna i Eltif-fonder förvärvas av icke-professionella investerare från distributörer eller förvaltare av Eltif-fonder eller via andrahandsmarknaden. I enlighet med artikel 25.2 i direktiv 2014/65/EU bör lämplighetsbedömningen omfatta information om investeringens förväntade varaktighet och syfte samt den icke-professionella investerarens risktolerans, som en del av informationen om de icke-professionella investerarnas investeringsmål och finansiella ställning, inbegripet deras förmåga att bära förluster. Resultaten av bedömningen bör meddelas de icke-professionella investerarna i form av en lämplighetsförklaring, i enlighet med artikel 25.6 i direktiv 2014/65/EU.

(42)

Om resultatet av lämplighetsbedömningen är att en Eltif-fond inte är lämplig för en icke-professionell investerare och en sådan investerare ändå vill gå vidare med transaktionen, bör dessutom den icke-professionella investerarens uttryckliga samtycke inhämtas innan distributören eller förvaltaren av Eltif-fonden genomför transaktionen.

(43)

Enligt förordning (EU) 2015/760 är distributörer eller förvaltare av Eltif-fonder skyldiga att tillhandahålla lämplig investeringsrådgivning när Eltif-fonder marknadsförs till icke-professionella investerare. Bristen på precision i förordning (EU) 2015/760 när det gäller vad som utgör lämplig investeringsrådgivning och avsaknaden av en hänvisning till definitionen av investeringsrådgivning i direktiv 2014/65/EU har lett till bristande rättssäkerhet och förvirring bland distributörer och förvaltare av Eltif-fonder. Skyldigheten att tillhandahålla investeringsrådgivning innebär dessutom att externa distributörer måste auktoriseras enligt direktiv 2014/65/EU när Eltif-fonder marknadsförs till icke-professionella investerare. Detta skapar onödiga hinder för marknadsföringen av Eltif-fonder till sådana investerare och innebär också att Eltif-fonder omfattas av strängare krav än de som gäller för distributionen av andra komplexa finansiella produkter, inbegripet de krav som gäller vid värdepapperisering enligt förordning (EU) 2017/2402 och för efterställda kvalificerade skulder enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (12). Det är därför inte nödvändigt att kräva att distributörer och förvaltare av Eltif-fonder ska tillhandahålla sådan investeringsrådgivning till icke-professionella investerare. Med tanke på vikten av att ha lika spelregler för finansiella produkter när sådana produkter marknadsförs till slutinvesterare och av att säkerställa att den här förordningen bland annat innehåller effektiva skyddsåtgärder för investerare bör Eltif-fonder dessutom inte tyngas av onödiga administrativa bördor och regelbördor.

(44)

För att säkerställa en effektiv tillsyn av tillämpningen av kraven i samband med marknadsföring av Eltif-fonder till icke-professionella investerare, bör distributören eller, när andelar eller aktier i en Eltif-fond erbjuds eller säljs direkt till en icke-professionell investerare, Eltif-förvaltaren omfattas av dokumenteringsreglerna i direktiv 2014/65/EU.

(45)

Vid marknadsföring eller försäljning av Eltif-fonder till icke-professionella investerare genom en distributör bör en sådan distributör uppfylla de tillämpliga kraven i direktiv 2014/65/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 (13). I syfte att säkerställa rättssäkerhet och undvika överlappning bör kravet på att tillhandahålla en lämplighetsbedömning anses vara uppfyllt när en icke-professionell investerare har tillhandahållits investeringsrådgivning enligt direktiv 2014/65/EU.

(46)

Det är etablerad marknadspraxis att Eltif-förvaltarens portföljförvaltare och seniora personal är skyldiga att eller förväntas investera i Eltif-fonder som förvaltas av samma Eltif-förvaltare. Dessa personer antas vara finansiellt sofistikerade och välinformerade om den berörda Eltif-fonden, vilket innebär att det skulle vara överflödigt att kräva att de ska genomgå en lämplighetsbedömning för investeringar i Eltif-fonden. Det är därför lämpligt att inte kräva att distributörer eller förvaltare av Eltif-fonder utför en lämplighetsbedömning för sådana personer.

(47)

För potentiella icke-professionella investerare vars portfölj med finansiella instrument inte överstiger 500 000 EUR krävs det för närvarande enligt förordning (EU) 2015/760 en minsta initial investering i en eller flera Eltif-fonder på minst 10 000 EUR samt att sådana investerare totalt inte investerar mer än 10 % av sin portfölj med finansiella instrument i Eltif-fonder. Tillsammans utgör kravet på en minsta initial investering på 10 000 EUR och gränsen på 10 % för totala investeringar ett betydande hinder för icke-professionella investerares investeringar i Eltif-fonder, vilket strider mot målet att Eltif-fonder ska utgöra en alternativ investeringsfondsprodukt för icke-professionella investerare. Därför måste kravet på en minsta initial investering på 10 000 EUR och gränsen på 10 % av totala investeringar avskaffas.

(48)

Enligt förordning (EU) 2015/760 krävs det för närvarande att investerare behandlas lika och det är förbjudet med förmånsbehandling av enskilda investerare eller grupper av investerare, eller beviljande av särskilda ekonomiska fördelar för dessa investerare. Eltif-fonder kan dock ha flera klasser av andelar eller aktier med något eller väsentligt åtskilda villkor när det gäller avgifter, rättslig struktur, marknadsföringsregler och andra krav. För att ta hänsyn till dessa skillnader bör dessa krav endast vara tillämpliga på enskilda investerare eller grupper av investerare som investerar i samma klass eller klasser av Eltif-fonder.

(49)

För att ge Eltif-förvaltare tillräckligt med tid för att anpassa sig till kraven i denna förordning, inbegripet de krav som rör marknadsföring av Eltif-fonder till investerare, bör denna förordning bli tillämplig nio månader efter ikraftträdandet.

(50)

På grund av den potentiellt illikvida karaktären hos godtagbara tillgångar och Eltif-fonders långsiktiga inriktning kan Eltif-fonder ha särskilda svårigheter att efterleva ändringar av fondbestämmelserna och lagstadgade krav som införs under deras livscykel, utan att det påverkar tilliten och förtroendet hos deras investerare. Det är därför nödvändigt att fastställa övergångsregler för de Eltif-fonder som auktoriserades innan denna förordning började tillämpas. Sådana Eltif-fonder bör dock också kunna välja att omfattas av denna förordning, förutsatt att Eltif-fondens behöriga myndighet underrättas om detta.

(51)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att säkerställa en effektiv rättslig ram för Eltif-fonders drift i hela unionen och att främja långsiktig finansiering genom anskaffning och kanalisering av kapital till långsiktiga investeringar i realekonomin i linje med unionens mål om en smart och hållbar tillväxt för alla, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av denna förordnings omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(52)

Förordning (EU) 2015/760 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 1.2 ska ersättas med följande:

2.

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

3.

Artikel 3.3 ska ersättas med följande:

4.

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

5.

Artikel 10 ska ersättas med följande:

(*3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1851 av den 28 maj 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för homogenitet i de underliggande exponeringarna i värdepapperisering (EUT L 285, 6.11.2019, s. 1).” "

6.

I artikel 11 ska punkt 1 ersättas med följande:

(*4)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).” "

7.

Artikel 12 ska ersättas med följande:

8.

Artiklarna 13, 14, 15 och 16 ska ersättas med följande:

9.

I artikel 17.1 ska första stycket ersättas med följande:

10.

Artikel 18 ska ersättas med följande:

11.

Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

12.

Artikel 21.1 ska ersättas med följande:

13.

I artikel 22 ska punkt 3 ersättas med följande:

14.

Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

15.

Artikel 25.2 ska ersättas med följande:

16.

Artikel 26 ska utgå.

17.

Artikel 27 ska ersättas med följande:

18.

Artikel 28 ska utgå.

19.

I artikel 29 ska följande punkter läggas till:

20.

Artikel 30 ska ersättas med följande:

21.

I artikel 31 ska punkt 4 ändras på följande sätt:

22.

I artikel 34 ska punkt 2 ersättas med följande:

(*6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).” "

23.

Artikel 37 ska ersättas med följande:

24.

Följande artikel ska införas:

(*7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1)."

(*8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).” "