Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1468 av den 14 maj 2024 om ändring av förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116 vad gäller normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, system för klimatet, miljön och djurskydd, ändringar av de strategiska GJP-planerna, översyn av de strategiska GJP-planerna och undantag från kontroller och sanktioner

(1)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 (3) fastställs regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 (4) fastställs regler om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP).

(2)

Trots att förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116 ger medlemsstaterna stor flexibilitet och har potential att minska jordbrukarnas administrativa bördor, har det första året av konkret tillämpning av dessa förordningar genom de strategiska GJP-planerna visat att det är nödvändigt att göra vissa begränsade ändringar av unionens rättsliga ram för den gemensamma jordbrukspolitiken, för att säkerställa ett effektivt genomförande av de strategiska GJP-planerna och för att minska den administrativa bördan i samband med genomförandet av de strategiska GJP-planerna och med kontrollen av vissa krav.

(3)

Jordbrukarna står dessutom inför en osedvanlig mängd svårigheter och osäkra förhållanden. De senaste åren har kännetecknats av ett betydande antal extrema väderhändelser, bland annat torka och översvämningar i olika delar av unionen. Detta påverkar inte bara produktion och intäkter utan också i väsentlig grad om och när ordinarie jordbruksarbete kan utföras. Höga energi- och insatspriser och osäkerheter till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, levnadskostnader, inflation, det minskade spannmålsproduktionsvärdet 2023 och förändrade internationella handelsflöden har skapat ytterligare osäkerhet och påfrestningar för jordbrukarna. Dessa sammanfallande händelser innebär en hård press för jordbrukarna att anpassa förvaltningen av sina jordbruksföretag och genomförandet av jordbruksmetoder, som förvaltare av naturresurser och som ekonomiska aktörer.

(4)

Vissa bestämmelser i förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116 behöver till följd av detta ses över och förenklas för att säkerställa att medlemsstaterna bättre kan anpassa sina strategiska GJP-planer till jordbrukarnas behov och ge dem större flexibilitet i driften av sin jordbruksverksamhet, med hänsyn till de ökande utmaningarna, det oförutsägbara vädret och den ekonomiska osäkerheten.

(5)

Enligt artikel 13 i förordning (EU) 2021/2115 ska medlemsstaterna säkerställa att all jordbruksareal, inbegripet mark som inte längre används för produktion, hålls i enlighet med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Medlemsstaterna ska på nationell eller regional nivå fastställa miniminormer för jordbrukare och andra stödmottagare för varje norm för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC) som anges i bilaga III till den förordningen, i linje med det huvudsakliga målet med var och en av dessa normer enligt den bilagan. De övergripande målen avseende markskydd och markkvalitet som eftersträvas med GAEC-normerna 5, 6 och 7 påverkas av många faktorer, såsom jordart, val av grödor, klimat- och väderförhållanden och tidigare och nuvarande markanvändning och jordbrukssystem, t.ex. ekologiskt jordbruk som i vissa moment kräver andra metoder. Erfarenheten visar att det kan finnas situationer där införandet av vissa krav utan att vederbörlig hänsyn tas till dessa faktorer, såsom begränsningar av jordbearbetning eller krav på sådd under en viss period, kan ha negativa effekter för vissa jordar eller vissa grödor och till och med riskera att strida mot markskyddsmålet. GAEC-norm 9 ålägger ett förbud mot omställning eller plöjning av permanent gräsmark som betecknats som miljömässigt känslig permanent gräsmark inom Natura 2000-områden. Erfarenheten har dock visat att det kan finnas särskilda situationer där sådan miljömässigt känslig permanent gräsmark skadas, till exempel av vilda djur eller invasiva arter, och där det kan krävas lämpliga åtgärder för att hantera sådana situationer och återställa den permanenta gräsmarken, bland annat undantag från förbudet mot plöjning av marken i syfte att säkerställa att kraven i GAEC-norm 9 bidrar till skyddet av livsmiljöer och arter.

(6)

Det ökande antalet extrema väderhändelser och situationer där permanent gräsmark som betecknats som miljömässigt känslig skadas, till exempel av vilda djur eller invasiva arter, innebär att medlemsstaterna allt oftare måste hantera specifika problem som jordbrukare ställs inför vid tillämpningen av kraven i GAEC-normerna 5, 6, 7 och 9. Det finns också en risk för att sådana krav skulle vara oproportionella i förhållande till deras faktiska bidrag till uppnåendet av målet avseende markskydd och markkvalitet för GAEC-normerna 5, 6 och 7 och målet att skydda livsmiljöer och arter för GAEC-norm 9. För att undvika sådana situationer bör medlemsstaterna få införa särskilda undantag från kraven i GAEC-normerna 5, 6, 7 och 9, i syfte att hantera specifika problem vid tillämpningen av dessa GAEC-normer, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, såsom jordart, grödor eller jordbrukssystem eller skador på permanent gräsmark orsakade av till exempel vilda djur eller invasiva arter. Dessa undantag bör vara begränsade i fråga om den areal som omfattas och bör inte hämma dessa normers bidrag till uppnåendet av deras huvudsakliga mål, som anges i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115.

(7)

Väderförhållanden och deras inverkan på förhållandena i jordbruksområden kan hindra jordbrukare och andra stödmottagare från att under ett visst år uppfylla kraven i GAEC-normerna, såsom tidsfrister och perioder för insatser. För att undvika en situation där jordbrukare som ställs inför sådana krav är skyldiga att till exempel så grödor före ett visst datum när det på grund av väderförhållandena ett visst år inte är möjligt att genomföra vissa insatser, eller om det skulle få allvarliga negativa effekter för marken, t.ex. markpackning, bör medlemsstaterna kunna införa tillfälliga undantag vid genomförandet av miniminormer i fråga om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt förordning (EU) 2021/2115. Omfattningen av sådana tillfälliga undantag bör begränsas till jordbrukare och andra stödmottagare eller områden som påverkas av väderförhållandena i fråga och bör tillämpas av medlemsstaterna endast så länge de är absolut nödvändiga.

(8)

Förordning (EU) 2021/2115 innehåller ett antal inslag och verktyg som medlemsstaterna kan använda för att uppnå det specifika målet att bidra till att få stopp på förlusten av biologisk mångfald och vända trenden, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap, vilket anges i artikel 6.1 f i den förordningen. Ett sådant inslag är systemet med grundvillkor. GAEC-norm 8, som anges i bilaga III till den förordningen, innehåller flera krav, bland annat skyldigheten att avsätta en viss andel åkermark till icke-produktiva arealer och element. Det huvudsakliga målet för GAEC-norm 8 är att bevara icke-produktiva element och arealer för att förbättra den biologiska mångfalden på jordbruken. Medlemsstaterna kan också utforma interventioner som stöder detta mål, t.ex. miljösystem för att täcka åtgärder enligt artikel 31 i förordning (EU) 2021/2115. Mot bakgrund av de utmaningar och den osäkerhet som uppstått till följd av negativa händelser och ekonomisk osäkerhet, har erfarenheten visat att det finns behov av att justera balansen mellan de olika politiska verktyg som bidrar till att skydda och förstärka den biologiska mångfalden, i syfte att ge jordbrukarna större flexibilitet att bidra till uppnåendet av detta mål med hänsyn till den särskilda situationen för deras jordbruksföretag, och i syfte att öka den ekonomiska ersättningen för dessa bidrag.

(9)

Närmare bestämt, eftersom skyldigheten att avsätta en andel åkermark till icke-produktiva arealer och element för närvarande föreskrivs enligt det första kravet i GAEC-norm 8, som anges i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, måste jordbrukare som ansöker om direktstöd och interventioner som avses i artiklarna 70, 71 och 72 i den förordningen uppfylla detta krav utan någon ersättning för kostnader eller inkomstbortfall. Detta kan i vissa fall medföra en betydande ekonomisk börda för de berörda jordbrukarna och stödmottagarna, särskilt med tanke på att ingen vegetabilie- eller animalieproduktion är möjlig på åkermark som avsatts för icke-produktiva arealer eller element enligt GAEC-norm 8. Med tanke på bördan och konsekvenserna för vissa jordbrukare och den osedvanliga mängd svårigheter och osäkra förhållanden de står inför skulle behovet av icke-produktiva arealer och element på åkermark bättre kunna tillgodoses med hjälp av ett verktyg som ger större flexibilitet och som framför allt erbjuder ett incitament som ersätter åtminstone en del av de kostnader och inkomstbortfall som är kopplade till sådana icke-produktiva arealer och element. Följaktligen bör artikel 31 i förordning (EU) 2021/2115 ändras för att säkerställa att medlemsstaterna tillhandahåller stöd för miljösystem som omfattar metoder för bevarande av icke-produktiva arealer på åkermark, såsom mark i träda, och för skapande av nya landskapselement.

(10)

Samtidigt bör det system med grundvillkor som inrättats genom förordning (EU) 2021/2115 justeras genom att låta skyldigheten att avsätta en andel åkermark till icke-produktiva arealer och element utgå i GAEC-norm 8, som anges i bilaga III till den förordningen. Skyldigheten att bibehålla landskapselement och förbudet mot att klippa häckar och träd under fåglarnas häcknings- och uppfödningsperiod, som för närvarande ingår i kraven i GAEC-norm 8, bör upprätthållas som ett grundvillkor för att säkerställa att befintliga landskapselement på jordbruksarealer skyddas.

(11)

Medlemsstaterna bör ges större flexibilitet att ändra sina strategiska GJP-planer, samtidigt som det säkerställs att dessa strategier är stabila och hanterbara och att ändringsprocessen är administrativt effektiv. Erfarenheten har visat att det kan vara svårt att hantera de specifika kraven för både EGFJ och Ejflu i en enda begäran om ändring. Samtidigt bör antalet ändringar per kalenderår begränsas i syfte att säkerställa att jordbrukarna och andra stödmottagare har tillräckligt med tid för att beakta ändringarna, och i syfte att begränsa den administrativa bördan för medlemsstaterna och göra det möjligt för kommissionen att bedöma om ändringarna är förenliga med unionens rättsliga ram enligt förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116 inom de tidsfrister som fastställs i den rättsliga ramen. Av dessa skäl bör det högsta antalet begäranden om ändringar av de strategiska GJP-planerna ökas till två begäranden om ändringar per kalenderår, utöver de tre ytterligare begäranden om ändring av den strategiska GJP-planen som får lämnas in i enlighet med artikel 119.7 i förordning (EU) 2021/2115.

(12)

I enlighet med artikel 120 i förordning (EU) 2021/2115 är medlemsstaterna skyldiga att bedöma huruvida deras strategiska GJP-planer bör ändras i händelse av ändringar av lagstiftningsakter som förtecknas i bilaga XIII till den förordningen och att underrätta kommissionen om sådana bedömningar inom en viss tidsfrist. Eftersom denna skyldighet har visat sig vara betungande för medlemsstaterna och eftersom de ansträngningar som medlemsstaterna annars skulle behöva göra i fråga om bedömningar under återstoden av programperioden för de strategiska GJP-planerna bör begränsas, bör skyldigheten inte gälla ändringar som träder i kraft efter den 31 december 2025 av de lagstiftningsakter som förtecknas i bilaga XIII.

(13)

Erfarenheten visar att det är svårt för jordbrukarna att hantera flera negativa händelser samtidigt och att genomförandet av de strategiska GJP-planerna därför behöver göras mer flexibelt och förenklas, med hänsyn till vissa GAEC-normer som anges i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115.

(14)

Det huvudsakliga målet för GAEC-norm 6, som anges i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, är att säkerställa skydd av mark under de perioder som är känsligast, genom ett minimikrav för marktäckning för att undvika barmark under sådana känsliga perioder. Utformningen och genomförandet av kraven i GAEC-norm 6 påverkas i högre grad än andra GAEC-normer av en bred rad faktorer. I synnerhet kan minikravet för marktäckning säkerställas på olika sätt som inte bara beror på jord- och klimatförhållandena, utan också på faktorer som valet av grödor och odlingssäsongens längd under ett visst år. De känsliga perioderna kan också skilja sig åt beroende på framförallt särskilda jord- och klimatförhållanden. När jordbrukarna och andra stödmottagare fattar beslut om brukningsåtgärder och särskilt sådd måste de även förena kraven i GAEC-norm 6 med oförutsägbara väderförhållanden. På grund av dessa faktorer bör medlemsstaterna ha möjlighet att hantera kraven i GAEC-norm 6 mer flexibelt än när det gäller andra GAEC-normer, och på ett sätt som säkerställer att kraven bidrar till uppnåendet av normens huvudsakliga mål samtidigt som en rad olika faktorer beaktas, såsom jord- och klimatförhållanden.

(15)

Medlemsstaterna bör därför få fastställa de viktigaste delarna av GAEC-norm 6 och sammanfatta dem i de strategiska GJP-planerna i enlighet med artikel 109.2 a i förordning (EU) 2021/2115. Kommissionen bör därför, i enlighet med artiklarna 13.1, 109.2, 118 och 119 i den förordningen, säkerställa att de viktigaste delarna av GAEC-norm 6, såsom den fastställs av medlemsstaterna, överlag överensstämmer med det huvudsakliga målet för den GAEC-normen.

(16)

Det huvudsakliga målet för GAEC-norm 7, som anges i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, är att bevara markens potential. Med tanke på att diversifiering av grödor också kan bidra till att bevara markens potential och samtidigt vara enklare för vissa jordbrukare att genomföra bör medlemsstaterna, mot bakgrund av de många påfrestningar och utmaningar som de för närvarande står inför, kunna tillåta jordbrukarna att uppfylla GAEC-norm 7 också genom diversifiering av grödor. Minimikrav för diversifiering av grödor bör därför fastställas.

(17)

Det är viktigt att den gemensamma jordbrukspolitiken fortsätter att bidra till de miljömål som anges i artikel 6.1 d, e och f i förordning (EU) 2021/2115 genom grundvillkor. Det är också viktigt att säkerställa att dessa villkor är stabila som den gemensamma grunden för medlemsstaterna och jordbrukarna. Grundvillkoren i förordning (EU) 2021/2115 bör därför fortsätta att vara tillämpliga på alla jordbrukare. Den administrativa bördan i samband med de kontroller av grundvillkoren som föreskrivs i förordning (EU) 2021/2116 kan dock vara oproportionellt stor för småbrukare och nationella förvaltningar. Utöver flexibiliteten när det gäller GAEC-normerna 6, 7 och 8 bör därför bördan för småbrukare och nationella förvaltningar i samband med de kontroller som föreskrivs i förordning (EU) 2021/2116 minskas. Jordbrukare vars jordbruksföretag inte överstiger tio hektar jordbruksareal bör därför undantas från kontroller av grundvillkor när det gäller föreskrivna verksamhetskrav enligt unionsrätten och normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Eftersom sådana småbrukare utgör 65 % av stödmottagarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken men endast står för omkring 10 % av den totala jordbruksarealen skulle detta undantag förenkla arbetet för många jordbrukare och nationella förvaltningar utan att i betydande grad hindra grundvillkoren från att bidra till uppnåendet av sina mål.

(18)

Eftersom den jordbruksareal som förvaltas av småbrukare är begränsad och sanktionerna i allmänhet är låga för småbrukare kan tillämpningen av sanktioner leda till en oproportionell börda för medlemsstaternas förvaltningar. Småbrukare som är undantagna från kontroller av grundvillkor bör därför också undantas från tillämpningen av administrativa sanktioner för bristande efterlevnad av grundvillkor.

(19)

För att undvika alltför stora administrativa kostnader och bördor i samband med kontroller av grundvillkor och tvärvillkor bör stödmottagare som till och med den 31 december 2025 får arealbaserat stöd inom både en strategisk GJP-plan enligt förordning (EU) 2021/2115 och ett landsbygdsprogram som genomförs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (5) och som därför omfattas av kontroller av grundvillkor enligt förordning (EU) 2021/2116 undantas från kontroller av tvärvillkor och tillämpning av sanktioner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (6).

(20)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att ta itu med den osedvanliga mängd svårigheter och osäkra förhållanden som jordbrukare står inför genom att se över och förenkla vissa bestämmelser i förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(21)

Förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116 bör därför ändras i enlighet med detta.

(22)

För att säkerställa ett smidigt genomförande av de åtgärder som fastställs i denna förordning med avseende på GAEC-normerna 6, 7 och 8, som anges i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, behöver övergångsbestämmelser fastställas vad gäller de ändringar av strategiska GJP-planer som medlemsstaterna lämnar till kommissionen för godkännande enligt artikel 119 i förordning (EU) 2021/2115 under 2024 och vad gäller dessa ändringars verkan under 2024 före kommissionens godkännande av dessa ändringar.

(23)

Med tanke på behovet av att erbjuda jordbrukarna större flexibilitet när det gäller utförandet av deras jordbruksverksamhet, med beaktande av de växande utmaningar, oförutsägbart väder och den ekonomiska osäkerhet som de står inför, och det brådskande behovet av att ta itu med effekterna av denna osedvanliga mängd svårigheter och osäkra förhållanden, anses det lämpligt att åberopa det undantag från tidsfristen på åtta veckor som föreskrivs i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till EU-fördraget, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

(24)

För att säkerställa ett smidigt genomförande av de planerade åtgärderna och av brådskande skäl mot bakgrund av det trängande behovet av att ta itu med den osedvanliga mängd svårigheter och osäkra förhållanden som jordbrukarna står inför, bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(25)

För att undvika oproportionella administrativa bördor för småbrukare och nationella förvaltningar bör undantaget från sanktioner för bristande efterlevnad av grundvillkor och undantaget från sanktioner för bristande efterlevnad av tvärvillkor tillämpas retroaktivt för ansökningsår 2024.

(26)

Eftersom ansökningsår 2024 började den 1 januari 2024 bör de åtgärder som föreskrivs i denna förordning beträffande GAEC-normerna 6, 7 och 8, som anges i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, tillämpas redan på ansökningsår 2024 för att ge medlemsstaterna möjlighet att tillämpa de åtgärderna från och med det ansökningsåret.

1.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

2.

Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

3.

I artikel 31 ska följande punkt införas:

4.

I artikel 119.7 ska första stycket ersättas med följande:

”En begäran om ändring av den strategiska GJP-planen får lämnas in två gånger per kalenderår, med möjliga undantag som föreskrivs i denna förordning eller som ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 122. Utöver detta får tre ytterligare begäranden om ändring av den strategiska GJP-planen lämnas in under löptiden för perioden för den strategiska GJP-planen. Denna punkt ska inte tillämpas på begäranden om ändringar för inlämning av delar som saknas i enlighet med artikel 118.5.”

5.

I artikel 120 ska följande stycke läggas till:

”Första stycket i denna artikel ska inte gälla ändringar som träder i kraft efter den 31 december 2025 av de lagstiftningsakter som förtecknas i bilaga XIII.”

6.

Bilaga III ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

1.

Artikel 83 ska ändras på följande sätt:

2.

I artikel 84 ska följande punkt läggas till:

3.

I artikel 104.1 andra stycket a ska led iv ersättas med följande: