Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2773 av den 24 oktober 2024 om inrättande av en samarbetsmekanism för Ukraina-lån och om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina

(1)

Sedan Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina inleddes den 24 februari 2022 har unionen, dess medlemsstater och europeiska finansiella institutioner mobiliserat aldrig tidigare skådat stöd för Ukrainas ekonomiska, sociala och finansiella resiliens. Det stödet kombinerar stöd från unionens budget, inklusive exceptionellt makroekonomiskt stöd och stöd från Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, helt eller delvis garanterat genom unionsbudgeten, samt ytterligare ekonomiskt stöd från medlemsstaterna.

(2)

Det makroekonomiska stödet från unionen på upp till 18 miljarder EUR inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2463 (2) bedömdes vara lämpligt för att hantera Ukrainas finansieringsgap för 2023 och bidrog till att mobilisera betydande finansiering från andra givare och internationella finansieringsinstitutioner. Det utgjorde ett viktigt bidrag till Ukrainas makroekonomiska och finansiella resiliens vid en kritisk tidpunkt.

(3)

Den 29 februari 2024 inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 (3) Ukrainafaciliteten som ett exceptionellt instrument på medellång sikt som sammanför unionens bilaterala stöd till Ukraina och säkerställer samordning och effektivitet (Ukrainafaciliteten). Under perioden 2024–2027 bidrar Ukrainafaciliteten till att täcka Ukrainas finansieringsbehov och behov i fråga om återhämtning, återuppbyggnad och modernisering, och stöder samtidigt Ukrainas reformarbete på dess väg mot anslutning till unionen. Med Ukrainafaciliteten har unionen omsatt sitt orubbliga åtagande om att ge fortsatt ekonomiskt stöd till Ukraina och dess befolkning i konkret handling.

(4)

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har orsakat enorma skador i Ukraina, där kostnaderna för återhämtnings- och återuppbyggnadsarbetet den 31 december 2023 beräknades uppgå till 486 miljarder USD. Dessutom har Ukraina förlorat tillträdet till de internationella finansmarknaderna och upplevt en kraftig nedgång i offentliga inkomster, samtidigt som dess offentliga utgifter ökat avsevärt. Mot den bakgrunden kan det förutses att finansieringsbehoven för de närmaste åren kommer att vara betydande.

(5)

Den 30 mars 2023 ingick Internationella valutafonden (IMF) och Ukraina en överenskommelse om ett fyraårigt program på 15,6 miljarder USD inom ramen för faciliteten för lån med längre löptid (Extended Fund Facility, EFF) för att i det exceptionellt osäkra läget stötta landets ekonomiska och finansiella stabilitet, återställa en hållbar skuldsättning och främja reformer som kommer att underlätta Ukrainas återhämtning efter kriget. IMF-program, och finansieringslöften från G7-ledarna, unionen och andra givare, är avsett att stötta Ukrainas betalningsbalans och återställa dess förmåga att fullgöra sina finansiella åtaganden gentemot omvärlden. Ukraina har hittills klarat fyra programgranskningar inom ramen för EFF, vilket understryker de ukrainska myndigheternas starka beslutsamhet att genomföra reformer och bedriva en försiktig politik. Det totala finansieringsgapet under IMF-programperioden uppskattas av IMF till 121,9 miljarder USD.

(6)

Mot bakgrund av den exceptionellt höga osäkerheten kring utsikterna för situationen i Ukraina har IMF i samband med den fjärde programgranskningen inom ramen för EFF lagt fram ett uppdaterat negativt scenario som tar hänsyn till den ekonomiska chock som skulle bli följden om kriget intensifieras och fortsätter under 2025. På grund av de negativa konsekvenserna för stämningsläget i ekonomin och migrationen, det ökade trycket på energiförsörjningen, försämringen av exportförmågan och i synnerhet försvarsutgifterna skulle det totala finansieringsgapet enligt det negativa scenariot riskera att öka till 140,7 miljarder USD under IMF-programperioden. Med tanke på krigets fortsatta intensitet och skadorna på Ukrainas kritiska civila infrastruktur till följd av Rysslands ökade storskaliga attacker behöver Ukraina mobilisera betydande ytterligare resurser för sina budgetära prioriteringar och långsiktiga återhämtnings- och återuppbyggnadsprioriteringar. På grund av detta och givet det faktum att det resterande finansieringsgapet fortfarande överstiger de medel som redan ställts till förfogande av unionen, andra givare och internationella finansiella institutioner, däribland IMF, bör unionen fortsätta att vidta lämpliga åtgärder.

(7)

G7-ledarna bekräftade i sin kommuniké som antogs den 14 juni 2024 i Apulien återigen sitt orubbliga stöd för Ukraina och sin starka beslutsamhet att hjälpa Ukraina att täcka sina akuta kortsiktiga finansieringsbehov samt att stödja landets långsiktiga återhämtnings- och återuppbyggnadsprioriteringar. G7-ledarna aviserade därför sitt initiativ att införa ERA-lån till Ukraina (Extraordinary Revenue Acceleration Loans for Ukraine) i syfte att före utgången av 2024 ställa omkring 50 miljarder USD i ytterligare finansiering till förfogande för att täcka landets militära behov, budgetbehov och återuppbyggnadsbehov. G7-ledarna aviserade sin avsikt att tillhandahålla lån vars räntor och amorteringar kommer att finansieras med framtida flöden av de extraordinära intäkter som härrör från immobiliseringen av de ryska statliga tillgångar som hålls i unionen och andra relevanta jurisdiktioner.

(8)

I sina slutsatser av den 27 juni 2024 uppmanade Europeiska rådet kommissionen, den höga representanten och rådet att tillsammans med G7-partner, och såsom diskuterats av G7-ledarna, gå vidare med detta arbete och samtidigt beakta alla relevanta rättsliga och finansiella aspekter för att senast i slutet av året förse Ukraina med ytterligare finansiering i form av lån vars räntor och amorteringar kommer att täckas med framtida flöden av extraordinära intäkter för att stödja Ukrainas nuvarande och framtida militära behov och landets budget- och återuppbyggnadsbehov. Europeiska rådet framhöll även att Rysslands tillgångar, om inte annat följer av unionsrätten, bör förbli immobiliserade till dess att Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och kompenserar landet för de skador som orsakats av det kriget.

(9)

Mot bakgrund av Rysslands fortsatta anfallskrig mot Ukraina är det nödvändigt att säkerställa att Ukraina får tillräckligt och kontinuerligt ekonomiskt stöd. En samarbetsmekanism för Ukraina-lån (mekanismen) bör därför inrättas för att ge Ukraina icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd som hjälper landet att återbetala det stöd som har getts i form av lån. Mekanismen bör få medel från bland annat framtida flöden av extraordinära vinster som härrör från Rysslands immobiliserade tillgångar och regelbundet betala ut dessa medel till Ukraina för att täcka amorterings- och räntekostnader samt andra lånerelaterade kostnader. Unionen bör dessutom direkt hjälpa Ukraina att täcka sina finansieringsbehov genom att ge exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina i form av ett lån (det makroekonomiska stödlånet) som ska omfattas av mekanismen.

(10)

Den 21 maj 2024 antog rådet beslut (Gusp) 2024/1470 (4) som ändrade rådets beslut 2014/512/Gusp (5). I beslut (Gusp) 2024/1470 anges i skäl 28 att de restriktiva åtgärder som är kopplade till förbudet mot transaktioner i samband med förvaltningen av Rysslands centralbanks tillgångar och reserver bör fortsätta att gälla tills Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och kompenserar Ukraina för den skada som orsakats av detta krig.

(11)

Den 21 maj 2024 antog rådet förordning (EU) 2024/1469 (6), som ändrade rådets förordning (EU) nr 833/2014 (7). Förordning (EU) 2024/1469 ger verkan åt vissa åtgärder som föreskrivs i beslut (Gusp) 2024/1470. Bland dessa åtgärder finns regler för hur nettovinsterna från värdepapperscentralernas oväntade och extraordinära intäkter till följd av genomförandet av förbudet i artikel 1a.4 i beslut 2014/512/Gusp och artikel 5a.4 i förordning (EU) nr 833/2014 ska styras så att de stöder Ukraina, inklusive genom unionsprogram som finansieras genom unionens budget, i överensstämmelse med tillämpliga avtalsförpliktelser och i enlighet med unionsrätten och internationell rätt, i samordning med partner. I synnerhet måste värdepapperscentraler som håller den ryska centralbankens tillgångar och reserver till ett totalt värde som överstiger 1 miljon EUR lämna ett ekonomiskt bidrag till unionen motsvarande 99,7 % av de nettovinster som är en följd av immobiliseringen av ryska statliga tillgångar och som ackumulerats sedan den 15 februari 2024.

(12)

De ekonomiska bidragen från värdepapperscentralerna bör betalas så länge de restriktiva åtgärder som följer av förbudet mot transaktioner i samband med förvaltningen av den ryska centralbankens tillgångar och reserver är i kraft, och bör fortsätta tills dess att Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och kompenserar Ukraina för den skada som orsakats av detta krig.

(13)

Den 24 oktober 2024 justerade rådet den procentsats som anges i beslut 2014/512/Gusp för det ekonomiska bidrag från värdepapperscentraler som kommer att användas för att stödja Ukraina genom unionsprogram till 95 %. Samma dag justerade rådet den fördelning av de ekonomiska bidrag som överförs till unionens budget som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, vilken anges i bilaga XLI till förordning (EU) nr 833/2014, och anslog 100 % av dessa bidrag till mekanismen. Unionen har därför vidtagit nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det ekonomiska bidraget kan fortsätta att användas för mekanismen.

(14)

Det bör vara möjligt att stödja mekanismen genom att ställa till förfogande extraordinära intäkter som härrör från immobiliseringen av ryska statliga tillgångar som hålls i andra relevanta jurisdiktioner än unionen. Det bör därför vara möjligt för tredjeländer eller andra källor att bidra till mekanismen. Dessutom bör det vara möjligt för medlemsstaterna att på frivillig basis bidra till mekanismen, i synnerhet med hjälp av intäkter som tillfaller den berörda medlemsstaten staten till följd av immobiliseringen av ryska statliga tillgångar. Sådana bidrag bör utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.2 a ii d och e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (8) (budgetförordningen). Vidare bör det vara möjligt för tredjeländer att direkt använda extraordinära intäkter som härrör från immobiliseringen av ryska statliga tillgångar inom deras jurisdiktion för att minska amorteringskraven för eventuella bilaterala lån som de har beviljat Ukraina och därmed stödja mekanismen genom att minska det totala stöd som skulle krävas för dessa lån.

(15)

Stöd som ges genom mekanismen bör vara tillgängligt för att täcka kapitalbelopp, ränta och andra relaterade kostnader avseende det makroekonomiska stödlån som Ukraina tar genom att underteckna ett avtal om det makroekonomiska stödlånet, samt genom bilaterala låneavtal med bilaterala långivare som agerar inom ramen för G7-gruppens initiativ att ge ERA-lån till Ukraina enligt den kommuniké som antogs av G7-ledarna den 14 juni 2024 i Apulien.

(16)

Stöd som ges genom mekanismen bör vara tillgängligt och ges på ett sätt som säkerställer tillgång på lika villkor för bilaterala långivare och för unionen. Att bilaterala lån ges genom en mellanhand bör inte utesluta att sådan lån kan betraktas som godtagbara vid tillämpningen av denna förordning. Icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd bör tilldelas Ukraina så att landet kan återbetala det makroekonomiska stödlånet och godtagbara bilaterala lån i proportion till kapitalbeloppet för varje lån i förhållande till summan av kapitalbeloppen för det makroekonomiska stödlånet och alla godtagbara bilaterala lån. Tilldelningen bör justeras så snart Ukraina till fullo har återbetalat respektive lån, inklusive ränta och andra relaterade kostnader, på ett sådant sätt att alla framtida medel anslås till resterande lån i proportion till kapitalbeloppet för det makroekonomiska stödlånet eller godtagbara bilaterala lån i förhållande till summan av kapitalbeloppen för alla återstående lån. Kapitalbeloppet för varje lån bör vara det ursprungliga kapitalbelopp som anges i respektive lånedokumentation och ingen hänsyn tas till andra faktorer, såsom amorteringar, ytterligare finansiering eller kapitaliserade belopp.

(17)

För att säkerställa att bilaterala lån som ges av bilaterala långivare snabbt och effektivt kan omfattas av mekanismen bör kommissionen bedöma de bilaterala lån som kommer att ges av bilaterala långivare som agerar inom ramen för G7-gruppens initiativ att ge ERA-lån till Ukraina, och i förekommande fall godkänna dem som stödberättigade. Om sådana bilaterala låneavtal är preliminära eller ännu inte har trätt i kraft bör kommissionen övervaka deras ikraftträdande. För att säkerställa att bilaterala lån till Ukraina kan utbetalas utan onödigt dröjsmål bör bilaterala låneavtal lämnas in till kommissionen senast den 1 juni 2025 och träda i kraft senast den 30 juni 2025.

(18)

Frigörandet av stöd genom mekanismen bör villkoras av att ett avtal ingås mellan kommissionen och Ukraina med detaljerade bestämmelser för genomförandet av mekanismen, samt att kommissionen gör en positiv bedömning av en begäran om icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd som lämnats in av Ukraina. Ukraina bör ge kommissionen den information som krävs för att säkerställa att mekanismen stöder bilaterala lån upp till det totala belopp som ska betalas till den berörda bilaterala långivaren. I undantagsfall och av vederbörligen motiverade skäl skulle kommissionen också kunna bedöma begäranden om betalning från bilaterala långivare.

(19)

Utöver stödet genom mekanismen bör ett makroekonomiskt stödlån ges för att stödja Ukrainas makroekonomiska stabilitet och lindra effekterna av landets svårigheter att skaffa extern finansiering samt i synnerhet syfta till att täcka landets finansieringsbehov. Med tanke på att dessa finansieringsbehov är akuta bör det makroekonomiska stödlånet ställas till förfogande före slutet av 2024.

(20)

Det makroekonomiska stödlånet bör ges i form av ett lån på högst 35 miljarder EUR. För att ta hänsyn till eventuella ansökningar om stöd för bilaterala lån inom ramen för mekanismen och samtidigt säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av unionsstöd som ställs till förfogande genom denna förordning bör storleken på det makroekonomiska stödlånet anpassas med beaktande av bilaterala lån till Ukraina som godkänts som godtagbara inom ramen för mekanismen, tillsammans med de kapitalbelopp som tredjeländer i samband med G7-gruppens initiativ att ge ERA-lån till Ukraina har meddelat kommissionen att de har för avsikt att bevilja Ukraina. Denna justering bör göras när det totala beloppet för alla lån för vilka stöd söks enligt denna förordning överstiger 45 miljarder EUR.

(21)

Stödet till Ukraina genom det makroekonomiska stödlånet bör ges utöver och komplettera det unionsstöd som ges enligt Ukrainafaciliteten. Kommissionen bör, när så är möjligt, sträva efter att minimera Ukrainas administrativa börda och rapporteringsbörda.

(22)

Stödet till Ukraina genom det makroekonomiska stödlånet bör göras tillgängligt under förutsättning att Ukraina fortsätter att upprätthålla och respektera gällande demokratiska mekanismer, inbegripet ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatens principer, och att garantera respekten för mänskliga rättigheter, däribland rättigheterna för personer som tillhör minoriteter. Denna förutsättning bör också gälla begäranden om betalning från mekanismen, eftersom de avser det makroekonomiska stödlånet. Samma förutsättning gäller för det stöd som tillhandahålls enligt Ukrainafaciliteten, och kommissionen bör göra en samlad bedömning av de två instrumenten.

(23)

Kommissionen bör i lämpliga fall ta vederbörlig hänsyn till rådets beslut 2010/427/EU (9) och Europeiska utrikestjänstens roll.

(24)

Det makroekonomiska stödlånet bör vara kopplat till uppfyllandet av de politiska villkor som anges i ett samförståndsavtal mellan kommissionen och Ukraina (samförståndsavtalet). Dessa villkor bör överensstämma med de kvalitativa och kvantitativa stegen i bilagan till rådets genomförandebeslut (EU) 2024/1447 (10), och med eventuella ändringar av dem som gjorts vid den tidpunkt då samförståndsavtalet antas. Dessutom ska samförståndsavtalet inbegripa ett åtagande från Ukraina om att främja samarbete med unionen i fråga om återhämtning, återuppbyggnad och modernisering av Ukrainas försvarsindustri, i linje med målen för unionsprogram till stöd för återhämtning, återuppbyggnad och modernisering av Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas och andra relevanta unionsprogram. Nödvändiga åtgärder bör också vidtas för att tillsammans med övriga givare säkerställa samordning och komplementaritet mellan de bilaterala lånen, inbegripet det makroekonomiska stödlånet. I detta avseende bör den givarsamordningsplattform för Ukraina användas som redan har upprättats som ett forum för sådant utbyte.

(25)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen ges befogenhet att förhandla om sådana villkor med de ukrainska myndigheterna under överinseende av kommittén med företrädare för medlemsstaterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (11). Med hänsyn till den potentiellt betydande inverkan som stöd kan ha är det lämpligt att tillämpa det granskningsförfarande som anges i förordning (EU) nr 182/2011. Med hänsyn till storleken på det makroekonomiska stödlånet till Ukraina bör granskningsförfarandet tillämpas för antagandet av samförståndsavtalet och vid alla minskningar eller fullständiga avbrytanden av det makroekonomiska stödlånet.

(26)

Frigörandet av det makroekonomiska stödlånet genom en enda utbetalning bör villkoras av att kommissionen gör en positiv bedömning av den begäran om medel som lämnats in av Ukraina. Bedömningen av de politiska villkor som anges i samförståndsavtalet bör inte påverka bedömningen av huruvida de villkor som anpassats till andra unionsprogram och unionsinstrument har uppfyllts.

(27)

Med tanke på principen om sund ekonomisk förvaltning och för att underlätta de ukrainska myndigheternas likviditetshantering och säkerställa förutsägbarhet bör kommissionen säkerställa att trancher av det makroekonomiska stödlånet frigörs under hela 2024 och 2025, och i möjligaste mån undvika betydande avvikelser mellan de belopp som utbetalas från kvartal till kvartal. Utbetalningen av dessa trancher bör, när så är lämpligt, anpassas till tidpunkten för utbetalningar av lån eller icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd inom ramen för Ukrainafacilitetens pelare I. Det är vidare lämpligt att föreskriva en möjlighet att göra en ny bedömning av Ukrainas finansieringsbehov och att minska eller upphäva stöd inom ramen för det makroekonomiska stödlånet om dessa behov skulle minska avsevärt under den tid som stödet inom ramen för det makroekonomiska stödlånet är tillgängligt, jämfört med de ursprungliga prognoserna.

(28)

Det avtal om ett makroekonomiskt stödlån som ska ingås mellan kommissionen och de ukrainska myndigheterna bör innehålla bestämmelser som är anpassade till de rättigheter, ansvarsområden och skyldigheter som föreskrivs i det ramavtal inom ramen för Ukrainafaciliteten som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2024/792, vilket har undertecknats mellan unionen och Ukraina och vilket trädde i kraft den 20 juni 2024. På det sättet säkerställer man att unionens ekonomiska intressen i samband med det makroekonomiska stödlånet skyddas effektivt och att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Det medför också, i enlighet med budgetförordningen, att kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska revisionsrätten och, i tillämpliga fall, Europeiska åklagarmyndigheten, ges de rättigheter och det tillträde som krävs, inbegripet av tredje parter som är involverade i förvaltningen av unionsmedel under och efter den period då det makroekonomiska stödlånet finns tillgängligt. Ukraina bör också rapportera om oriktigheter i samband med användningen av medlen till kommissionen, i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i ramavtalet inom ramen för Ukrainafaciliteten.

(29)

Mot bakgrund av Ukrainas finansieringsbehov är det lämpligt att organisera det ekonomiska stödet inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategi som föreskrivs i artikel 224 i budgetförordningen och som där har inrättats som en enda finansieringsmetod, vilket förväntas göra unionens obligationer mer likvida och unionens emissioner mer attraktiva och kostnadseffektiva.

(30)

Med avvikelse från artikel 31.3 andra meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 (12) bör finansiella skulder i samband med det makroekonomiska stödlånet inte stödjas av den garanti för yttre åtgärder som inrättades genom förordning (EU) 2021/947. Stödet genom det makroekonomiska stödlånet bör utgöra ekonomiskt stöd i den mening som avses i artikel 223.1 i budgetförordningen. Eftersom det makroekonomiska stödlånet är tillgängligt under 2024 och har godkänts i enlighet med artikel 223.1 i budgetförordningen, är det lämpligt att garantin för det makroekonomiska stödlånet till Ukraina mobiliseras utöver taken i den fleråriga budgetramen och upp till de tak som avses i artikel 3.1 och 3.2 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 (13) i enlighet med artikel 2.3 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (14). Med tanke på de finansiella riskerna och budgettäckningen bör ingen avsättning göras för stödet genom det makroekonomiska stödlånet, vilka ska garanteras utöver taken i den fleråriga budgetramen och, genom undantag från artikel 214.1 i budgetförordningen, bör det inte fastställas någon avsättningsnivå.

(31)

Med tanke på den svåra situationen i Ukraina till följd av Rysslands anfallskrig och för att stödja Ukraina på dess långsiktiga väg mot stabilitet är det lämpligt att unionen beviljar Ukraina det makroekonomiskt stödlånet på mycket förmånliga villkor och med tillräckligt lång löptid för att kunna täckas av garantin utöver taken i den fleråriga budgetramen.

(32)

Unionens stöd till Ukraina inom ramen för denna förordning bör förvaltas av kommissionen.

(33)

För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av denna förordning bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen när det gäller unionsstödet till Ukraina inom ramen för denna förordning och tillhandahålla relevant dokumentation.

(34)

För att säkerställa att de arrangemang som inrättas genom denna förordning fortsätter att vara ändamålsenliga bör kommissionen regelbundet se över huruvida de är tillräckliga och rapportera till Europaparlamentet och rådet om detta och därigenom garantera öppenhet och ansvarsskyldighet.

(35)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(36)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att hjälpa Ukraina att täcka sina finansieringsbehov, särskilt genom att ge mycket förmånligt kortfristigt och långsiktigt stöd i form av ett makroekonomiskt stödlån samt icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd inom ramen för mekanismen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av stödens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(37)

Med beaktande av den brådska som föranleds av de exceptionella förhållanden som förorsakats av Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig, anses det lämpligt att åberopa det undantag från tidsfristen på åtta veckor som föreskrivs i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(38)

Mot bakgrund av situationen i Ukraina bör denna förordning av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.