Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3024 av den 27 november 2024 om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 vad gäller införandet av nya moduler för miljöräkenskaper (Text av betydelse för EES)

(1)

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 (2) inrättade det åttonde miljöhandlingsprogrammet och bekräftade att övervakning, inbegripet genom tillhandahållande av korrekt information om miljöförändringar, är av största vikt för utarbetandet av en effektiv politik, för genomförandet av en sådan politik för att uppnå unionens miljömål och för människors egenmakt. Det bör utvecklas redskap, såsom miljöräkenskaper, för att öka den allmänna medvetenheten om socioekonomisk verksamhets inverkan på miljön och miljöns bidrag till ekonomin och välbefinnandet.

(2)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011 (3) ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av den förordningen och om så är lämpligt, med beaktande av resultaten av de pilotstudier som avses i den förordningen, föreslå införande av nya moduler för miljöräkenskaper, såsom miljörelaterade transfereringar (subventioner), skogsräkenskaper och räkenskaper för ekosystemtjänster.

(3)

De nya modulerna för miljöräkenskaper ska direkt bidra till unionens miljöpolitiska prioriteringar i enlighet med vad som fastställs bland annat i det åttonde miljöhandlingsprogrammet.

(4)

Förenta nationernas kommission för statistik antog det centrala ramverket för systemet för integrerade miljöräkenskaper (System of Environmental-Economic Accounting, SEEA) som en internationell statistisk standard vid sin 43:e session i februari 2012 och SEEA:s ekosystemräkenskaper (SEEA EA), kapitlen 1–7, som beskriver ramen för räkenskaperna och de fysiska räkenskaperna, vid sin 52:a session i mars 2021. De nya moduler som införs genom denna förordning är i linje med SEEA:s centrala ramverk och SEEA EA. Dessutom har SEEA genomfört systemet för integrerade miljöräkenskaper för vatten (SEEA–Vatten), som stöder SEEA:s centrala ramverk.

(5)

För att kunna utföra sina uppgifter enligt fördragen och internationell rätt, särskilt uppgifter som rör miljö, hållbarhet och klimatförändringar, bör unionen ha relevant, övergripande och tillförlitlig information. Ett faktabaserat beslutsfattande kräver statistik som uppfyller höga kvalitetskrav enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (4). Det är dessutom nödvändigt att kommissionen (Eurostat) presenterar de insamlade uppgifterna på ett mer lättillgängligt och användarvänligt sätt, och samtidigt aktivt främjar dessa uppgifter.

(6)

För att uppnå målet om klimatneutralitet i unionen senast 2050 är det mycket viktigt att anpassa alla unionens rättsakter och förfaranden till de långsiktiga miljö- och klimatmål för unionen som fastställs i den europeiska gröna given, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (5) och 55 %-paketet. Flera unionsrättsakter kräver redan noggrann övervakning av trender och därmed ytterligare och mer exakta uppgifter. I detta avseende är det centralt att samla in relevanta och detaljerade uppgifter från medlemsstaterna om deras miljöinvesteringar för att säkerställa att unionen är på väg att uppfylla den europeiska gröna givens mål. Av alla dessa skäl måste systemet för europeiska miljöräkenskaper utvecklas till ett omfattande verktyg som tillhandahåller betydande ytterligare uppgifter för att övervaka genomförandet av unionens miljörätt och miljöpolitiska beslutsfattande.

(7)

I det åttonde miljöhandlingsprogrammet efterlyses ett inrättande, utan dröjsmål, av en bindande unionsram för att övervaka och rapportera om medlemsstaternas framsteg i arbetet med att fasa ut subventioner för fossila bränslen på grundval av en överenskommen metod och fastställa en tidsfrist på unionsnivå och på nationell, regional och lokal nivå för utfasningen av sådana subventioner i överensstämmelse med ambitionen att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 oC, som är Parisavtalets långsiktiga temperaturmål, som antogs inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar. I detta avseende bör kommissionen ägna särskild uppmärksamhet åt denna fråga i sitt program för pilot- och genomförbarhetsstudier och göra en bedömning av kvaliteten på de tillgängliga uppgifterna om energisubventioner, inklusive subventioner för fossila bränslen. Kommissionen bör vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att införa en modul om energisubventioner, inklusive subventioner för fossila bränslen, i de europeiska miljöräkenskaperna.

(8)

Vatten är en livsviktig resurs, och det är därför nödvändigt att säkerställa en hållbar förvaltning av denna resurs och att förstå dess förhållande till ekonomisk verksamhet. Kommissionen bör därför göra en bedömning av kvaliteten på de tillgängliga uppgifterna om vatten och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att införa en ny modul för vatten i de europeiska miljöräkenskaperna.

(9)

Anpassning är en viktig del av de långsiktiga globala åtgärderna för att hantera klimatförändringarna. Det är nödvändigt att ta itu med de växande klimatrelaterade hälsoriskerna, inbegripet oftare förekommande och intensivare värmeböljor, skogsbränder och översvämningar, hot mot både säkerheten och försörjningstryggheten i fråga om livsmedel och vatten samt uppkomst och spridning av infektionssjukdomar. Klimatförändringarna skadliga effekter kan potentiellt överstiga medlemsstaternas anpassningsförmåga. Medlemsstaterna och unionen bör därför förbättra anpassningsförmågan, förstärka resiliensen och minska sårbarheten för klimatförändringarna, som föreskrivs i artikel 7 i Parisavtalet, samt maximera sidovinsterna i samband med annan politik och andra rättsakter. Enligt förordning (EU) 2021/1119 ska medlemsstaterna anta heltäckande nationella anpassningsstrategier och anpassningsplaner på grundval av robusta klimatförändrings- och sårbarhetsanalyser, framstegsbedömningar och indikatorer och med vägledning av bästa tillgängliga och mest aktuella vetenskapliga evidens. Eftersom det är nödvändigt att övervaka framstegen i arbetet med klimatanpassning bör kommissionen göra en bedömning av kvaliteten på de tillgängliga uppgifterna om klimatanpassning. På grundval av de erhållna resultaten bör kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att införa en modul för klimatanpassning i de europeiska miljöräkenskaperna.

(10)

Förlusten av biologisk mångfald är en central sårbarhet för ekonomierna, vid sidan av och förstärkt av klimatförändringarna. Biologisk mångfald är avgörande för livsmedelstryggheten, människors välbefinnande och samhällenas och ekonomiernas övergripande resiliens. Medlemsstaterna och unionen bör därför förstärka sina insatser mot krisen för den biologiska mångfalden i linje med sina internationella åtaganden inom det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald, som antogs vid det femtonde mötet i Förenta nationernas partskonferens för konventionen om biologisk mångfald.

(11)

Ekosystemräkenskaper är ett sätt att presentera uppgifter om omfattningen av och tillståndet för ekosystemtillgångarna och de tjänster som de tillhandahåller samhället och ekonomin, och syftar till att sätta ett värde på naturen och göra det möjligt att bättre beakta kostnaderna för naturen. Syftet med att fastställa monetära värden bör vara att synliggöra kostnaderna för uteblivna åtgärder och att stödja unionen att uppnå sina miljömål. För att på ett lämpligt sätt förbereda införandet av rapporteringskrav för ekosystemtjänsternas monetära värde bör det föregås av pilot- och genomförbarhetsstudier, med beaktande av relevanta internationella standarder. Dessa studier bör syfta till att bland annat undersöka de monetära värden som ska rapporteras, förhållandena mellan dessa värden och förändringarna i den befintliga tillgången till och användningen av ekosystemtjänster, den potentiella politiska användningen av resultaten av de olika beräkningsmetoderna, under vilka förhållanden beräkningarna lämpar sig för aggregering med varandra och med andra nationalräkenskapsaggregat och vilket som är det lämpligaste tabellformatet för rapporteringen. För att uppnå de avsedda effekterna fullt ut bör kommissionen genomföra en bedömning av metodmöjligheterna och genomförbarheten för monetära mått på ekosystemtjänster, med beaktande av SEEA EA. På grundval av de erhållna resultaten bör det vara möjligt för kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 i syfte att inkludera de monetära ekosystemräkenskaperna.

(12)

I sina slutsatser av den 6 november 2020 om europeisk statistik uppmuntrade rådet EU-statistiksystemet att möta de nya informationskrav som följer av den europeiska gröna given, inbegripet när det gäller översynen och utvidgningen av programmet för europeiska miljöräkenskaper.

(13)

År 2019 offentliggjorde Europeiska revisionsrätten sin särskilda rapport nr 16/2019, Europeiska miljöräkenskaper: användbarheten för beslutsfattare kan förbättras. Rapporten pekar på behovet av mer fullständiga uppgifter om skogar och ekosystem och ett fullständigt genomförande av skogsräkenskaperna.

(14)

Kommissionen (Eurostat) och de nationella statistikbyråer samt andra nationella myndigheter som ansvarar för att ta fram miljöräkenskaper bör eftersträva att hela tiden utvidga täckningen och förbättra kvaliteten på de statistiska data som stöder övervakningen och utvärderingen av unionens framsteg i arbetet med att genomföra de lagstiftningsakter som antagits inom ramen för 55 %-paketet och i linje med den europeiska gröna given, förordning (EU) 2021/1119, faciliteten för resiliens och återhämtning, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 (6), och andra relevanta rättsakter samt i överensstämmelse med unionens internationella åtaganden, med beaktande av internationella statistiska standarder som utarbetats av Förenta nationerna och andra organ.

(15)

De europeiska miljöräkenskaperna har sedan 2011 levererat uppgifter och statistik av hög kvalitet till stöd för faktabaserat beslutsfattande inom ramen för den europeiska gröna given och annan unionspolitik. Det är av största vikt att dessa uppgifter och denna statistik offentliggörs och presenteras på ett sätt som är begripligt och tillgängligt för alla användare. Kommissionen (Eurostat) bör utveckla och underhålla en portal för statistiska data där de viktigaste indikatorerna från miljöräkenskaperna sammanfattas på ett användarvänligt sätt. Denna dataportal bör vara öppen för allmänheten och avgiftsfri. Portalen för statistiska data bör syfta till att förbättra spridningen av och kommunikationen om europeiska miljöräkenskaper. Den bör heller inte inkräkta på styrningsmekanismer som inrättats för att rapportera om och övervaka framsteg i riktning mot syftena och målen för särskilda unionsinitiativ, t.ex. det åttonde miljöhandlingsprogrammet.

(16)

För att säkerställa flexibilitet och minska den administrativa bördan för uppgiftslämnare, nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter bör medlemsstaterna ges möjlighet att använda andra relevanta källor, metoder och innovativa tillvägagångssätt, såsom jordobservation (Copernicustjänster). Medlemsstaterna bör informera kommissionen och lämna närmare uppgifter om kvaliteten på dessa tillvägagångssätt.

(17)

Medlemsstaterna bör kunna få ekonomiskt stöd för modernisering och förbättring av miljöstatistikens kvalitet och aktualitet samt för genomförandet av pilot- och genomförbarhetsstudier från programmet för den inre marknaden, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 (7). Med tanke på de efterföljande fleråriga budgetramarna bör ekonomiskt stöd tillhandahållas i enlighet med reglerna i det tillämpliga programmet för europeisk statistik enligt förordning (EG) nr 223/2009.

(18)

Eftersom unionen består av 27 medlemsstater är det lämpligt att hänvisa till ”EU-27”.

(19)

Förteckningen över eventuella framtida europeiska miljöräkenskaper i förordning (EU) nr 691/2011 behöver uppdateras och anpassas till unionens nuvarande politiska prioriteringar.

(20)

Det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (ENS 95) har ersatts av det europeiska nationalräkenskapssystemet 2010 (ENS 2010), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (8).

(21)

ENS 2010 innehåller referensramen med gemensamma standarder, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler för utarbetandet av medlemsstaternas räkenskaper för unionens statistikbehov.

(22)

Kommissionen bör i nära samarbete med medlemsstaterna offentliggöra en metodhandbok med kompletterande riktlinjer avseende sammanställning av miljöräkenskaper inom de olika moduler som införs genom denna förordning. Handboken bör innehålla riktlinjer för beräkning av variablerna för skogsräkenskaper, såsom den årliga nettoökningen av timmer utifrån det levande trädbeståndet eller beräkning av de försörjande ekosystemtjänsterna, såsom bidraget till den globala klimatregleringen från minskade koncentrationer av växthusgaser. Handboken bör offentliggöras efter det att denna förordning har trätt i kraft.

(23)

Begränsning av klimatförändringar, inbegripet de investeringar som hänger samman med detta, är helt nödvändigt för att uppnå målet om klimatneutralitet i unionen senast 2050. Kommissionen (Eurostat) bör börja att regelbundet tillhandahålla uppgifter och statistik som sammanställts från relevanta uppgifter som finns tillgängliga i modulerna för miljöräkenskaper och, vid behov, från andra uppgiftskällor. Dessa uppgifter bör delas upp per medlemsstat och omfatta alla de sektorer i ekonomin som är relevanta för begränsning av klimatförändringar.

(24)

I syfte att ta hänsyn till utvecklingen inom miljö, ekonomi och teknik bör, vid behov, befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att komplettera förordning (EU) nr 691/2011 genom att lämna metodanvisningar och för att ändra bilagorna I–IX till den förordningen vad gäller den variabelförteckning för vilken uppgifter ska sammanställas och överföras, framför allt avsnitt 3 i bilaga V, så att den omfattar variabler avseende andra investeringar för begränsning av klimatförändringar. Kommissionen bör säkerställa att dess delegerade akter inte medför en betydande ytterligare börda för medlemsstaterna eller för uppgiftslämnarna. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (9). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(25)

Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter för att anta genomförandeakter som medger undantag för medlemsstaterna, inom en angiven tidsperiod, om betydande anpassningar krävs av deras nationella statistiksystem. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (10).

(26)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att införa nya moduler för miljöräkenskaper i den rättsliga ramen för europeisk statistik om miljöräkenskaperna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, av skäl som rör konsekvens och jämförbarhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(27)

Kommittén för det europeiska statistiksystemet har rådfrågats.

(28)

Förordning (EU) nr 691/2011 bör därför ändras.

1.

Artikel 1 ska ersättas med följande:

(*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).” "

2.

I artikel 2 ska följande led läggas till:

3.

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

4.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

5.

Artikel 5.2 ska ändras på följande sätt:

6.

Artikel 8 ska ersättas med följande:

7.

Följande artikel ska införas:

(*2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014 och (EU) nr 652/2014 (EUT L 153, 3.5.2021, s. 1).” "

8.

Artikel 9 ska ersättas med följande:

9.

Följande artikel ska införas:

10.

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

11.

I bilaga IV avsnitt 3 första stycket ska åttonde strecksatsen utgå.

12.

Alla hänvisningar till ”EU-28” och ”ENS 95” ska i texten och bilagorna genomgående ersättas med ”EU-27” respektive ”ENS 2010”.

13.

Bilagorna VII, VIII och IX ska läggas till i enlighet med bilagan till denna förordning.