Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3236 av den 19 december 2024 om ändring av förordningarna (EU) 2021/1057 och 2021/1058 vad gäller regionalt krisstöd för återuppbyggnad (Restore)

(1)

De senaste översvämningarna och skogsbränderna i Central-, Öst- och Sydeuropa har fått förödande konsekvenser för de boende i dessa regioner. Omfattande återuppbyggnad kommer att krävas i många städer och byar för att reparera skadad infrastruktur och utrustning. Omedelbara åtgärder behövs för att mildra de sociala och ekonomiska konsekvenserna av dessa naturkatastrofer. Dessutom är människor i omedelbart behov av grundläggande materiellt bistånd. Stöd för bibehållande av arbetstillfällen behövs också för att hjälpa anställda och egenföretagare att behålla sina arbeten under en begränsad tid om de inte kan nå sin vanliga arbetsplats på grund av en naturkatastrof. För att hantera naturkatastrofernas förödande konsekvenser för människors hälsa bör också tillgång till hälso- och sjukvård, även för människor som inte är omedelbart socioekonomiskt utsatta, möjliggöras. Det finns belägg för att förekomsten av naturkatastrofer sannolikt kommer att öka i framtiden. Det är därför lämpligt att skapa en tillfällig ram som ger flexibilitet och ekonomiskt stöd samtidigt som de sammanhållningspolitiska investeringarnas långsiktiga strategiska karaktär bevaras.

(2)

För att snabbt minska bördan på de berörda medlemsstaternas budgetar och minska risken för nya geografiska skillnader bör effektivt stöd från Europeiska socialfonden+ (ESF+), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 (4), samt från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden, vilka regleras genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 (5), tillhandahållas medlemsstater, regioner, lokala myndigheter och människor som drabbats hårt av sådana naturkatastrofer, utöver de medel som finns tillgängliga från Europeiska unionens solidaritetsfond, inrättad genom rådets förordning (EG) nr 2012/2002 (6).

(3)

För att ge medlemsstater som drabbats av naturkatastrofer ytterligare flexibilitet bör ett nytt specifikt mål inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt fastställas, för att kanalisera det ekonomiska stödet från Eruf och Sammanhållningsfonden till återuppbyggnad efter sådana katastrofer.

(4)

Det politiska mål nr 2, vilket förespråkar en grönare och koldioxidsnål övergång till en ekonomi med noll nettoutsläpp och ett motståndskraftigt Europa genom främjande av en ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, begränsning av klimatförändringar, klimatanpassning, riskförebyggande, riskhantering och hållbar urban mobilitet i städer, som avses i artikel 5.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (7), varigenom det nya specifika målet bör införas, stöder direkt målen i den europeiska gröna given. Kommissionens meddelande av den 24 februari 2021 med titeln Att bygga upp ett klimateresilient Europa - den nya EU-strategin för klimatanpassning syftar till att utveckla anpassningsåtgärder för att hantera risker förknippade med katastrofer som är ett resultat av klimatförändringar såsom översvämningar, skogsbränder eller torka. Kontinuiteten i och förstärkningen av planerade investeringar i katastrofförebyggande och katastrofberedskap samt klimatanpassning bör säkerställas för att mildra effekterna av de allt mer frekventa naturkatastroferna, inbegripet klimatrelaterade katastrofer. Återuppbyggnadsinsatser bör inte ske på bekostnad av investeringar i strukturella och långsiktiga åtgärder för katastrofförebyggande och katastrofberedskap. Tillämpningen av klimatsäkring och principen om att inte orsaka betydande skada bör säkerställas vid investeringar i infrastruktur för att öka resiliensen hos unionsfinansierad infrastruktur inför framtida, mer frekventa och allvarligare klimatrelaterade katastrofer.

(5)

I enlighet med det tillämpningsområde för stöd från Eruf som anges i förordning (EU) 2021/1058 får stöd till återuppbyggnad efter naturkatastrofer inom ramen för det nya specifika målet omfatta återställande av skadad eller förstörd infrastruktur, såsom offentlig infrastruktur eller investeringar i anläggningstillgångar för företag och utrustning, även på en annan plats eller i ett format som inte är identiskt med det ursprungliga, om nödvändigt, på ett resilient och hållbart sätt. Dessutom får återställande av naturområden, biologisk mångfald och grön infrastruktur, även i Natura 2000-områden, stödjas. Detta får inbegripa relevanta återbeskogningsåtgärder. Sammanhållningsfonden kan också erbjuda stöd för det nya specifika målet, i den mån det är i linje med tillämpningsområdet för stödet från Sammanhållningsfonden enligt förordning (EU) 2021/1058.

(6)

I samband med återuppbyggnad efter naturkatastrofer bör insatser som bygger på principen om förbättrande återuppbyggnad (build back better) prioriteras i urvalsprocessen. Denna princip innebär att återhämtnings-, rehabiliterings- och återuppbyggnadsfaserna efter en katastrof utnyttjas för att öka samhällenas resiliens genom att integrera åtgärder för katastrofriskreducering, i enlighet med Förenta nationernas Sendai-ramverk för katastrofriskreducering 2015–2030. Samtidigt bör stödet till de utvalda insatserna förbli proportionerligt och uppvisa en optimal relation mellan stödbelopp och målet att säkerställa katastrofresiliens. Om en medlemsstat är berättigad till stöd från Europeiska unionens solidaritetsfond för att finansiera viktiga kris- och återhämtningsinsatser för att återställa infrastruktur till det skick den hade innan naturkatastrofen inträffade, får stödet från Eruf och Sammanhållningsfonden dessutom användas på ett kompletterande sätt tillsammans med Europeiska unionens solidaritetsfond för att förbättra den berörda infrastrukturens funktion i syfte att stärka dess kapacitet, hållbarhet och resiliens mot framtida naturkatastrofer. Syftet med stödet från Eruf och Sammanhållningsfonden är att öka resiliensen och riskberedskapen.

(7)

För att undvika för höga utbetalningar bör medlemsstaterna säkerställa att stöd som omfattas av ESF+, Eruf eller Sammanhållningsfonden inte överlappar stöd från ett annat unionsinstrument, från ett nationellt instrument eller från ett privat försäkringssystem.

(8)

För att hantera effekterna av naturkatastrofer bör medlemsstaterna genom särskilda prioriteringar tillåtas att tillhandahålla riktad, snabb och omedelbar hjälp för att lindra de negativa socioekonomiska konsekvenserna av sådana katastrofer. Dessutom bör medlemsstaterna, antingen inom eller utanför en särskild prioritering, kunna stödja tillfälliga åtgärder för människor som direkt påverkas av naturkatastrofer i form av livsmedel och/eller grundläggande materiellt bistånd utan skyldighet att tillhandahålla kompletterande åtgärder. Medlemsstaterna bör också, om det är absolut nödvändigt och motiverat, kunna stödja system för korttidsarbete för att anställda och egenföretagare som drabbats av konsekvenserna av naturkatastrofer ska kunna behålla sina arbeten, utan att tillhandahålla aktiva åtgärder, såvida inte sådana åtgärder föreskrivs i nationell rätt, samt åtgärder för att säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård, även för människor som inte är omedelbart socioekonomiskt utsatta. Det är därför lämpligt att skapa flexibilitet för sådana tillfälliga åtgärder under en begränsad tidsperiod enligt förordning (EU) 2021/1057.

(9)

Medlen för stöd till insatser efter naturkatastrofer bör programplaneras inom ramen för en eller flera särskilda prioriteringar med en medfinansieringsgrad på upp till 95 %. Medlemsstaterna kan utnyttja de befintliga möjligheter för att överföra anslag mellan de sammanhållningspolitiska fonderna som föreskrivs i förordning (EU) 2021/1060 i syfte att öka de resurser som finns tillgängliga inom ramen för dessa särskilda prioriteringar. De kan också omfördela resurser från vilket som helst av de politiska målen, förutsatt att tillämpliga regler respekteras.

(10)

De totala medel som programplaneras inom ramen för de särskilda prioriteringarna bör begränsas till högst 10 % av medlemsstatens ursprungliga totala nationella anslag från ESF+och Eruf. Det bör vara möjligt att programplanera de medlen genom fler än en programändring och att koppla dem till fler än en katastrof. Principen att kommissionens utbetalningar görs i enlighet med budgetanslagen och under förutsättning att medel finns tillgängliga bör tillämpas även fortsättningsvis.

(11)

För att ge omedelbart stöd till investeringar i återuppbyggnad efter naturkatastrofer samt för att lindra de negativa socioekonomiska konsekvenserna av sådana naturkatastrofer bör ett ytterligare belopp för särskild förfinansiering tillhandahållas för de särskilda prioriteringarna. De regler som är tillämpliga på beloppen i den särskilda förfinansieringen bör vara förenliga med de regler för förfinansiering som anges i förordning (EU) 2021/1060.

(12)

För att göra det möjligt för medlemsstaterna att fullt ut kunna hantera konsekvenserna av naturkatastrofer som inträffat mellan den 1 januari 2024 och den 31 december 2025 bör deras förvaltande myndigheter kunna välja ut stödinsatser som har slutförts fysiskt eller genomförts fullt ut innan ansökan om finansiering inom programmet lämnas in till den förvaltande myndigheten, förutsatt att insatsen görs med anledning av en sådan naturkatastrof.

(13)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att, mot bakgrund av de senaste översvämningarna och skogsbränderna i Central-, Öst- och Sydeuropa, mildra de negativa socioekonomiska konsekvenserna av naturkatastrofer genom att ändra förordningarna (EU) 2021/1057 och (EU) 2021/1058, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(14)

Förordningarna (EU) 2021/1057 och (EU) 2021/1058 bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)

Med beaktande av de senaste naturkatastrofernas förödande konsekvenser och hur brådskande det är att tillhandahålla omedelbart stöd till medlemsstaterna anses det nödvändigt att utnyttja det undantag från åttaveckorsperioden som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(16)

Eftersom situationen till följd av naturkatastroferna är akut är det lämpligt att den här förordningen träder i kraft dagen efter det att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

1.

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

2.

I tabell 1 i bilaga I ska följande rad läggas till under politiskt mål 2:

”

”.