Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/795 av den 29 februari 2024 om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP), och om ändring av direktiv 2003/87/EG och förordningarna (EU) 2021/1058, (EU) 2021/1056, (EU) 2021/1057, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) 2021/1060, (EU) 2021/523, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/241

(1)

Unionen har de senaste åren haft som ledstjärna att stärka den europeiska ekonomins konkurrenskraft och resiliens genom den gröna och digitala omställningen. Den gröna och digitala omställningen, som konkretiseras i den europeiska gröna given, som återfinns i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 med titeln Den europeiska gröna given och i policyprogrammet för det digitala decenniet 2030, inrättat genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 (4), uppmuntrar till tillväxt och modernisering av unionens ekonomi, vilket ska öppna för nya affärsmöjligheter och bidra till att vinna konkurrensfördelar på de globala marknaderna. I den europeiska gröna given fastställs färdplanen för att göra unionens ekonomi klimatneutral och hållbar på ett rättvist och inkluderande sätt samt hantera klimat- och miljörelaterade utmaningar. I policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 fastställs en tydlig riktning för unionens digitala omställning och för uppnåendet av digitala mål på unionsnivå senast 2030, särskilt vad gäller digitala färdigheter, digital infrastruktur samt digitalisering av företag och offentliga tjänster.

(2)

Industrin i unionen har bevisat sin inbyggda resiliens men dess konkurrenskraft måste också säkerställas i framtiden. Hög inflation, brist på arbetskraft, störningar i leveranskedjorna efter covid, Rysslands anfallskrig mot Ukraina, stigande räntor samt ökande energikostnader och insatspriser har påverkat konkurrenskraften hos industrin i unionen negativt och belyst vikten av att unionen säkrar sitt öppna strategiska oberoende och minskar sitt strategiska beroende av tredjeländer inom olika sektorer. Dessa belastningar på unionens industri kombineras med en hård men inte alltid rättvis konkurrens på en fragmenterad världsmarknad. Unionen har redan lagt fram flera initiativ för att stödja sin industri, såsom industriplanen i den gröna given, som anges i kommissionens meddelande av den 1 februari 2023 med titeln En industriplan i den gröna given för nettonollåldern, en förordning från Europaparlamentet och rådet om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial (förordningen om kritiska råmaterial), en förordning från Europaparlamentet och rådet om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknikprodukter (förordningen om nettonollindustri), den nya tillfälliga kris- och omställningsramen för statligt stöd, som anges i kommissionens meddelande av den 17 mars 2023 med titeln Tillfällig kris- och omställningsram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina, Europeiska unionens återhämtningsinstrument som inrättats genom rådets förordning (EU) 2020/2094 (5) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 (6). Dessa lösningar ger visserligen ett snabbt, riktat och i vissa fall tillfälligt stöd, men unionen behöver ett mer strukturerat svar på dessa industriers investeringsbehov som skyddar sammanhållningen, skapar arbetstillfällen av god kvalitet och bevarar lika spelregler på den inre marknaden, samtidigt som tillgången till finansiering underlättas. Unionen bör arbeta för att förhindra omlokalisering, återföra produktionsanläggningar för kritisk teknik från tredjeländer, och för att locka nya etableringar i syfte att förhindra strategiska beroendeförhållanden.

(3)

Den inre marknaden har medfört betydande ekonomiska, sociala och politiska fördelar för hela unionen, inbegripet dess medborgare och företag. Dessa fördelar är välkända, men det är av yttersta vikt att fortsätta att hitta lösningar för att ta vara på dess outnyttjade potential för samhället. Den inre marknaden måste även i fortsättningen kunna anpassas efter den geopolitiska dynamiken i utveckling, tekniska framsteg och den gröna och digitala omställningen, samtidigt som den främjar hälso- och sjukvårdssystemens resiliens inför en åldrande befolkning och bidrar till att förbättra unionens långsiktiga konkurrenskraft och produktivitet.

(4)

Införandet och uppskalningen inom unionen av digital teknik och teknikintensiv innovation, ren och resurseffektiv teknik samt bioteknik kommer att ha stor betydelse för att minska unionens strategiska beroendeförhållanden och ta vara på möjligheterna och uppfylla målen i den gröna och digitala omställningen och därmed säkerställa unionens suveränitet och strategiska oberoende och främja konkurrenskraften och hållbarheten i unionens industri. Det är därför nödvändigt att vidta omedelbara åtgärder för att stödja utvecklingen och tillverkningen i unionen av kritisk teknik som utgör unionens primära strategiska svaghet. Utveckling och tillverkning av kritisk teknik bygger på värdekedjor bestående av sammanlänkade ekonomiska aktörer som är verksamma i olika företag av olika storlek, inbegripet små och medelstora företag, inom olika sektorer och över nationsgränserna. Unionen bör därför också skydda och stärka värdekedjorna för sådan kritisk teknik och de tillhörande tjänster som är kritiska och specifika för utvecklingen eller tillverkningen av denna kritiska teknik, och därigenom minska unionens strategiska beroendeförhållanden och bevara den inre marknadens integritet, och bör ta itu med bristen på arbetskraft och kompetens inom dessa sektorer genom livslångt lärande, utbildningsprojekt, lärlingsutbildningar och skapande av attraktiva arbetstillfällen av god kvalitet som är öppna för alla.

(5)

För att betraktas som kritisk bör kravet vara att tekniken antingen tillför ett innovativt inslag med betydande potential till den inre marknaden eller att den bidrar till att minska eller förebygga unionens strategiska beroendeförhållanden. Vid bedömningen av den kritiska teknikens ekonomiska potential för den inre marknaden bör hänsyn tas till det faktum att åtgärder som genomförs i en medlemsstat kan få spridningseffekter i andra medlemsstater. Vid bedömningen av huruvida en teknik bidrar till att minska eller förebygga unionens strategiska beroendeförhållanden bör hänsyn tas till den analys som gjorts på unionsnivå för att identifiera de risker som har potentiell effekt på hela unionen. Kommissionen bör utfärda vägledning dels för hur teknikerna inom de tre områdena inom denna förordnings tillämpningsområde kan räknas som kritiska, samt för villkoren baserade på vilka, dessa tekniker kan betraktas som kritiska, i syfte att främja en gemensam tolkning av de projekt, företag och sektorer som ska få stöd inom ramen för relevanta program mot bakgrund av de gemensamma strategiska målen i de relevanta programmen och denna förordning. I den vägledningen bör kommissionen också förtydliga begreppet värdekedja och tillhörande tjänster som är kritiska och specifika för utvecklingen eller tillverkningen av slutprodukterna. Den vägledningen bör inte påverka andra riktlinjer för specifika program.

(6)

Kritisk teknik måste stödjas inom sektorerna för digital teknik och teknikintensiv innovation, ren och resurseffektiv teknik och bioteknik. Med teknikintensiv innovation bör avses teknik som har potential att leverera transformativa lösningar som har sin grund i banbrytande vetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap, inbegripet innovation som kombinerar framsteg på det fysiska, biologiska och digitala området. Digital teknik bör särskilt omfatta sådan teknik som bidrar till målen i policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 samt flerlandsprojekt enligt definitionen i beslut (EU) 2022/2481. Ren och resurseffektiv teknik bör särskilt omfatta nettonollteknik enligt definitionen i förordningen om nettonollindustri. Med bioteknik bör avses tillämpningen av vetenskap och teknik på levande organismer, liksom delar, produkter och modeller därav, för att ändra levande eller icke-levande material i syfte att producera kunskap, varor och tjänster, inbegripet den teknik som avses i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings statistiska definition av bioteknik samt unionens förteckning över kritiska läkemedel som avses i kommissionens kommunikation av den 24 oktober 2023 med titeln Hantering av läkemedelsbrister i EU, och deras beståndsdelar. Projekt som erkänns som strategiska enligt förordningen om nettonollindustri – där de projekten uppfyller kriterierna om resiliens och konkurrenskraft enligt definitionen i förordningen om nettonollindustri – och enligt förordningen om kritiska råmaterial bör automatiskt anses bidra till målen för den här förordningen. Digital teknik och teknikintensiv innovation, ren och resurseffektiv teknik och bioteknik som räknas som ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse, och som godkänts av kommissionen enligt artikel 107.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), bör anses kritiska. Enskilda projekt inom ramen för ett sådant viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse bör kvalificera för finansiering i enlighet med relevanta programregler om det identifierade finansieringsgapet och de stödberättigande kostnaderna ännu inte är helt täckta.

(7)

Det kommer inte att gå att stärka utvecklingen och tillverkningskapaciteten inom viktiga teknikområden i unionen utan kompetent arbetskraft. Bristen på arbetskraft och kompetens, som har ökat inom alla sektorer, inbegripet de som anses som viktiga för den gröna och digitala omställningen, förväntas öka ytterligare i ljuset av de demografiska förändringarna och äventyra framväxten av teknik inom de berörda sektorer som fastställs i denna förordning. Det är därför nödvändigt att verka för att fler människor deltar på arbetsmarknaden i de berörda sektorerna, särskilt genom investeringar i lärande och livslångt lärande, förbättrande av relevanta färdigheter och skapande av arbetstillfällen av god kvalitet och lärlingsutbildningar för unga och missgynnade personer vilka inte har sysselsättning eller går någon utbildning. Sådant stöd ska komplettera ett antal andra åtgärder som syftar till att uppfylla kompetensbehovet som uppstår ur den gröna och digitala omställningen, enligt beskrivningen i EU:s kompetensagenda som anges i kommissionens kommunikation av den 1 juli 2020 med titeln Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft. Dessa åtgärder spelar en viktig roll för att främja omskolning och kompetenshöjning, att stärka konkurrenskraften hos europeiska företag, särskilt små och medelstora företag, och bidra till att skapa arbetstillfällen av god kvalitet, i syfte att på ett socialt rättvist och inkluderande sätt förverkliga den gröna och den digitala omställningens potential.

(8)

Omfattningen av de investeringar som behövs för den gröna och digitala omställningen kräver full mobilisering av finansiering som finns inom befintliga unionsprogram, inbegripet sådana som beviljar en budgetgaranti för finansierings- och investeringstransaktioner samt genomförande av finansiella instrument och blandfinansieringsinsatser. Sådan finansiering bör ges på ett mer flexibelt sätt så att riktat stöd i rätt tid kan tillhandahållas kritisk teknik inom strategiska sektorer. Därför bör en europeisk plattform för strategisk teknik (STEP) inrättas för att bidra till att möta investeringsbehoven inom unionen genom att bidra till att bättre styra de befintliga unionsmedlen till viktiga investeringar, inbegripet inom ramen för unionsomfattande och gränsöverskridande projekt, som syftar till att stödja utvecklingen eller tillverkningen av kritisk teknik inom strategiska sektorer, samtidigt som lika spelregler på den inre marknaden fortsätter att råda, bevara sammanhållningen och syfta till att uppnå en geografiskt balanserad fördelning av projekt som finansieras inom ramen för STEP främjas i enlighet med respektive uppdrag för programmen.

(9)

Vid genomförandet av program och verksamheter enligt denna förordning uppmuntras kommissionen och medlemsstaterna att främja och prioritera projekt inom nettonollaccelerationskluster (Net-Zero Acceleration Valleys) enligt definitionen i förordningen om nettonollindustri, projekt i territorier som ingår i de territoriella planer för en rättvis omställning som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 (7), och i mindre utvecklade regioner och omställningsregioner samt i mer utvecklade regioner i medlemsstaterna vars genomsnittliga BNP per capita ligger under genomsnittet för EU-27 uttryckt i köpkraftsstandard och beräknat på grundval av unionssiffror för perioden 2015–2017.

(10)

STEP bör mobilisera resurser inom unionens befintliga program, däribland InvestEU som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 (8), Horisont Europa som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (9), Europeiska försvarsfonden som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 (10) och innovationsfonden som inrättats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (11), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 (12), Europeiska socialfonden+ som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 (13),

Fonden för en rättvis omställning (FRO) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 (14), faciliteten för återhämtning och resiliens som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 (15), programmet EU för hälsa som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/522 (16)och programmet för ett digitalt Europa som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 (17). Resurser som mobiliserats genom dessa unionsprogram bör åtföljas av ytterligare finansiering på 1,5 miljarder EUR till Europeiska försvarsfonden för projekt som bidrar till STEP-målen.

(11)

En suveränitetsstämpel bör tilldelas projekt som bidrar till STEP-målen på villkor att de har genomgått en bedömning och att de uppfyller minimikraven för kvalitet, särskilt kriterierna för stödberättigande, uteslutning och tilldelning, i en ansökningsomgång inom ramen för Horisont Europa, Europeiska försvarsfonden eller innovationsfonden programmet EU för hälsa eller programmet för ett digitalt Europa, oberoende av huruvida projektet har erhållit finansiering genom ett av de instrumenten. Dessa minimikrav för kvalitet upprättas för att identifiera projekt av hög kvalitet. Suveränitetsstämpeln bör tilldelas i enlighet med de specifika villkor för stödberättigande som fastställs i ansökningsomgångarna för de berörda programmen, och de kan omfatta geografiska begränsningar, om så är lämpligt och föreskrivs i respektive lagstiftningsakt som reglerar de programmen. När kommissionen förbereder ansökningsomgångar där en suveränitetsstämpel kan bli aktuell bör den när så är lämpligt inkludera ett krav på att projektförslagen måste ange hur de förväntas bidra till att stärka och strukturera lokala nätverk av industriella aktörer och till att skapa arbetstillfällen. Dessa ansökningsomgångar bör, när så är möjligt och lämpligt, vara öppna på kontinuerlig basis. Suveränitetsstämpeln bör användas som en kvalitetsmärkning för att hjälpa projekt att locka till sig offentliga och privata investeringar genom att bekräfta sitt bidrag till STEP-målen. Suveränitetstämpeln bör dessutom främja tillgången till unionsfinansiering, särskilt genom att underlätta kumulativ eller kombinerad finansiering från flera unionsinstrument. Medlemsstaterna bör också uppmanas att ta hänsyn till suveränitetsstämpeln när de beviljar finansiellt stöd genom sina egna program.

(12)

I detta syfte bör det gå att förlita sig på bedömningar som gjorts för andra unionsprogram i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (18) för att minska den administrativa bördan för mottagare av EU-medel och uppmuntra till investeringar i prioriterade tekniker. Förutsatt att de följer bestämmelserna i förordning (EU) 2021/241,bör medlemsstaterna överväga att inkludera projekt som har tilldelats suveränitetsstämpeln när de reviderar sina återhämtnings- och resiliensplaner och bör kunna inkludera projekt när de beslutar vilka investeringsprojekt som ska finansieras från deras del av moderniseringsfonden som inrättats enligt direktiv 2003/87/EG. Kommissionen bör även beakta suveränitetsstämpeln inom ramen för förfarandet som anges i artikel 19 i protokoll (nr 5) om Europeiska investeringsbankens stadga fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EIB:s stadga) och kontrollen av överensstämmelse i enlighet med förordning (EU) 2021/523. Dessutom bör det krävas att genomförandepartnerna granskar projekt som har tilldelats suveränitetsstämpeln om dessa ligger inom deras geografiska område och verksamhetsområde i enlighet med den förordningen. Myndigheter med ansvar för de program som omfattas av den här förordningens tillämpningsområde bör överväga att stödja strategiska projekt som identifierats i enlighet med förordningen om nettonollindustri och förordningen om kritiska råmaterial som omfattas av den här förordningen och för vilka regler om kumulativ finansiering kan gälla.

(13)

STEP bör genomföras på ett ändamålsenligt, effektivt, rättvist och transparent sätt. I detta syfte bör kommissionen ges i uppdrag att tilldela och främja suveränitetsstämpeln och förvaltningen av en ny offentligt tillgänglig webbplats (suveränitetsportalen), och stå för samordningen mellan de nationella behöriga myndigheter och intressenter som är relevanta för att uppnå STEP-målen. Kommissionen bör också främja konsekvens, samstämmighet, synergi och komplementaritet mellan unionens program för att stödja projekt som främjar STEP-mål.

(14)

Kommissionen bör inrätta suveränitetsportalen för att tillhandahålla information om tillgängligt stöd för projekt som bidrar till STEP-målen. För att tillgodose behoven hos företag och projektansvariga som söker finansiering för STEP-projekt inom unionens finansieringsprogram bör suveränitetsportalen på ett lättillgängligt och användarvänligt sätt visa de finansieringsmöjligheter för STEP-investeringar som finns i unionsbudgeten. Det bör inbegripa information om de direkt förvaltade unionsprogrammen, såsom Horisont Europa, Europeiska försvarsfonden, innovationsfonden, programmet EU för hälsa, programmet för ett digitalt Europa samt andra unionsfinansieringskällor, såsom InvestEU, faciliteten för återhämtning och resiliens, Eruf, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ och FRO. Suveränitetsportalen bör dessutom bidra till att STEP-investeringarna blir mer synliga för investerare genom en förteckning över de projekt som tilldelats en suveränitetsstämpel. Suveränitetsportalen bör även ha en förteckning över de nationella behöriga myndigheter som agerar som kontaktpunkter för genomförandet av STEP på nationell nivå. Kommissionen bör säkerställa att suveränitetsportalen kompletterar liknande plattformar och bör undvika överreglering och administrativa bördor.

(15)

Kommissionen bör övervaka genomförandet av STEP-målen för att följa framstegen mot unionens politiska mål. Den övervakningen bör genomföras på ett sätt som är målinriktat och står i proportion till den verksamhet som bedrivs inom STEP för att undvika överreglering och administrativa bördor, särskilt för stödmottagarna. För att säkerställa ansvarsskyldighet gentemot unionsmedborgarna bör kommissionen årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om framstegen i genomförandet av STEP-målen inom respektive program, om de totala utgifterna för STEP uppdelat per program och om STEP:s prestationer på grundval av de prestationsindikatorer som programmen tillhandahåller. I förekommande fall bör information lämnas om STEP:s kvalitativa och kvantitativa bidrag till gränsöverskridande projekt och projekt per medlemsstat.

(16)

STEP stöder sig på omprogrammering och förstärkning av befintliga program till stöd för strategiska investeringar och minskande av unionens strategiska beroendeförhållanden, men spelar även en viktig roll för att pröva genomförbarheten i och förbereda möjliga nya insatser för att stödja suveränitet och konkurrenskraft inom strategiska sektorer och för att stärka unionens industripolitik. STEP bör i synnerhet tjäna som grund för överväganden av möjliga liknande åtgärder, såsom en europeisk suveränitetsfond.

(17)

Kommissionen bör göra en interimsutvärdering av denna förordning och bör där bedöma relevansen av de åtgärder som vidtas inom ramen för denna förordning när det gäller att minska unionens strategiska beroendeförhållanden och stärka dess oberoende. Den bör också bedöma möjligheten att utvidga suveränitetsportalen till att kombinera alla befintliga offentligt tillgängliga webbplatser och tillhandahålla information om unionsprogram inom ramen för direkt, delad och indirekt förvaltning i en enda portal samt möjligheten att inrätta en simulator för att ge vägledning till projektansvariga om de unionsprogram eller unionsfonder för vilka deras specifika projekt kan vara stödberättigade.

(18)

I innovationsfonden stöds investeringar i innovativ koldioxidsnål teknik, vilket faller inom denna förordnings tillämpningsområde. Innovationsfonden kommer därför att vara avgörande för att stödja utvecklingen eller tillverkningen av kritisk ren och resurseffektiv teknik i unionen. När kommissionen utformar och genomför ansökningsomgångar eller konkurrensutsatta anbudsförfaranden inom ramen för innovationsfonden bör den beakta projekt som erkänns som strategiska enligt förordningen om nettonollindustri som anses bidra till STEP-målen.

(19)

För att utvidga möjligheterna till stöd för investeringar som syftar till att förstärka den industriella utvecklingen och värdekedjorna inom strategiska sektorer, bör tillämpningsområdet för stödet från Eruf utvidgas genom nya specifika mål inom Eruf utan att detta påverkar reglerna för stödberättigande av utgifter och klimatutgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 och förordning (EU) 2021/1060 (19). Även om fokus ligger kvar på små och medelstora företag, bör det inom strategiska sektorer även gå att stödja produktiva investeringar i andra företag än de små och medelstora, som kan bidra väsentligt till tillväxten i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner samt i mer utvecklade regioner i medlemsstater med en BNP per capita under genomsnittet i EU-27. Förvaltande myndigheter uppmuntras att främja samarbetet mellan stora företag och lokala små och medelstora företag, leveranskedjor och ekosystem för innovation och teknik. Det skulle öka unionens allmänna förmåga att förstärka sin position inom de sektorerna genom att alla medlemsstaterna ges tillgång till sådana investeringar, och därmed motverka risken för ökande skillnader. De medel som planeras för dessa nya specifika mål bör begränsas till högst 20 % av Erufs ursprungliga nationella anslag i enlighet med förordning (EU) 2021/1060.

(20)

För att upprätthålla en hög ambitionsnivå när det gäller att uppnå klimatmålen inom sammanhållningspolitiken, samtidigt som flexibilitet medges mellan Sammanhållningsfonden och Eruf, bör det vara tillåtet att beakta klimatbidrag från Sammanhållningsfonden som överstiger 37 % av dess totala anslag vid beräkningen av Erufs klimatbidrag å ena sidan, och omvänt bör det vara tillåtet att beakta klimatbidrag från Eruf som överstiger 30 % av dess totala anslag vid beräkningen av Sammanhållningsfondens klimatbidrag å andra sidan.

(21)

Omfattningen av stödet från FRO bör också utvidgas till att omfatta stora företags investeringar i teknik som omfattas av denna förordning och som avhjälper bristen på arbetskraft och kompetens som är nödvändig för att genomföra dessa investeringar, vilket bidrar till STEP-målen med bibehållet fokus på små och medelstora företag, förutsatt att sådana investeringar lämnar det bidrag till omställningen till klimatneutralitet som förväntas av dem enligt de territoriella planerna för en rättvis omställning i enlighet med förordning (EU) 2021/1056. Stödet till dessa investeringar bör inte kräva en revidering av den territoriella planen för en rättvis omställning om den enbart skulle vara kopplad till gapanalysen som rättfärdigar investeringen ur ett perspektiv som rör nya arbetstillfällen. När det gäller stöd till andra företag än små och medelstora företag bör också investeringar övervägas som bidrar till att skapa lärlingsplatser och arbetstillfällen eller tillhandahålla utbildning för nya färdigheter.

(22)

ESF+ som är den huvudsakliga unionsfonden för investering i människor, lämnar ett centralt bidrag till främjandet av kompetensutveckling. För att underlätta användningen av ESF+ för STEP-målen bör det vara möjligt att använda ESF+ för att täcka investeringar som syftar till att få fram kompetent och resilient arbetskraft som är redo för framtidens arbetsmarknad.

(23)

För att hjälpa till att påskynda investeringarna och omedelbart öka likviditeten för investeringar till stöd för STEP-målen inom Eruf, ESF+ och FRO, bör ett ytterligare belopp i form av särskild förfinansiering tillhandahållas som en engångsutbetalning som gäller prioriteringarna för investeringar som stöder STEP-målen. Denna ytterligare förfinansiering bör gälla allt bidrag till FRO med tanke på att dess genomförande måste påskyndas och med hänsyn till FRO:s viktiga stöd till medlemsstaterna i deras strävan att uppfylla STEP-målen. De regler som är tillämpliga på beloppen i den särskilda förfinansieringen bör vara förenliga med de regler för förfinansiering som anges i förordning (EU) 2021/1060. För att ytterligare uppmuntra till utnyttjande av sådana investeringar och säkerställa att de genomförs snabbare, bör det dessutom finnas möjlighet till en ökad maximal unionsmedfinansieringsgrad på 100 % för STEP-prioriteringarna. Vid genomförandet av STEP-målen bör förvaltande myndigheter uppmuntras att tillämpa vissa sociala kriterier och främja positiva sociala resultat, såsom att skapa lärlingsutbildningar och arbetstillfällen av god kvalitet för unga missgynnade personer, särskilt unga som inte har sysselsättning eller går en utbildning, genom att tillämpa de sociala tilldelningskriterier som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU (20), 2014/24/EU (21) och 2014/25/EU (22) när ett projekt genomförs av ett organ som omfattas av reglerna för dessa direktiv, och betala gällande löner enligt kollektivavtal.

(24)

Förordning (EU) 2021/1060 bör ändras så att projekt som har tilldelats en suveränitetsstämpel får bättre tillgång till unionsfinansiering, särskilt genom att underlätta kumulativ eller kombinerad finansiering från flera unionsinstrument. I detta syfte bör förvaltande myndigheter kunna bevilja stöd direkt från Eruf eller ESF+ för verksamheter som har tilldelats en suveränitetsstämpel.

(25)

För att minska den administrativa bördan och för att säkerställa att STEP införs i lämplig tid bör det, genom undantag från de tillämpliga reglerna, vara möjligt att från halvtidsöversynen av Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO enligt förordning (EU) 2021/1060 utesluta prioriteringar som har inkluderats för att hantera investeringar som bidrar till STEP-målen. Det bör vara möjligt för sådana programändringar att slutgiltigt allokera hela eller en del av flexibilitetsbeloppet för åren 2026 och 2027. Kommissionen bör godkänna programändringar som uteslutande rör införandet av prioriteringar som bidrar till STEP-målen och som lämnas in före den 31 augusti 2024, inom två månader från det att de lämnats in av en medlemsstat. Det bör också vara möjligt att införa motsvarande ändringar av den partnerskapsöverenskommelse som avses i förordning (EU) 2021/1060 och skyndsamt få dem godkända av kommissionen.

(26)

Regelverket för genomförande av programmen för 2014–2020 har anpassats under de senaste åren för att ge medlemsstaterna och regionerna mer flexibilitet vad gäller genomförande och mer likviditet för att hantera effekterna av covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Dessa åtgärder, som införts i slutet av programperioden, kräver tillräckligt med tid och administrativa resurser för att kunna utnyttjas och genomföras fullt ut, särskilt vid en tidpunkt då medlemsstaterna riktar resurser mot översynen av de operativa programmen för 2021–2027 i samband med STEP-målen. I syfte att lätta den administrativa bördan för programmyndigheter och förhindra att finansiering av rent administrativa orsaker går förlorad vid tiden för avslutande, bör tidsfristerna för det administrativa avslutandet av programmen under perioden 2014–2020 i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1303/2013 (23) och (EU) nr 223/2014 (24) förlängas. Mer specifikt bör tidsfristen för inlämning av den sista betalningsansökningen förlängas med 12 månader. Vidare bör även tidsfristen för inlämning av avslutandedokumenten förlängas med 12 månader. Inom ramen för denna ändring bör det tydliggöras att distribution av livsmedel och material som köpts in fram till slutet av tiden för stödberättigande (slutet av 2023) bör tillåtas att fortsätta efter det datumet.

För att säkerställa att unionsbudgeten genomförs korrekt och att taken för betalningar inte överskrids bör betalningarna per program under 2025 uppgå till högst 1 % av anslagen från resurserna inom den fleråriga budgetramen för åren 2021-2027 enligt rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (25). Utestående belopp som överstiger 1 % av programanslagen per fond för 2025 bör inte betalas ut under 2025 eller de efterföljande åren, utan endast användas för avräkningen av förfinansieringen. Oanvända belopp bör dras tillbaka i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 vid tiden för avslutandet. För att säkerställa att de yttersta randområdena fullt ut kan utnyttja stöd från fonderna som omfattas av den här förordningen bör det förtydligas att de extra särskilda anslagen för de yttersta randområdena, med tanke på den flexibilitet som föreskrivs i förordning (EU) nr 1303/2013, bör betraktas som en del av Eruf-anslaget till samma regionkategori som det berörda yttersta randområdet. Trots olika regler för stödberättigande som är tillämpliga på det extra särskilda anslaget bör det vara möjligt att tillämpa denna flexibilitet även mellan det extra särskilda anslaget och andra Eruf-anslag till samma regionkategori inom ett program.

(27)

Den flexibilitet som tillhandahölls för programperioden 2014–2020 har hjälpt medlemsstaterna i deras krishanterings- och återhämtningsinsatser och har hjälpt dem vid hanteringen av de ytterligare påfrestningar på de offentliga budgetarna som orsakats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. För att tillåta medlemsstater att hantera ett fortsatt budgettryck bör möjligheten, i linje med den möjlighet som föreskrivs i förordning (EU) nr 1303/2013, att ansöka om en unionsmedfinansieringsgrad på 100 % för sammanhållningsprogrammen även tillämpas retroaktivt för det sista räkenskapsåret från den 1 juli 2023 till den 30 juni 2024, när en medlemsstat meddelar kommissionen innan den slutliga ansökan om mellanliggande betalning för det sista räkenskapsåret lämnas in, i överensstämmelse med budgetanslagen och under förutsättning att det finns tillgängliga medel.

(28)

InvestEU är unionens flaggskeppsprogram för främjande av investeringar, särskilt i den gröna och digitala omställningen, genom att det tillhandahåller efterfrågestyrd finansiering, däribland genom mekanismer för blandfinansiering, och tekniskt stöd. Detta bidrar till en ökad tillgång till ytterligare offentligt och privat kapital inom nuvarande politikområden. För att säkerställa ett fullständigt utnyttjande av tillgängliga medel och förutsatt att genomförandepartnerna inte har tillräcklig kapacitet att utnyttja de 25 % av den EU-garanti som inrättats genom förordning (EU) 2021/523 som öronmärkts för dem, bör kommissionen kunna bevilja EIB-gruppen mer än 75 % av EU-garantin. I det sammanhanget bör kommissionen uppmuntra och hjälpa andra genomförandepartner än EIB-gruppen att utnyttja den finansiering som står till deras förfogande fullt ut. Medlemsstaterna uppmuntras att bidra till medlemsstatskomponenten i InvestEU för att stödja finansiella produkter i linje med STEP-målen inom nuvarande politikområden, utan att detta påverkar gällande regler för statligt stöd. Som en åtgärd i medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner bör de kunna inkludera ett kontantbidrag till medlemsstatskomponenten i InvestEU för att stödja STEP-målen inom nuvarande politikområden. Detta ytterligare bidrag för stöd till STEP-målen kan uppgå till 6 % av deras återhämtnings- och resiliensplans totala finansiella anslag till medlemsstatskomponenten i InvestEU. Det bör även införas ytterligare flexibilitet och förtydliganden i syfte att bättre kunna eftersträva STEP-målen. I fråga om projekt som bidrar till STEP-målen bör alla insatser göras för att i slutet av investeringsperioden säkerställa att ett brett spektrum av sektorer och regioner täcks och att alltför stor sektoriell eller geografisk koncentration undviks.

(29)

Horisont Europa är unionens främsta finansieringsprogram för forskning och innovation och Europeiska innovationsrådet (EIC) ger framför allt stöd till innovationer som kan bli banbrytande och omvälvande, med en uppskalningspotential som kan vara alltför riskfylld för privata investerare. Ytterligare flexibilitet bör ges inom Horisont Europa så att Accelerator kan ge stöd i form av enbart eget kapital till små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, som inte har tillgång till annan finansiering samt till små midcap-bolag utan tillgång till annan finansiering som bedriver innovation, i synnerhet de som arbetar med de tekniker som stöds av STEP, oavsett om de tidigare har erhållit andra former av stöd från Accelerator. Genomförandet av det finansieringsinstrument som är den del av EIC:s Accelerator som tillhandahåller investeringar genom eget kapital eller i annan återbetalningspliktig form (EIC-fonden) är för närvarande begränsat till ett högsta investeringsbelopp på 15 miljoner EUR, utom i undantagsfall, och har inte utrymme för uppföljande finansieringsomgångar eller större investeringsbelopp. Utrymme för stöd i form av enbart eget kapital till små och medelstora företag och små midcap-bolag som inte har tillgång till annan finansiering skulle vara ett sätt att hantera marknadsgapet, i synnerhet för investeringar i storleksordningen 15–50 miljoner EUR. Erfarenheten visar även att de belopp som anslagits för EIC:s pilotprojekt i Horisont 2020, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (26), inte helt har utnyttjats. Förordning (EU) 2021/695 bör också ändras så att den återspeglar den ökade finansieringen för Europeiska försvarsfonden.

(30)

EIC spelar en avgörande roll för att erbjuda initial finansiering till snabbt växande uppstartsföretag och små midcap-bolag. Med sina specialkunskaper är EIC i en idealisk position för att förbättra finansieringsmöjligheterna för företag som söker kapital för uppskalning bortom det inledande innovationsstadiet. Med tanke på EIC-fondens centrala roll för STEP:s framgång bör de rättsliga bestämmelserna om EIC:s funktion förtydligas.

(31)

Europeiska försvarsfonden är det ledande programmet för främjande av konkurrenskraft, innovation, effektivitet och oberoende i tekniska frågor för unionens försvarsindustri, och bidrar därmed till unionens öppna strategiska oberoende. Forskningsfasen kopplad till utveckling av försvarsförmågor är avgörande, eftersom den är grundläggande för den unionens industris kapacitet och oberoende när det gäller utveckling av försvarsprodukter och medlemsstaternas oberoende i egenskap av slutanvändare av sådana produkter. Ett ytterligare ramanslag bör därför göras tillgängligt för stöd till projekt som bidrar till utvecklingen av försvarstillämpningar inom ramen för denna förordnings tillämpningsområde.

(32)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att stärka unionens suveränitet och säkerhet, påskynda dess gröna och digitala omställning, öka dess konkurrenskraft, och minska dess strategiska beroendeförhållanden, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.