Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/1913 av den 18 september 2025 om ändring av förordning (EU) 2021/1057 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) vad gäller särskilda åtgärder för att hantera strategiska utmaningar

(1)

Med tanke på de stora geopolitiska och ekonomiska händelser som på senare tid har bidragit till att transformera vissa av unionens strategiska politiska prioriteringar, är det nödvändigt att ge medlemsstaterna mer strukturella möjligheter att hantera dessa akuta strategiska geopolitiska utmaningar och omorientera sina resurser till nya, framväxande prioriteringar.

(2)

Huvudmålen för Europeiska socialfonden+ (ESF+), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 (4), är att hjälpa medlemsstaterna och regionerna att uppnå social inkludering och social sammanhållning, att aktivera arbetsmarknaden, samt att iaktta principerna och förverkliga de överordnade målen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Omfördelningen av resurser inom ramen för ESF+ får inte undergräva fondens sociala strategi utan bör i stället stärka fondens förmåga att bekämpa ojämlikhet.

(3)

I Europeiska revisionsrättens yttrande av den 6 maj 2025 över det lagstiftningsförslag som ligger till grund för denna förordning betonades att sammanhållningspolitiken ofta används som ett krishanteringsverktyg, vilket medför en risk för att dess primära långsiktiga syften och mål undergrävs. Det är därför viktigt att säkerställa att åtgärder som vidtas i samband med krissituationer inte hindrar sammanhållningspolitikens mål.

(4)

Unionen och dess medlemsstater fortsätter att visa att de har förmåga att snabbt reagera på geopolitiska händelser och att de är beredda att använda tillräckliga finansiella medel för att stärka unionens försvarsindustri. Samtidigt är det av yttersta vikt att fortsätta att investera i unionens sociala mål genom ESF+, eftersom social sammanhållning är en hörnsten i unionens demokratiska och samhälleliga resiliens, som är avgörande när det gäller att hantera aggressionshot.

(5)

Den gemensamma vitboken från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen av den 19 mars 2025 om europeisk försvarsberedskap 2030 banar väg för en verklig europeisk försvarsunion, bland annat genom att föreslå att medlemsstaterna ska göra stora investeringar i försvaret och i cybersäkerhet, inbegripet kapacitet för teknik med dubbla användningsområden och civil beredskap. Detta bör genomföras parallellt med sociala utgifter, skapande av arbetstillfällen och möjligheter till kompetenshöjning och omskolning. I detta avseende fastställs i kommissionens meddelande av den 5 mars 2025 med titeln Kompetensunionen (meddelandet om Kompetensunionen) åtgärder för att ta itu med kompetensklyftor och kompetensbrist i unionen, även genom den stärkta och effektiviserade kompetenspakt som avses i meddelandet och dess storskaliga partnerskap, i synnerhet det storskaliga partnerskapet för rymd- och försvarsindustrin. Mot den bakgrunden är det lämpligt att införliva incitament i ESF+ för att främja kompetensutveckling inom försvarsindustrin. För att ge medlemsstaterna större flexibilitet att omfördela resurser till kompetensutveckling inom försvarsindustrin bör de belopp som anslås till sådan utveckling inte omfattas av krav på tematisk koncentration, men bör beaktas när de bidrar till sådana krav.

(6)

ESF+ kan användas för att stödja arbetstagares, företags och företagares anpassning till förändringar. I linje med de åtgärder för utfasning av fossila bränslen som föreslås i kommissionens meddelande av den 26 februari 2025 med titeln Given för en ren industri: en gemensam färdplan för konkurrenskraft och fossilfrihet och för att ytterligare underlätta industrins anpassning i samband med utfasningen av fossila bränslen i produktionsprocesser och produkter, bör ESF+ underlätta kompetensutveckling, bibehållande av arbetstillfällen och skapande av högkvalitativa arbetstillfällen under hela processen för att fasa ut fossila bränslen genom att tillhandahålla flexibilitet för genomförandet av denna process. Detta bör ske i linje med målet att tillhandahålla livslånga möjligheter att regelbundet fortbilda och omskola sig i enlighet med meddelandet om Kompetensunionen, även genom en kompetensgaranti. I synnerhet bör hänsyn tas till de särskilda behoven och omständigheterna i mindre utvecklade regioner och landsbygdsområden, vilka bör gynnas av den gröna omställningen, och till att integrera dessa regioner och områden i unionens bredare ekonomiska, sociala och miljömässiga utveckling.

(7)

Med hänsyn till betydelsen av övergripande nödvändiga villkor som gäller för alla de specifika målen samt de kriterier som behövs för att bedöma om de är uppfyllda, i den mening som avses i artikel 15.1 andra stycket i och bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (5), för att uppnå en ändamålsenlig och effektiv användning av det samlade unionsstöd som beviljas genom dessa unionsfonder och behovet av att säkerställa den ändamålsenliga verkan av dessa unionsfonder, bör de belopp som överstiger det flexibilitetsbelopp som avses i artikel 86.1 andra stycket i den förordningen, och som motsvarar specifika mål som är föremål för en negativ bedömning av kommissionen på grundval av tillämpningen av dessa övergripande nödvändiga villkor, inte bli föremål för någon programändring eller överföring baserat på de nya prioriteringar och den nya flexibilitet som föreskrivs i den här förordningen. En sådan proportionell åtgärd utgör ett nödvändigt incitament med syftet att säkerställa att medlemsstaternas lagstiftning och praxis fortsatt uppfyller de övergripande nödvändiga villkoren och att de utgifter som täcks av unionsfonderna uppfyller unionens mål. Eftersom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 (6) är horisontellt tillämplig bör samma krav gälla för belopp som motsvarar åtaganden som dragits tillbaka genom åtgärder som antagits på grundval av den förordningen. Belopp inom det flexibilitetsbelopp som avses i artikel 86.1 andra stycket i förordning (EU) 2021/1060 och som motsvarar specifika mål som är föremål för en negativ bedömning av kommissionen på grundval av tillämpningen av de övergripande nödvändiga villkoren kan bli föremål för en programändring eller överföring baserat på nya prioriteringar, förutsatt att sådana nya prioriteringar är förenliga med de mål som eftersträvas med hjälp av de övergripande nödvändiga villkoren.

(8)

ESF+ ger ekonomiskt stöd till investeringar som bidrar till målen för den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/795 (7). STEP syftar till att stärka såväl unionens tekniska ledarskap som kompetensutvecklingen i unionen. För att ytterligare stimulera investeringar från ESF+ på dessa kritiska områden bör möjligheten för medlemsstaterna att få en högre förfinansiering för relaterade programändringar förlängas. De prioriteringar som stöder investeringar som bidrar till STEP-målen inom ramen för en begäran om programändring som lämnats in till kommissionen senast den 31 mars 2025 bör få den särskilda förfinansiering i form av en engångsutbetalning som var tillämplig då den begäran lämnades in.

(9)

För att göra det möjligt för medlemsstaterna att göra meningsfulla och rättvisa omfördelningar utan att göra avsteg från ESF+ huvudmål och för att inrikta resurserna på de strategiska unionsprioriteringar som avses i denna förordning utan att det orsakar ytterligare förseningar i genomförandet av program, är det lämpligt att föreskriva ytterligare flexibilitet. Halvtidsöversynen erbjuder en möjlighet att hantera nya sociala aspekter av strategiska utmaningar och omvärdera prioriteringar utan att det påverkar andra unionsrättsakter eller nästa fleråriga budgetram. Medlemsstaterna bör få ytterligare tid på sig att slutföra bedömningen av resultatet av halvtidsöversynen och lämna in relaterade begäranden om programändringar.

(10)

Rysslands anfallskrig mot Ukraina drabbar Nuts 2-regioner som gränsar till Ryssland, Belarus eller Ukraina oproportionerligt hårt, vilket har lett till förlorade arbetstillfällen, minskad ekonomisk verksamhet och social utestängning. För att påskynda genomförandet av de sammanhållningspolitiska programmen och minska trycket på de nationella budgetarna samt för att tillföra den likviditet som är nödvändig för att genomföra viktiga investeringar bör en ytterligare förfinansiering i form av en engångsutbetalning från ESF+ utbetalas för programmen. På grund av de negativa effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina bör andelen förfinansiering ökas ytterligare för vissa program som omfattar en eller flera Nuts 2-regioner som gränsar till Ryssland, Belarus eller Ukraina. För att uppmuntra omfördelning till centrala prioriteringar i samband med halvtidsöversynen bör den ytterligare förfinansieringen i form av en engångsutbetalning vara tillgänglig endast om ett visst tröskelvärde för omfördelning av finansiella medel till särskilda viktiga prioriteringar har nåtts.

(11)

För att ta hänsyn till den tid som behövs för att omorientera investeringar och optimera användningen av tillgängliga resurser bör dessutom tidsfristerna för utgifternas stödberättigande samt reglerna för tillbakadragande liksom andra tidsfrister för krav avseende prestationsramen, ekonomisk förvaltning, rapportering och utvärdering anpassas för program som omfördelar resurser till strategiska prioriteringar.

(12)

Det bör vara möjligt att tillämpa en högre medfinansieringsgrad för prioriteringar i program som omfattar en eller flera Nuts 2-regioner som gränsar till Ryssland, Belarus eller Ukraina, med tanke på de negativa effekterna på dessa Nuts 2-regioner av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

(13)

Kompetensutveckling och utbildning av unga talanger och företagare är avgörande för att skapa arbetstillfällen, och institutioner som arbetar med att skapa och utnyttja kompetens, i synnerhet yrkesutbildningsinstitut, bör ha ett nära samarbete för att anpassa sig till arbetsmarknadens behov. I detta sammanhang bör medlemsstaterna också ha möjlighet att anslå resurser för att med hjälp av incitament och riktad utbildning locka unga talanger och företagare, i synnerhet till landsbygdsområden och mindre utvecklade regioner.

(14)

När medlemsstaterna gör ändringar i program bör de, i fråga om de särskilda prioriteringarna, med arbetsmarknadsparternas aktiva och meningsfulla deltagande, ålägga stödmottagarna att respektera arbets- och anställningsvillkor i enlighet med tillämplig unionsrätt och nationell rätt, Internationella arbetsorganisationens konventioner och kollektivavtal.

(15)

För att stödja medlemsstaterna i en snabb och korrekt omfördelning bör kommissionen i god tid tillhandahålla klara förtydliganden och stöd av teknisk art till förvaltande myndigheter, inbegripet genom ett strukturerat system, för att besvara tekniska, rättsliga och förfarandemässiga frågor, särskilt när det gäller åtgärder som införs genom denna förordning.

(16)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att hantera de sociala aspekterna av strategiska utmaningar, omorientera investeringar till kritiska nya prioriteringar och förenkla och påskynda genomförandet av politiken, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(17)

Förordning (EU) 2021/1057 bör därför ändras i enlighet med detta.

(18)

Med hänsyn till det brådskande behovet att möjliggöra avgörande investeringar i kompetens inom försvarsindustrin och i anpassningen till förändringar i samband med utfasningen av fossila bränslen, och mot bakgrund av akuta strategiska geopolitiska utmaningar, bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1.

Följande artikel ska införas:

(*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/795 av den 29 februari 2024 om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP), och om ändring av direktiv 2003/87/EG och förordningarna (EU) 2021/1058, (EU) 2021/1056, (EU) 2021/1057, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) 2021/1060, (EU) 2021/523, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/241 (EUT L, 2024/795, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/795/oj).” "

2.

Artikel 12a ska ändras på följande sätt:

3.

Följande artiklar ska införas: