Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/2083 av den 8 oktober 2025 om ändring av förordning (EU) 2023/956 vad gäller förenkling och förstärkning av mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (Text av betydelse för EES)

(1)

Sedan starten den 1 oktober 2023 av den övergångsperiod som fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956 (3) har kommissionen samlat in uppgifter och information om genomförandet av den mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) som föreskrivs i den förordningen, inbegripet genom analys av kvartalsrapporter som lämnas in av rapporterande deklaranter. Den information som samlats in och informationsutbyten med intressenterna, inbegripet inom expertgruppen för CBAM, har visat på områden där CBAM kan förenklas och stärkas i linje med unionens åtagande att säkerställa ett smidigt genomförande av CBAM efter utgången av övergångsperioden den 1 januari 2026.

(2)

På grundval av de erfarenheter som gjorts och de uppgifter som samlats in under övergångsperioden om fördelningen av importörer av varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956 till unionen, svarar endast en liten andel av de importörerna för den allra största delen av utsläpp som är inbäddade i importerade varor. Det undantag som tillämpas på import av varor av ringa värde, det vill säga varor vars värde inte överstiger totalt 150 EUR per försändelse, enligt artikel 23 i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 (4), förefaller otillräckligt för att säkerställa att CBAM tillämpas på importörer i proportion till de importörernas påverkan på de utsläpp som omfattas av förordning (EU) 2023/956. För importörer av små mängder varor skulle efterlevnaden av de rapporteringsskyldigheter och finansiella skyldigheter som fastställts i förordning (EU) 2023/956 kunna bli orimligt betungande. Ett nytt undantag bör därför införas för att från skyldigheterna enligt förordning (EU) 2023/956 undanta importörer av små mängder, mätt i vikt, av varor som förtecknas i bilaga I till den förordningen, samtidigt som CBAM:s miljömål och dess förmåga att uppnå det uppställda klimatmålet upprätthålls.

(3)

Ett nytt tröskelvärde baserat på sammanlagd nettovikt av de importerade varorna under ett visst kalenderår per importör (det enda viktbaserade tröskelvärdet) bör införas i förordning (EU) 2023/956 och inledningsvis fastställas till 50 ton. Ett enda viktbaserat tröskelvärde bör tillämpas kumulativt på alla varor inom sektorerna för järn och stål, aluminium, gödselmedel och cement. I fall där nettovikten av alla varor som importeras av en importör under ett visst kalenderår inte sammanlagt överstiger det enda viktbaserade tröskelvärdet bör en sådan importör, inbegripet importörer med status som godkänd CBAM-deklarant, under ett visst kalenderår undantas från skyldigheterna enligt förordning (EU) 2023/956 (de minimis-undantaget). Om en importör under ett relevant kalenderår överskrider det enda viktbaserade tröskelvärdet bör den importören omfattas av skyldigheter enligt förordning (EU) 2023/956 med avseende på alla utsläpp som är inbäddade i alla varor som importerats under det relevanta kalenderåret, inbegripet, i synnerhet, skyldigheten att erhålla status som godkänd CBAM-deklarant, skyldigheten att lämna in en CBAM-deklaration för alla utsläpp som är inbäddade i alla varor som importerats under det relevanta kalenderåret och skyldigheten att köpa och överlämna CBAM-certifikat med avseende på alla dessa utsläpp.

(4)

Inom sektorerna för el och vätgas skiljer sig viktiga faktorer som importmängder, handelsmönster, tullinformation och utsläppsintensitet avsevärt från dem i sektorerna för järn och stål, aluminium, gödselmedel och cement. De skillnaderna innebär att det för att göra el- och vätgasimport föremål för ett enda viktbaserat tröskelvärde skulle krävas komplexa justeringar som inte skulle medge en avsevärd minskning av administrativa kostnader för importörer inom de sektorerna. Import av el eller vätgas bör därför inte omfattas av de minimis-undantaget.

(5)

Fastställandet av ett enda viktbaserat tröskelvärde som återspeglar den genomsnittliga utsläppsintensiteten för mängden importerade varor syftar till att säkerställa att minst 99 % av de utsläpp som är inbäddade i importerade varor fortsätter att omfattas av CBAM och att de minimis-undantaget därför tillämpas på högst 1 % av de utsläpp som är inbäddade i importerade varor. De minimis-undantaget skulle utgöra en robust och riktad strategi, eftersom det korrekt återspeglar CBAM:s miljökaraktär och klimatmål samtidigt som den avsevärt minskar den CBAM-relaterade administrativa bördan för importörer, av vilka en stor majoritet kommer att undantas från skyldigheterna enligt förordning (EU) 2023/956. Samtidigt fortsätter CBAM att vara tillämplig på minst 99 % av de utsläpp som är inbäddade i de importerade varorna. Ett sådant enda viktbaserat tröskelvärde undanröjer även risken för kringgående genom att en enda importör på ett konstlat sätt delar upp sändningar.

(6)

Kommissionen bör varje år, på grundval av importuppgifter för de föregående tolv kalendermånaderna, bedöma om det har skett en väsentlig förändring i varornas genomsnittliga utsläppsintensitet eller i handelsmönstret för varor, inbegripet metoder för kringgående. För att säkerställa att minst 99 % av de utsläpp som är inbäddade i de importerade varorna fortsätter att omfattas av CBAM bör kommissionen anta delegerade akter i syfte att ändra det enda viktbaserade tröskelvärdet genom att använda den metod som anges i punkt 2 i bilaga VII till förordning (EU) 2023/956. För att säkerställa effektivitet och förutsebarhet bör kommissionen endast anta sådana akter om värdet på det tröskelvärde som blir resultatet avviker från det tillämpliga tröskelvärdet med mer än 15 ton. Om det enda viktbaserade tröskelvärdet ändras, bör det vara tillämpligt från och med början av påföljande kalenderår.

(7)

För att säkerställa att undantaget är tillräckligt riktat bör det enda viktbaserade tröskelvärdet tillämpas på varje importör, inbegripet importörer med status som godkänd CBAM-deklarant. För detta ändamål bör en importörs import beaktas oavsett om den har deklarerats av importören själv eller av ett indirekt tullombud. Det indirekta tullombudet bör, på grund av sin verksamhet och de därmed sammanhängande skyldigheterna enligt förordning (EU) 2023/956 alltid vara skyldigt att erhålla status som godkänd CBAM-deklarant innan det agerar på uppdrag av en importör med avseende på varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956. Om en importör som företräds av ett eller flera indirekta tullombud har överskridit det enda viktbaserade tröskelvärdet bör varje indirekt tullombud som agerar som godkänd CBAM-deklarant lämna in en CBAM-deklaration för de varor som detta indirekta tullombud importerar till unionens tullområde, inbegripet varor under det enda viktbaserade tröskelvärdet, för de företrädda importörer som har överskridit det enda viktbaserade tröskelvärdet, och överlämna det antal CBAM-certifikat som motsvarar de utsläpp som är inbäddade i dessa varor.

(8)

Av rättssäkerhetsskäl är det lämpligt att uttryckligen föreskriva att ett indirekt tullombud som agerar som godkänd CBAM-deklarant för en importörs räkning bör omfattas av de skyldigheter som är tillämpliga på den importören enligt förordning (EU) 2023/956, särskilt skyldigheten att lämna in en CBAM-deklaration för de varor som det indirekta tullombudet importerar för den importörens räkning och att överlämna CBAM-certifikaten med avseende på utsläpp som är inbäddade i dessa varor. I händelse av bristande efterlevnad bör det därför vara det indirekta tullombudet som är föremål för sanktionsavgifter enligt förordning (EU) 2023/956. Om ett indirekt tullombud som agerar för en importörs, etablerad i en medlemsstat, räkning inte har samtyckt till att agera som godkänd CBAM-deklarant bör det indirekta tullombudet dock inte bli föremål för sanktionsavgifter.

(9)

På grundval av tullinformation bör kommissionen övervaka de mängder varor som importeras för att bedöma om det enda viktbaserade tröskelvärdet följs. De behöriga myndigheterna bör också kunna utföra sådan övervakning. För att de behöriga myndigheterna ska kunna fatta ett välgrundat beslut måste lämpliga arrangemang inrättas för att ge de behöriga myndigheterna tillgång till nödvändig information och nödvändiga uppgifter. Varje behörig myndighet bör från tullmyndigheterna kunna begära nödvändig information och nödvändiga bevis, inbegripet importörers namn, adress och kontaktuppgifter, om den behöriga myndigheten inte har tillgång till denna information på annat sätt. Om tullmyndigheterna får kännedom om att en importör har överskridit det enda viktbaserade tröskelvärdet, inbegripet på grundval av information från den behöriga myndigheten, bör de inte tillåta att den importören importerar ytterligare varor förrän i slutet av det relevanta kalenderåret eller förrän importören har erhållit status som godkänd CBAM-deklarant.

(10)

En importör som förväntar sig att överskrida det årliga enda viktbaserade tröskelvärdet bör lämna in en ansökan om ett godkännande. En sådan importör bör erhålla status som godkänd CBAM-deklarant innan det enda viktbaserade tröskelvärdet överskrids. Importörer som inte har beviljats godkännandet innan det enda viktbaserade tröskelvärdet överskrids bör bli föremål för sanktionsavgifter.

(11)

Skyldigheten att erhålla status som godkänd CBAM-deklarant innan det enda viktbaserade tröskelvärdet överskrids skulle kunna leda till att ett stort antal ansökningar lämnas in i början av 2026. För att underlätta tillämpningen av förordning (EU) 2023/956 efter det att övergångsbestämmelserna slutat gälla, och för att undvika eventuella importstörningar, är det lämpligt att tillåta importörer och indirekta tullombud som har lämnat in en ansökan om godkännande senast den 31 mars 2026 att fortsätta att importera varorna under 2026 även efter att ha överskridit det enda viktbaserade tröskelvärdet i avvaktan på beslutet om godkännande. För att undvika att förordning (EU) 2023/956 kringgås bör importörer och indirekta tullombud som nekas godkännande bli föremål för sanktionsavgifter i enlighet med artikel 26.2a i den förordningen.

(12)

För att säkerställa att definitionen av en importör omfattar alla relevanta tullförfaranden är det nödvändigt att ändra den så att den omfattar det förenklade tullförfarandet där endast en avräkningsnota lämnas in enligt artikel 175.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 (5).

(13)

För att uppnå en balans mellan godkännandeförfarandets effektivitet och de sökandes riskprofil bör samrådsförfarandet vara frivilligt för den behöriga myndigheten. Samrådsförfarandet bör tillåta att den behöriga myndigheten samråder med andra behöriga myndigheter och kommissionen när det anses nödvändigt på grundval av de uppgifter som lämnats av sökanden och den tullinformation som gjorts tillgängliga i CBAM-registret.

(14)

För att ge ytterligare flexibilitet bör den godkända CBAM-deklaranten kunna delegera inlämningen av CBAM-deklarationen till en tredje part. Den godkända CBAM-deklaranten bör förbli ansvarig för att CBAM-deklarationen lämnas in. För att göra det möjligt för den godkända CBAM-deklaranten att ge nödvändig delegering och tillgång till en tredje part, bör den tredje parten uppfylla vissa tekniska behörighetskrav, inbegripet inneha ett registrerings- och identitetsnummer för ekonomiska aktörer (Eori-nummer) och vara etablerad i en medlemsstat.

(15)

Godkända CBAM-deklaranter bör lämna in sin årliga CBAM-deklaration och överlämna motsvarande antal certifikat senast den 30 september året efter det år då varorna importerades. För att ge godkända CBAM-deklaranter flexibilitet att fullgöra sina skyldigheter skulle ett senare inlämningsdatum ge dem mer tid att samla in nödvändig information, säkerställa att inbäddade utsläpp verifieras av en ackrediterad kontrollör och köpa motsvarande antal CBAM-certifikat. Datumet för annullering av CBAM-certifikat bör justeras i enlighet med detta.

(16)

De inbäddade utsläppen från vissa aluminium- och stålvaror som för närvarande omfattas av förordning (EU) 2023/956 fastställs främst genom de inbäddade utsläppen av insatsmaterial (prekursorer), medan de utsläpp som uppstår under produktionsstegen för dessa varor vanligtvis är relativt låga. De produktionsstegen består av slutbehandlingsprocesser som utförs av separata anläggningar som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (6), utom när det gäller integrerade anläggningar. För att säkerställa överensstämmelse med reglerna för EU:s utsläppshandelssystem och för att förenkla tillämpningen av CBAM-reglerna för verksamhetsutövare i tredjeländer bör de inbäddade utsläppen från dessa produktionsprocesser undantas från systemgränserna för beräkningen av utsläpp genom att produktionsprocessernas systemgränser anpassas till dem som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.

(17)

El som produceras på kontinentalsockeln eller i den exklusiva ekonomiska zonen tillhörande en medlemsstat eller ett tredjeland anses ha sitt ursprung i den medlemsstaten respektive det tredjelandet. Vätgas som har sitt ursprung på kontinentalsockeln eller i den exklusiva ekonomiska zonen tillhörande en medlemsstat eller ett tredjeland anses ha sitt ursprung i den medlemsstaten respektive det tredjelandet.

(18)

Om insatsmaterial (prekursorer) redan omfattas av EU:s utsläppshandelssystem eller ett system för koldioxidprissättning som är helt länkat till EU:s utsläppshandelssystem, bör de inbäddade utsläppen från dessa prekursorer inte beaktas vid beräkningen av de inbäddade utsläppen från komplexa varor.

(19)

Godkända CBAM-deklaranter är skyldiga att lämna in en årlig CBAM-deklaration som innehåller beräkningen av inbäddade utsläpp på grundval antingen av standardiserade värden eller av faktiska värden som verifierats av ackrediterade kontrollörer. Standardvärden bör beräknas och göras tillgängliga av kommissionen. Verifieringen av inbäddade utsläpp bör därför endast gälla faktiska värden.

(20)

Information som samlats in under övergångsperioden visar att rapporterande deklaranter har svårigheter att få tag i den erforderliga informationen om det koldioxidpris som faktiskt betalats i ett tredjeland. För att underlätta avdraget för koldioxidpriset bör kommissionen, när så är möjligt, fastställa ett årligt genomsnittligt koldioxidpris uttryckt i EUR/ton av CO2e för det koldioxidpris som faktiskt betalats, inbegripet på grundval av en försiktig beräkning, baserat på bästa tillgängliga uppgifter från tillförlitlig och offentligt tillgänglig information och information som tredjeländer tillhandahållit kommissionen.

(21)

De bevis som krävs för avdrag för ett koldioxidpris som faktiskt betalats bygger på information som är relevant för fastställande och verifiering av faktiska inbäddade utsläpp. Om de inbäddade utsläppen deklareras på grundval av standardiserade värden bör det endast vara möjligt att kräva avdrag för koldioxidpriset med hänvisning till årliga standardiserade koldioxidpriser, om sådana finns tillgängliga. Eftersom de inbäddade utsläppen av prekursorer inte bör redovisas om de redan har omfattats av EU:s utsläppshandelssystem eller av ett system för koldioxidprissättning som är helt länkat till EU:s utsläppshandelssystem, är det koldioxidpris som är kopplat till dessa inbäddade utsläpp inte relevant för avdraget.

(22)

Godkända CBAM-deklaranter kan begära en minskning av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas, motsvarande det koldioxidpris som faktiskt har betalats i ursprungslandet för de deklarerade inbäddade utsläppen. Eftersom koldioxidpriset kan betalas i ett annat tredjeland än de importerade varornas ursprungsland, bör ett sådant koldioxidpris också berättiga till avdrag.

(23)

För att förbättra tillförlitligheten hos de uppgifter om inbäddade utsläpp som ingår i CBAM-registret och för att underlätta inlämningen av uppgifter bör ackrediterade kontrollörer få tillgång, på begäran av en verksamhetsutövare i tredje länder, till CBAM-registret för att verifiera de inbäddade utsläppen. Dessutom bör moderföretag eller dessa verksamhetsutövares kontrollerande enheter få åtkomst till CBAM-registret i syfte att registrera och dela relevanta uppgifter för dessa verksamhetsutövares räkning. Verksamhetsutövarna bör åläggas att tillhandahålla ett registrerings- eller verksamhetsnummer för att säkerställa identifiering av dem.

(24)

För att säkerställa överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (7) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 (8) bör en kontrollör vara en juridisk person som är ackrediterad i enlighet med förordning (EU) 2023/956 genom ett beslut av ett nationellt ackrediteringsorgan. När det beslutet fattas bör det nationella ackrediteringsorganet beakta de relevanta verksamhetsgrupperna enligt genomförandeförordning (EU) 2018/2067 vid bedömningen av den juridiska personens kvalifikationer.

(25)

För att främja genomförandet av förordning (EU) 2023/956 på nationell nivå bör medlemsstaterna säkerställa att de behöriga myndigheterna har alla de befogenheter som krävs för att de ska kunna utföra sina funktioner och uppfylla sina skyldigheter.

(26)

De kostnader som uppstår i samband med inrättandet, driften och förvaltningen av den gemensamma centrala plattformen bör finansieras genom avgifter som ska betalas av godkända CBAM-deklaranter. Under löptiden för det första gemensamma offentliga upphandlingskontraktet om inrättande, drift och förvaltning av den gemensamma centrala plattformen bör de kostnaderna inledningsvis belasta unionens allmänna budget, och därför bör intäkterna från dessa avgifter tillföras unionens budget för att täcka de relevanta kostnaderna. Med tanke på intäkternas karaktär är det lämpligt att behandla intäkterna som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål. Eventuella intäkter som återstår efter det att de kostnaderna har täckts bör tillföras unionens budget. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter som fastställer avgifternas struktur och storlek så att organisationen och användningen av den gemensamma centrala plattformen är kostnadseffektiv, avgifterna strikt täcker de relevanta kostnaderna och onödiga administrativa kostnader undviks. Kommissionen bör också anta delegerade akter som fastställer att avgifterna, under löptiden för de efterföljande gemensamma upphandlingskontrakten, direkt ska finansiera kostnaderna för plattformens drift och förvaltning.

(27)

För att ge de godkända CBAM-deklaranterna tillräckligt med tid att förbereda sig för att uppfylla de ändrade skyldigheterna enligt förordning (EU) 2023/956 bör medlemsstaterna börja sälja CBAM-certifikat 2027 för utsläpp som är inbäddade i varor som importeras 2026. Priset på de CBAM-certifikat som köps 2027 och som motsvarar utsläpp som är inbäddade i varor som importeras till unionen under 2026 bör återspegla priserna på utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem 2026.

(28)

De godkända CBAM-deklaranternas skyldighet att säkerställa att antalet CBAM-certifikat på deras konto i CBAM-registret i slutet av varje kvartal motsvarar minst 80 % av de utsläpp som är inbäddade i de varor som de har importerat sedan början av året är inte tillräckligt anpassad till den förväntade finansiella justeringen. Därför är det nödvändigt både att minska procentandelen från 80 % till 50 % och att integrera gratis tilldelning av utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem. Dessutom bör den godkända CBAM-deklaranten kunna använda de uppgifter som lämnats i CBAM-deklarationen under det föregående året för samma varor och samma tredjeländer.

(29)

På liknande sätt bör återköpstaket på ett mer korrekt sätt anpassas till det antal CBAM-certifikat som de godkända CBAM-deklaranterna är skyldiga att köpa under importåret.

(30)

Eftersom CBAM-certifikat annulleras utan någon ersättning behövs inget utbyte av information från den gemensamma centrala plattformen till CBAM-registret vid arbetsdagens slut.

(31)

Om en godkänd CBAM-deklarant inte överlämnar rätt antal CBAM-certifikat till följd av felaktiga uppgifter från en tredje part, nämligen en verksamhetsutövare, en kontrollör eller en oberoende person som intygar koldioxidprisdokumentationen, bör de behöriga myndigheterna, när de tillämpar sanktionsavgifter, kunna ta hänsyn till särskilda omständigheter, såsom den bristande efterlevnadens varaktighet, allvarlighetsgrad, omfattning, avsiktliga eller försumliga karaktär eller upprepning eller den godkända CBAM-deklarantens grad av samarbete. Detta skulle göra det möjligt att minska sanktionsavgiften vid mindre eller oavsiktliga fel.

(32)

Andra importörer än godkända CBAM-deklaranter som har överskridit det enda viktbaserade tröskelvärdet bör bli föremål för en sanktionsavgift som föreskrivs i artikel 26.2a. I detta syfte bör alla utsläpp beaktas som är inbäddade i de varor som importeras av en sådan importör utan godkännande under det relevanta kalenderåret. Det är lämpligt att föreskriva att betalningen av sanktionsavgiften befriar importören från skyldigheten att lämna in en CBAM-deklaration och överlämna CBAM-certifikat för denna import. För att ta hänsyn till att en överträdelse är mindre eller av oavsiktlig natur bör de behöriga myndigheterna kunna ålägga lägre sanktionsavgifter om det enda viktbaserade tröskelvärdet har överskridits med högst 10 % eller om importören tillfälligt har fortsatt att importera varor och fått avslag på sin ansökan om status som godkänd CBAM-deklarant.

(33)

Förordning (EU) 2023/956 är tillämplig på vissa koldioxidintensiva varor som importeras till unionen. Varor förtecknade i bilaga I till förordning (EU) 2023/956 inkluderar ”andra kaolinartade leror” i förteckningen över cementvaror. Även om brända kaolinartade leror är koldioxidintensiva produkter, är så inte fallet med icke brända kaolinartade leror. Icke brända kaolinartade leror bör därför undantas från tillämpningsområdet för förordning (EU) 2023/956.

(34)

I bilaga II till förordning (EU) 2023/956 förtecknas de varor för vilka endast direkta utsläpp bör beaktas vid beräkningen av inbäddade utsläpp. För varor som inte förtecknas i den bilagan bör både direkta och indirekta utsläpp beaktas. Eftersom indirekta utsläpp inte är relevanta vid elproduktion bör el läggas till i varuförteckningen i den bilagan.

(35)

Det är nödvändigt att förenkla metoderna för hur standardiserade värden fastställs när tillförlitliga uppgifter för exportlandet inte finns tillgängliga för en viss typ av varor. För att förhindra koldioxidläckage bör det standardiserade värdet i sådana fall fastställas till en nivå som motsvarar den genomsnittliga utsläppsintensiteten i de tio exporterande länder med de högsta utsläppsintensiteterna för vilka tillförlitliga uppgifter finns tillgängliga, vilket är ett lämpligt genomsnitt för att säkerställa CBAM:s miljömål. Detta påverkar inte möjligheten att anpassa dessa standardiserade värden på grundval av regionspecifika egenskaper enligt punkt 7 i bilaga IV till förordning (EU) 2023/956.

(36)

För att komplettera och ändra vissa icke väsentliga delar av förordning (EU) 2023/956 bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att vid behov ändra det enda viktbaserade tröskelvärdet i bilaga VII till den förordningen, vilket fastställs i enlighet med artikel 2.3a i den förordningen och komplettera den förordningen för att fastställa att de avgifter som ska betalas av godkända CBAM-deklaranter direkt finansierar kostnaderna för drift och förvaltning av den gemensamma centrala plattformen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (9). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(37)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att förenkla vissa skyldigheter och stärka den mekanism som unionen har antagit för att förebygga risken för koldioxidläckage och därmed minska de globala koldioxidutsläppen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(38)

För att i tid kunna anta delegerade akter och genomförandeakter enligt förordning (EU) 2023/956 bör denna förordning träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(39)

Förordning (EU) 2023/956 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

2.

Följande artikel ska införas:

3.

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

4.

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

5.

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

6.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

7.

Artikel 8.1 ska ersättas med följande:

8.

Artikel 9 ska ersättas med följande:

9.

Artikel 10 ska ersättas med följande:

10.

Följande artikel ska införas:

11.

Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

12.

Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

13.

Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

14.

Artikel 18 ska ändras på följande sätt:

15.

I artikel 19.3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Kommissionen ska även underlätta informationsutbytet med behöriga myndigheter om bedräglig verksamhet, om konstateranden enligt artikel 25a och om sanktionsavgifter som påförts i enlighet med artikel 26.”

16.

Artikel 20 ska ändras på följande sätt:

17.

Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

18.

Artikel 22 ska ändras på följande sätt:

19.

Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

20.

Artikel 24 ska ersättas med följande:

21.

Artikel 25.1–25.4 ska ersättas med följande:

22.

Följande artikel ska införas:

23.

Artikel 26 ska ändras på följande sätt:

24.

I artikel 27.2 ska led b ersättas med följande:

25.

Artikel 28 ska ändras på följande sätt:

26.

I artikel 30.6 andra stycket ska led b ska ändras på följande sätt:

27.

Artikel 36.2 ska ändras på följande sätt:

28.

I bilaga I ska KN-nummer ”2507 00 80  – Andra kaolinartade leror” ersättas med ”ex 2507 00 80  – Andra kaolinartade leror utom icke brända kaolinartade leror.”

29.

I bilaga II ska följande tabell läggas till:

”Elektricitet

30.

Bilaga IV ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

31.

I punkt 2 i bilaga V ska följande led läggas till:

32.

I punkt 2 k i bilaga VI ska led iii ersättas med följande:

33.

En ny bilaga VII, såsom den framgår av bilaga II till denna förordning, ska läggas till.