Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/914 av den 7 maj 2025 om ändring av förordning (EU) 2016/1011 vad gäller tillämpningsområdet för reglerna för referensvärden, användningen i unionen av referensvärden som tillhandahålls av en administratör belägen i ett tredjeland och vissa rapporteringskrav (Text av betydelse för EES)

(1)

Rapporteringskrav spelar en viktig roll för att säkerställa korrekt övervakning och efterlevnad av lagstiftning. Därför är det viktigt att rationalisera dessa krav för att begränsa den administrativa bördan och säkerställa att de uppfyller sitt avsedda syfte.

(2)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 (3) ska alla administratörer av referensvärden, oavsett referensvärdenas systemvikt eller beloppet för de finansiella instrument eller avtal som använder dessa referensvärden som referensvärden för räntor eller resultat, uppfylla mycket detaljerade krav, inbegripet krav på organisationen, styrning och intressekonflikter, övervakningsfunktioner, dataunderlag, uppförandekoder, rapportering av överträdelser samt när det gäller upplysningar om vilka metoder som använts och referensvärdesdeklarationen. Dessa krav har lagt en oproportionerligt stor regelbörda på administratörer av mindre referensvärden i unionen med tanke på syftet med förordning (EU) 2016/1011, dvs. att skydda den finansiella stabiliteten och undvika negativa ekonomiska konsekvenser som är en följd av att referensvärden inte är tillförlitliga. Det är därför nödvändigt att minska regelbördan genom att fokusera på de referensvärden som har störst ekonomisk relevans för unionsmarknaden, dvs. signifikanta och kritiska referensvärden, och på de referensvärden som bidrar till att främja viktig unionspolitik, dvs. EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet. Därför bör tillämpningsområdet för avdelningarna II, III, IV, V och VI i förordning (EU) 2016/1011 begränsas till dessa särskilda referensvärden. De specifika bestämmelserna i artiklarna 23a, 23b och 23c syftar dock till att säkerställa rättslig säkerhet och ekonomisk stabilitet när ett referensvärde avvecklas och bör därför fortsätta att vara tillämpliga på alla referensvärden.

(3)

Administratörer som skulle undantas från tillämpningsområdet för förordning (EU) 2016/1011 till följd av de ändringar som införs genom denna ändringsförordning och som frivilligt vill delta i systemet bör tillåtas att lämna en motiverad begäran till sin behöriga myndighet om att den ska fastställa att ett eller flera av de referensvärden som de erbjuder är signifikanta. Denna begäran bör förse den behöriga myndigheten med tillräckliga uppgifter för att bedöma om referensvärdet uppfyller kraven för att fastställas som signifikant enligt systemet med frivilligt deltagande. Om de uppgifter som lämnas i begäran är felaktiga eller vilseledande bör myndigheten vägra att fastställa det berörda referensvärdet. Administratörer av referensvärden som har auktoriserats att delta frivilligt bör uppfylla alla de krav som är tillämpliga på administratörer av signifikanta referensvärden som anges i förordning (EU) 2016/1011.

(4)

Genom förordning (EU) 2016/1011 ges kommissionen befogenhet att på särskilda villkor undanta referensvärden för avistaväxelkurser. För att säkerställa att användare av EU-referensvärden har tillgång till kurs- och valutasäkringsinstrument som grundar sig på referensvärden för avistaväxelkurser där valutakontroller tillämpas är det nödvändigt att föreskriva att kommissionen bör fastställa ett undantag för referensvärden för utländsk valuta när dessa hänvisar till avistaväxelkurser för en tredjelandsvaluta för vilken sådana valutakontroller tillämpas. Valutakontroller inbegriper vanligtvis regler av rättslig eller regulatorisk karaktär som förbjuder, begränsar eller inskränker den fria konverteringen av en viss valuta till en annan valfri valuta. De varierar när det gäller de specifika inskränkningar som de föreskriver, och utvecklas kontinuerligt över tid. För att säkerställa att det relevanta kriteriet kan tillämpas i praktiken är det därför nödvändigt att, när det ska påvisas att det är uppfyllt, ta hänsyn till valutakontrollernas mångfald och utveckling. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av de villkor enligt vilka ett referensvärde för avistaväxelkurser bör undantas från förordning (EU) 2016/1011 bör kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att upprätta och bibehålla en förteckning över undantagna referensvärden.

(5)

Enligt artikel 19d i förordning (EU) 2016/1011 ska administratörer av signifikanta referensvärden sträva efter att erbjuda ett EU-referensvärde för klimatomställning eller ett EU-referensvärde för anpassning till Parisavtalet. Eftersom det har visat sig vara svårt att säkerställa efterlevnaden av denna bestämmelse är det lämpligt att låta den utgå. Att den utgår bör dock inte uppfattas som en minskning av unionens åtagande att uppnå målen för klimatomställningen och Parisavtalet. För att främja användningen av gemensamma standarder för klimatrelaterade referensvärden och säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till dem i unionen uppmuntras därför administratörer av referensvärden att tillhandahålla sådana referensvärden i unionen.

(6)

Administratörer av referensvärden bör övervaka användningen i unionen av de referensvärden som de tillhandahåller och underrätta den berörda behöriga myndigheten eller Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (4), beroende på var administratören är belägen, om den sammanlagda användningen av ett av deras referensvärden har uppnått det tröskelvärde på 50 miljarder EUR som fastställs i artikel 24.1 a i förordning (EU) 2016/1011. Administratörer av referensvärden erbjuder ofta olika varianter av referensvärdet för att tillgodose de särskilda behoven hos användare av referensvärden, inbegripet olika slags löptider, valutor och varianter för avkastningsberäkning. Om det finns sådana varianter bör deras användning aggregeras.

(7)

För att säkerställa att administratörer av referensvärden har tillräckligt med tid för att anpassa sig till de krav som är tillämpliga på signifikanta referensvärden bör de omfattas av dessa krav först 60 arbetsdagar från och med det datum då de lämnade in en sådan underrättelse. Därutöver bör administratörer av referensvärden, på begäran av den berörda behöriga myndigheten eller Esma, förse denna myndighet eller Esma med alla uppgifter som krävs för att bedöma referensvärdets sammanlagda användning i unionen.

(8)

Om en administratör av referensvärden underlåter att underrätta den berörda behöriga myndigheten eller, beroende på vad som är tillämpligt, Esma om att användningen av ett av dess referensvärden har uppnått det tröskelvärde som fastställs i artikel 24.1 a i förordning (EU) 2016/1011, och om den berörda behöriga myndigheten eller Esma har tydliga och påvisbara skäl att anse att detta tröskelvärde har uppnåtts, bör den berörda behöriga myndigheten eller Esma kunna avge en förklaring om att tröskelvärdet har uppnåtts, efter att först ha gett administratören möjlighet att yttra sig. En sådan förklaring bör utlösa samma skyldigheter för administratören av referensvärdet som en underrättelse från administratören av referensvärdet. Detta bör inte påverka de behöriga myndigheternas eller Esmas möjlighet att ålägga administrativa sanktioner mot administratörer som underlåter att underrätta om att ett av deras referensvärden har uppnått tröskelvärdet.

(9)

I undantagsfall kan det dock finnas referensvärden med en sammanlagd användning understigande det tröskelvärde som fastställs i artikel 24.1 a i förordning (EU) 2016/1011 som, på grund av den särskilda situationen på marknaden i en medlemsstat, ändå är av så stor betydelse för den medlemsstaten att en eventuell brist på tillförlitlighet skulle få en liknande effekt som ett referensvärde vars användning uppnår detta tröskelvärde. För referensvärden som tillhandahålls av en administratör belägen i unionen bör följaktligen den medlemsstatens behöriga myndighet kunna fastställa att ett sådant referensvärde är signifikant på grundval av en uppsättning kvalitativa kriterier. För referensvärden som tillhandahålls av en administratör belägen utanför unionen bör det vara Esma som, på begäran av en behörig myndighet eller på eget initiativ, fastställer att ett sådant referensvärde är signifikant.

(10)

För att säkerställa enhetlighet och samordning av fastställande av signifikanta referensvärden på nationell nivå bör behöriga myndigheter som har för avsikt att fastställa att ett referensvärde är signifikant samråda med Esma. Av samma skäl bör en behörig myndighet i en medlemsstat som avser att fastställa att ett referensvärde som tillhandahålls av en administratör belägen i en annan medlemsstat är signifikant också samråda med den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten. Om de behöriga myndigheterna är oeniga om vilken av dem som bör fastställa och utöva tillsyn över ett referensvärde bör Esma lösa tvisten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010. Det är alltid möjligt för den behöriga myndigheten i den medlemsstat där administratören är belägen att ingå samarbetsavtal om delegering av uppgifter enligt förordning (EU) 2016/1011, antingen med den fastställande behöriga myndigheten eller med Esma.

(11)

I syfte att iaktta rätten att yttra sig bör en behörig myndighet eller Esma, innan ett referensvärde fastställs som signifikant, tillåta administratören av referensvärdet att tillhandahålla all användbar information som är relevant för fastställandet.

(12)

För att fastställandet av ett referensvärde som signifikant ska vara så transparent som möjligt bör de behöriga myndigheterna eller Esma utfärda ett beslut om fastställande med angivande av skälen till att referensvärdet anses vara signifikant. Behöriga myndigheter bör offentliggöra beslutet om fastställande på sin webbplats och underrätta Esma om beslutet. Av samma skäl bör Esma, om Esma fastställer ett referensvärde som signifikant på begäran av en behörig myndighet, eller på eget initiativ, offentliggöra beslutet om fastställande på sin webbplats och underrätta den begärande behöriga myndigheten om detta.

(13)

Kommissionen bör ges befogenhet att, efter samråd med Esma, anta en delegerad akt för att ytterligare specificera beräkningsmetoden för fastställande av det tröskelvärde som avses i artikel 24.1 a i förordning (EU) 2016/1011, kriterierna för att bedöma om användningen av referensvärdet har uppnått detta tröskelvärde, vilken information som ska lämnas till Esma inom ramen för processen för fastställande av ett referensvärde som inte uppnår det tröskelvärdet och kriterierna för att bedöma effekterna av att ett referensvärde upphör att tillhandahållas. Med tanke på framtida pris- och regleringsutveckling bör kommissionen bedöma tröskelvärdets lämplighet senast tre år från och med tillämpningsdatumet för denna ändringsförordning och lägga fram en rapport om detta för Europaparlamentet och rådet. I fall där Esma får kännedom om eventuella problem avseende tröskelvärdet före eller efter datumet för rapporten förväntas Esma informera kommissionen om detta.

(14)

EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet är särskilda kategorier av referensvärden som utmärks av att de iakttar regler om metoder och därmed relaterade offentliggöranden. Av detta skäl, och för att hindra påståenden som kan få användarna att tro att vissa referensvärden överensstämmer med de standarder som är knutna till dessa märkningar, är det nödvändigt att dessa referensvärden och deras administratörer, beroende på vad som är lämpligt, omfattas av obligatorisk registrering, auktorisation, erkännande eller godkännande, och tillsyn.

(15)

Regleringen av råvaruindex bör anpassas till deras särskilda egenskaper. Råvaruindex som omfattas av de allmänna reglerna för finansiella referensvärden bör behandlas på samma sätt som andra finansiella referensvärden och bör omfattas av förordning (EU) 2016/1011 endast om de är signifikanta eller kritiska referensvärden och inte har undantagits från den förordningens tillämpningsområde. Råvaruindex som baseras på lättillgängliga uppgifter delar inte särdragen hos råvaruindex som till största delen baseras på rapportering från icke-reglerade enheter, och bör därför omfattas av de allmänna reglerna för finansiella referensvärden. Råvaruindex baserade på dataunderlag som till största delen rapporteras av enheter som inte står under tillsyn bör omfattas av förordning (EU) 2016/1011 när deras referensvärde uppnår ett minimitröskelvärde, för att säkerställa att bedömningarna av dessa är robusta och tillförlitliga.

(16)

För att säkerställa att tillsynen av signifikanta referensvärden inleds i tid bör administratörer, inom 60 arbetsdagar från det att deras referensvärden har blivit signifikanta, ansöka om auktorisation eller registrering eller, när det gäller referensvärden som tillhandahålls av en administratör som är belägen i ett tredjeland, godkännande eller erkännande.

(17)

I syfte att minska riskerna i samband med användningen av referensvärden som potentiellt inte är säkra för användning i unionen, och för att varna potentiella användare, bör de behöriga myndigheterna och Esma kunna utfärda en varning, i form av en offentlig underrättelse, om att administratören av ett signifikant referensvärde inte uppfyller de tillämpliga kraven, särskilt när det gäller iakttagandet av skyldigheten för administratören av referensvärdet att vara auktoriserad, registrerad, godkännande eller erkänd, beroende på vad som är tillämpligt. När en sådan varning har utfärdats bör enheter under tillsyn inte längre kunna lägga till nya hänvisningar till sådana referensvärden eller kombinationer av referensvärden. Om ett referensvärde som omfattas av en varning används i befintliga finansiella instrument, finansiella avtal eller för att mäta resultatet hos en investeringsfond, bör användare av referensvärdet ersätta det referensvärdet med ett alternativ inom en begränsad tid. För att förebygga de risker som hänger samman med användningen av referensvärden som påstås överensstämma med EU-märkningarna för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet utan att vara föremål för lämplig tillsyn, bör enheter under tillsyn inte heller kunna lägga till nya hänvisningar till ett EU-referensvärde för klimatomställning eller ett EU-referensvärde för anpassning till Parisavtalet eller en kombination av sådana referensvärden i unionen, om administratören av dessa referensvärden inte är upptagen i Esmas register över administratörer och referensvärden.

(18)

I syfte att undvika en potentiellt alltför stor marknadsstörning till följd av förbudet mot användning av ett referensvärde bör de behöriga myndigheterna eller Esma kunna tillåta tillfällig fortsatt användning av ett sådant referensvärde. För att ta hänsyn till olika effekter av att användningen av ett sådant referensvärde upphör, samt varierande grader av komplexitet när det gäller att hitta ett lämpligt alternativ till det, bör de behöriga myndigheterna eller Esma, för varje enskilt fall, fastställa den period under vilken det är fortsatt tillåtet att använda referensvärdet, med beaktande av de särskilda omständigheterna, inbegripet i vilken omfattning och hur referensvärdet används. För att säkerställa en tillräcklig nivå av transparens och skydd gentemot slutinvesterare bör användare av de referensvärden som omfattas av en varning i form av en offentlig underrättelse identifiera ett lämpligt alternativ till dessa referensvärden inom sex månader från offentliggörandet av underrättelsen, eller annars säkerställa att kunderna på lämpligt sätt informeras om bristen på ett alternativt referensvärde.

(19)

Enligt förordning (EU) 2016/1011 fungerar erkännandet av sådana administratörer av referensvärden som är belägna i ett tredjeland som ett tillfälligt sätt att få tillträde till unionsmarknaden i avvaktan på att kommissionen antar ett beslut om likvärdighet. Med hänsyn till det mycket begränsade antalet referensvärden från tredjeländer som omfattas av beslut om likvärdighet bör ett sådant erkännande bli ett permanent sätt för sådana administratörer av referensvärden att få tillträde till unionsmarknaden.

(20)

Administratörer av referensvärden som är belägna i tredjeländer och som får tillträde till unionsmarknaden enligt ordningen för erkännande står för närvarande under central tillsyn av Esma. En anpassning av den tillsyn Esma utövar inom ramen för sin behörighet i fråga om både godkännande- och erkännandeordningar skulle ge alla administratörer från tredjeländer lika villkor. Dessutom skulle det göra det möjligt att fastställa att Esma är den enda relevanta motparten i unionen för administratörer av referensvärden som är belägna i tredjeländer, vilket skulle göra gränsöverskridande samarbete mer effektivt och ändamålsenligt.

(21)

Referensvärden som omfattas av ett beslut om likvärdighet anses omfattas av reglering och tillsyn likvärdig med reglering och tillsyn för EU-referensvärden. Skyldigheten att ansöka om godkännande eller erkännande bör därför inte gälla administratörer av signifikanta referensvärden som är belägna i ett tredjeland som omfattas av ett beslut om likvärdighet.

(22)

Av transparens- och rättssäkerhetsskäl bör behöriga myndigheter som fastställer att ett referensvärde är signifikant specificera de potentiella begränsningar av användningen som uppstår om administratören av ett sådant referensvärde inte auktoriseras eller registreras eller inte uppfyller kraven för godkännande eller erkännande, beroende på vad som är tillämpligt.

(23)

Användare av referensvärden förlitar sig på transparens när det gäller den rättsliga statusen för de referensvärden som de använder eller avser att använda. Esma bör därför i registret över administratörer och referensvärden förteckna de referensvärden som omfattas av de mest detaljerade kraven i förordning (EU) 2016/1011 på grund av att deras användning i unionen ligger över det fastställda tröskelvärdet för signifikanta referensvärden, på grund av att de har fastställts som signifikanta av en nationell behörig myndighet eller av Esma, eller på grund av att de är kritiska referensvärden. Av samma skäl bör Esma i detta register även förteckna EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet som tillhandahålls av administratörer som är auktoriserade eller registrerade. Slutligen bör Esma i registret även förteckna de referensvärden för vilka en behörig myndighet eller Esma har utfärdat en offentlig underrättelse som förbjuder fortsatt användning av dessa referensvärden. För att ytterligare minska bördan för användarna bör all sådan information också göras enkelt tillgänglig på den europeiska gemensamma åtkomstpunkt (Esap) som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 (5).

(24)

För att öka transparensen vad gäller användningen av referensvärden i unionen uppmuntras administratörer av referensvärden, utan att det är något krav, att skaffa en identifieringskod för juridiska personer (LEI-kod) och ett internationellt standardnummer för värdepapper (ISIN-kod) för de referensvärden som de tillhandahåller. När administratörerna har erhållit LEI- eller ISIN-koden bör den meddelas de relevanta behöriga myndigheterna och föras in i Esmas register. Om administratörerna av referensvärden har meddelat de behöriga myndigheterna eller Esma identifieringskoderna bör Esma föra in dem i sitt register. För att främja tillgången till och användningen av LEI- och ISIN-koder förväntas de enheter som ansvarar för att utfärda dem att göra detta på ett rättvist och icke-diskriminerande sätt.

(25)

För att säkerställa en sömlös övergång till Esma som tillsynsorgan bör åtgärder vidtas för att tillåta både överföring av tillsynen av sådana administratörer som godkänner referensvärden från tredjeländer som för närvarande står under tillsyn av en behörig myndighet i en medlemsstat och överföring av ansökningar om godkännande som mottagits för sent för att de behöriga myndigheterna ska kunna fatta beslut om ansökningarna före dagen för överföringen av tillsyn.

(26)

För att säkerställa att Esma kan utöva sina tillsynsbefogenheter på ett ändamålsenligt sätt är det nödvändigt för Esma att kunna vidta tillsynsåtgärder även då någon underlåter att samarbeta eller uppfylla sina skyldigheter i samband med en utredning eller en inspektion. Esma bör därför kunna anta ett beslut om att påföra en sanktionsavgift i dessa fall.

(27)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2089 (6) omfattas alla referensvärden utom referensräntor och referensvärden för utländsk valuta av transparensregler avseende om och hur referensvärden beaktar faktorer för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG); genom den förordningen infördes även två kategorier av ESG-relaterade referensvärden som omfattas av ytterligare minimistandarder som fastställs i unionsrätten, nämligen EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet. I syfte att upprätthålla en hög nivå av transparens rörande ESG-relaterade påståenden och en adekvat skyddsnivå för användare är det lämpligt att administratörer av referensvärden som omfattas av förordning (EU) 2016/1011 för varje referensvärde eller familj av referensvärden som de administrerar och som gör ESG-relaterade påståenden i rättslig dokumentation eller marknadsföringsmaterial fortsätter att offentliggöra nödvändiga upplysningar. I syfte att undvika att skyldigheten att lämna ESG-upplysningar för administratörer av referensvärden som omfattas av förordning (EU) 2016/1011 kringgås, bör alla administratörer som tillhandahåller referensvärden inom samma koncern omfattas av dessa upplysningskrav. Senast den 30 juni 2029 bör kommissionen, efter samråd med Esma, utarbeta en rapport för att bedöma huruvida den nuvarande omfattningen av referensvärden med ESG-relaterade påståenden som omfattas av krav på offentliggörande enligt förordning (EU) 2016/1011 är lämplig och tillåter användarna av dessa referensvärden att på ett adekvat sätt uppfylla sina egna krav rörande hållbarhetsrelaterade upplysningar. För att säkerställa enhetlighet i fråga om hållbarhetsrelaterade upplysningar bör rapporten också bedöma huruvida ESG-upplysningarna enligt förordning (EU) 2016/1011 är förenliga med hållbarhetsrelaterade upplysningar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 (7) och med Esmas relevanta riktlinjer. Den rapporten bör, när så är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

(28)

För att säkerställa en sömlös övergång till tillämpningen av de regler som införs genom denna ändringsförordning bör befintliga registreringar, auktoriseringar, erkännanden eller godkännanden av administratörer som för närvarande omfattas av tillsyn enligt förordning (EU) 2016/1011 förbli giltiga i nio månader från och med tillämpningsdatumet för denna ändringsförordning. Denna period är avsedd att ge de behöriga myndigheterna och Esma tillräckligt med tid för att besluta huruvida någon av de administratörer som för närvarande omfattas av tillsyn bör anses vara en administratör av referensvärden som fastställts i enlighet med denna ändringsförordning. I sådana fall bör administratörer som tidigare varit auktoriserade, registrerade, godkännande eller erkända, eller administratörer av referensvärden som fastställts på begäran, ha rätt att behålla sin tidigare status utan att behöva ansöka på nytt. Administratörer av signifikanta referensvärden bör under alla omständigheter tillåtas behålla sin status som auktoriserade, registrerade, godkännande eller erkända administratörer av referensvärden. Om referensvärdena inte fastställs bör de som redan är auktoriserade, registrerade, erkända eller godkännande ha rättslig säkerhet beträffande att fastställandeperioden har löpt ut och att deras namn på ett säkert sätt kan tas bort från Esmas register, medan enheter under tillsyn kommer att kunna fortsätta att använda dessa index. Om fastställande inte sker inom denna fastställandeperiod på nio månader innebär detta också att en behörig myndighet inte längre är skyldig att upprätthålla befintliga auktoriseringar, registreringar, erkännanden eller godkännanden.

(29)

För att göra det möjligt att fortsätta att använda referensvärden för avistaväxelkurser till dess att kommissionen har genomfört det offentliga samråd som krävs och antagit en genomförandeakt för att undanta vissa referensvärden vid behov, bör tillämpningen av eventuella användningsbegränsningar skjutas upp för referensvärden för avistaväxelkurser som tillhandahålls av administratörer belägna utanför unionen.

(30)

Förordning (EU) 2016/1011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(31)

För att ge de behöriga myndigheterna och Esma den tid som krävs för att samla in information om potentiella signifikanta referensvärden och anpassa befintlig infrastruktur till den nya ram som föreskrivs genom denna ändringsförordning, bör tillämpningsdatumet för denna ändringsförordning skjutas upp.

1.

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

2.

Artikel 3.1 ska ändras på följande sätt:

3.

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

4.

Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

5.

Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

6.

Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

7.

I artikel 18 ska andra stycket ersättas med följande:

”Artikel 25 ska inte tillämpas på tillhandahållande av och rapportering i samband med referensräntor.”

8.

Artikel 18a ska ersättas med följande:

9.

I avdelning III ska kapitel 3 ersättas med följande:

10.

I artikel 19a ska följande punkter läggas till:

11.

Artikel 24 ska ersättas med följande:

12.

Följande artikel ska införas:

13.

I artikel 25 ska följande punkt läggas till:

14.

I avdelning III ska kapitel 6 utgå.

15.

Artikel 27 ska ändras på följande sätt:

16.

Artikel 28.2 ska ersättas med följande:

17.

Artikel 29 ska ändras på följande sätt:

18.

Artikel 32 ska ändras på följande sätt:

19.

Artikel 33 ska ändras på följande sätt:

20.

Artikel 34 ska ändras på följande sätt:

21.

Artikel 36.1 ska ändras på följande sätt:

22.

I artikel 40.1 ska följande led läggas till:

23.

I artikel 41.1 ska följande led läggas till:

24.

Artikel 42 ska ändras på följande sätt:

25.

I artikel 48f.1 ska första stycket ersättas med följande:

”Om Esma i enlighet med artikel 48i.5 finner att en person uppsåtligen eller av oaktsamhet har begått en eller flera av de överträdelser som förtecknas i artikel 42.1 a, eller har underlåtit att samarbeta eller uppfylla sina skyldigheter i samband med en utredning eller en inspektion eller begäran som omfattas av avsnitt 1 i detta kapitel, ska den fatta ett beslut om att påföra en sanktionsavgift i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.”

26.

Artikel 48i ska ändras på följande sätt:

27.

Artikel 48n ska ersättas med följande:

28.

Artikel 49 ska ändras på följande sätt:

29.

Artikel 51 ska ändras på följande sätt:

30.

Artikel 53.1 ska utgå.

31.

I artikel 54 ska följande punkt läggas till: