Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/941 av den 7 maj 2025 om Europeiska unionens arbetsmarknadsstatistik om företag och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 530/1999 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 450/2003 och (EG) nr 453/2008 (Text av betydelse för EES)

(1)

Korrekt, aktuell, tillförlitlig och jämförbar arbetsmarknadsstatistik om företag inom unionen behövs för utformningen, genomförandet och utvärderingen av unionens politik, särskilt den som rör den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och den europeiska sysselsättningsstrategin och inom ramen för principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Denna statistik är också relevant inom ramen för den europeiska planeringsterminen, handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och handlingsplanen för den sociala ekonomin. Den är också viktig för att unionen ska kunna fullgöra sina uppgifter i enlighet med fördragen.

(2)

Förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (3) och övervakning av tillräckliga minimilöner enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2041 (4) kräver korrekt information om hur arbetskostnader per timme och lönenivåer utvecklas, om kollektivavtalens täckning och om andelen arbetstagare som omfattas av en minimilön i medlemsstaterna.

(3)

Europeiska centralbanken använder EU:s arbetsmarknadsstatistik om företag inom ramen för den gemensamma penningpolitiken, i synnerhet statistiken om arbetskostnadernas och löneökningarnas utveckling. Det är därför nödvändigt med korrekt, aktuell, tillförlitlig och jämförbar unionsstatistik om arbetskostnadernas utveckling.

(4)

Det är nödvändigt att utöka omfattningen av statistik över lediga jobb och aktualiteten för arbetskostnadsindexet, eftersom båda indikatorerna förtecknas bland de europeiska ekonomiska huvudindikatorer i kommissionens meddelande av den 27 november 2002 om statistik för euroområdet ”för förbättrade metoder för euroområdets statistik och indikatorer” som behövs för att övervaka den monetära och ekonomiska politiken.

(5)

För analysändamål är det viktigt att det finns en lämplig mängd historiska uppgifter för att kunna bedöma arbetskostnadsindex över tid.

(6)

För att definitionen av socialt företag ska kunna tillämpas i praktiken är det viktigt att inleda genomförbarhets- och pilotstudier i syfte att få fram specifika uppgifter om sociala företag.

(7)

Det behövs en rättslig grund för att reglera överföringen av årliga uppgifter om löneskillnaden mellan könen för att övervaka målen för hållbar utveckling inom ramen för Förenta nationernas Agenda 2030, särskilt mål 5 om jämställdhet.

(8)

Genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet kräver, såsom det beskrivs i Europaparlamentet och rådets direktiv 2006/54/EG (5), jämförbara uppgifter om mäns och kvinnors löner. För att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete enligt artikel 31 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 (6) ska medlemsstaterna årligen och i god tid förse kommissionen med aktuella uppgifter om löneskillnaden mellan könen. Den skyldigheten bör kompletteras med den lämpliga statistiska ram som krävs för att sammanställa och överföra uppgifter om löneskillnaden mellan könen, som bör omfatta de specifika ämnena, periodiciteten för tillhandahållande av uppgifter, referensperioderna och tidsfristen för överföring av uppgifter.

(9)

Begreppet ”löneskillnad mellan könen” definieras i direktiv (EU) 2023/970. Den definitionen bör anpassas för ändamålet att sammanställa och överföra uppgifter om löneskillnaden mellan könen enligt denna förordning. Begreppet ”anställd” omfattar särskilt arbetstagare i ett anställningsförhållande, inbegripet avlönade praktikanter och lärlingar.

(10)

För att komplettera bilden av löneskillnaden bör kommissionen (Eurostat) vart fjärde år sammanställa statistik om de totala års- och månadsförtjänsterna, som omfattar alla komponenter, för manliga och kvinnliga anställda på grundval av uppgifter om förtjänststrukturen.

(11)

Pensionsklyftan mellan kvinnor och män är den relativa skillnaden mellan kvinnors och mäns genomsnittliga bruttopensioner. Denna klyfta har sitt ursprung i mäns och kvinnors skilda yrkesbanor. För kvinnor kännetecknas de av lägre lön, kortare och avbrutet yrkesliv och ett lägre antal arbetstimmar. Kvinnor löper därför större risk att drabbas av fattigdom senare i livet. De uppgifter som samlas in inom ramen för arbetsmarknadsstatistiken om företag och som avser förtjänststrukturen, löneskillnaden mellan könen och arbetskostnadsstrukturen, kan också bidra till en bättre förståelse av pensionsklyftan mellan kvinnor och män i medlemsstaterna.

(12)

För att förenkla den befintliga lagstiftningen och främja harmonisering av tillämpningsområde, begrepp, definitioner och kvalitetsrapportering bör denna förordning omfatta all EU:s arbetsmarknadsstatistik om företag. Det är därför lämpligt att upphäva rådets förordning (EG) nr 530/1999 (7) och Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 450/2003 (8) och (EG) nr 453/2008 (9) och ersätta dem med den här förordningen.

(13)

Det är viktigt att den statistik som samlas in enligt denna förordning uppfyller kvalitetskriterierna som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (10). Statistisk precision är ett viktigt kvalitetsmått för uppgifter som kommer från urvalsundersökningar. Det är därför nödvändigt att specificera precisionsmål som bör eftersträvas när urvalsplaner fastställs i medlemsstaterna. När det gäller kvalitetsrapportering bör kommissionen (Eurostat) i sin kvalitetsrapportering dessutom inbegripa vägledning om hur kvaliteten på den statistik som sammanställs enligt denna förordning kan förbättras ytterligare. Medlemsstaterna skulle kunna använda innovativ teknik för att samla in uppgifter, såsom webbinsamling för insamling av uppgifter från webbplatser. De uppgifter som samlas in med dessa tekniker bör uppfylla de tillämpliga kvalitetskraven.

(14)

Denna förordning bör ta hänsyn till nya behov som har uppstått i och med utvecklingen av unionen och euroområdet, förutsatt att dess bestämmelser inte medför en betydande extra kostnad eller börda för uppgiftslämnarna eller de nationella statistikmyndigheterna.

(15)

För att begränsa den administrativa och ekonomiska bördan för företagen, särskilt för sociala företag, små och medelstora företag och mikroföretag, bör de nationella statistikmyndigheterna överväga alla tillgängliga administrativa, innovativa och andra källor vars huvudsakliga syfte inte är att tillhandahålla statistik som ersätter eller kompletterar statistiska undersökningar, samtidigt som de omfattas av kvalitetskraven för officiell statistik. Den senaste tekniska och digitala utvecklingen kan bidra till det målet.

(16)

De nationella statistikmyndigheterna bör beakta principerna om kostnadseffektivitet och om att inte skapa en alltför stor börda för de ekonomiska aktörerna. Medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att se till att relevanta uppgifter delas på lämpligt sätt mellan myndigheterna, utan att det påverkar insynsskyddet i statistik, för att säkerställa att rapporteringsbördan för företagen är så liten som möjligt.

(17)

Det är lika viktigt att minska uppgiftslämnarbördan som att införliva nya uppgiftsbehov i framställningen av europeisk statistik. Kommissionen (Eurostat) bör regelbundet se över uppgifternas användning och användbarhet och avbryta användningen av variabler och specifika ämnen som inte längre motiveras av relevanta användarbehov.

(18)

Ramen för arbetsmarknadsstatistik om företag bör förbättras kontinuerligt. Detta inbegriper aspekter som rör uppgiftskvalitet och minskningen av onödiga ekonomiska bördor. Nya metoder och förfaranden bör dock vederbörligen testas innan de införlivas i de nationella statistikmyndigheternas dagliga verksamhet. För detta ändamål bör kommissionen (Eurostat) och de nationella statistikmyndigheterna genomföra genomförbarhets- och pilotstudier. Sådana studier bör initieras av kommissionen och vara öppna för deltagande av nationella statistikmyndigheter på frivillig basis. För att rätt slutsatser ska kunna dras bör resultaten av dessa studier analyseras noggrant av kommissionen och de nationella statistikmyndigheterna. Den analysen bör göras tillgänglig för statistiksamfundet och allmänheten.

(19)

För att förbättra effektiviteten i processerna för framställning av arbetsmarknadsstatistik och minska statistikbördan för uppgiftslämnarna bör de nationella statistikmyndigheterna utan dröjsmål och kostnadsfritt få tillgång till och kunna använda alla nationella administrativa uppgifter, privat innehavda uppgifter och uppgifter från andra källor och kunna integrera dessa uppgifter med statistik, i den utsträckning som är nödvändig för att utveckla, framställa och sprida Europeiska unionens arbetsmarknadsstatistik om företag, i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009.

(20)

Privat innehavda uppgifter avser den stora mängd uppgifter som innehas av privata uppgiftsinnehavare och som erhållits till följd av deras verksamhet och som skulle kunna användas av statistikmyndigheter för att framställa officiell statistik. Privat innehavda uppgifter skulle kunna bland annat omfatta uppgifter som innehas av organisationer i det civila samhället.

(21)

Förordning (EG) nr 223/2009 utgör referensramen för denna förordning, också när det gäller skyddet av konfidentiella uppgifter, inbegripet personuppgifter.

(22)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att fastställa en gemensam ram för en systematisk framställning av Europeiska unionens arbetsmarknadsstatistik om företag av hög kvalitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av skäl som rör samstämmighet och jämförbarhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(23)

Befogenheten att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör delegeras till kommissionen för att ändra förteckningen över de specifika ämnen som arbetsmarknadsstatistiken om företag ska omfatta och för att komplettera denna förordning för tillfällig framställning av ytterligare uppgifter i syfte att tillgodose behov av ytterligare statistiska uppgifter som inte kan tillgodoses på annat sätt. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (11). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(24)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att specificera de delar för varje ämne som arbetsmarknadsstatistiken om företag ska omfatta. På samma sätt bör kommissionen tilldelas befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa de praktiska arrangemangen för kvalitetsrapporterna och deras innehåll och för att bevilja undantag för medlemsstaterna när tillämpningen av denna förordning, eller de delegerade akter eller genomförandeakter som antas enlighet den, kräver större ändringar av en medlemsstats nationella statistiksystem. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (12).

(25)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (13) och avgav ett yttrande den 25 september 2023.

(26)

För att säkerställa ett lämpligt genomförande av denna förordning i medlemsstaterna krävs det att minst en period på tolv månader har förflutit efter dagen för ikraftträdandet före den första uppgiftsinsamlingen.

(27)

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 (14) och (EU) 2018/1725 eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG (15). Inom respektive tillämpningsområde ska de förordningarna och det direktivet vara tillämpliga på behandling av personuppgifter enligt denna förordning. För att garantera de skyddsåtgärder som antagits enligt artikel 89 i förordning (EU) 2016/679 och artikel 13 i förordning (EU) 2018/1725 är det att föredra att anonymiserade eller pseudonymiserade uppgifter används för behandling, delning och arkivering av personuppgifter för statistiska ändamål enligt denna förordning.

(28)

Kommittén för det europeiska statistiksystemet har hörts.

1.

statistisk enhet: en enhet för vilken uppgifter samlas in och statistik sammanställs.

2.

företag: den minsta kombinationen av rättsliga enheter enligt definitionen i rådets förordning (EEG) nr 696/93 (16); detta inbegriper icke-marknadsproducenter och andra institutionella enheter som tillhör sektorn offentlig förvaltning.

3.

socialt företag: en privaträttslig enhet som kan bildas i olika rättsliga former och som tillhandahåller marknaden varor och tjänster på ett företagsinriktat sätt samt i enlighet med den sociala ekonomins principer och särdrag, och vars kommersiella verksamhet har sociala eller miljömässiga syften.

4.

lokal enhet: ett företag eller en del av ett företag som ligger på en geografiskt identifierad plats enligt definitionen i förordning (EEG) nr 696/93.

5.

inhemskt företag: ett företag som bedriver ekonomisk verksamhet som bidrar till bruttonationalprodukten (BNP) enligt kapitel 1 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (17).

6.

inhemsk lokal enhet: en lokal enhet som bedriver ekonomisk verksamhet som bidrar till BNP enligt kapitel 1 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

7.

anställd: varje person, oavsett nationalitet, hemvist eller arbetad tid i en medlemsstat, som står i ett direkt anställningsförhållande till en arbetsgivare, fastställt genom ett formellt kontrakt eller ett informellt avtal, och som får ersättning, oberoende av vilket arbete som har utförts, för antalet arbetade timmar (heltid eller deltid) och kontraktets eller avtalets löptid (tidsbegränsad anställning eller tills vidare, inbegripet säsongsarbete); ersättningen till en anställd kan vara i form av lön, inbegripet eventuella bonusar, ersättning för ackordsarbete och skiftarbete, tillägg, arvoden, provision och betalning in natura.

8.

arbetsgivare: ett företag eller en lokal enhet som står i ett direkt anställningsförhållande till en anställd, fastställt genom ett formellt kontrakt eller ett informellt avtal.

9.

område: ett eller flera dataset som täcker särskilda ämnen.

10.

ämne: innehållet i den information som ska sammanställas, där varje ämne omfattar ett eller flera specifika ämnen.

11.

specifikt ämne: det detaljerade informationsinnehåll som ska sammanställas som rör ett ämne, där varje specifikt ämne omfattar en eller flera variabler.

12.

variabel: en egenskap hos en enhet eller hos en uppsättning enheter som kan anta fler än ett värde i en uppsättning värden.

13.

uppdelning: en i förväg definierad diskret, uttömmande och ömsesidigt uteslutande uppsättning värden som kan hänföras till en variabel som karakteriserar statistiska enheter.

14.

mikrodata: enskilda observationer eller mätningar av egenskaper för individuella enheter, utan direkt identifierare.

15.

aggregerade uppgifter: uppgifter som avser flera statistiska enheter.

16.

statistisk population: den uppsättning statistiska enheter om vilka information krävs.

17.

urvalsram: en förteckning, karta eller annan precisering av de enheter som definierar en statistisk population som ska räknas i sin helhet eller i urval.

18.

urval: en deluppsättning av en urvalsram vars delar väljs ut på grundval av en process med en känd urvalssannolikhet utformad så att det går att härleda giltiga skattningar för den statistiska populationen.

19.

uppgiftslämnare: den enhet som lämnar uppgifter.

20.

statistisk undersökning: insamling, från ett urval av uppgiftslämnare, av uppgifter som kan extrapoleras till den statistiska populationen med hjälp av lämpliga statistiska metoder.

21.

administrativa uppgifter: uppgifter som en icke-statistisk källa, oftast ett register som innehas av ett offentligt organ, tar fram utan att det huvudsakliga syftet är att tillhandahålla statistik.

22.

andra källor: uppgifter som härrör från andra källor än dem som förtecknas i artikel 3.1 a, b och c, såsom webbplatser och databaser, för vilka det huvudsakliga syftet inte är att tillhandahålla officiell statistik.

23.

statistisk klassifikation: en ordnad förteckning, med en eller flera detaljnivåer, över närliggande men ömsesidigt uteslutande kategorier, som används för att strukturera information inom ett visst statistikområde enligt dess likheter.

24.

referensperiod: det tidsintervall som statistiken avser.

25.

metadata: information som behövs för att man ska kunna använda och tolka statistik och som beskriver uppgifterna på ett strukturerat sätt.

26.

förhandskontrollerade uppgifter: uppgifter som kontrollerats av medlemsstaterna på grundval av gemensamma valideringsregler.

27.

kvalitetsrapport: en rapport som förmedlar information om statistiska produkters eller processers kvalitet.

28.

löneskillnad mellan könen: skillnaden mellan den genomsnittliga bruttotimförtjänsten för manliga och kvinnliga anställda, uttryckt som en procentandel av de manliga anställdas genomsnittliga bruttotimförtjänst.