Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1303 av den 14 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller de kriterier som Esma bör beakta vid bedömningen av huruvida en central motpart etablerad i ett tredjeland är systemviktig eller sannolikt kommer att bli systemviktig för den finansiella stabiliteten i unionen eller i en eller flera av dess medlemsstater (Text av betydelse för EES)

(1)

Vid bedömningen av vilken grad av systemrisk som en central motpart från tredjeland uppvisar för den finansiella stabiliteten i unionen eller i en eller flera av dess medlemsstater, bör Esma beakta en rad objektiva kvantitativa och kvalitativa överväganden som motiverar dess beslut att godkänna en central motpart från tredjeland som en central motpart i kategori 1 eller en central motpart i kategori 2. Esma bör också ta hänsyn till de villkor på vilka kommissionen kan ha antagit sitt beslut om likvärdighet. Vid bedömningen av riskprofilen för en central motpart från tredjeland måste Esma i synnerhet beakta objektiva och transparenta kvantitativa indikatorer för den verksamhet som bedrivs med avseende på clearingdeltagare etablerade i unionen eller som är denominerad i unionsvalutor. Medan Esma måste beakta den verksamhet som den centrala motparten bedriver i ett helhetsperspektiv bör dess bedömning avspegla den risk som en viss central motpart kan medföra för den finansiella stabiliteten i unionen.

(2)

Vid specificeringen av de kriterier som Esma ska beakta vid fastställandet av kategorin för en central motpart från tredjeland, bör arten av de transaktioner som clearas av den centrala motparten, inbegripet deras komplexitet, riskprofil och genomsnittliga löptid samt transparensen och likviditeten på de berörda marknaderna och i vilken grad den centrala motpartens clearingverksamhet är denominerad i euro eller i andra unionsvalutor, beaktas. I detta avseende kan särskilda egenskaper hos vissa produkter, såsom jordbruksprodukter, som förtecknas och där transaktioner utförs på reglerade marknader i tredjeland, vilka utgör marknader som i hög grad betjänar inhemska icke-finansiella motparter i det tredjelandet som hanterar sina kommersiella risker genom dessa kontrakt, innebära en försumbar risk för clearingmedlemmar och handelsplatser i unionen, eftersom de har en låg grad av systemkoppling med det övriga finansiella systemet.

(3)

De länder där den centrala motparten är verksam, omfattningen av de tjänster som den tillhandahåller, kännetecknen för de finansiella instrument som den clearar samt de volymer som clearas är objektiva indikatorer på komplexiteten i den centrala motpartens verksamhet. Vid beaktandet av det kriterium som anges i artikel 25.2a a i förordning (EU) nr 648/2012 bör Esma därför beakta den centrala motpartens ägarskap, verksamhet och företagsstruktur samt omfattningen, arten och komplexiteten hos de clearingtjänster som den centrala motparten erbjuder och i vilken utsträckning dessa tjänster är av betydelse för clearingmedlemmar och kunder (nedan kallade clearingdeltagare) som är etablerade i unionen. Medan den centrala motpartens systemvikt bör bedömas utifrån ett helhetsperspektiv, bör Esma ta särskild hänsyn till den andel av den centrala motpartens verksamhet som utförs i unionsvalutor, liksom den andel av den centrala motpartens verksamhet som har ursprung i clearingdeltagare som är etablerade i unionen. För en central motpart som är mer benägen att vara systemviktig för unionen är det viktigt att Esma bedömer strukturen hos och ägandet av den grupp som den centrala motparten kan vara en del av, för att avgöra huruvida unionens intressen äventyras. Djup, likviditet och transparens på de marknader som betjänas av en sådan central motpart bör också bedömas så att Esma bättre kan förstå riskerna för clearingmedlemmar som är etablerade i unionen vid genomförandet av en auktion för obeståndshantering.

(4)

Den centrala motpartens kapital och clearingdeltagarnas beviljade ekonomiska medel liksom typen och arten av den säkerhet som de tillhandahåller är grundläggande element som bör beaktas vid bedömningen av en central motparts förmåga att stå emot en eventuell ogynnsam utveckling. Vid beaktandet av det kriterium som anges i artikel 25.2a b i förordning (EU) nr 648/2012 bör Esma därför ha en översikt över de finansiella medel som den centrala motparten förfogar vid en obeståndshändelse eller en icke-obeståndshändelse. Esma bör även beakta huruvida dessa medel är säkrade, osäkrade, beviljade, icke beviljade eller fonderade eller icke fonderade, liksom de verktyg som den centrala motparten använder för att skapa rättslig säkerhet och förtroende för regleringen av de betalningar den gör och de säkerheter som den måste hantera. Esma bör slutligen beakta förekomsten av en återhämtnings- och resolutionsram för centrala motparter i den jurisdiktion där den centrala motpart som ansöker om godkännande bedriver verksamhet och denna rams karaktär och effekter. En sådan ram för återhämtning och resolution bör bedömas mot bakgrund av internationellt överenskomna riktlinjer och viktiga attribut. Vad gäller avvecklings- och likviditetsrisker bör Esma särskilt uppmärksamma de centrala motparter som sannolikt är systemviktiga när det gäller hur säkert den centrala motparten kan få tillgång till likviditet samt likviditetspåfrestningar på unionsvalutor. Medan säkerheten i samband med betalningar och avvecklingar potentiellt kan stärkas genom användning av teknik för distribuerade liggare eller annan ny teknik, bör Esma uppmärksamma den ytterligare risk som den tekniken kan medföra för den centrala motparten, särskilt cyberrisk.

(5)

Arten av de villkor som ställs av en central motpart för att clearingdeltagare ska få tillgång till dess tjänster och kopplingarna mellan dessa clearingdeltagare får återverkningar på det sätt som en central motpart kan påverkas av en negativ händelse som rör dessa deltagare. Vid beaktandet av det kriterium som anges i artikel 25.2a c i förordning (EU) nr 648/2012 bör Esma därför i möjligaste mån fastställa identiteten för clearingdeltagare i den centrala motparten, särskilt om den centrala motparten tillhandahåller tjänster till clearingdeltagare som är etablerade i unionen. Esma bör också fastställa den relevanta marknadsandelen för eller den relativa betydelsen av clearingdeltagare eller grupper av clearingdeltagare i den centrala motparten. Så långt det är nödvändigt för att bedöma vilken effekt som detta kan ha på clearingmedlemskapsstrukturen bör Esma bedöma de villkor och alternativ enligt vilka den centrala motparten ger tillgång till sina clearingtjänster. Vad gäller en central motpart som sannolikt är systemviktig för unionen bör Esma bedöma huruvida de rättsliga krav och försiktighetskrav som en central motpart ställer på sina clearingmedlemmar är tillräckligt strikta.

(6)

Om det inträffar en störning för en central motpart kan clearingdeltagarna, direkt eller indirekt, tvingas lita till andra centrala motparters tillhandahållande av liknande eller identiska tjänster. För att bedöma den relativa betydelsen av en central motpart som ansöker om godkännande bör Esma därför, vid beaktandet av det kriterium som anges i artikel 25.2a d i förordning (EU) nr 648/2012, fastställa huruvida clearingdeltagare kan ersätta vissa eller alla av de clearingtjänster som den centrala motparten tillhandahåller med tjänster som tillhandahålls av andra centrala motparter, särskilt om dessa alternativa centrala motparter är auktoriserade eller godkända i unionen. Om clearingmedlemmar och kunder som är etablerade i unionen endast kan cleara vissa produkter som omfattas av ett clearingkrav hos en central motpart från tredjeland, bör Esma beakta denna centrala motparts systemvikt i särskilt hög grad.

(7)

Centrala motparter kan vara sammanlänkade på många sätt till andra finansiella infrastrukturer, såsom andra centrala motparter eller värdepapperscentraler. En störning av sådana förbindelser kan inverka negativt på den centrala motpartens funktion. Vid beaktandet av det kriterium som anges i artikel 25.2a e i förordning (EU) nr 648/2012 bör Esma därför bedöma i vilken utsträckning den centrala motparten är kopplad till andra finansmarknadsinfrastrukturer eller finansiella institut på ett sätt som skulle kunna inverka på den finansiella stabiliteten i unionen eller i en eller flera av dess medlemsstater. Esma bör i samband med detta särskilt uppmärksamma sådana förbindelser och ömsesidiga beroenden med enheter som är belägna i unionen. Esma bör slutligen fastställa och bedöma vilken typ av tjänster som den centrala motparten utkontrakterar och den risk som sådana arrangemang kan utgöra för den centrala motparten om de på något sätt avbryts eller försvagas.

(8)

Om, enligt vad som fastställts med hjälp av objektiva kvantitativa indikatorer, clearingmedlemmar och kunder som är etablerade i unionen har en betydande exponering mot en central motpart, bör Esma bedöma ytterligare faktorer för varje kriterium. Ju fler av dessa indikatorer som uppfylls av en central motpart, desto större är sannolikheten för att Esma konstaterar att den centrala motparten har systemvikt för den finansiella stabiliteten i unionen eller i en eller flera av dess medlemsstater.

(9)

Denna delegerade förordning bör av brådskande skäl träda i kraft så snart som möjligt, för att säkerställa att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2099 (2) kan börja tillämpas så snabbt som möjligt.