Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2155 av den 14 oktober 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU genom inrättande av ett frivilligt gemensamt system inom Europeiska unionen för betygsättning av byggnaders smarta beredskap (Text av betydelse för EES)

(1)

Direktiv 2010/31/EU utgör, tillsammans med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG (2) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 (3), den centrala lagstiftningen för byggnaders energieffektivitet mot bakgrund av energieffektivitetsmålen för 2030. I direktiv 2010/31/EU finns två kompletterande mål, nämligen att skynda på renoveringen av befintliga byggnader fram till 2050 och att stödja en modernisering av alla byggnader med hjälp av smart teknik, t.ex. sådan som utnyttjar artificiell intelligens och molnbaserade tjänster, och en tydligare koppling till ren mobilitet.

(2)

En gemensam definition av indikatorn för smart beredskap och en gemensam metod för hur den ska beräknas bör fastställas, för att stödja en enhetlig och transparent betygsättning av byggnaders smarta beredskap i unionen.

(3)

För att säkerställa acceptans, användbarhet och enhetlighet i systemet med indikatorer för smart beredskap har kommissionen, i samarbete med ett brett spektrum av berörda parter och i samverkan med medlemsstaterna, utarbetat en metod för betygsättning av byggnaders smarta beredskap, i enlighet med artikel 8.10 i direktiv 2010/31/EU och bilaga Ia till samma direktiv.

(4)

Metoden för betygsättning av byggnaders smarta beredskap säkerställer en viss grad av enhetlighet och jämförbarhet vid betygsättningen i hela EU, samtidigt som den ger tillräcklig flexibilitet för att anpassa beräkningen efter specifika förhållanden.

(5)

Tillräckliga kontrollmekanismer för tillämpningen av systemet med indikatorer för smart beredskap bör fastställas.

(6)

I relevanta fall bör det vara möjligt för ägaren, fastighetsförvaltaren eller någon annan berörd part med koppling till byggnaden att göra en egenbedömning med hjälp av tillgängliga riktlinjer och verktyg.

(7)

För att undvika dubbelarbete och extra kostnader för systemet med indikatorer för smart beredskap jämte befintliga obligatoriska system bör metoden för betygsättning av byggnaders smarta beredskap ge medlemsstaterna möjlighet att, om de så önskar, koppla systemet med indikatorer för smart beredskap till nationella system för energicertifikat och andra system som inrättats enligt direktiv 2010/31/EU, eller att integrera systemet med indikatorer för smart beredskap i de befintliga systemen.

(8)

Indikatorn för smart beredskap bör utformas så att den återspeglar den smarta beredskapen hos byggnader och deras system, och den bör användas för att komplettera – men inte ersätta – verktyg för bedömning av andra aspekter av byggnader, t.ex. energiprestanda eller hållbarhet.

(9)

Indikatorn för smart beredskap bör inte vara en indikator för byggnaders energiprestanda. Fastighetsägare bör informeras om att den smarta beredskap som återspeglas i indikatorn för smart beredskap är något annat än den energiprestanda som uttrycks i byggnadens energicertifikat och att olika typer av åtgärder därför är relevanta, även om smart beredskap bör bidra till bättre energiprestanda.

(10)

Fördelarna för energikunder, byggnadens användare och ägare kommer att bli som störst när tillgängliga instrument för betygsättning av byggnader används tillsammans, så att energikunder, byggnadens användare och ägare kan skaffa sig en bred förståelse av sina byggnader och hur de kan förbättra deras prestanda överlag.

(11)

Indikatorn för smart beredskap bör vara tillgänglig för både befintliga byggnader och nya byggnadsprojekt. Digitala byggnadsmodeller, inklusive byggnadsinformationsmodeller eller digitala tvillingar, bör få användas för att förenkla beräkningen av smarthetsvärden.

(12)

Beräkningsgången för indikatorn för smart beredskap bör få användas för alla typer av byggnader och byggnadsenheter som omfattas av direktiv 2010/31/EU.

(13)

Indikatorn för smart beredskap bör ge möjlighet att betona de ytterligare fördelarna med avancerad smart teknik för fastighetsägare och användare, t.ex. i form av energibesparingar och beredskap för klimatförändringar, hur inkluderande och tillgänglig byggnaden är eller vilken komfort och vilket välbefinnande den erbjuder.

(14)

Bedömningen av byggnaders och byggnadsenheters smarta beredskap, som en del av systemet med indikatorer för smart beredskap och i syfte att utfärda ett smarthetscertifikat, bör utföras av kvalificerade eller auktoriserade experter.

(15)

Om medlemsstaterna anser det lämpligt bör experter som är auktoriserade att certifiera byggnaders energiprestanda, eller att inspektera system för uppvärmning, luftkonditionering och kombinerad uppvärmning eller luftkonditionering och ventilation enligt direktiv 2010/31/EU, eller att genomföra energibesiktningar enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (4), anses ha kompetens att även bedöma byggnaders eller byggnadsenheters smarta beredskap.

(16)

Ökad digitalisering och konnektivitet i byggnader ökar riskerna avseende cybersäkerhet och dataskydd och gör att byggnader och deras inbyggda system blir mer sårbara för cyberhot och missbruk av personuppgifter. Samråd har hållits med Europeiska datatillsynsmannen i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725. Indikatorn för smart beredskap bör bidra till att informera fastighetsägare och användare om dessa risker.

1.

indikator för smart beredskap: en indikator som återspeglar betygsättningen av en byggnads eller byggnadsenhet smarta beredskap i enlighet med artikel 8.10 i direktiv 2010/31/EU.

2.

system med indikatorer för smart beredskap: ett certifieringssystem för byggnaders smarta beredskap.

3.

ekonomisk aktör: en fysisk eller juridisk person som äger en byggnad som är belägen på en medlemsstats territorium, eller en fysisk eller juridisk person som äger eller är bosatt i en byggnadsenhet som är belägen på en medlemsstats territorium, och som begär ett smarthetscertifikat för byggnaden eller byggnadsenheten.

4.

betygsättning av smart beredskap: betygsättningen av en byggnad eller byggnadsenhet i enlighet med den metod som fastställs i denna förordning.

5.

smarthetsvärde: det värde som uppnås av en byggnad eller byggnadsenhet i processen för att betygsätta smart beredskap.

6.

system: ett system som kan finnas i en byggnad och som är relevant för vad som omfattas av betygsättningen av smart beredskap enligt vad som fastställs i direktiv 2010/31/EU, inbegripet men inte begränsat till byggnadens installationssystem enligt definitionen i artikel 2 i direktiv 2010/31/EU.

7.

central funktion för smart beredskap: en av de tre centrala funktioner som avses i punkt 2 i bilaga Ia till direktiv 2010/31/EU.

8.

resultatkriterium: ett centralt resultat som smartberedda tjänster är utformande för att uppnå, enligt vad som fastställs i denna förordning.

9.

teknikdomän: ett antal smartberedda tjänster som tillsammans utgör en integrerad och enhetlig del av de tjänster som kan förväntas i en byggnad eller byggnadsenhet, t.ex. uppvärmning.

10.

konnektivitet: förmågan hos system att sinsemellan utbyta data, och förmågan hos en byggnad eller byggnadsenhet att utbyta data med elnätet och relaterade enheter, t.ex. en aggregator, eller med andra byggnader.

11.

driftskompatibilitet: ett systems förmåga att samverka för ett gemensamt syfte genom utbyte av information och data, på grundval av gemensamt överenskomna standarder.

12.

cybersäkerhet: all verksamhet som är nödvändig för att skydda nätverks- och informationssystem, samt användare av dessa system och andra personer som berörs av cyberhot.

13.

smartberedd teknik: teknik, t.ex. fastighetsautomation, som möjliggör användning av en eller flera smartberedda tjänster.

14.

smartberedd tjänst: en funktion eller aggregering av funktioner som tillhandahålls av en eller flera tekniska komponenter eller ett eller flera tekniska system. En smartberedd tjänst utnyttjar smartberedd teknik för att skapa funktioner på en högre nivå.

15.

smarthetscertifikat: ett certifikat som erkänns av en medlemsstat, eller av en juridisk person som utnämns av en medlemsstat, och som anger en byggnads eller byggnadsenhets smarta beredskap, beräknad i enlighet med den metod som fastställs i denna förordning.

16.

funktionsnivå: nivå av smart beredskap hos en smartberedd tjänst.

17.

viktningsfaktor: en parameter som vid beräkningen av indikatorn för smart beredskap används för att uttrycka betydelsen av en viss teknikdomän eller ett visst resultatkriterium i beräkningen.

18.

ventilation: process som på grundval av flödesnivåerna för friskluft styrs för att upprätthålla och förbättra luftkvaliteten inomhus i enlighet med tillämpliga krav.

19.

energibalans: ett tillvägagångssätt där vissa viktningsfaktorer kan anpassas på grundval av den klimatzon där byggnaden är belägen.