Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/877 av den 3 april 2020 om ändring och rättelse av delegerad förordning (EU) 2015/2446 om komplettering av förordning (EU) nr 952/2013, och om ändring av delegerad förordning (EU) 2016/341 om komplettering av förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen

(1)

Det praktiska genomförandet av förordning (EU) nr 952/2013 (nedan kallad kodexen) i kombination med kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 (2) har visat att vissa ändringar måste göras av den delegerade förordningen för att bättre anpassa den till de ekonomiska aktörernas och tullförvaltningarnas behov och för att ta hänsyn till utvecklingen av lagstiftningen och när det gäller införandet av de it-system som inrättats för tillämpningen av kodexen.

(2)

För att klargöra vilket tullkontor som ska se till att riskanalys före ankomst utförs på grundval av uppgifter från den summariska införseldeklaration, bör definitionen av begreppet ”tullkontor för första införsel” i artikel 1.15 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 ändras så att det specificeras att när detta begrepp används avses det kontor som ansvarar för den plats där transportmedlet är avsett att ankomma, även om transportmedlet av någon anledning faktiskt ankommer till en annan plats där ett annat kontor är ansvarigt.

(3)

För att tydligt avgränsa tillämpningsområdet för de regler om summariska införseldeklarationer som omfattar varor i expressförsändelser och för de formaliteter som gäller vid import och export av sådana varor, bör begreppen ”expressförsändelse” och ”expressfraktföretag” definieras.

(4)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av tullbestämmelserna på grundval av varors egentliga värde behövs en definition av begreppet ”egentligt värde”.

(5)

I linje med handlingsplanen för militär rörlighet (3) finns det ett behov av att effektivisera och förenkla tullformaliteterna för varor som befordras eller används inom ramen för militär verksamhet. Detta mål bör uppnås genom att man inför en definition av sådana varor och ett EU-formulär 302 som ska användas som ett tulldokument av EU-medlemsstaterna, inbegripet inom ramen för militär verksamhet som rör unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik.

(6)

För att möjliggöra att registrerings- och identitetsnumret för ekonomiska aktörer (EORI-numret) används för identifiering även enligt annan unionslagstiftning än tullagstiftningen, bör andra personer än ekonomiska aktörer vara skyldiga att registrera sig i EORI-systemet om så krävs enligt unionslagstiftningen och inte bara när det krävs enligt lagstiftningen i en medlemsstat. Artikel 6 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

I artikel 13.4 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 föreskrivs en möjlighet att förlänga tidsfristen för att fatta ett beslut som rör tillämpningen av tullagstiftningen, om de behöriga tullmyndigheterna undersöker en överträdelse av tullagstiftningen. Denna möjlighet bör även gälla i fall där de behöriga tullmyndigheterna och skattemyndigheterna undersöker en överträdelse av skattelagstiftningen, eftersom vissa tillstånd endast kan beviljas om det inte föreligger allvarliga eller upprepade överträdelser av skattereglerna. I artikel 17.1 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 anges en skyldighet för tullmyndigheterna att tillfälligt dra in ett beslut till dess att det har fastställts huruvida en ekonomisk aktör har begått en allvarlig överträdelse eller upprepade överträdelser. Denna skyldighet bör även gälla fall av allvarliga brott som rör den sökandes ekonomiska verksamhet, men inte gälla överträdelser eller brott som begåtts av personer med ansvar för företagets tullfrågor och som inte är anställda av det företaget, i enlighet med artikel 24.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447. (4) Artiklarna 13.4 och 17.1 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

I artikel 86.3 i kodexen fastställs särskilda regler för beräkning av en tullskuld när den uppkommer för förädlade produkter som framställts enligt förfarandet för aktiv förädling. På deklarantens begäran ska tullskulden fastställas på grundval av klassificeringen enligt tulltaxan av, tullvärdet för, kvantiteten av, beskaffenheten hos och ursprunget för de varor som hänfördes till förfarandet för aktiv förädling när tulldeklarationen för dessa varor godtogs. I artikel 76 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 anges de villkor enligt vilka artikel 86.3 i kodexen ska tillämpas utan någon begäran från deklaranten. För att undvika kringgående av de antidumpnings- och utjämningstullar, skyddsåtgärder och tilläggstullar till följd av ett upphävande av medgivanden som skulle ha gällt för varor när de först hänfördes till förfarandet för aktiv förädling, bör skyldigheten att tillämpa artikel 86.3 i kodexen utan någon begäran från deklaranten även gälla förädlade produkter som framställts av sådana varor som hänförts till förfarandet för aktiv förädling. Artikel 76 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör därför ändras i enlighet med detta. En övergångsperiod på ett år bör beviljas för att ge de ekonomiska aktörerna tid att anpassa sig till de nya reglerna.

(9)

I artikel 104.1 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 anges undantag från kravet på att inge en summarisk införseldeklaration för varor som förs in i unionens tullområde. För att inte fördröja importen av organ och andra vävnader från människor eller djur eller människoblod som lämpar sig för permanent transplantation, implantation eller transfusion i en nödsituation, bör undantagen också omfatta dessa varor. För att underlätta militär rörlighet bör dessa undantag dessutom utvidgas till att omfatta varor som befordras upptagna i ett Nato-formulär 302 eller ett EU-formulär 302. Eftersom Campione d’Italia och de italienska delarna av Luganosjön nu inkluderas i unionens tullområde (5) bör undantaget inte längre tillämpas på varor som förs in från dessa områden. Artikel 104.1 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/883 (6) syftar till att skydda den marina miljön mot de negativa effekterna av utsläpp av avfall från fartyg som anlöper hamnar i unionen genom att förbättra tillgången till och användningen av adekvata mottagningsanordningar i hamn och avlämnandet av avfall till dessa anordningar. För att inte äventyra det direktivets syfte bör tullformaliteterna för sådant avfall effektiviseras och förenklas genom att skyldigheten att inge en summarisk införseldeklaration frångås och genom att anmälan om ankomst till tullen betraktas som en tulldeklaration för övergång till fri omsättning. Dessa förenklingar bör bara tillämpas om den förhandsanmälan av avfall som avses i artikel 6 i direktiv (EU) 2019/883 har gjorts till de behöriga myndigheterna. Artiklarna 104, 138, 141 och 142 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör ändras i enlighet med detta.

(11)

Artikel 104 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 föreskriver ett undantag från kravet på att inge en summarisk införseldeklaration för varor i postförsändelser och varor vars värde inte överstiger 22 euro fram till den dag då importkontrollsystemet uppgraderas. Kommissionen har emellertid genom sitt genomförandebeslut (EU) 2019/2151 (arbetsprogrammet) (7) beslutat att inrätta ett nytt elektroniskt system (ICS2) för att stödja tullens säkerhets- och skyddsrelaterade riskanalys och tillhörande kontroller före ankomst. Det nya systemet ska genomföras i form av tre versioner (version 1, version 2 och version 3). Den allmänna hänvisningen till uppgradering av importkontrollsystemet i artikel 104 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör därför ersättas med mer specifika hänvisningar till de olika versioner av det nya systemet som fraktförarna gradvis ska ansluta sig till. När det gäller lufttransport kommer postoperatörer och expressfraktföretag i enlighet med arbetsprogrammet att ansluta sig till det nya systemet från och med version 1, men de kommer bara att bli skyldiga att inge minimidatauppsättningen i den summariska införseldeklarationen för varor i postförsändelser med unionen som slutdestination och för varor i expressförsändelser. Andra ekonomiska aktörer och verksamhet på lufttransportområdet kommer att omfattas av det nya systemet från och med version 2. När det gäller transport på järnväg, väg, till sjöss och på inre vattenvägar måste de berörda ekonomiska aktörerna ansluta sig från och med version 3. Följaktligen bör undantaget för varor i postförsändelser inte gälla för sändningar med flyg där en medlemsstat är slutdestination efter version 1. Vidare bör det inte gälla för sändningar med flyg där ett tredjeland är slutdestination efter version 2, och ej heller för postförsändelser som transporteras till sjöss och på inre vattenvägar, väg eller järnväg efter version 3. På liknande sätt bör undantaget för varor med ett värde av högst 22 euro i expressförsändelser som transporteras med flyg inte gälla efter version 1. Dessutom bör det inte gälla efter version 2 i fråga om sådana varor i sändningar med flyg som varken är post- eller expressförsändelser. För varor i sändningar som transporteras till sjöss och på inre vattenvägar, väg eller järnväg bör det inte gälla efter version 3. Medlemsstaterna ska i samarbete med kommissionen fastställa de exakta datum då de ekonomiska aktörerna blir skyldiga att använda de olika versionerna av det nya systemet i enlighet med bilagan till arbetsprogrammet. Artikel 104 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör ändras i enlighet med detta.

(12)

I artikel 106 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 anges tidsfrister för att inge den summariska införseldeklarationen vid lufttransport. Dessa tidsfrister bör också återspegla beslutet att inrätta det elektroniska systemet (ICS2) i tre versioner. Bestämmelsen bör tydligt skilja mellan den allmänna regeln om tidsfristen för att inge den summariska införseldeklarationen och tidsfristerna för att inge minimidatauppsättningen i den summariska införseldeklarationen och tidsfristerna för att lämna andra uppgifter. Skälet till detta är att det från och med version 2 av det nya systemet kommer att bli successivt möjligt att uppgifterna i den summariska införseldeklarationen inges av olika personer (flera inlämningar), i enlighet med artikel 183 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447. Från och med version 1 av det nya systemet bör det krävas att postoperatörer och expressfraktföretag inger minimidatauppsättningen i den summariska införseldeklarationen så snart som möjligt och senast innan varorna lastas på det luftfartyg som ska föra in dem till unionens tullområde. Kravet på att inge minimidatauppsättningen bör gälla samtliga lufttrafikföretag och ekonomiska aktörer som deltar i lufttransportverksamhet från och med version 2. Från och med version 2 av det nya systemet bör lufttrafikföretag bli skyldiga att komplettera minimidatauppsättningen med de övriga uppgifterna så att den fullständiga summariska införseldeklarationen inges inom den allmänna tidsfristen. Mellan datumen för version 1 och version 2 bör dock den minimidatauppsättning som inges av postoperatörer och expressfraktföretag betraktas som en fullständig summarisk införseldeklaration för varor i postförsändelser och för varor i expressförsändelser med ett egentligt värde som inte överstiger 22 euro. Skälet till detta är att lufttrafikföretagen inom detta intervall inte kommer att vara anslutna till det nya systemet och således inte kommer att kunna komplettera minimidatauppsättningen. Regeln om kravet på att lufttrafikföretag och ekonomiska aktörer inger minimidatauppsättningen i den summariska införseldeklarationen så snart som möjligt och senast innan varorna lastas på det luftfartyg som ska föra in dem till unionens tullområde säkerställer att tullmyndigheterna kan utföra riskanalys och vidta nödvändiga åtgärder i fråga om flygfraktens säkerhet. Detta utgör en viktig kompletterande åtgärd till EU:s befintliga regelverk för luftfartsskydd, nämligen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 (8).

(13)

I artiklarna 112 och 113 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 fastställs skyldigheter för andra personer än fraktförare att lämna uppgifter i den summariska införseldeklarationen när det gäller transport till sjöss eller på inre vattenvägar respektive lufttransport. Båda artiklarna innehåller övergångsregler om upphävande av skyldigheterna fram till uppgraderingen av importkontrollsystemet. Dessa övergångsregler bör återspegla det faktum att inlämnandet av uppgifter i den summariska införseldeklarationen av olika personer endast kommer att ske från och med version 2 av det nya systemet vid lufttransport och från och med version 3 vid transport till sjöss eller på inre vattenvägar. Vid angivande av skyldigheten för andra personer än fraktföraren att lämna uppgifter i den summariska införseldeklarationen bör därför åtskillnad göras mellan dessa versioner. Vidare bör regeln om att varje person ansvarar för de uppgifter i den summariska införseldeklarationen som personen har lämnat utgå ur artiklarna 112 och 113 och bli en ny allmän bestämmelse som är tillämplig på alla transportsätt, och inte enbart på lufttransport och transport till sjöss eller på inre vattenvägar. I den mån undantaget från kravet på att inge en summarisk införseldeklaration för postförsändelser och varor vars värde inte överstiger 22 euro successivt kommer att upphöra, bör denna bestämmelse även innehålla en ny skyldighet för postoperatörer och expressfraktföretag att lämna uppgifterna i den summariska införseldeklarationen till tullkontoret för första införsel, om de inte har lämnat dessa uppgifter till de fraktförare som måste komplettera den minimidatauppsättning som lämnats av postoperatörerna eller expressfraktföretagen. Artiklarna 112 och 113 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör ändras i enlighet med detta, och en ny artikel 113a bör införas.

(14)

För att underlätta militär rörlighet bör EU-formulär 302 också fungera som bevis för varors tullstatus som unionsvaror. Artikel 127 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)

I artikel 128d i delegerad förordning (EU) 2015/2446 anges villkoren för beviljande av tillstånd att upprätta ett rederis manifest efter avgång. Dessa villkor bör fortsätta att gälla så länge som det tillståndet kan beviljas, oavsett om systemet för tullbeslut enligt kodexen har införts eller inte. Hänvisningen till systemet för tullbeslut enligt kodexen bör därför utgå. Artikel 128d i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör ändras i enlighet med detta.

(16)

I artikel 141 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 förtecknas vissa handlingar som ska anses som tulldeklarationer för sådana varor som avses i artiklarna 138 a–d, 139 och 140.1 i den förordningen. Formaliteterna för att deklarera, både för import och export, organ och andra vävnader från människor eller djur eller människoblod som lämpar sig för permanent transplantation, implantation eller transfusion i en nödsituation bör vara så begränsade som möjligt, så att deras frigörande inte fördröjs på grund av krångliga tullformaliteter vid gränserna och så att de kan användas i tid. Det bör således bli möjligt att deklarera sådana organ och vävnader eller sådant blod genom någon av de handlingar som förtecknas i artikel 141 i delegerad förordning (EU) 2015/2446. Artiklarna 138, 140 och 141 i den delegerade förordningen bör därför ändras i enlighet med detta.

(17)

För att ytterligare förenkla befordran av varor som befordras eller används inom ramen för militär verksamhet bör uppvisandet för tullen av ett Nato-formulär 302 eller ett EU-formulär 302 anses som en tulldeklaration för övergång till fri omsättning med befrielse från importtull när det rör sig om återinförda varor, för tillfällig införsel eller för export, återexport eller transitering. I avsaknad av ett elektroniskt system för inlämning av ett Nato-formulär 302 eller ett EU-formulär 302 till tullen bör också dessa formulär kunna lämnas in på annat sätt än genom elektronisk databehandlingsteknik. Artiklarna 138–142 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör därför ändras i enlighet med detta.

(18)

När de nya regler för mervärdesskatt vid distansförsäljning som anges i rådets direktiv (EU) 2017/2455 (9) träder i kraft ska mervärdesskatt betalas för alla varor som importeras till unionen, oavsett deras värde. För att säkerställa att mervärdesskatt uppbärs för dessa varor kommer det att krävas en elektronisk tulldeklaration. Den nuvarande möjligheten att deklarera postförsändelser genom någon av de handlingar som förtecknas i artikel 141 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 behöver därför ändras. Denna möjlighet bör bara gälla fram till utgången av tidsfönstret för införande av version 1 av ICS2, eftersom alla postoperatörer vid den tidpunkten bör ha de elektroniska uppgifter som krävs för att inge den summariska införseldeklarationen. För att säkerställa en korrekt uppbörd av mervärdesskatt bör den möjligheten dessutom vara beroende av tullmyndigheternas godkännande och begränsas till de fall då mervärdesskatt vid import uppbärs vid hänförande av varor enligt standardförfarandet. Artiklarna 138 och 141 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör ändras i enlighet med detta.

(19)

Till följd av e-handelns tillväxt ökar antalet försändelser av lågt värde som exporteras från unionen. Postoperatörer och expressfraktföretag spelar en viktig roll i denna export. Medan postförsändelser kan deklareras för export genom utförsel från unionens tullområde i enlighet med artikel 141.4 i delegerad förordning (EU) 2015/2446, ska andra varor av kommersiell natur varor vars värde inte överstiger 1 000 euro och som har en nettovikt på högst 1 000 kg deklareras för export muntligen i enlighet med artikel 137.1 b i den förordningen. Eftersom den muntliga deklarationen ska göras vid det tullkontor som är behörigt för platsen för utförsel är denna lättnad inte förenlig med en affärsmodell för expressfraktföretag som grundar sig på en lättnad av typen ett enda transportavtal. Om ett enda transportavtal används kan alla utförselformaliteter, inklusive det formella avslutandet av exportbefordran, fullgöras vid ett tullkontor inne i landet, vilket innebär att det tullkontor som är behörigt för platsen för utförsel endast kan begära att få undersöka varorna från fall till fall. Informationen om varornas utförsel finns i expressfraktföretagets register och kan kontrolleras av tullmyndigheterna inom ramen för kontroller efter revision. För att möjliggöra smidig exportklarering av försändelser av lågt värde för expressfraktföretagen och på så sätt undvika flaskhalsar vid gränstullkontoren bör sådana försändelser kunna deklareras genom någon av de handlingar som förtecknas i artikel 141 i delegerad förordning (EU) 2015/2446. Artiklarna 140 och 141 i den förordningen bör ändras i enlighet med detta.

(20)

Artikel 141 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör också ändras för att klargöra att transportmedel som omfattas av fullständig befrielse från importtullar kan deklareras för tillfällig införsel genom en enda handling som består i att varor passerar gränsen för unionens tullområde i någon av de situationer som förtecknas i punkt 1 d i den artikeln. Detsamma gäller för transportmedel som ska övergå till fri omsättning som återinförda varor i enlighet med artikel 203 i kodexen. Ett sådant klargörande behövs av rättssäkerhetsskäl.

(21)

I artikel 142 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 förtecknas vissa varor som inte kan deklareras muntligen eller i enlighet med artikel 141 i den förordningen, till exempel varor för vilka en ansökan om återbetalning av tullar eller andra avgifter har ingetts. När de nya regler för mervärdesskatt vid distansförsäljning som anges i rådets direktiv (EU) 2017/2455 träder i kraft ska mervärdesskatt betalas för alla varor som importeras till unionen, oavsett deras värde. Om sådana varor återsänds ska deklaranten följaktligen begära återbetalning av den mervärdesskatt som debiterats vid varornas övergång till fri omsättning. I sådana fall måste deklaranten bevisa att varorna har lämnat unionens tullområde. För att hålla den administrativa bördan för försändelser av lågt värde på en rimlig nivå bör återexport av sådana försändelser tillåtas genom någon annan handling i enlighet med artikel 141 i delegerad förordning (EU) 2015/2446, även om en ansökan om återbetalning av mervärdesskatt har lämnats in. Artikel 142 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör därför ändras i enlighet med detta.

(22)

För att förtydliga att inlämningen av de uppgifter som krävs för övergång till fri omsättning av försändelser av lågt värde kan göras i olika elektroniska format bör artikel 143a ändras. Dessutom bör en övergångsbestämmelse införas för deklaration av försändelser av lågt värde i de nationella importsystem som ännu inte har uppdaterats i enlighet med kodexen. Enligt artikel 278.2 i kodexen och arbetsprogrammet kan medlemsstaterna uppdatera sina nationella importsystem till och med utgången av 2022. De nya mervärdesskattereglerna i direktiv (EU) 2017/2455 kommer däremot att träda i kraft före detta datum. Därför bör det när det gäller elektroniska tulldeklarationer för försändelser av lågt värde föreskrivas en alternativ datauppsättning som fungerar med övergångsdatakraven i de elektroniska system som inte är uppdaterade. Medlemsstaterna bör därför kunna föreskriva användning av datauppsättningen i den förenklade deklaration eller standardtulldeklaration som anges i kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/341 (10), i stället för den tulldeklaration för vissa försändelser av lågt värde som anges i artikel 143a.1 i delegerad förordning (EU) 2015/2446, tills de nationella importsystemen har uppdaterats.

(23)

I artikel 144 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 anges regler för tulldeklarationer för varor i postförsändelser. Dessa regler bör återspegla de ändringar av deklarationen av sådana varor som sker när de relevanta bestämmelserna i direktiv (EU) 2017/2455 träder i kraft. Regeln om vem som ska betraktas som gäldenär och deklarant när varor i postförsändelser deklareras genom en anmälan bör utgå eftersom varor i postförsändelser med ett värde av högst 150 euro från och med den 1 januari 2021 ska deklareras med hjälp av en elektronisk tulldeklaration. I den deklarationen ska gäldenären och deklaranten tydligt anges. En övergångsbestämmelse bör införas för deklarationer av varor i postförsändelser med ett värde på 150–1000 euro i de medlemsstater som ännu inte har uppdaterat sina nationella importsystem i enlighet med kodexen. Möjligheten att deklarera sådana varor för övergång till fri omsättning genom en anmälan åtföljd av en CN22-deklaration eller en CN23-deklaration fram till utgången av perioden för uppdatering av de nationella importsystemen, dvs. till utgången av 2022, bör bibehållas, eftersom medlemsstaterna inte behöver införa de olika datauppsättningarna för elektroniska deklarationer förrän den perioden har löpt ut. Artikel 144 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör därför ändras i enlighet med detta.

(24)

I artikel 146 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 anges tidsfrister för ingivande av den kompletterande deklaration som avses i artikel 167.1 första stycket i kodexen. Dessa regler bör på ett tydligare sätt koppla samman tullmyndigheternas tidsfrister för bokföring av import- eller exporttullbelopp i enlighet med artikel 105.1 i kodexen och tidsfristerna för deklaranternas ingivande av de olika typerna av kompletterande deklarationer. Det bör därför klargöras att kompletterande deklarationer som omfattar en enda förenklad deklaration och som ger upphov till en enda bokföringspost i enlighet med artikel 105.1 första stycket i kodexen bör betraktas som kompletterande deklarationer av allmän art. Kompletterande deklarationer av allmän art bör inges inom tio dagar efter det att varorna frigjorts. Det bör också klargöras att kompletterande deklarationer av periodisk eller sammanfattande art omfattar en eller flera förenklade deklarationer från samma deklarant under en viss fastställd period och ger upphov till en enda bokföring av ett totalt importtullbelopp i enlighet med artikel 105.1 andra stycket i kodexen. Dessa deklarationer bör inges inom tio dagar efter utgången av den period som de omfattar.

(25)

För att bättre anpassa de nuvarande reglerna till de ekonomiska aktörernas behov bör tullmyndigheterna kunna ge deklaranterna en längre tidsfrist för att inge den kompletterande deklarationen och erhålla relevanta styrkande handlingar, om ingivandet av tulldeklarationen inte kan leda till att en tullskuld uppkommer. Tidsfristen bör kunna förlängas upp till 120 dagar från varornas frigörande när det gäller kompletterande deklarationer av allmän art. Dessutom bör tidsfristen i välgrundade undantagsfall kunna förlängas med upp till två år, om skälen till att medge en längre tidsfrist är relaterade till varornas tullvärde. Artikel 146 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 och artikel 147 i den förordningen, som anger en tidsfrist för deklaranten att inneha de styrkande handlingarna när det gäller kompletterande deklarationer, bör därför ändras i enlighet med detta.

(26)

I artikel 163 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 fastställs de fall där en tulldeklaration ska anses som en ansökan om tillstånd till ett annat särskilt förfarande än transitering. Denna bestämmelse bör även omfatta förstöring av sändningar med ett värde av högst 150 000 euro i syfte att underlätta tullformaliteterna för ekonomiska aktörer i sådana fall. Sändningar bör kunna förstöras utan användning av systemet för tullbeslut, så att tullmyndigheterna kan fatta beslut om ansökan vid den tidpunkt då de varor som ska förstöras deklareras för tullförfarandet. Vidare bör sådana känsliga varor som förtecknas i bilaga 71–02 till delegerad förordning (EU) 2015/2446 undantas från ovannämnda lättnad, såvida de inte ska förstöras och värdet av sändningen inte överstiger 150 000 euro. Artikel 163 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör därför ändras i enlighet med detta.

(27)

I artikel 163.2 g i delegerad förordning (EU) 2015/2446 anges att en tulldeklaration inte får betraktas som en ansökan om tillstånd till ett annat särskilt förfarande än transitering, om artikel 167.1 f i den delegerade förordningen är tillämplig. Denna bestämmelse avser förädling av känsliga varor som redan är undantagna från tillämpningsområdet för artikel 163.1 c i delegerad förordning (EU) 2015/2446. För att undvika denna upprepning bör artikel 163.2 g i delegerad förordning (EU) 2015/2446 utgå.

(28)

I artikel 166.1 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 anges att villkoret för att bevilja tillstånd till ett förfarande för förädling enligt artikel 211.4 b i kodexen, dvs. att förfarandet inte på ett negativt sätt skulle påverka unionstillverkarnas väsentliga intressen (de ekonomiska villkoren), inte gäller tillstånd till aktiv förädling, utom i vissa fall, inbegripet ansökningar som omfattar varor som omfattas av åtgärder som antidumpnings- eller utjämningstullar. Sådana ansökningar bör emellertid undantas från förfarandet för undersökning av ekonomiska villkor, eftersom den typen av tullar är avsedda att skydda unionstillverkarnas väsentliga intressen. Vidare kommer undersökningen av ekonomiska villkor inte längre att behövas i sådana fall, eftersom artikel 76 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 i dess lydelse enligt denna förordning föreskriver en automatisk tillämpning av antidumpnings- och utjämningstullar på varor som hänförts till förfarandet för aktiv förädling när förfarandet avslutas. Artikel 166.1 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör ändras i enlighet med detta.

(29)

Artikel 168 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 rör beräkningen av importtullbeloppet i vissa fall av aktiv förädling. Denna bestämmelse är emellertid överflödig till följd av ändringarna av artiklarna 76 och 166 i den delegerade förordningen. Enligt dessa ändringar ska beräkningen av importtull ske i enlighet med artikel 86.3 i kodexen i de fall som anges i artikel 168 i delegerad förordning (EU) 2015/2446. Om varorna omfattas av jordbruks- eller handelspolitiska åtgärder måste dessutom de ekonomiska villkoren undersökas enligt artikel 166 i delegerad förordning (EU) 2015/2446, i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen. Artikel 168 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör därför utgå.

(30)

I artikel 177 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 anges regler om bokföringsmässig uppdelning när unionsvaror lagras tillsammans med icke-unionsvaror i en anläggning för lagring i tullager. För att undvika ett potentiellt missbruk av dessa regler bör lagring av unionsvaror tillsammans med icke-unionsvaror i en anläggning för lagring i tullager (gemensam lagring) bara tillåtas om varorna har samma KN-nummer, handelskvalitet och tekniska egenskaper. Varor som omfattas av åtgärder som antidumpnings- eller utjämningstullar bör inte få placeras i gemensam lagring, såvida de inte har blivit unionsvaror efter att ha omfattats av de relevanta antidumpnings- eller utjämningstullarna. Artikel 177 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör ändras i enlighet med detta.

(31)

För att förenkla användningen av förfarandet för tillfällig införsel i internationell sjötrafik, i gränsområden och med avseende på viss undervisningsmateriel samt vetenskaplig och teknisk utrustning, bör sökanden och den person som är ansvarig för förfarandet för tillfällig införsel undantagsvis tillåtas vara etablerade i unionens tullområde, och således inte behöva vara etablerade utanför det området i enlighet med kraven i artikel 250.2 c i kodexen. Artiklarna 220, 224, 227, 229 och 230 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör ändras i enlighet med detta.

(32)

Om varor med militär användning deklareras för tillfällig införsel bör de omfattas av fullständig befrielse från importtullar, och tiden för avslutande av förfarandet bör fastställas till 24 månader, med möjlighet till förlängning. En ny artikel 235a bör därför införas i delegerad förordning (EU) 2015/2446, och artikel 237 i den förordningen ändras i enlighet med detta.

(33)

I artikel 245.1 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 anges undantag från kravet på att inge en deklaration före avgång för varor som förs ut ur vissa unionsområden som ligger utanför unionens tullområde. För att underlätta militär rörlighet bör detta undantag utvidgas till att omfatta varor som befordras upptagna i ett Nato-formulär 302 eller ett EU-formulär 302. Eftersom Campione d’Italia och de italienska delarna av Luganosjön nu inkluderas i unionens tullområde bör det undantaget dessutom inte längre hänvisa till Campione d’Italia och de italienska delarna av Luganosjön. Artikel 245.1 i och p i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör därför ändras i enlighet med detta.

(34)

Artikel 248 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör ändras för att förtydliga att exporttullkontoret måste ogiltigförklara exportdeklarationen och det berörda intyget över utförseln av varor, om utförseltullkontoret meddelar att en transport som skulle ha slutförts utanför unionens tullområde kommer att slutföras inom det området.

(35)

I bilaga 71-03 till delegerad förordning (EU) 2015/2446 finns en förteckning över de vanliga former av hantering som enligt artikel 220 i kodexen är tillåtna för varor som hänförts till ett förfarande för förädling. För att undvika att vanliga former av hantering missbrukas för att erhålla oberättigade tullfördelar bör den bilagan ändras i enlighet med detta.

(36)

I punkt 7 i bilaga 71-04 till delegerad förordning (EU) 2015/2446 anges villkoren för när användning av systemet med likvärdiga varor tillåts inom ramen för förfarandet för aktiv förädling när det gäller mjölk och mjölkprodukter. Villkoren avser vikten av sådana produkters olika beståndsdelar, nämligen torrsubstans, fett och protein. För att förenkla dessa bestämmelser bör bilaga 71-04 till delegerad förordning (EU) 2015/2446 ändras, så att mjölk och mjölkprodukter omfattas av de allmänna regler om likvärdighet som anges i artikel 223.1 tredje stycket i kodexen.

(37)

I bilaga 71–05 till delegerad förordning (EU) 2015/2446 förtecknas de dataelement som ska göras tillgängliga för ett standardiserat utbyte av uppgifter mellan tullmyndigheterna i samband med förfaranden för förädling. Det bör klargöras att vissa dataelement kan uttryckas i andra måttenheter än kg och i andra valutor än euro, eftersom denna möjlighet inte uttryckligen nämns i artiklarna 176 och 181 eller i bilaga 71–05, till skillnad från i andra bestämmelser om dataelement som ska tillhandahållas av de ekonomiska aktörerna. Det bör också vara möjligt att betrakta en tulldeklaration som en ansökan om tillstånd till aktiv eller passiv förädling enligt artikel 163 i delegerad förordning (EU) 2015/2446. Slutligen bör ett nytt dataelement läggas till i avsnitt B när det gäller den dag då tullskulden uppkommit eller på vilken potentiella handelspolitiska åtgärder tillämpats, eftersom detta är ett relevant dataelement som ska utbytas av tullmyndigheterna när INF-systemet används. Bilaga 71-05 till delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör ändras i enlighet med detta.

(38)

Delegerad förordning (EU) 2016/341 bör också ändras för att återspegla vissa ändringar av annan unionslagstiftning. För det första är medlemsstaternas nyligen införda rapporteringsskyldighet om framstegen i utvecklingen av de elektroniska systemen enligt artikel 278a i kodexen strängare än den rapporteringsskyldighet som anges i artikel 56.2 i delegerad förordning (EU) 2016/341, varför den sistnämnda bör utgå. För det andra bör bilaga 1 till delegerad förordning (EU) 2016/341, som anger de gemensamma uppgiftskrav för deklarationer/anmälningar, underrättelser och meddelanden/bevis för tullstatus som unionsvaror som gäller till dess att de elektroniska systemen enligt kodexen införs, återspegla kommissionens beslut om det uppdaterade arbetsprogrammet angående införandet av ICS2-systemet i tre versioner. Den bilagan bör endast hänvisa till de bilagor till den delegerade förordningen som anger uppgiftskrav för övergångsperioden och inte till bilaga B till delegerad förordning (EU) 2015/2446, eftersom denna inte gäller under övergångsperioden. Efter införandet av definitionerna av expressförsändelser och expressfraktföretag i artikel 1 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör slutligen definitionen av expressförsändelse i bilaga 9 till delegerad förordning (EU) 2016/341 utgå, för att undvika förvirring.

(39)

Artikel 128a i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör rättas för att förtydliga instruktionerna om en stämpel på och underskrift av vissa bevis för unionsstatus. För det första är vissa instruktioner dubblerade och därför bör en uppsättning av sådana instruktioner utgå. För det andra bör en hänvisning till den särskilda stämpel som beskrivs i del II kapitel II i bilaga 72–04 till genomförandeförordning (EU) 2015/2447 läggas till. För det tredje gäller olika tillstånd för godkända utfärdare och godkända avsändare och bestämmelsen hänvisar felaktigt till godkända avsändare i samband med tillstånd för utfärdande av bevis. Bestämmelsen bör avse ”godkänd utfärdare” i stället för ”godkänd avsändare”, på alla språk.

(40)

Hänvisningen i artikel 150 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 till artikel 138 i rådets direktiv 2006/112/EG (11) är inte korrekt och bör ersättas med en hänvisning till artikel 143.1 i det direktivet, eftersom det är den artikeln som föreskriver det tillämpliga undantaget från mervärdesskatteplikt.

(41)

Möjligheten att deklarera organ och andra vävnader från människor eller djur eller människoblod som lämpar sig för permanent transplantation, implantation eller transfusion, i en nödsituation genom någon annan handling bör tillämpas retroaktivt från och med den 15 mars 2020 för att underlätta import av dessa varor under den kris som uppkommit till följd av coronaviruset.

(1)

Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

(2)

I artikel 6.1 ska led a ersättas med följande:

(3)

I artikel 13 ska punkt 4 ersättas med följande:

(4)

I artikel 17.1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Om tullmyndigheten emellertid anser att innehavaren av beslutet kanske inte uppfyller kriterierna i artikel 39 a i kodexen, ska beslutet tillfälligt dras in tills det kan fastställas huruvida en allvarlig överträdelse eller upprepade överträdelser, inbegripet ett allvarligt brott, har begåtts av någon av följande personer:

(5)

Artikel 76 ska ersättas med följande:

(6)

Artikel 104 ska ändras på följande sätt:

(7)

Artikel 106 ska ersättas med följande:

(8)

Artikel 112 ska ändras på följande sätt:

(9)

Artikel 113 ska ändras på följande sätt:

(10)

I avdelning IV kapitel 1 ska följande artikel läggas till som artikel 113a:

(11)

Artikel 127 ska ersättas med följande:

(12)

I artikel 128d.1 ska den inledande meningen ersättas med följande:

(13)

Artikel 138 ska ändras på följande sätt:

(14)

Artikel 139 ska ändras på följande sätt:

(15)

I artikel 140.1 ska följande led läggas till:

(16)

Artikel 141 ska ändras på följande sätt:

(17)

I artikel 142 ska leden b, c och d ersättas med följande:

(18)

Artikel 143a ska ändras på följande sätt:

(19)

Artikel 144 ska ersättas med följande:

(20)

Artiklarna 146 och 147 ska ersättas med följande:

(21)

Artikel 163 ska ändras på följande sätt:

(22)

I artikel 166.1 ska led b ersättas med följande:

(23)

I artikel 167.1 ska led k ersättas med följande:

(*4)  Rådets förordning (EU) 2018/581 av den 16 april 2018 om temporärt upphörande med att tillämpa Gemensamma tulltaxans autonoma tullar på vissa varor av ett slag som ska införlivas med eller användas till luftfartyg, och om upphävande av förordning (EG) nr 1147/2002 (EUT L 98, 18.4.2018, s. 1).” "

(24)

Artikel 168 ska utgå.

(25)

Artikel 177 ska ersättas med följande:

(26)

I artikel 220 ska andra stycket ersättas med följande:

(27)

I artikel 224 ska följande stycke läggas till:

”I fråga om varor som nämns i led b får sökanden och den person som är ansvarig för förfarandet vara etablerade i unionens tullområde.”

(28)

I artikel 227 ska följande stycke läggas till:

”Sökanden och den person som är ansvarig för förfarandet får vara etablerade i unionens tullområde.”

(29)

I artikel 229 ska följande stycke läggas till:

”Sökanden och den person som är ansvarig för förfarandet får vara etablerade i unionens tullområde.”

(30)

I artikel 230 ska följande stycke läggas till:

”Sökanden och den person som är ansvarig för förfarandet får vara etablerade i unionens tullområde.”

(31)

Följande artikel ska införas som artikel 235a:

(32)

I artikel 237 ska följande punkt läggas till:

(33)

I artikel 245.1 ska leden i och p ersättas med följande:

(34)

I artikel 248 ska följande punkt läggas till:

(35)

Den bilaga som beskrivs i bilaga I till den här förordningen ska införas som bilaga 52-01.

(36)

I bilaga 71-03 ska följande två stycken införas mellan första stycket och förteckningen över former av hantering:

”Dessutom får ingen av följande former av hantering leda till oberättigade fördelar i fråga om importtull.

Vid tillämpning av föregående stycke ska alla vanliga former av hantering som förtecknas nedan och som medför en ändring av KN-numret eller av ursprunget för icke-unionsvaror anses leda till oberättigade fördelar i fråga om importtull, om varorna vid den tidpunkt då de vanliga formerna av hantering påbörjas skulle ha omfattats av en provisorisk eller slutgiltig antidumpningstull, en utjämningstull, en skyddsåtgärd eller en tilläggstull till följd av ett upphävande av medgivanden om de hade deklarerats för övergång till fri omsättning.”

(37)

I bilaga 71-04 del II. ”AKTIV FÖRÄDLING” ska punkt 7 ”Mjölk och mjölkprodukter” utgå.

(38)

Bilaga 71-05 ska ändras i enlighet med bilaga II till denna förordning.

(1)

I artikel 56 ska punkt 2 utgå.

(2)

Bilaga 1 ska ändras i enlighet med bilaga III till denna förordning.

(3)

I bilaga 9 tillägg A ska punkt 4.2 i de inledande anmärkningarna till tabellerna utgå.

(1)

I artikel 37 ska punkt 8 ersättas med följande:

(berör ej den svenska versionen)

(2)

I artikel 128a.2 ska leden e och f ersättas med följande:

(3)

I artikel 150.3 ska leden a och b ersättas med följande: