|
1.12.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 429/83 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/2106
av den 28 september 2021
om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens genom fastställande av gemensamma indikatorer och närmare beståndsdelar i resultattavlan för återhämtning och resiliens
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (1), särskilt artiklarna 29.4 a och 30.2,
av följande skäl:
|
(1) |
Syftet med faciliteten för återhämtning och resiliens (faciliteten) är att tillhandahålla ett effektivt och betydande finansiellt stöd för att påskynda genomförandet av hållbara reformer och relaterade offentliga investeringar i medlemsstaterna. Faciliteten är ett särskilt instrument utformat för att hantera de negativa effekterna och konsekvenserna av covid-19-krisen i unionen. |
|
(2) |
Enligt artikel 29 i förordning (EU) 2021/241 ska genomförandet av faciliteten övervakas och utvärderas med hjälp av gemensamma indikatorer. Dessa indikatorer ska användas för rapportering om framsteg och för övervakning och utvärdering av facilitetens uppnående av de allmänna och särskilda mål som avses i artikel 4 i förordning (EU) 2021/241. Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen om de gemensamma indikatorerna. |
|
(3) |
Enligt artikel 30 i förordning (EU) 2021/241 ska facilitetens rapporteringssystem utgöras av en resultattavla för återhämtning och resiliens (resultattavlan). Resultattavlan ska visa framstegen i genomförandet av medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens avseende var och en av de sex pelare som ingår i facilitetens tillämpningsområde enligt artikel 3 i den förordningen, och i förhållande till de gemensamma indikatorerna. Resultattavlan ska offentliggöras på en webbplats eller internetportal samt uppdateras två gånger om året. |
|
(4) |
Artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) 2021/241 är nära förbundna med varandra, eftersom resultattavlan i enlighet med artikel 30.3 i förordning (EU) 2021/241 till stor del kommer att utgöras av de gemensamma indikatorerna. För att säkerställa samstämmighet mellan de bestämmelser som bör träda i kraft samtidigt bör de bestämmelser som kompletterar dessa artiklar samlas i en enda delegerad förordning för att göra det lättare att få en helhetsbild av rapporteringskraven för medlemsstaterna och underlätta tillämpningen av den förordningen. |
|
(5) |
Syftet med resultattavlan är att på ett transparent sätt ge sammanfattande information om framstegen i genomförandet av faciliteten och de nationella planer för återhämtning och resiliens som godkänts genom rådets genomförandebeslut. Den ska ligga till grund för den dialog om återhämtning och resiliens med Europaparlamentet som avses i artikel 26 i förordning (EU) 2021/241. |
|
(6) |
Enligt artikel 27 i förordning (EU) 2021/241 ska medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen två gånger om året rapportera om framstegen i genomförandet av sina planer för återhämtning och resiliens. För att resultattavlan ska kunna uppdateras med senast tillgängliga uppgifter och enligt samma tidsplan för samtliga medlemsstater och därigenom säkerställa likabehandling bör rapporteringen ske samtidigt för samtliga medlemsstater och anpassas till tidsplanen för den europeiska planeringsterminen. |
|
(7) |
Förteckningen över gemensamma indikatorer i bilagan är avsedd att innefatta alla planer för återhämtning och resiliens, men det är bara relevant för en medlemsstat att rapportera avseende en viss gemensam indikator om det finns motsvarande åtgärder i dess plan. Om en gemensam indikator inte är relevant för dess plan för återhämtning och resiliens bör den berörda medlemsstaten diskutera detta med kommissionen. Med tanke på att varje gemensam indikator i regel är relevant för merparten av medlemsstaterna förväntas varje medlemsstat rapportera om de flesta indikatorer. |
|
(8) |
De gemensamma indikatorerna bör definieras tillräckligt detaljerat för att säkerställa att de uppgifter som samlas in av medlemsstaterna är jämförbara och kan aggregeras för att åskådliggöra genomförandet av faciliteten på unionsnivå. Om de gemensamma indikatorerna visas på medlemsstatsnivå bör de presenteras i relativa termer och även utgå från uppgifter från Eurostat för att undvika jämförelser mellan medlemsstaterna som kan vara vilseledande med tanke på att planerna för återhämtning och resiliens är av olika omfattning och karaktär. |
|
(9) |
Enligt artikel 28 i förordning (EU) 2021/241 ska kommissionen och de berörda medlemsstaterna främja synergier och säkerställa en effektiv samordning mellan faciliteten och andra unionsprogram och unionsinstrument. Indikatorerna i resultattavlan bör därför så långt det är möjligt vara samstämmiga med dem som används för andra EU-fonder. |
|
(10) |
Enligt artikel 29 i förordning (EU) 2021/241 ska övervakningen av genomförandet vara målinriktad och stå i proportion till den verksamhet som bedrivs inom faciliteten. Kommissionens rapporteringssystem bör därför säkerställa att data från övervakningen av genomförandet av verksamheten och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i rätt tid. För det ändamålet bör proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionsfinansiering. |
|
(11) |
Övriga delar av resultattavlan bör sammanställas av kommissionen genom information som samlas in under övervakningen av genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens och av faciliteten. Detta bör säkerställa att uppgifterna är jämförbara. |
|
(12) |
Med tanke på att resultattavlan bör vara färdig att användas senast den 31 december 2021 och för att snabbt kunna tillämpa de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör förordningen träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Innehåll i resultattavlan för återhämtning och resiliens och förteckning över gemensamma indikatorer
Resultattavlan ska visa framstegen i genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens vad gäller var och en av de sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241, vilket i synnerhet ska mätas genom följande:
|
a) |
Uppnåendet av delmål och mål, vilket ger en bild av genomförandet av de reformer och investeringar som anges i rådets genomförandebeslut, genom att det anges vilka delmål och mål som har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, deras antal och procentuella andel av det totala antalet delmål och mål som anges i rådets genomförandebeslut. Det kan i detta sammanhang även rapporteras hur uppfyllandet av delmålen och målen bidrar till genomförandet av relevanta landsspecifika rekommendationer. |
|
b) |
De utgifter som finansieras genom faciliteten, även inom var och en av de pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241, innefattande sociala utgifter enligt den metod som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2105 (2), på grundval av den fördelning av de beräknade utgifterna som anges i de godkända planerna för återhämtning och resiliens. |
|
c) |
Status för varje plan för återhämtning och resiliens. |
|
d) |
Utveckling när det gäller utbetalningen av finansiella bidrag och lån. |
|
e) |
Tematiska analyser av de åtgärder som ingår i planer för återhämtning och resiliens och exempel som illustrerar framstegen i genomförandet inom de sex pelarna. |
|
f) |
De gemensamma indikatorer, enligt bilagan, som ska användas för rapportering om framsteg och för övervakning och utvärdering av facilitetens uppnående av de allmänna och särskilda målen. |
Artikel 2
Rapportering
1. För att resultattavlan, inbegripet de gemensamma indikatorerna, två gånger om året ska kunna uppdateras på ett konsekvent och enhetligt sätt ska alla medlemsstater inom ramen för den europeiska planeringsterminen två gånger om året rapportera till kommissionen om sina framsteg i genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens, inbegripet de operativa arrangemangen, samt om de gemensamma indikatorerna.
2. Framstegen i genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens ska som regel rapporteras senast i mitten av april och början av oktober varje år och under alla omständigheter senast den 30 april respektive senast den 15 oktober varje år. Rapporteringsperioden ska i relevanta fall omfatta planens hela genomförandeperiod från och med den 1 februari 2020.
3. Rapporteringen inför uppdateringen av de gemensamma indikatorerna ska inkomma senast den 28 februari och den 31 augusti varje år. Rapporteringsperioden ska omfatta planens hela genomförandeperiod från och med den 1 februari 2020 och, i relevanta fall, fram till respektive brytdatum den 31 december respektive den 30 juni varje år.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 28 september 2021.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.
(2) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2105 av den 28 september 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens genom fastställande av en metod för rapportering av sociala utgifter (se sidan 79 i detta nummer av EUT).
BILAGA
Förteckning över gemensamma indikatorer
De gemensamma indikatorerna ska visa vilka framsteg som görs mot facilitetens mål genom de reformer och investeringar som ingår i planerna för återhämtning och resiliens. En åtgärd kan bidra till flera av de gemensamma indikatorerna. Om en medlemsstats plan för återhämtning och resiliens inte innehåller någon åtgärd som bidrar till indikatorerna nedan ska den samråda med kommissionen för att besluta huruvida den ska rapportera att indikatorn är ”ej tillämplig”.
|
Nummer |
Gemensam indikator för RRF-stöd |
RRF-pelare |
Förklaring |
Enhet |
|
1 |
Besparingar i årsförbrukningen av primärenergi |
Pelare 1 Pelare 3 |
Total årlig minskning av förbrukningen av primärenergi för stödmottagande enheter till följd av stödet från åtgärder under faciliteten. Utgångsläget ska vara den årliga förbrukningen av primärenergi före insatsen, och det uppnådda värdet ska avse den årliga förbrukningen av primärenergi året efter insatsen. När det gäller byggnader ska det finnas tillräcklig dokumentation avseende insatserna för att det ska vara möjligt att beräkna dessa värden, till exempel med hjälp av energicertifikat eller andra övervakningssystem som beaktar de kriterier som anges i artikel 10.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU (1) (direktivet om byggnaders energiprestanda). När det gäller processer i företag ska den årliga förbrukningen av primärenergi dokumenteras genom energibesiktningar i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (2) (energieffektivitetsdirektivet) eller andra relevanta tekniska specifikationer. Offentliga byggnader ska definieras som byggnader som ägs av offentliga myndigheter och byggnader som ägs av ideella organisationer, förutsatt att dessa eftersträvar mål av allmänt intresse såsom utbildning, hälsa, miljö och transport. Det kan till exempel vara byggnader som hyser offentlig förvaltning, skolor, sjukhus etc. |
MWh/år |
|
2 |
Ytterligare operativ kapacitet installerad för förnybar energi |
Pelare 1 Pelare 3 |
Ytterligare kapacitet som installerats för förnybar energi till följd av stödet från åtgärder under faciliteten och som är operativ (dvs. i tillämpliga fall ansluten till elnätet och som kan producera, eller redan producerar, energi). Produktionskapacitet ska definieras som ”största nettoelkapacitet” enligt Eurostats definition (3). Förnybar energi ska definieras som ”energi från förnybara, icke-fossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi (termisk solenergi och fotovoltaisk solenergi) och geotermisk energi, omgivningsenergi, tidvattenenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas” (se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (4)). Indikatorn ska även omfatta elektrolyskapacitet för vätgasproduktion som byggts upp till följd av stödet från åtgärder under faciliteten. Indikatorn ska samlas in och rapporteras separat för i) kapacitet att producera förnybar energi och ii) elektrolyskapacitet för vätgasproduktion |
MW |
|
3 |
Infrastruktur för alternativa bränslen (tank- eller laddningsstationer) |
Pelare 1 Pelare 3 |
Antal tank- eller laddningsstationer (nya eller uppgraderade) för rena fordon som fått stöd genom åtgärder under faciliteten. En laddningsstation ska definieras som ett gränssnitt där ett elfordon i taget kan laddas eller där ett batteri på ett elfordon i taget kan bytas ut. Med tankstation avses en anordning för tankning som tillhandahåller alternativa bränslen via en fast eller en rörlig anläggning. Alternativa bränslen ska definieras som bränslen eller kraftkällor som, åtminstone delvis, fungerar som ersättning för fossila oljekällor för energiförsörjning till transporter och som kan bidra till utfasning av fossila bränslen och förbättring av miljöprestandan inom transportsektorn, samt är i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001 (5). Indikatorn ska samlas in och rapporteras separat för i) laddningsstationer, och ii) tankstationer. Som en del av det sistnämnda ska även iii) tankstationer för vätgas rapporteras separat. |
Tank-/laddningsstationer |
|
4 |
Antal människor som omfattas av åtgärder för skydd mot översvämningar, okontrollerade skogsbränder och andra klimatrelaterade naturkatastrofer |
Pelare 1 Pelare 4 |
Antal människor som är bosatta i områden där skyddsinfrastruktur (inbegripet grön infrastruktur och naturbaserade lösningar för klimatanpassning) byggs eller i betydande utsträckning uppgraderas till följd av stödet från åtgärder under faciliteten för att minska sårbarheten för översvämningar, skogsbränder och andra klimatrelaterade naturliga risker (stormar, torka och värmeböljor). Indikatorn ska omfatta skyddsåtgärder som är tydligt lokaliserade till högriskområden och direkt hanterar konkreta risker, till skillnad från mer allmänna åtgärder som genomförs på nationell eller regional nivå. När det gäller översvämningar ska indikatorn räkna antal bofasta i riskzonen. |
Personer |
|
5 |
Ytterligare bostäder med internetanslutning via nät med mycket hög kapacitet |
Pelare 2 Pelare 4 |
Totalt antal bostäder med tillgång till nät med mycket hög kapacitet, såsom de definieras i Berecs riktlinjer för nät med mycket hög kapacitet (BoR (20) 165 (6)), som bara hade tillgång till långsammare anslutningar eller ingen tillgång till internet alls före stödet från åtgärder under faciliteten. Även 5G-nättäckning och uppgradering till gigabithastighet ska beaktas. Den förbättrade internetanslutningen måste vara en direkt följd av stödet från åtgärder under faciliteten. Indikatorn ska mäta bostäder med möjlighet att ansluta till internet, inte de som faktiskt utnyttjar denna möjlighet. En bostad ska definieras som ”ett eller flera rum i en permanent byggnad eller separat del därav som (…) är avsedda för åretruntboende för ett enskilt hushåll” (7) (se kommissionen (Eurostat). Sjukhus, äldreboenden, vårdhem, fångvårdsanstalter, militärbaracker, religiösa institutioner, pensionat, arbetarbostäder etc. räknas inte in i indikatorn. |
Bostäder |
|
6 |
Företag som får stöd att utveckla eller införa digitala produkter, tjänster och tillämpningsprocesser |
Pelare 2 Pelare 3 |
Antal företag som får stöd för att utveckla eller anta nya eller avsevärt uppgraderade tjänster, produkter och processer baserade på digital teknik genom åtgärder under faciliteten. Häri ingår avancerad digital teknik såsom automatisering, artificiell intelligens, cybersäkerhet, blockkedjor, moln- och edgeinfrastrukturer och dataområden, kvantteknik och högpresterande datorsystem. Betydande uppgraderingar ska endast omfatta nya funktioner. Informationen ska därför samlas in separat för i) företag som får stöd för att utveckla digital teknik och digitala lösningar, och ii) företag som får stöd för att införa digitala lösningar för att omvandla sina tjänster, produkter eller processer. Den ska även samlas in utifrån företagets storlek. Ett företag ska räknas en gång oavsett hur många gånger det får stöd att digitalisera genom åtgärder under faciliteten. Ett företag och uppdelningen utifrån företagsstorlek ska definieras genom den definition som används för indikator 9. |
Företag |
|
7 |
Användare av nya och uppgraderade offentliga digitala tjänster, produkter och processer |
Pelare 2 Pelare 5 |
Antal användare av digitala offentliga tjänster, produkter och processer som är nya eller har uppgraderats betydligt till följd av stödet från åtgärder under faciliteten. Betydande uppgraderingar ska endast omfatta nya funktioner. Indikatorn ska bara ha utgångsvärdet 0 om den digitala tjänsten, produkten eller processen är ny. Med användare avses kunderna för de offentliga tjänster och produkter som utvecklats eller uppgraderats genom åtgärder som fått stöd från faciliteten, samt den personal på den offentliga institutionen som använder de digitala processer som är nya eller har uppgraderats betydligt genom stödet från åtgärder under faciliteten. Om det inte är möjligt att identifiera enskilda användare ska det inte anses som dubbelräkning att räkna en och samma kund som använder en onlinetjänst flera gånger. |
Användare/år |
|
8 |
Forskare som arbetar vid forskningsanläggningar som får stöd |
Pelare 3 |
Antal forskare som inom ramen för sin verksamhet direkt använder den offentliga eller privata forskningsanläggning eller den utrustning som fått stöd genom åtgärder under faciliteten. Indikatorn ska mätas i årliga heltidsekvivalenter enligt den metod som anges i OECD:s Frascatimanual 2015. Stödet måste förbättra forskningsanläggningen eller kvaliteten på forskningsutrustningen. Utbyten som inte innebär en höjning av kvaliteten samt underhåll ska inte ingå. Lediga FoU-tjänster ska inte räknas och inte heller stödpersonal för FoU-verksamhet (dvs. tjänster utan direkt anknytning till FoU-verksamhet). Årliga heltidsekvivalenter för FoU-personal ska definieras som förhållandet mellan antalet arbetstimmar som faktiskt ägnats FoU-verksamhet under ett kalenderår, dividerat med den totala normala arbetstiden för en person eller en grupp under samma period. Enligt vedertagen praxis kan en person inte utföra mer än en heltidsekvivalent inriktad på FoU-verksamhet på halvårsbasis. Den normala arbetstiden ska fastställas på grundval av normal/lagstadgad arbetstid. En heltidsanställd ska identifieras med hänvisning till anställningsstatus, typ av avtal (hel- eller deltid) och graden av deltagande i FoU-verksamhet (se OECD:s Frascatimanual 2015, kapitel 5.3). Indikatorn ska vara uppdelad på kön (8). |
Årlig heltidsekvivalent |
|
9 |
Företag som får stöd (varav: små (däribland mikroföretag), medelstora och stora företag) |
Pelare 3 |
Indikatorn ska räkna alla företag som får ekonomiskt stöd eller stöd in natura genom åtgärder under faciliteten. Företaget ska definieras som den minsta kombination av rättsliga enheter som är en organisatorisk enhet vilken producerar varor eller tjänster och har en viss grad av självständigt beslutsfattande, särskilt i fråga om användningen av sina resurser i den löpande driften, och som bedriver en eller flera verksamheter på en eller flera platser. Ett företag kan bestå av en enda rättslig enhet. Rättsliga enheter ska omfatta juridiska personer vars existens erkänns i lag oberoende av vilka fysiska personer eller institutioner som är ägare eller delägare, såsom handelsbolag, privata kommanditbolag, aktiebolag etc. Rättsliga enheter ska även omfatta fysiska personer som själva bedriver en näringsverksamhet, till exempel butiksinnehavare, bilverkstadsägare, advokater eller hantverkare (kommissionen (Eurostat), på grundval av rådets förordning (EEG) nr 696/93, avsnitt III A, 15.3.1993). Indikatorn ska samlas in och rapporteras utifrån företagsstorlek. När det gäller denna indikator ska företag definieras som vinstdrivande organisationer som producerar varor och tjänster för att tillgodose behov på marknaden. Klassificering av företag: Små företag, inbegripet mikroföretag, (0–49 anställda och egenföretagare och en årlig omsättning ≤ 10 miljoner euro eller balansomslutning ≤ 10 miljoner euro). Medelstora företag (50–249 anställda och egenföretagare och en årlig omsättning > 10 miljoner euro– ≤ 50 miljoner euro eller balansomslutning > 10 miljoner euro– ≤ 43 miljoner euro). Stora företag (> 250 anställda och egenföretagare och en årlig omsättning > 50 miljoner euro eller balansomslutning > 43 miljoner euro). Om något av de två gränsvärdena (antal anställda och egenföretagare respektive årlig omsättning/balansomslutning) överskrids ska företagen tillhöra storlekskategorin över. (Kommissionen (Eurostat) på grundval av kommissionens rekommendation 2003/361/EG (9), bilagan, artiklarna 2–3). Storleken på det företag som får stöd ska mätas när stödet inleds. |
Företag |
|
10 |
Antal deltagare i utbildning |
Pelare 2 Pelare 4 Pelare 6 |
Indikatorn ska ta hänsyn till antalet deltagare i allmän utbildning (ISCED 0–6, vuxenutbildning) och yrkesutbildning (utanför/på arbetsplatsen, fortbildning etc.) som stöds genom åtgärder under faciliteten, inbegripet deltagare i utbildning i digitala färdigheter (10). Den ska därför samlas in och rapporteras av i) deltagare i allmän utbildning eller yrkesutbildning, och ii) deltagare i utbildning i digitala färdigheter. Den ska dessutom vara uppdelad på kön (11) och ålder (12). Deltagarna ska räknas när de börjar utbildningsaktiviteten. |
Personer |
|
11 |
Antal personer som är anställda eller arbetssökande |
Pelare 3 Pelare 4 |
Personer som är arbetslösa (13) eller står utanför arbetskraften (14), som har fått stöd genom åtgärder under RRF och är anställda, inbegripet egenföretagare, eller som stod utanför arbetskraften när de fick det stödet och som omedelbart efter detta stöd blivit arbetssökande. Indikatorn ska vara uppdelad på kön (15) och ålder (16). Arbetssökande ska definieras på ett sätt som inkluderar personer som normalt saknar arbete, är tillgängliga för arbete och aktivt söker arbete, i enlighet med definitionen av arbetslös. Personer som nyligen har registrerat sig hos arbetsförmedlingen som arbetssökande ska alltid räknas in även om de inte är omedelbart tillgängliga för arbete. |
Personer |
|
12 |
Kapacitet hos nya eller moderniserade hälso- och sjukvårdsinrättningar |
Pelare 4 Pelare 5 |
Det maximala årliga antal personer som kan tas emot på en ny eller moderniserad vårdinrättning till följd av stödet från åtgärder under faciliteten minst en gång under en ettårsperiod. Modernisering ska inte omfatta energirenovering, underhåll eller reparationer. Vårdinrättningar ska omfatta sjukhus, kliniker, öppenvårdsmottagningar, specialistmottagningar etc. |
Personer/år |
|
13 |
Klassrumskapacitet hos nya eller moderniserade barnomsorgs- och utbildningsinrättningar |
Pelare 4 Pelare 6 |
Klassrumskapacitet i termer av maximalt antal platser i den nya eller moderniserade förskoleverksamheten och barnomsorgsinrättningen (ISCED 0–6) till följd av stödet från åtgärder under faciliteten. Klassrumskapaciteten ska beräknas i enlighet med nationell lagstiftning, men inte omfatta lärare, föräldrar, stödpersonal eller andra personer som kanske också använder lokalerna. Med förskoleverksamhet och barnomsorg, till exempel daghem och förskolor, avses sådana som är avsedda för barn från födseln fram till skolstart (ISCED 0). Utbildningsinrättningar ska omfatta skolor (ISCED 1–3, ISCED 4) och högre utbildning (ISCED 5–6). Indikatorn ska omfatta barnomsorgs- eller utbildningsinrättningar som är nybyggda eller moderniserade (för att till exempel förbättra hygien- och säkerhetsstandarder), men modernisering ska inte omfatta energirenovering, underhåll eller reparationer. |
Personer |
|
14 |
Antal unga människor i åldern 15–29 år som får stöd |
Pelare 6 |
Antal deltagare i åldern 15–29 år som får ekonomiskt stöd eller stöd in natura till följd av åtgärder under faciliteten. Indikatorn ska vara uppdelad på kön (17). |
Personer |
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13), ändrat genom direktiv (EU) 2018/844 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 75).
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
(3) ”Den maximala aktiva effekt, vid uttagspunkten, som kan levereras kontinuerligt när hela anläggningen är i drift (dvs. minus den effekt som används i stationens hjälputrustning och med beaktande av förluster i transformatorer som anses vara väsentliga för stationen”.
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
(5) Närmare bestämt artikel 29 i direktiv 2018/2001, i vilken fastställs hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen.
(6) I artikel 2.2 i den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation definieras för närvarande begreppet nät med mycket hög kapacitet på följande sätt: ” nät med mycket hög kapacitet: antingen ett elektroniskt kommunikationsnät som helt består av fiberoptiska element åtminstone fram till distributionspunkten på betjäningsplatsen eller ett elektroniskt kommunikationsnät som under normala högtrafikförhållanden kan erbjuda liknande nätprestanda i fråga om tillgänglig ned- och upplänksbandbredd, resiliens, felrelaterade parametrar samt fördröjning och jitter.”
(7) https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Glossary:Dwelling
(8) Män, kvinnor, ickebinära. Flera medlemsstater har lagstiftning eller praxis som anger att vissa individer inte ryms inom någon av dessa två kategorier eller inte vill knytas till någon av dem. I dessa medlemsstater ska sådana individer registreras som ”ickebinära”.
(9) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.
(10) I enlighet med bilaga VII till RRF-förordningen, som visar den digitala taggningen under faciliteten, ska utbildning i digitala färdigheter vara det som avses i insatsområde 108 (Stöd för utveckling av digitala färdigheter), där det står ”Detta avser digitala färdigheter på alla nivåer och inbegriper högspecialiserade utbildningsprogram för att utbilda digitala specialister (dvs. teknikinriktade program), utbildning av lärare, utveckling av digitalt innehåll för utbildningsändamål och relevant organisatorisk kapacitet. Det inbegriper också åtgärder och program för att förbättra digitala grundfärdigheter.”
(11) Män, kvinnor, ickebinära. Flera medlemsstater har lagstiftning eller praxis som anger att vissa individer inte ryms inom någon av dessa två kategorier eller inte vill knytas till någon av dem. I dessa medlemsstater ska sådana individer registreras som ”ickebinära”.
(12) 0–17, 18–29, 30–54, 55 och äldre.
(13) Med arbetslösa avses personer som normalt saknar arbete, är tillgängliga för anställning och aktivt söker arbete. Personer som är registrerade som arbetslösa enligt nationella definitioner inkluderas alltid här även om de inte uppfyller samtliga kriterier. Källa: §18 i Labour market policy (LMP) statistics – Methodology 2018 från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.
(14) Personer som står utanför arbetskraften är personer som för närvarande inte ingår i arbetskraften (dvs. de är inte anställda eller arbetslösa enligt de definitioner som anges). Källa: §20 i Labour market policy statistics – Methodology 2018 från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.
(15) Män, kvinnor, ickebinära. Flera medlemsstater har lagstiftning eller praxis som anger att vissa individer inte ryms inom någon av dessa två kategorier eller inte vill knytas till någon av dem. I dessa medlemsstater ska sådana individer registreras som ”ickebinära”.
(16) 0–17, 18–29, 30–54, 55 och äldre.
(17) Män, kvinnor, ickebinära. Flera medlemsstater har lagstiftning eller praxis som anger att vissa individer inte ryms inom någon av dessa två kategorier eller inte vill knytas till någon av dem. I dessa medlemsstater ska sådana individer registreras som ”ickebinära”.