Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2222 av den 30 september 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 med detaljerade bestämmelser om driften av den centrala databasen för rapporter och statistik

(1)

Genom förordning (EU) 2019/818, tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 (2), inrättas en ram för att säkerställa interoperabilitet mellan EU-informationssystemen på områdena gränser, viseringar, polissamarbete, rättsligt samarbete, asyl och migration.

(2)

Denna ram omfattar ett antal komponenter och verktyg till stöd för interoperabilitet, bland annat en central databas för rapporter och statistik (den centrala databasen). Den centrala databasen lagrar anonymiserade uppgifter som extraherats från de underliggande EU-informationssystemen, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, den gemensamma databasen för identitetsuppgifter och detektorn för multipla identiteter, för att tillhandahålla systemöverskridande statistisk rapportering för politiska och operativa syften samt för uppgiftskvaliteten.

(3)

Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) ansvarar för att inrätta, implementera och hysa den centrala databasen och för dess operativa förvaltning.

(4)

För att den centrala databasen ska kunna tillhandahålla systemöverskridande statistiska uppgifter är det nödvändigt att fastställa detaljerade bestämmelser om dess drift, inbegripet särskilda standarder för behandlingen av personuppgifter samt säkerhetsregler.

(5)

För att göra det omöjligt att identifiera enskilda personer ur de statistiska uppgifterna i den centrala databasen bör eu-LISA utveckla ett verktyg för anonymisering av uppgifter som en del av dess arkitektur. Anonymiseringsprocessen bör automatiseras.

(6)

Kontrollerad och säker åtkomst bör endast beviljas bemyndigad personal vid de behöriga myndigheterna samt unionens institutioner och byråer, så att de kan inhämta uppgifter och statistik i den centrala databasen. För detta ändamål bör eu-LISA utveckla ett rapporteringsverktyg som en del av sin arkitektur. Personal vid eu-LISA bör inte ha direkt åtkomst till personuppgifter som lagras i EU-informationssystemen eller interoperabilitetskomponenterna.

(7)

För att det ska gå att spåra korsmatchning av identitetsakter inom eller mellan motsvarande EU-informationssystem för relevanta statistiska ändamål bör den centrala databasen behålla ett unikt referensnummer. Det bör inte vara möjligt att använda detta nummer för att hämta information från identitetsakterna.

(8)

Den tekniska lösning som hyser den centrala databasen bör implementeras i eu-LISA:s tekniska anläggning och vid backup-enheten för att säkerställa att den alltid är tillgänglig.

(9)

Eftersom förordning (EU) 2019/818 är en utveckling av Schengenregelverket har Danmark, i enlighet med artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, lämnat ett meddelande om genomförande av förordning (EU) 2019/818 i sin nationella lagstiftning. Danmark är därför bundet av denna förordning.

(10)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar (3). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(11)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (4), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG (5).

(12)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (6), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (7).

(13)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (8), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (9).

(14)

När det gäller Cypern, Bulgarien och Rumänien samt Kroatien utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.1 i 2003 års anslutningsakt, artikel 4.1 i 2005 års anslutningsakt respektive artikel 4.1 i 2011 års anslutningsakt.

(15)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (10) och avgav ett yttrande den 17 juni 2021.

1)

statistiska uppgifter: de uppgifter som anonymiseras och används endast för att ta fram statistiska rapporter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2017/2226 (11), (EU) 2018/1240 (12), (EU) 2018/1860 (13), (EU) 2018/1861 (14), (EU) 2018/1862 (15) och (EU) 2019/816 (16).

2)

(statistiska) rapporter: en organiserad samling av statistiska uppgifter som tagits fram av den centrala databasen på ett automatiserat sätt i enlighet med en uppsättning på förhand fastställda regler och som lagras i den centrala databasen.

3)

anpassningsbara rapporter: statistiska rapporter som extraheras på grundval av statistiska uppgifter som finns i den centrala databasen i enlighet med särskilda regler som fastställts ad hoc av en användare och som lagras i den centrala databasen.

4)

kritiska identitetsuppgifter: någon av följande uppgifter eller en kombination av dessa, med hjälp av vilka enskilda personer kan identifieras: