Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/2404 av den 14 september 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 genom fastställande av närmare bestämmelser om inventeringar av karantänskadegörare för skyddad zon och om upphävande av kommissionens direktiv 92/70/EEG | Laglig.se

9.12.2022

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/42

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2022/2404

av den 14 september 2022

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 genom fastställande av närmare bestämmelser om inventeringar av karantänskadegörare för skyddad zon och om upphävande av kommissionens direktiv 92/70/EEG

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artikel 32.5 andra stycket och artikel 34.1 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EU) 2016/2031 fastställs de grundläggande bestämmelserna om växtskydd i unionen.

(2)	I artikel 32.4 b i den förordningen fastställs en skyldighet för medlemsstaterna att när de ansöker om en ny skyddad zon inkludera resultat av inventeringar som visar frånvaro av karantänskadegöraren för skyddad zon (skadegöraren) i det berörda territoriet under åtminstone de tre föregående åren.

(3)	I artikel 34.1 i förordning (EU) 2016/2031 fastställs en skyldighet för medlemsstaterna att genomföra årliga inventeringar i varje skyddad zon med avseende på skadegörarna och att varje år rapportera resultaten av inventeringarna till kommissionen och övriga medlemsstater.

(4)

Bestämmelserna för utarbetandet av inventeringarna bör innehålla krav på att beakta den berörda skadegörarens och de berörda värdväxternas biologi och på att tidpunkten för inventeringen är lämplig för påvisande av skadegöraren. Dessa faktorer är viktiga vid utarbetandet av en inventering så att denna är fullständig och väl lämpad för den aktuella inventeringen.

(5)	Inventeringar bör innehålla uppgifter om kartor, beskrivning av inventeringsområdet, undersökningar, provtagning och testning, målpopulationer, detektionsmetoder och riskfaktorer för att säkerställa att de är fullständiga, ändamålsenliga och effektiva.

(6)

Inventeringar bör också genomföras i en buffertzon som omger den skyddade zonen och vara mer intensiva där än i den skyddade zonen, eftersom skadegöraren inte är förbjuden i buffertzonen och det inte vidtas några åtgärder där. Detta är nödvändigt för att bekräfta skadegörarens frånvaro i buffertzonen och för att bättre bevara den skyddade zonens status som fri från skadegörare. Detta är också i linje med tillämpliga internationella standarder för växtskyddsåtgärder för fastställande av områden som fria från skadegörare (2), vilka på motsvarande sätt används för inrättande av skyddade zoner i enlighet med unionsrätten. Enligt dessa internationella standarder måste buffertzoner inrättas för fastställande och upprätthållande av områden som fria från skadegörare, när geografisk isolering inte anses vara tillräckligt för att förhindra introduktion eller nya angrepp inom sådana områden eller när det inte finns några andra sätt att förhindra förflyttning av skadegörare till sådana områden.

(7)	Av samma skäl bör inventeringarna i den skyddade zonens inre band, längs den skyddade zonens gräns, intensifieras jämfört med inventeringarna i resten av den skyddade zonen.

(8)

För att inventeringarnas innehåll ska vara konsekvent bör en rapporteringsmall fastställas. I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1231 (3) fastställs formatet på och anvisningarna för de årliga rapporterna om resultaten av inventeringar i områden där skadegörarna inte har någon känd förekomst. För att harmonisera rapporteringen av inventeringsresultaten inom unionen bör ett liknande format antas för rapportering av inventeringsresultaten i skyddade zoner, med beaktande av dessa inventeringars särdrag.

(9)	I kommissionens direktiv 92/70/EEG (4) fastställs närmare bestämmelser för undersökningar som ska genomföras med avseende på erkännande av skyddade zoner. Eftersom det direktivet antogs inom ramen för tidigare unionsrättsakter om växtskydd är det direktivet nu föråldrat och bör upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs närmare bestämmelser om

a)	inventeringar för inrättandet av en ny skyddad zon enligt artikel 32.3 eller 32.6 i förordning (EU) 2016/2031, och

b)	utarbetande av och innehållet i årliga inventeringar enligt artikel 34.1 i förordning (EU) 2016/2031.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)	buffertzon: ett område som omger en skyddad zon med syfte att minimera sannolikheten för att skadegöraren introduceras i och sprids inom den skyddade zonen.

b)	inre band: ett område inom en skyddad zon som har en bredd som motsvarar buffertzonens bredd, och som sträcker sig utmed den skyddade zonens yttre gräns så att den omger den inre delen.

c)	inventering: en påvisandeinventering som inriktas på skadegöraren i en skyddad zon och, i förekommande fall, en buffertzon.

d)	avgränsat område: ett område som avgränsats efter ett fynd av skadegöraren i en skyddad zon, enligt beskrivningen i artikel 18 i förordning (EU) 2016/2031.

e)	statistiskt underbyggd inventering: en inventering som genomförs på grundval av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (Efsas) allmänna riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av växtskadegörare (5).

Artikel 3

Utarbetande av inventeringar

1. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten, eller andra personer som står under den behöriga myndighetens officiella tillsyn, ska utarbeta de inventeringar som avses i artikel 1 (inventeringarna) i enlighet med punkterna 2–6.

2. Inventeringarna ska

a)	vara riskbaserad,

b)	bygga på sunda vetenskapliga och tekniska principer,

c)	genomföras med beaktande av skadegörarens biologi och förekomsten av värdarter inom den skyddade zonen, och

d)	genomföras vid de tidpunkter som bäst lämpar sig för att påvisa skadegöraren.

3. Inventeringarna ska utvidgas till att omfatta en buffertzon som omger den skyddade zonen.

Inventeringarna i buffertzonerna ska vara intensivare än i den skyddade zonen och omfatta ett större antal aktiviteter (visuella undersökningar, prover, fällor och tester, i förekommande fall).

Buffertzonens bredd ska fastställas på grundval av skadegörarens biologi och dess potentiella spridningskapacitet.

Det ska inte krävas några inventeringar i buffertzonen om det på grund av skadegörarens biologi, avsaknaden av värdväxter, den skyddade zonens geografiska läge eller dess geografiska isolering inte finns någon risk för att skadegöraren introduceras i den skyddade zonen genom en naturlig spridning från angränsande områden.

4. Om det inte finns någon möjlighet att inrätta en buffertzon i det område som gränsar till den skyddade zonen ska ett inre band inrättas inom den skyddade zonen.

Det ska inte inrättas något inre band om det på grund av skadegörarens biologi, avsaknaden av värdväxter, den skyddade zonens geografiska läge eller dess geografiska isolering inte finns någon risk för att skadegöraren introduceras i den skyddade zonen genom en naturlig spridning från angränsande områden.

Inventeringarna i det inre bandet ska vara intensivare än i resten av den skyddade zonen och omfatta ett större antal aktiviteter (visuella undersökningar, prover, fällor och tester, i förekommande fall).

5. Om den behöriga myndigheten beslutar att genomföra en statistiskt underbyggd inventering ska inventeringens utformning och det använda provtagningsschemat vara lämpliga för att med tillräcklig konfidensgrad påvisa en låg förekomst av växter som är angripna av skadegöraren inom den berörda skyddade zonen.

6. Om den behöriga myndigheten beslutar att genomföra en statistiskt underbyggd inventering i buffertzonen eller det inre bandet ska inventeringens utformning och det använda provtagningsschemat vara lämpliga för att med en högre konfidensgrad, än i den skyddade zonen, påvisa en låg förekomst av skadegöraren.

Artikel 4

Innehållet i inventeringar

Inventeringarna ska innehålla följande:

a)	En karta med den geografiska avgränsningen av den skyddade zonen och, i förekommande fall, buffertzonen eller det inre bandet, med uppgifter om var inventeringen genomförs och om inventeringsplatser, fynd eller utbrott och eventuella avgränsade områden som inrättats.

En beskrivning av

i)	inventeringsområdet, inklusive inventeringsplatserna,

ii)	växtmaterialet eller varan, och

iii)	i förekommande fall, buffertzonen eller det inre bandet.

c)	En förteckning över värdväxter.

d)	Identifiering av de riskområden där skadegöraren kan förekomma.

e)	Information om vilka månader på året som inventeringen genomfördes.

I förekommande fall

i)	antalet visuella undersökningar för att påvisa symtom eller tecken på förekomst av skadegöraren,

ii)	antalet prover samt typ av och antal tester och fällor som drar till sig skadegöraren,

iii)	alla andra åtgärder som är lämpliga för att säkerställa att skadegöraren påvisas.

När det gäller statistiskt underbyggda inventeringar, de underliggande antagandena för inventeringens utformning per skadegörare, inbegripet en beskrivning av

i)	målpopulation, epidemiologisk enhet och inspektionsenheter,

ii)	detektionsmetod och metodens känslighet,

iii)	eventuella riskfaktorer med angivande av risknivåer och motsvarande relativa risker samt andelen värdväxter, och

iv)	vid påvisande av skadegöraren, vidtagna åtgärder eller hänvisningen till Europhyt-Outbreaks.

Artikel 5

Rapportering av resultaten av inventeringarna

Medlemsstaterna ska för varje skyddad zon rapportera allmän information och resultaten av inventeringarna med hjälp av den mall som fastställs i bilaga I.

Medlemsstaterna ska använda en av de mallar som fastställs i bilaga II till den här förordningen för att rapportera om resultaten av inventeringarna enligt

a)	artikel 32.4 b i förordning (EU) 2016/2031, eller

b)	artikel 34.2 i förordning (EU) 2016/2031.

Artikel 6

Upphävande av direktiv 92/70/EEG

Direktiv 92/70/EEG ska upphöra att gälla.

Artikel 7

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 september 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 317, 23.11.2016, s. 4.

(2) ISPM 4 ”Requirements for the establishment of pest free areas” och ISPM 26 ”Establishment of pest free areas for fruit flies (Tephritidae)”.

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1231 av den 27 augusti 2020 om formatet på och anvisningarna för de årliga rapporter om resultaten av inventeringarna och om formatet på de fleråriga inventeringsprogram och de praktiska arrangemang som föreskrivs i artikel 22 respektive 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 (EUT L 280, 28.8.2020, s. 1).

(4) Kommissionens direktiv 92/70/EEG av den 30 juli 1992 om närmare bestämmelser för undersökningar som skall genomföras med avseende på erkännande av skyddade zoner i gemenskapen (EGT L 250, 29.8.1992, s. 37).

(5) Efsa, General guidelines for statistically sound and risk-based surveys of plant pests, 8 september 2020 (doi:10.2903/sp.efsa.2020.EN-1919).

BILAGA I

Mall för allmän information om resultat av inventeringar

Medlemsstat
Behörig myndighet
Kontaktperson (namn, befattning vid den behöriga myndigheten, myndighetens namn, telefonnummer och funktionell e-postadress)
Organisationer som deltar i inventeringen
Laboratorier som deltar i inventeringen
Karantänskadegörare för skyddad zon
Namn på/Beskrivning av den skyddade zonen enligt förteckningen i bilaga III till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072
År då den skyddade zonen inrättades
År då inventeringen genomfördes När det gäller en ny skyddad zon, ange de år som omfattas av inventeringen
Den skyddade zonens storlek (ha)
Har det inrättats en buffertzon eller ett inre band (ja/nej)? Motivera om denna zon inte inrättats
Buffertzonens eller det inre bandets bredd (m), i tillämpliga fall
Karta över den skyddade zonens gränser, inklusive buffertzonens eller det inre bandets, i tillämpliga fall Ange inventeringsplatserna, fynd/utbrott och, i tillämpliga fall, de avgränsade områden som inrättats
Statistiskt underbyggd inventering (ja/nej)
Fynd/utbrott under den senaste inventeringen (ja/nej)
Beskrivning av fynd/utbrott (1) och vidtagna åtgärder eller hänvisning till Europhyt-Outbreaks

(1) Inbegripet en hänvisning till den eller de anmälningar av vidtagna åtgärder i enlighet med artikel 33.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (EUT L 317, 23.11.2016, s. 4).

BILAGA II

Mallar för rapportering av resultat av årliga inventeringar eller inventeringar för att begära en ny skyddad zon för en karantänskadegörare

DEL A

1. Mall för rapportering av resultaten av årliga inventeringar

2. Anvisningar om hur mallen ska fyllas i

Om denna mall är ifylld för en karantänskadegörare för skyddad zon behöver mallen i del B till denna bilaga inte fyllas i för samma skadegörare.

Kolumn 1:

Ange året för inventeringen. När det gäller en inventering för begäran av en skyddad zon, ange uppgifter för åtminstone de tre föregående åren, med en rad per år.

Kolumn 2:

Ange det vetenskapliga namnet på karantänskadegöraren för skyddad zon (enligt bilaga III till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller det mest vedertagna vetenskapliga namnet om skadegöraren ännu inte är förtecknad), med en rad per skadegörare.

Kolumn 3:

Ange namnet på den skyddade zonen, på olika rader om det finns mer än en skyddad zon för samma skadegörare på medlemsstatens territorium, enligt förteckningen i bilaga III till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072.

Kolumn 4:

Ange zonen: SZ (skyddad zon), BZ (buffertzon) eller IB (inre band), på olika rader.

Kolumn 5:

Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem, genom att välja en (eller flera) av följande poster för beskrivningen, samt ange antalet genomförda inventeringar:

1.	Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.

Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter på andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri, våtmarker, bevattningssystem, dräneringsnät).

3.	Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).

Kolumnerna 6, 7 och 8:

Frivilliga uppgifter.

Kolumn 6:

Ange vilka riskområden som identifierats på grundval av skadegörarnas biologi, förekomst av värdväxter, ekoklimatiska förhållanden och riskplatser.

Kolumn 7:

Ange det totala område som omfattas av målpopulationen (ha) i den skyddade zonen.

Kolumn 8:

Ange det inventerade områdets andel av området för målpopulationen (inventerat område/område för målpopulation) i procent.

Kolumn 9:

Ange växter, frukt, utsäde, jord, förpackningsmaterial, trä, maskiner, fordon, vektor, vatten, annat (ange vad det innebär i det särskilda fallet). Använd så många rader som behövs.

Kolumn 10:

Ange förteckningen över växtarter/växtsläkten som inventerats, använd en rad per växtart/växtsläkt

Kolumn 11:

Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.

Kolumn 12:

Ange inventeringsuppgifterna, med beaktande av skadegörarens biologi. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig för den berörda skadegöraren. Använd olika rader (t.ex. för att rapportera olika typer av tester och deras antal).

Kolumn 13:

Ange antal positiva resultat. Detta antal kan skilja sig från antalet utbrott när en utbrottsanmälan innehåller flera positiva resultat.

Kolumn 14:

Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 15 (”Anmärkningar”).+0987

Kolumn 15:

Ange all annan relevant information och, i förekommande fall, information om resultaten av inventeringarna av asymtomatiska växter med positiva resultat.

DEL B

1. Mall för rapportering av resultaten av statistiskt underbyggda inventeringar

2. Anvisningar om hur mallen ska fyllas i

Om denna mall är ifylld för en karantänskadegörare för skyddad zon behöver mallen i del B till denna bilaga inte fyllas i för samma skadegörare.

Förklara de antaganden som ligger till grund för inventeringens utformning per skadegörare. Sammanfatta och motivera följande:

—	Målpopulation, epidemiologisk enhet och inspektionsenheter.

—	Detektionsmetod och metodens känslighet.

—	Riskfaktor(er) med angivande av risknivåer och motsvarande relativa risker samt andelar av värdväxtpopulationen.

Kolumn 1:

Ange året för inventeringen. När det gäller en inventering för begäran av en skyddad zon, ange uppgifter för åtminstone de tre föregående åren, med en rad per år.

Kolumn 2:

Kolumn 3:

Kolumn 4:

Ange zonen: SZ (skyddad zon), BZ (buffertzon) eller IB (inre band), på olika rader.

Kolumn 5:

Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem, genom att välja en (eller flera) av följande poster för beskrivningen, samt ange antalet genomförda inventeringar:

1.	Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.

3.	Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).

Kolumn 6:

Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.

Kolumn 7:

Ange den valda målpopulationen och bifoga förteckningen över värdarter och det område som omfattas. Målpopulationen definieras som alla inspektionsenheter sammantagna. För jordbruksmark anges dess storlek vanligen i hektar, men kan även anges som odlingslotter, fält, växthus osv. Motivera valet i de underliggande antagandena. Ange de inventerade inspektionsenheterna. Med inspektionsenhet avses växter, växtdelar, varor, material och skadegörarvektorer som har undersökts för identifiering och påvisande av skadegörarna. Om området för målpopulationen inte är tillgängligt anges ”N/A” och det antal inspektionsenheter som målpopulationen består av.

Kolumn 8:

Ange de epidemiologiska enheter som inventerats, ange beskrivning och måttenhet. Med epidemiologisk enhet avses ett homogent område där interaktioner mellan skadegöraren, värdväxterna samt de abiotiska och biotiska faktorerna och förhållandena skulle resultera i samma epidemiologi vid förekomst av skadegöraren. De epidemiologiska enheterna är en uppdelning av målpopulationen och de är i epidemiologisk mening homogena och innehåller minst en värdväxt. I vissa fall kan hela värdväxtpopulationen i en region/ett område/ett land definieras som en epidemiologisk enhet. De kan vara Nuts-regioner, stadsområden, skogar, rosenträdgårdar eller lantbruk, eller ett område med storleken en hektar. Motivera valet av epidemiologiska enheter i de underliggande antagandena.

Kolumn 9:

Ange de metoder som använts under inventeringen, inklusive antalet åtgärder för varje fall, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare för varje växtskadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig.

Kolumn 10:

Ange en uppskattning av provtagningens effektivitet. Med provtagningens effektivitet avses sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt. För vektorer är det metodens effektivitet vad gäller att fånga in en positiv vektor när den förekommer i det inventerade området. För jord är det effektiviteten vad gäller att välja ett jordprov som innehåller skadegöraren när den förekommer i det inventerade området.

Kolumn 11:

Med metodens känslighet avses sannolikheten för att en metod korrekt påvisar förekomst av skadegörare. Metodens känslighet definieras som sannolikheten för att en sant positiv värd påvisas och bekräftas som positiv, och inte identifieras felaktigt. Det är multiplikationsprodukten av provtagningens effektivitet (dvs. sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt) och den diagnostiska känsligheten (kännetecknad av den visuella undersökning och/eller det laboratorietest som används vid identifieringsprocessen).

Kolumn 12:

Ange riskfaktorerna på olika rader. Använd så många rader som behövs. Ange risknivån för varje riskfaktor och motsvarande relativa risk och andel av värdväxtpopulationen.

Kolumn B:

Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Den information som ska anges i dessa kolumner är förknippad med informationen som anges i kolumn 9, ”Detektionsmetoder”.

Kolumn 18:

Ange antalet platser med fällor om detta antal skiljer sig från det antal som anges i kolumn 16 ”Antal fällor ”(t.ex. samma fälla används på olika platser).

Kolumn 20:

Ange antalet prover som befunnits vara positiva, negativa eller obestämda. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov).

Kolumn 21:

Kolumn 22:

Ange inventeringens känslighet, i enlighet med internationella standarder för växtskyddsåtgärder (ISPM nr 31 ”Methodologies for sampling of consignments”). Värdet på den uppnådda konfidensgraden vad gäller skadegörarfrihet beräknas på grundval av utförda undersökningar (och/eller prover) och med beaktande av metodens känslighet och den hypotetiska prevalensen.

Kolumn 23:

Ange den hypotetiska prevalensen på grundval av en uppskattning före inventeringen av den troliga faktiska prevalensen av skadegöraren på fältet. Den hypotetiska prevalensen fastställs som ett mål för inventeringen och motsvarar den kompromiss som riskhanterarna gör mellan risken för att skadegöraren förekommer och de resurser som är tillgängliga för inventeringen. För en inventering för påvisande av skadegörare fastställs oftast ett värde på 1 %.

Kolumn 24:

Ange all annan relevant information och, i förekommande fall, information om resultaten av inventeringarna av asymtomatiska växter med positiva resultat.