Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/303 av den 15 december 2021 om ändring av förordning (EU) 2019/1241 vad gäller åtgärder för att minska oavsiktliga fångster av populationen av tumlare (Phocoena phocoena) i Egentliga Östersjön

(1)

Enligt artikel 3.2 b i förordning (EU) 2019/1241 ska tekniska åtgärder antas och bidra till att minimera och om möjligt eliminera oavsiktliga fångster av känsliga marina arter, inbegripet de arter som förtecknas i rådets direktiv 92/43/EEG (2) och Europarlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (3), vilka är ett resultat av fiske.

(2)

Tumlaren (Phocoena phocoena) är en strikt skyddad art enligt bilaga IV till direktiv 92/43/EEG, i vilken alla valar förtecknas som en art av gemenskapsintresse som kräver strikt skydd, och den förtecknas i bilaga II till det direktivet som en art av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att särskilda bevarandeområden utses.

(3)

Populationen av tumlare i Egentliga Östersjön skiljer sig genetiskt på ett betydande sätt från andra populationer. Internationella havsforskningsrådet (Ices) anser därför att populationen av tumlare i Egentliga Östersjön bör förvaltas som en distinkt population (4) (östersjötumlare).

(4)

I bilaga XIII till förordning (EU) 2019/1241 fastställs regler på regional nivå vad gäller mildrande åtgärder för att minska oavsiktliga fångster av känsliga arter, däribland valar, genom att det anges restriktioner för områden eller under vissa perioder samt restriktioner för redskap.

(5)

I enlighet med punkt 3 i bilaga XIII till förordning (EU) 2019/1241 ska medlemsstaterna lämna in gemensamma rekommendationer om ytterligare mildrande åtgärder för att minska oavsiktliga fångster av känsliga arter, på grundval av artikel 15 i den förordningen, när det finns vetenskapliga belägg, som godkänts av Ices eller STECF, för fiskeredskapens negativa konsekvenser på de berörda arterna.

(6)

Det allvarliga hotet mot populationen av östersjötumlare och behovet av att vidta återhämtningsåtgärder erkändes av parterna i överenskommelsen om bevarande av småvalar i Östersjön, Nordostatlanten, Irländska sjön och Nordsjön (Ascobans) genom antagandet av åtgärdsprogrammet för tumlare i Östersjön (Jastarniaplanen). Programmet utarbetades 2002 och reviderades 2009 och 2016 (5), och det identifierar oavsiktliga fångster i passiva nätredskap som det främsta hotet mot överlevnaden för populationen av östersjötumlare.

(7)

Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (Helcom) rapporterade i sin rödlista (6) att populationen tumlare i Östersjön har minskat dramatiskt under de senaste hundra åren och att det finns starka indikationer på att den hotas av utrotning.

(8)

Ny information om tillståndet för populationen av tumlare i Egentliga Östersjön tillhandahölls genom SAMBAH-projektet 2016 (7) som beräknade storleken på populationen av Östersjötumlare till 497 individer.

(9)

Efter att EU begärt rekommendationer om nödåtgärder för att förhindra bifångst av vanlig delfin (Delphinus delphis) och östersjötumlare (Phocoena phocoena) i Nordostatlanten beräknade Internationella havsforskningsrådet (Ices), i sitt utlåtande av den 26 maj 2020 (8), den nivå av oavsiktliga fångster av östersjötumlare vid vilken populationen skulle kunna återhämta sig till 50 % av sin bärförmåga under 95 % av tiden på lång sikt. Den nivån beräknades till en bifångst av 0,7 individer per år. För att detta förvaltningsmål ska kunna uppnås förespråkade Ices stängning av alla fisken som ger upphov till oro. Varje oavsiktlig fångst av endast en individ per år skulle ytterligare öka risken för att populationen dör ut. I sitt utlåtande angav Ices att med tanke på småvalars livshistorik kan skyddsåtgärder (oavsett typ) endast bli effektiva när de tillämpas kontinuerligt under en lång period.

(10)

I sitt utlåtande av den 26 maj 2020 rekommenderade Ices en uppsättning mildrande åtgärder för att minska bifångster som, om de införs fullt ut, väntas omedelbart minska risken för bifångster av östersjöstumlare. I dessa åtgärder ingår stängning av Norra Midsjöbanken för allt fiske utom för fiske med tinor, fällor och långrevar samt stängning av vissa Natura 2000-områden och andra områden för fiske med passiva nätredskap (dvs. grimgarn, insnärjningsnät och svajgarn). Ices rekommenderar vidare obligatorisk användning av ljudskrämmare på passiva nätredskap i områden med låga eller potentiellt låga förekomster av östersjötumlare.

(11)

På grundval av Ices utlåtande (9) lämnade Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige (den regionala gruppen Baltfish) i december 2020 in en gemensam rekommendation med förslag till mildrande åtgärder för att minska oavsiktliga fångster av tumlare i Egentliga Östersjön. I september 2021 lämnade Baltfish, i linje med samma Ices-utlåtande, in en ny gemensam rekommendation med ytterligare mildrande åtgärder för Natura 2000-området Sydvästskånes utsjövatten (SE0430187).

(12)

De gemensamma rekommendationerna bedömdes av den rådgivande nämnden för Östersjön i oktober 2020 respektive i juli 2021.

(13)

I den gemensamma rekommendation som lämnades in i december 2020 av den regionala gruppen Baltfish föreslås stängning av Norra Midsjöbanken, ett kärnområde för tumlare i Egentliga Östersjön under fortplantningssäsongen (10), för allt fiske utom för fiske med tinor, fällor och långrevar. I rekommendationen föreslås även stängning av Södra Midsjöbanken och ett antal Natura 2000-områden för fiske med passiva nätredskap i linje med Ices utlåtande av den 26 maj 2020. I den gemensamma rekommendation som lämnades in i september 2021 föreslås en fredningstid (1 november–30 april) för fiske med passiva nätredskap i Natura 2000-området Sydvästskånes utsjövatten, som av Ices identifierats som ett område av betydelse för tumlare i Egentliga Östersjön. Utöver de områden som anges i Ices utlåtande föreslogs i den gemensamma rekommendation som lämnades in i december 2020 stängning av Adler Grund och Rønne Bank (DK00VA261) under perioden 1 november–31 januari, ett område där tumlare ibland förekommer under vintermånaderna (11).

(14)

I den gemensamma rekommendationen från december 2020 föreslås vidare obligatorisk användning året runt av ljudskrämmare inom och utanför Natura 2000-området Zatoka Pucka och Półwysep Helski (PLH220032) som täcker hela Puckviken (Polen). Ices begränsade sin rekommendation till området inuti detta Natura 2000-område. Ices rekommenderade dock att fisket med passiva nätredskap i området öster om sandbanken Ryf Mew (Yttre Puckviken) stängs på grund av den högre sannolikheten av att påträffa östersjötumlare. I den gemensamma rekommendationen från september 2021 föreslås en obligatorisk säsongsbunden användning av ljudskrämmare (perioden 1 maj–31 oktober) på passiva nätredskap i Natura 2000-området Sydvästskånes utsjövatten. Vidare rekommenderade Ices att passiva nätredskap utrustas med ljudskrämmare i ytterligare områden med låg eller potentiellt låg förekomst av östersjötumlare, vilket inte beaktades i dessa gemensamma rekommendationer.

(15)

Den gemensamma rekommendation som lämnades in i december 2020 granskades av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) vid plenarsammanträdet i mars 2021 (12). STECF konstaterade att de åtgärder som föreslås i denna gemensamma rekommendation i stort sett följer de åtgärder som föreslås av Ices, men dock inte helt och hållet. STECF drog dock även slutsatsen att dessa åtgärder –förutsatt att de genomförs på ett ändamålsenligt sätt – kommer att bidra till att minska oavsiktliga bifångster av östersjötumlare. De åtgärder som, i linje med Ices utlåtande, införs i den gemensamma rekommendationen från september 2021 bidrar ytterligare till det målet.

(16)

I båda de gemensamma rekommendationerna föreskrivs att medlemsstaterna bör säkerställa kontroll av fiskefartygens verksamhet, i syfte att genomföra de föreslagna åtgärderna. I bedömningen av de åtgärder som förslås i den gemensamma rekommendationen från december 2020 drar STECF slutsatsen (13) att sådana åtgärder skulle kunna öka noggrannheten i dokumenteringen av bifångsthändelser vad gäller skyddade, utrotningshotade och hotade arter.

(17)

Generellt anser STECF att genomförandet av de åtgärder som föreslås i den gemensamma rekommendationen av december 2020 kommer att bidra till att minska oavsiktliga bifångster av tumlare i Egentliga Östersjön och kommer att bidra till att uppnå målen i förordning (EU) 2019/1241. Därför bör de föreslagna åtgärderna införas i bilaga XIII till förordning (EU) 2019/1241.

(18)

Kommissionen noterar även att medlemsstaterna, i den gemensamma rekommendation som lämnades in i december 2020, åtar sig att arbeta på ytterligare mildrande åtgärder så snart som möjligt, däribland ytterligare åtgärder för användning av ljudskrämmare på passiva nätredskap i områden med låga eller potentiellt låga förekomster av östersjötumlare, och kommer att sträva efter att enas om mer detaljerade kontrollåtgärder kopplade till kontrollen i samband med de mildrande åtgärderna. Vidare, som ett komplement till de områden som redan täcks, åtog sig medlemsstaterna i den gemensamma rekommendation som lämnades in i september 2021 att arbeta på ytterligare åtgärder för att stoppa fiskeverksamhet med passiva nätredskap i områden där tumlare har upptäckts.

(19)

Denna delegerade förordning påverkar inte de ytterligare åtgärder för skydd av tumlare i Egentliga Östersjön som kommissionen kan komma att anta, inklusive på grund av vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet i samband med att det föreligger ett allvarligt, av bevis styrkt hot mot bevarandet av de marina biologiska resurserna eller mot det marina ekosystemet, enligt artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (14), eller strängare nationella åtgärder som medlemsstaterna kan komma att vidta för detta ändamål i sina vatten i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013 och förordning (EU) 2019/1241.

(20)

Av brådskande skäl som rör behovet att med omedelbar verkan skydda populationen av tumlare i Egentliga Östersjön bör denna förordning träda i kraft omedelbart. För att yrkesfiskare ska få tillräckligt med tid för att utrusta sina fartyg med ljudskrämmare, bör tillämpningen av artikel 1.1 b i bilagan senareläggas.