Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/439 av den 20 oktober 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för specificering av den bedömningsmetod som behöriga myndigheter ska följa när de bedömer huruvida kreditinstitut och investeringsföretag uppfyller kraven när det gäller att använda internmetoden (Text av betydelse för EES)

a)

I syfte att bedöma de första ansökningarna om tillstånd att använda den internmetod som föreskrivs i artikel 144 i förordning (EU) nr 575/2013 ska behöriga myndigheter tillämpa alla bestämmelser i denna förordning.

b)

I syfte att bedöma ansökningar om tillstånd att utöka internmetoden enligt den godkända stegvisa genomförandeplanen i enlighet med artikel 148 i förordning (EU) nr 575/2013 ska behöriga myndigheter tillämpa kapitel 4, 5, 7 och 8 och varje annan del i denna förordning som är relevant för den begäran.

c)

I syfte att bedöma ansökningar om förhandstillstånd att genomföra förändringar enligt vad som anges i artikel 143.3 i förordning (EU) nr 575/2013 ska behöriga myndigheter tillämpa alla delar i denna förordning som är relevanta för de förändringarna.

d)

I syfte att bedöma förändringar av metoder för riskklassificeringssystem och interna modeller för aktieexponeringar som har meddelats enligt artikel 143.4 i förordning (EU) nr 575/2013 ska behöriga myndigheter tillämpa alla delar i denna förordning som är relevanta för de förändringarna.

e)

I syfte att genomföra löpande översyn av användningen av internmetoden enligt artikel 101 i direktiv 2013/36/EU ska berörda myndigheter tillämpa alla delar av denna förordning som är relevanta för den översynen.

f)

I syfte att bedöma ansökningar om tillstånd att återgå till användning av mindre avancerade metoder i enlighet med i artikel 149 i förordning (EU) nr 575/2013 ska behöriga myndigheter tillämpa artiklarna 6–8 i denna förordning.

a)

väsentligheten av de exponeringstyper som omfattas av riskklassificeringssystem,

b)

komplexiteten i klassificeringsmodeller och riskparametrar och hur de genomförs.

a)

Bedömningen har helt eller delvis baserats på de obligatoriska metoderna.

b)

Föremålet för bedömningen omfattade samma eller ett liknande riskklassificeringssystem i samma exponeringsklass.

a)

är tillräckligt detaljerade och korrekta för att kunna användas effektivt,

b)

har godkänts på lämplig ledningsnivå hos institutet,

c)

innehåller, med avseende på varje dokument, minst en redovisning av dokumenttyp, upphovsperson, granskare, godkännande ombud, ägare, datum för sammanställning och godkännande, versionsnummer och historik för dokumentändringar,

d)

tillåter tredje man att granska och bekräfta funktionssättet i riskklassificeringssystemen och att särskilt granska och bekräfta att

a)

att den interna dokumentationen är tillräckligt detaljerad och korrekt,

b)

att specifika personer eller enheter har tilldelats ansvar för att säkerställa att dokumentationen är fullständig, konsekvent, korrekt, aktuell och godkänd som lämplig och säker,

c)

att institutet dokumenterar sina riktlinjer, metoder och förfaranden som rör tillämpningen av internmetoden på ett lämpligt sätt.

a)

institutets verkställande ledning enligt definitionen i artikel 3.1.9 i direktiv 2013/36/EU (verkställande ledningen) samt institutets ledningsorgan eller den kommitté som utsetts av det ledningsorganet deltar aktivt i tillsynen av beslutsfattandet avseende uppgifter, verksamhet eller funktioner som delegerats till tredje man eller avseende det riskklassificeringssystem som erhållits från tredje man,

b)

institutets personal har tillräcklig kunskap och förståelse för uppgifter, verksamhet eller funktioner delegerade till tredje man och för data- och riskklassificeringssystem som erhållits från tredje man,

c)

kontinuiteten i de utkontrakterade funktionerna eller processerna garanteras, däribland genom lämplig planering av oförutsedda händelser,

d)

internrevision eller annan kontroll av uppgifter, verksamhet och funktioner delegerade till tredje man inte begränsas eller hindras av tredje mans delaktighet,

e)

behörig myndighet medges full tillgång till all relevant information.

a)

punkt 1 a–e uppfylls,

b)

valideringsverksamheten med avseende på de riskklassificeringssystemen och de riskbedömningarna inte utförs av denna tredje man,

c)

att tredje man förser institutet med den information som är nödvändig för att de valideringarna ska kunna genomföras.

a)

Granskning av avtalen med tredje man och övriga relevanta dokument som anger tredje mans uppgifter.

b)

Inhämtning av skriftliga utlåtanden från eller genomförande av intervjuer med berörd personal på institutet eller den tredje man till vilken uppgiften, verksamheten eller funktionerna är delegerade.

c)

Inhämtning av skriftliga utlåtanden från eller genomförande av intervjuer med institutets verkställande ledning eller ledningsorgan eller den tredje man till vilken uppgiften, verksamheten eller funktionen är delegerade, eller institutets kommitté som utsetts av ledningsorganet.

d)

Granskning av institutets eller tredje mannens övriga relevanta dokument vid behov.

a)

att institutets inledande täckning och plan för stegvis genomförande av internmetoden är adekvata enligt artikel 7, och

b)

att exponeringsklasserna, exponeringstyperna eller affärsenheterna där schablonmetoden tillämpas är godkända för ett permanent undantag från internmetoden.

a)

Granskning av institutets plan för stegvis genomförande av internmetoden.

b)

Granskning av institutets relevanta interna riktlinjer och metoder, däribland beräkningsmetoderna för den andel av exponeringarna som ska omfattas av det stegvisa införandet av internmetoden och det permanenta undantaget från internmetoden.

c)

Granskning av arbetsuppgifter och ansvarsområden för enheter och ledningsorgan som är delaktiga i hänförandet av enskilda exponeringar till internmetoden eller schablonmetoden.

d)

Granskning av relevanta protokoll från möten hos institutets interna organ, däribland ledningsorganet, eller kommittéer.

e)

Granskning av relevanta iakttagelser från internrevisionen eller från institutets andra kontrollfunktioner.

f)

Granskning av relevanta utvecklingsrapporter om de insatser som görs av institutet för att korrigera brister och dämpa risker som upptäckts under granskningar.

g)

Inhämtning av skriftliga utlåtanden från eller genomförande av intervjuer med relevant personal och institutets verkställande ledning.

a)

granska den funktionella dokumentationen av de it-system som används i processen för hänförandet av enskilda exponeringar till internmetoden eller schablonmetoden,

b)

genomföra stickprov och granska dokument som rör gäldenärernas egenskaper och skapandet och upprätthållandet av de exponeringar som ingår i stickprovet,

c)

granska institutets övriga relevanta dokument.

a)

den stegvisa genomförandeplanen åtminstone innehåller

b)

den stegvisa genomförandeplanen omfattar institutets alla exponeringar och, i tillämpliga fall, dess moderföretag och dess dotterföretags alla exponeringar, såvida inte exponeringarna bedöms enligt artikel 8,

c)

genomförandet är planerat att genomföras enligt andra och tredje styckena i artikel 148.1 i förordning (EU) nr 575/2013,

d)

institutet, om det har tillstånd att använda internmetoden för en exponeringsklass, använder internmetoden för aktieexponeringar utom i de fall som anges i artikel 148.5 i förordning (EU) nr 575/2013,

e)

ordningsföljden och tidsperioderna för genomförandet av internmetoden anges på basis av institutets faktiska kapacitet, med avseende på tillgången till data, riskklassificeringssystem och erfarenhetsperioder enligt vad som anges i artikel 145 i förordning (EU) nr 575/2013, och inte används selektivt i syfte att minska de egna finansieringskraven,

f)

ordningsföljden för genomförandet av internmetoden säkerställer att genomförandet med avseende på kreditexponeringar som rör institutets kärnverksamhet ges prioritet,

g)

en fastställd tidsgräns för genomförande av internmetoden anges för varje exponeringstyp och affärsenhet och är rimlig på basis av institutets typ och verksamhet.

a)

Komplexiteten i institutets verksamhet, däribland verksamheten hos moderföretaget och dess dotterföretag.

b)

Antalet affärsenheter och affärsområden hos institutet och, i tillämpliga fall, institutets moderföretag och dotterföretag.

c)

Antalet av och komplexiteten i de riskklassificeringssystem som ska genomföras av alla enheter som omfattas av den stegvisa genomförandeplanen.

d)

Planerna att införa riskklassificeringssystem hos dotterföretag belägna i länder där betydande rättsliga eller andra svårigheter föreligger för ett godkännande av internmetoden.

e)

Tillgången till korrekta, lämpliga och fullständiga tidsserier.

f)

Institutets driftskapacitet att utveckla och genomföra riskklassificeringssystemen.

g)

Institutets tidigare erfarenhet av att hantera specifika exponeringstyper.

a)

Det föreligger betydande förändringar av affärsmiljön och särskilt förändringar av strategi, fusioner och förvärv.

b)

Det föreligger betydande förändringar av relevanta myndighetskrav.

c)

Väsentliga svagheter föreligger i de riskklassificeringssystem som har identifierats av behörig myndighet, i internrevisionen eller i valideringsfunktionen.

d)

De delar som anges i punkt 2 har till stor del ändrats, eller någon av de delar som anges i punkt 2 har inte beaktats i tillräcklig grad i planen för stegvis genomförande av den internmetod som godkänts.

a)

tillgången till externa data för representativa motparter bedöms och beaktas av institutet,

b)

institutets kostnad för att utveckla ett riskklassificeringssystem för motparterna i relevant exponeringsklass bedöms med hänsyn till institutets storlek och verksamhetens omfattning,

c)

institutets driftskapacitet att utveckla och genomföra ett riskklassificeringssystem bedöms med hänsyn till typen och omfattningen av institutets verksamhet.

a)

Att exponeringarna, däribland antalet separat förvaltade portföljer och affärsområden, inte är tillräckligt homogena för att möjliggöra en utveckling av ett stabilt och tillförlitligt riskklassificeringssystem.

b)

Att det riskvägda exponeringsbelopp som beräknas enligt schablonmetoden är avsevärt högre än den förväntade riskvägda exponering som beräknas enligt internmetoden.

c)

Att exponeringarna rör en affärsenhet eller ett affärsområde hos institutet som är planerad att avvecklas.

d)

Att exponeringarna inkluderar portföljer som är föremål för en proportionell konsolidering av delägda dotterföretag enligt artikel 18 i förordning (EU) nr 575/2013.

a)

Interna klassificeringar och fallissemangs- och förlustsestimat i det riskklassificeringssystem som används vid beräkning av kapitalbasen spelar en central roll vid riskhantering, godkännande av krediter och beslutsprocessen i enlighet med artikel 19.

b)

Interna klassificeringar och fallissemangs- och förlustsestimat i det riskklassificeringssystem som används vid beräkning av kapitalbasen spelar en central roll i processen för intern kapitalallokering i enlighet med artikel 20.

c)

Interna klassificeringar och fallissemangs- och förlustsestimat i det riskklassificeringssystem som används vid beräkning av kapitalbasen spelar en central roll för företagsstyrningen i enlighet med artikel 21.

d)

Data och estimat som används av institutet vid beräkning av kapitalbasen och de som används för interna syften är följdriktiga, och att om det förekommer avvikelser är dessa fullständigt dokumenterade och rimliga.

e)

Riskklassificeringssystemen uppfyller i stort kraven i artiklarna 169–191 i förordning (EU) nr 575/2013 och har tillämpats av institutet i minst tre år före tillämpningen av internmetoden i enlighet med artikel 145 i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 22 i denna akt.

a)

Granskning av institutets relevanta riktlinjer och förfaranden.

b)

Granskning av alla relevanta protokoll från institutets interna organ, vilket innefattar ledningsorgan, eller kommittéer som arbetar med styrning av kreditriskhanteringen.

c)

Granskning av fördelningen över vilka som får fatta beslut om krediter, manualer för kredithantering och program för handelskanaler.

d)

Granskning av institutets analys över kreditgodkännanden och uppgifter om avslag på kreditansökningar, vilket omfattar följande:

e)

Granskning av institutets riktlinjer för omstrukturering av krediter.

f)

Granskning av dokumenterade och regelbundna rapporter om kreditrisker.

g)

Granskning av institutets dokumentering av beräkningar av det interna kapitalet och fördelningen av internt kapital per risktyp, dotterföretag och portföljer.

h)

Granskning av relevanta iakttagelser från institutets internrevision eller en annan kontrollfunktion.

i)

Granskning av lägesrapporter om institutets ansträngningar att korrigera brister och minska risker som upptäckts under relevanta granskningar.

j)

Inhämtning av skriftliga utlåtanden från eller genomförande av intervjuer med relevant personal och institutets verkställande ledning.

a)

Granskning av dokumentationen av systemen för tidig varning.

b)

Granskning av metoden för kreditriskjustering och den dokumenterade analysen av överensstämmelsen med beräkningen av kapitalbaskraven.

c)

Granskning av den dokumenterade analysen av institutets riskjusterade resultat.

d)

Granskning av institutets riktlinjer för prissättning.

e)

Granskning av förfaranden för insamling och indrivning av skulder.

f)

Granskning av handböcker och rapporter om budgetering av riskkostnaderna.

g)

Granskning av ersättningspolitiken och protokoll från ersättningskommittén.

h)

Granskning av andra relevanta handlingar från institutet.

a)

Antalet exponeringar utan rating och gamla kreditvärderingar är oväsentliga.

b)

Interna riskklassificeringar och fallissemangs- och förlustsestimat spelar en viktig roll, särskilt vid följande:

a)

Prissättningen för varje enskild kreditfacilitet eller gäldenär.

b)

Det system för tidig varning som används för kreditriskhanteringen.

c)

Fastställandet och genomförandet av riktlinjer och processer för insamling och indrivning.

d)

Beräkningen av kreditriskjusteringar när det är förenligt med tillämpliga redovisningsregler.

e)

Ledningsorganets fördelning eller delegering av befogenheter för processen för godkännande av krediter till internkommittéer, den verkställande ledningen och personalen.

a)

Bedömningen av storleken på det interna kapital som enligt institutets uppfattning är tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som de är eller kan bli exponerade för i enlighet med artikel 73 i direktiv 2013/36/EU.

b)

Fördelningen av internt kapital på olika typer av risker, dotterföretag och portföljer.

a)

Förvaltningsberättelser.

b)

Översynen av kreditrisker på portföljnivå.

a)

Planeringen av internrevisionen.

b)

Utformningen av ersättningspolitiken.

a)

Riskklassificeringssystemen har använts inom institutets riskhanterings- och beslutsprocesser och processer för godkännande av krediter som avses i artikel 19.1 b.

b)

Det finns tillräcklig dokumentering av att riskklassificeringssystemen har fungerat effektivt under dessa tre år, särskilt vad gäller rapporterna för översyn, validering respektive revision.

a)

Ändamålsenligheten hos definitioner, processer och kriterier som institutet använder för att hänföra eller se över hänförande av exponeringar till riskklasser, vilket innefattar hanteringen av avvikelser, i enlighet med artikel 24.

b)

Den integritet i riskklassificeringen som avses i artikel 173 i förordning (EU) nr 575/2013, vilket innefattar riskklassificeringens oberoende samt översynen av riskklassificeringen i enlighet med artikel 25.

a)

Granskning av institutets relevanta riktlinjer och processer.

b)

Granskning av roller och ansvarsområden för enheter som ger upphov till eller förnyar exponeringar och enheter som ansvarar för att exponeringar hänförs till riskklasser.

c)

Granskning av relevanta protokoll från institutets interna organ, inbegripet ledningsorganet, eller kommittéer.

d)

Granskning av institutets interna rapporter gällande resultaten av riskklassificeringen.

e)

Granskning av relevanta iakttagelser från institutets internrevision eller en annan kontrollfunktion.

f)

Granskning av lägesrapporter om institutets arbete med att korrigera brister i riskklassificeringen eller översynsprocessen och med att minska risker som framkommit under relevanta revisioner.

g)

Inhämtning av skriftliga utlåtanden från eller genomförande av intervjuer med relevant personal och institutets verkställande ledning.

h)

Granskning av de kriterier som används av den personal som ansvarar för personlig bedömning när exponeringar hänförs till riskklasser.

a)

Granskning av dokumentationen om hur relevanta it-system fungerar.

b)

Utförande av stickprov och granskning av dokument som rör en gäldenärs egenskaper och upphovet till och hanteringen av exponeringar.

c)

Utförande av egna tester av institutets data eller krav på att institutet utför specifika tester.

d)

Granskning av andra relevanta handlingar från institutet.

a)

De förfaranden och mekanismer som finns är tillräckliga för att säkerställa konsekvent hänförande av gäldenärer eller faciliteter till ett lämpligt riskklassificeringssystem.

b)

De förfaranden och mekanismer som finns är tillräckliga för att säkerställa att varje exponering som institutet innehar har hänförts till en riskklass i enlighet med riskklassificeringssystemet.

c)

För exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker samt för aktieexponeringar i de fall ett institut tillämpar PD/LGD-metoden enligt artikel 155.3 i förordning (EU) nr 575/2013 finns det tillräckliga förfaranden och mekanismer för att säkerställa att alla exponeringar mot samma gäldenär hänförs till samma riskklass, vilket innefattar exponeringar mot olika affärsområden, avdelningar, geografiska lokaliseringar, juridiska personer inom gruppen och it-system, och för att säkerställa korrekt tillämpning av undantagen från kravet på att ha en riskklasskala för gäldenärer som uteslutande är ett uttryck för kvantifiering av risken för gäldenärens fallissemang för exponeringar som utgör specialutlåning, i enlighet med artikel 170.2 i förordning (EU) nr 575/2013, och av undantaget från skyldigheten att hänföra exponeringar mot samma gäldenär till samma riskklass, i enlighet med artikel 172.1 e i samma förordning.

d)

De definitioner och kriterier som används för hänförandet är tillräckligt detaljerade för att säkerställa att all ansvarig personal har en samsyn och konsekvent hänför till samma riskklasser inom alla affärsområden, avdelningar, geografiska lokaliseringar, juridiska personer inom gruppen, oavsett vilket it-system som används.

e)

De förfaranden och mekanismer som finns är tillräckliga för att erhålla relevant information om gäldenärer och faciliteter.

f)

Relevant, tillgänglig och aktuell information tas i beaktande.

g)

Vad gäller exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker samt aktieexponeringar i de fall institutet tillämpar PD/LGD-metoden tas både finansiell och icke-finansiell information i beaktande.

h)

I avsaknad av nödvändig information för att hänföra exponeringar till riskklasser, eller om den inte är aktuell, har institutet fastställt toleranser för definierade nyckeltal och fastställt regler så att detta tas i beaktande på ett lämpligt och försiktigt sätt.

i)

Finansiell information äldre än 24 månader anses vara förlegad och hanteras med försiktighet.

j)

Hänförandet till riskklasser ingår i processen för godkännande av krediter i enlighet med artikel 19.

k)

Kriterierna för hänförande till riskklasser överensstämmer med institutets utlåningsnormer och riktlinjer för behandling av problemtyngda gäldenärer och exponeringar.

a)

Det finns dokumenterade riktlinjer som fastställer skäl till och högsta tillåtna omfattning på avvikelser och som specificerar i vilket steg i riskklassificeringen som det är tillåtet med avvikelser.

b)

Avvikelserna är tillräckligt motiverade med hänsyn till skälen i de riktlinjer som anges i led a, och motiveringen är dokumenterad.

c)

Institutet utför regelbundet en analys av resultatet av exponeringar där man avvikit från ratingen, vilket innefattar en analys av avvikelser som utförts av varje enskild medarbetare som tillämpar avvikelser, och resultaten av denna analys tas i beaktande i beslutsprocessen på lämplig ledningsnivå.

d)

Institutet samlar in fullständig information om avvikelser, inbegripet information både före och efter avvikelserna, övervakar regelbundet antalet avvikelser och motiveringarna därvidlag och analyserar effekten av avvikelserna på modellens utveckling.

e)

Antalet avvikelser och motiveringarna av dessa tyder inte på någon betydande svaghet i klassificeringsmodellen.

a)

Grupper av kunder med inbördes anknytning enligt definitionen i förordning (EU) nr 575/2013 har identifierats.

b)

Information om riskklassificeringar och fallissemang hos andra relevanta enheter inom gruppen av kunder med inbördes anknytning tas i beaktande när en gäldenär hänförs till en riskklass på ett sådant sätt att riskklassen för varje relevant enhet inom gruppen avspeglar varje relevant enhets unika situation och deras förhållande till andra relevanta enheter inom gruppen.

c)

De fall där gäldenärer hänförs till en bättre riskklass än sitt moderföretag är dokumenterade och motiverade.

a)

Den personal och det ledningsorgan som ansvarar för det slutgiltiga godkännandet av hänförandet eller av översynen av hur exponeringar har hänförts till riskklasser sysslar inte med eller har inte ansvar för att ge upphov till eller förnya exponeringar.

b)

Den verkställande ledningen på enheter som ansvarar för det slutgiltiga godkännandet av hänförandet eller översynen av hur exponeringar hänförts till riskklasser och den verkställande ledningen på enheter som är ansvariga för att ge upphov till eller förnya exponeringar rapporterar till olika medlemmar i ledningsorganet eller till en av institutet utsedd relevant kommitté.

c)

Ersättningen till den personal och den ledning som ansvarar för det slutgiltiga godkännandet av hänförandet eller översynen av hur exponeringar hänförts till riskklasser är inte knuten till utförandet av uppgiften att ge upphov till eller förnya exponeringar.

d)

Samma riktlinjer som anges i led a, b och c tillämpas på avvikelser i klassen hushållsexponeringar.

a)

Tillräckliga och detaljerade riktlinjer har utfärdats för att specificera frekvensen på granskningen, och kriterierna för när det behövs mer frekventa granskningar tar hänsyn till högriskgäldenärer eller problemexponeringar, och dessa riktlinjer tillämpas konsekvent över tid.

b)

En översyn av hänförandet utförs inom tolv månader efter det att riskklassificeringen godkänts, och samtliga eventuella justeringar som visar sig vara nödvändiga under översynen utförs inom den tidsfristen.

c)

En översyn av riskklassificeringen utförs om ny väsentlig information om gäldenären eller exponeringen blir tillgänglig, och samtliga eventuella justeringar som visar sig vara nödvändiga under översynen utförs utan dröjsmål.

d)

Institutet har definierat kriterier och processer för bedömning av ny väsentlig information och behovet av ändrad riskklassificering, och dessa kriterier och processer tillämpas konsekvent.

e)

Den information som används vid översynen av hänförandet är aktuell.

f)

Om riskklassificeringen av praktiska skäl inte har setts över i enlighet med led a–e har tillräckliga riktlinjer införts för att identifiera, övervaka och åtgärda situationen, och åtgärder har vidtagits för att säkerställa att kraven i led a–e återigen uppfylls.

g)

Den verkställande ledningen informeras regelbundet om översyner av hur exponeringar hänförs till riskklasser och om alla fördröjningar av översyner av den klassificering som avses i led f.

h)

Det finns lämpliga riktlinjer för att effektivt införskaffa och regelbundet uppdatera relevant information, och detta återspeglas på lämpligt sätt i avtalsvillkoren med gäldenärerna.

a)

En detaljerad specifikation och praktisk tillämpning av kriterierna för identifiering av en gäldenärs fallissemang i enlighet med artikel 27.

b)

Stabiliteten och effektiviteten hos den process som används av institutet för att identifiera en gäldenärs fallissemang i enlighet med artikel 28.

c)

De kriterier och processer som används av institutet för att omklassificera en fallerande gäldenär till icke-fallerad status i enlighet med artikel 29.

a)

Granskning av institutets interna kriterier, riktlinjer och förfaranden för fastställande av huruvida ett fallissemang ägt rum (definitionen av fallissemang) och för behandling av fallerande exponeringar.

b)

Granskning av roller och ansvarsområden för de enheter och ledningsorgan som arbetar med identifiering av gäldenärers fallissemang och hantering av fallerande exponeringar.

c)

Granskning av relevanta protokoll från institutets interna organ, inbegripet ledningsorganet, eller kommittéer.

d)

Granskning av relevanta iakttagelser från institutets internrevision eller en annan kontrollfunktion.

e)

Granskning av lägesrapporter om institutets ansträngningar att korrigera brister och minska risker som upptäckts under relevanta granskningar.

f)

Inhämtning av skriftliga utlåtanden från eller genomförande av intervjuer med relevant personal och institutets verkställande ledning.

g)

Granskning av de kriterier som används av den personal som ansvarar för att manuellt hänföra en gäldenär eller exponering till fallissemangsstatus och återgå till icke-fallerad status.

a)

Granskning av funktionsdokumentationen till de it-system som används i processen för att identifiera en gäldenärs fallissemang.

b)

Utförande av stickprov och granskning av dokument som rör en gäldenärs egenskaper och upphovet till och hanteringen av exponeringar.

c)

Utförande av egna tester av institutets data eller krav på att institutet utför specifika tester.

d)

Granskning av andra relevanta handlingar från institutet.

a)

En lämplig riktlinje har införts för beräkning av antalet överskjutande dagar, vilket inbegriper ny indelning av exponeringar efter antalet kreditdagar och beviljande av förlängningar, ändringar eller uppskov, förnyelser och nettning av befintliga konton.

b)

Den definition av fallissemang som tillämpas av institutet omfattar åtminstone samtliga kriterier för fallissemang som anges i artikel 178.1 och 178.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

c)

Om ett institut använder mer än en definition av fallissemang inom sina juridiska personer ska tillämpningsområdet för varje definition av fallissemang vara tydligt specificerat, och skillnaden mellan definitionerna ska vara motiverade.

a)

Upplupen ränta intäktsförs inte längre.

b)

Händelser som utgör en specifik kreditriskjustering till följd av en betydande försämring av kreditkvaliteten.

c)

Försäljning av kreditförpliktelser som utgör en betydande kreditrelaterad ekonomisk förlust.

d)

Händelser som utgör en framtvingad omförhandling av kreditförpliktelsen.

e)

Händelser som omfattas av liknande skydd som en konkursansökan.

f)

Andra tecken på osannolikhet för betalning.

a)

Lämpliga förfaranden och mekanismer har införts i syfte att säkerställa att alla fallissemang identifieras i god tid, och särskilt att insamling och uppdatering av relevant information sker effektivt och tillräckligt ofta.

b)

Om identifieringen av en gäldenärs fallissemang bygger på en automatisk process utförs tester för att kontrollera att it-systemet har identifierat fallissemangen korrekt.

c)

Vad gäller den identifiering av en gäldenärs fallissemang som bygger på en personlig bedömning är kriterierna för bedömning av gäldenärerna och kriterierna för fallissemang tillräckligt detaljerat fastställda i internhandlingarna för att säkerställa att all personal som arbetar med identifiering av fallissemang tillämpar dem konsekvent.

d)

Om institutet tillämpar definitionen av fallissemang på gäldenärsnivå finns det lämpliga förfaranden och mekanismer som säkerställer att så snart en gäldenärs fallissemang har identifierats registreras samtliga exponeringar mot den gäldenären som fallerande i samtliga relevanta system på institutet och deras dotterbolag, affärsområden och geografiska lokaliseringar, och, i tillämpliga fall, moderbolagens och deras dotterbolags.

e)

Om hänförandet till fallissemangsstatus för alla exponeringar för en gäldenär såsom avses i led d fördröjs, efter att en eller flera av gäldenärens exponeringar fallerat, ska den fördröjningen inte leda till fel eller inkonsekvenser i riskhanteringen, riskrapporteringen, beräkningen av kapitalbaskraven eller användningen av data i riskkvantifiering.

a)

Det finns lämpliga förfaranden och mekanismer för att säkerställa att hänförande till fallissemangsstatus sker i enlighet med artikel 178.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 på grundval av den bedömning som anges i artikel 178.2 d i den förordningen och att de överensstämmer med den väsentlighetströskel som är relevant för en förfallen kreditförpliktelse enligt behöriga myndigheters definition i enlighet med den delegerade förordningen (EU) 2018/171.

b)

Processen för att räkna överskjutande dagar är förenlig med gäldenärens avtalsförpliktelser eller rättsliga förpliktelser, avspeglar delbetalningar och tillämpas konsekvent.

a)

Institutet har en tydlig policy med avseende på tillämpningen av definitionen av fallissemang för hushållsexponeringar antingen med avseende på gäldenären eller en enskild kreditfacilitet.

b)

Den policy som anges i led a är anpassad efter institutets riskhantering och tillämpas konsekvent.

c)

Om institutet tillämpar definitionen av fallissemang med avseende på en enskild kreditfacilitet

a)

Kriterierna för omklassificering fastställs för varje kriterium för fallissemang, och identifieringen och hanteringen av kreditförpliktelser som omfattas av framtvingad omförhandling är tydligt specificerade.

b)

Omklassificering är endast möjlig när inga kriterier för fallissemang längre föreligger och alla relevanta villkor för omklassificering är uppfyllda.

c)

Kriterierna och processerna för omklassificering har fastställts med försiktighet, i synnerhet så att de säkerställer att omklassificering till icke-fallerad status inte utförs om institutet förväntar sig att kreditförpliktelsen inte till fullo betalas såvida inte institutet tillgriper åtgärder såsom att realisera säkerheter.

a)

hänförandemetoder och deras genomförande i enlighet med artikel 60. Institutets

b)

Sekvensen för hänförande av exponeringar till exponeringsklasser i enlighet med artikel 61.

c)

Institutet ska ha tagit särskild hänsyn till klassen för exponeringar mot hushåll i enlighet med artikel 62.

a)

Granskning av institutets interna riktlinjer, förfaranden och hänförandemetoder.

b)

Granskning av relevanta protokoll från institutets interna organ, inbegripet ledningsorganet, eller kommittéer.

c)

Granskning av relevanta iakttagelser från institutets internrevision eller en annan kontrollfunktion.

d)

Granskning av lägesrapporter om institutets ansträngningar att korrigera brister och minska risker som upptäckts under relevanta granskningar.

e)

Inhämtning av skriftliga utlåtanden från eller genomförande av intervjuer med relevant personal och institutets verkställande ledning.

f)

Granskning av de kriterier som används av ansvarig personal för manuellt hänförande av exponeringar till exponeringsklasser.

a)

Utförande av stickprovskontroller och granskning av dokument om gäldenärernas egenskaper och om exponeringarnas ursprung och underhåll.

b)

Granskning av dokumentationen om hur relevanta it-system fungerar.

c)

Jämförelse av institutets data med offentligt tillgängliga data, inbegripet data som registrerats i EBA:s databas enligt artikel 115.2 i förordning (EU) nr 575/2013 eller i de behöriga myndigheternas databaser.

d)

Verifiering av huruvida institutet uppfyller kraven i kommissionens genomförandebeslut 2014/908/EU (7) om likvärdighet hos tillsyns- och regleringskrav i vissa tredje länder och territorier för behandlingen av exponeringar enligt förordning (EU) nr 575/2013.

e)

Utförande av egna tester av institutets data eller begäran att institutet utför tester som myndigheterna föreslagit.

f)

Granskning av andra relevanta handlingar från institutet.

a)

Metoderna ska vara fullt dokumenterade och uppfylla alla de krav som anges i artikel 147 i förordning (EU) nr 575/2013.

b)

Metoderna ska återspegla sekvensen för hänförande som anges i artikel 61.

c)

Metoderna ska inbegripa en förteckning över de tillsyns- och regleringskrav i tredjeländer som betraktas som likvärdiga med dem som tillämpas i unionen enligt genomförandebeslut 2014/908/EU i enlighet med artiklarna 107.4, 114.7, 115.4 och 116.5 i förordning (EU) nr 575/2013 om sådan likvärdighet krävs för hänförande av en exponering till en särskild klass.

a)

Förfarandena för inmatning och omvandling av data i it-systemen ska vara tillräckligt stabila för att garantera att varje exponering hänförs till en exponeringsklass på korrekt sätt.

b)

Personalen med ansvar för hänförande av exponeringar ska ha tillgång till tillräckligt detaljerade kriterier för att konsekvent kunna genomföra hänförandet.

c)

Hänförandet till aktieexponeringar, poster som representerar positioner i värdepapperisering och exponeringar som har särskilts som exponeringar för specialutlåning enligt artikel 147.8 i förordning (EU) nr 575/2013 ska genomföras av personal som är insatt i villkoren och de relevanta detaljer för transaktionen som avgör hur dessa exponeringar identifieras.

d)

Hänförandet ska ske med hjälp av senaste tillgängliga data.

a)

Institutet ska konsekvent skilja mellan exponeringar mot fysiska personer och mot små eller medelstora företag.

b)

I syfte att övervaka efterlevnaden av den gräns som anges i artikel 147.5 a (ii) i förordning (EU) nr 575/2013 ska institutet ha infört lämpliga förfaranden och mekanismer för följande:

a)

Marknadsförings- och försäljningsverksamhet.

b)

Typ av produkt.

c)

Riskklassificeringsprocess.

d)

Riskklassificeringssystem.

e)

Kreditbeslutsprocess.

f)

Metoder för kreditriskreducering.

g)

Övervakningsprocesser.

h)

Process för indrivning och återvinning.

a)

I syfte att kontrollera efterlevnaden av artikel 154.4 d och e i förordning (EU) nr 575/2013 ska de behöriga myndigheterna kontrollera följande:

b)

I syfte att kontrollera efterlevnaden av artikel 154.3 i förordning (EU) nr 575/2013 ska de behöriga myndigheterna kontrollera att alla exponeringar där säkerhet i form av fastigheter används i egna LGD-estimat enligt artikel 181.1 f i förordning (EU) nr 575/2013 tilldelas den korrelationskoefficient som anges i artikel 154.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

a)

Ändamålsenligheten hos de metoder som används vid utformningen av stresstester i enlighet med artikel 64.

b)

Stabiliteten i processen för organisering av stresstester i enlighet med artikel 65.

c)

Integreringen av stresstesterna i processerna för risk- och kapitalförvaltning i enlighet med artikel 66.

a)

Granskning av institutets interna riktlinjer, metoder och förfaranden för utformning och genomförande av stresstester.

b)

Granskning av institutets resultat från stresstesterna.

c)

Granskning av de roller och ansvarsområden som tillkommer de enheter och ledningsorgan som medverkar i utformningen, godkännandet och genomförandet av stresstesterna.

d)

Granskning av relevanta protokoll från institutets interna organ, inbegripet ledningsorganet, eller kommittéer.

e)

Granskning av relevanta iakttagelser från institutets internrevision eller en annan kontrollfunktion.

f)

Granskning av lägesrapporter om institutets ansträngningar att korrigera brister och minska risker som upptäckts under relevanta granskningar.

g)

Inhämtning av skriftliga utlåtanden från eller genomförande av intervjuer med relevant personal och institutets verkställande ledning.

a)

Granskning av dokumentationen om hur de it-system som används för stresstesterna fungerar.

b)

Begäran att institutet utför en beräkning av stresstestet som baseras på alternativa antaganden.

c)

Utförande av egna beräkningar av stresstester som baseras på institutets data för vissa typer av exponeringar.

d)

Granskning av andra relevanta handlingar från institutet.

a)

Testerna ska vara meningsfulla, tämligen konservativa och kunna identifiera effekterna av institutets totala kapitalkrav för kreditrisk inom ramen för allvarliga, men rimliga, recessionsscenarier.

b)

Testerna ska omfatta åtminstone alla viktiga internt riskklassificerade portföljer.

c)

Metoderna ska i lämplig utsträckning stämma överens med de metoder som institutet använder för stresstester för intern kapitalallokering.

d)

Dokumentationen av metoderna för stresstester, inbegripet interna och externa data samt expertutlåtanden, ska vara så pass detaljerad att tredje parter kan förstå motiven för de scenarier som valts och själva göra om stresstesterna.

a)

Identifiering av scenarier, däribland recessionsscenarier som är allvarliga men rimliga, samt justering enligt artikel 153.3 i förordning (EU) nr 575/2013 av det scenario som förutspår en försämring av kreditriskskyddsutfärdares kreditkvalitet.

b)

Bedömning av identifierade scenariers påverkan på institutets riskparametrar, riskklassmigration, förväntade förluster och beräkning av kapitalbaskrav för kreditrisk.

c)

Bedömning av tillräckligheten i kapitalbaskraven.

a)

Metoden för identifiering av en grupp ekonomiska drivkrafter.

b)

Metoden för uppbyggnad av stresscenarier, inbegripet hur allvarliga de är, hur länge de varar och sannolikheten att de inträffar.

c)

Metoden för projicering av effekterna av varje scenario på relevanta riskparametrar.

a)

Tillförlitligheten i det system som används för beräkningen av kapitalbaskrav i enlighet med artikel 68.

b)

Datakvaliteten i enlighet med artikel 69.

c)

Riktigheten i de metoder och förfaranden som införts för olika exponeringsklasser i enlighet med artikel 70.

d)

Organiseringen av processen för beräkning av kapitalbaskrav i enlighet med artikel 71.

a)

Granskning av institutets interna riktlinjer och förfaranden i fråga om processen för beräkning av kapitalbaskrav, inbegripet de datakällor, beräkningsmetoder och kontroller som tillämpas.

b)

Granskning av de relevanta roller och ansvarsområden som tillkommer olika enheter och interna organ som medverkar i processen för beräkning av kapitalbaskrav.

c)

Granskning av relevanta protokoll från institutets interna organ, inbegripet ledningsorganet, eller kommittéer.

d)

Granskning av dokumentationen om beräkningssystemets tester, inbegripet de scenarier som testerna omfattar samt deras resultat och godkännanden.

e)

Granskning av relevanta kontrollrapporter, inbegripet resultaten av avstämning av data som härrör från olika källor.

f)

Granskning av relevanta iakttagelser från institutets internrevision eller en annan kontrollfunktion.

g)

Granskning av lägesrapporter om institutets ansträngningar att korrigera brister och minska risker som upptäckts under relevanta granskningar.

h)

Inhämtning av skriftliga utlåtanden från eller genomförande av intervjuer med relevant personal och institutets verkställande ledning.

a)

Granskning av dokumentationen om hur de it-system som används för beräkningen av kapitalbaskrav fungerar.

b)

Begäran att institutet utför en beräkning i realtid av kapitalbaskrav för vissa typer av exponeringar.

c)

Utförande av egna stickprovskontroller av beräkningen av kapitalbaskrav utifrån institutets egna data för vissa typer av exponeringar.

d)

Utförande av egna tester av institutets data eller begäran att institutet utför tester som myndigheterna föreslagit.

e)

Granskning av andra relevanta handlingar från institutet.

a)

Riskparametrarna ska vara fullständiga, däribland i de fall där saknade parametrar har ersatts av normalvärden, och om ett sådant ersättande har gjorts ska det vara konservativt, motiverat och dokumenterat.

b)

Parametervärdena ska stämma överens med de reglerings- och minimivärden som anges i artiklarna 160–164 i förordning (EU) nr 575/2013.

c)

Data som används för beräkning av kapitalbaskraven ska stämma överens med data som används i andra interna processer.

d)

Tillämpningen av riskparametrar ska stämma överens med exponeringens egenskaper, och i synnerhet ska tilldelat LGD vara korrekt och överensstämmande med den typ av exponering och säkerhet som används för att säkra exponeringen enligt artiklarna 164 och 230.2 i förordning (EU) nr 575/2013.

e)

Beräkningen av exponeringen ska vara korrekt, och i synnerhet ska nettningsöverenskommelser och klassificering av poster utanför balansräkningen användas enligt artikel 166 i förordning (EU) nr 575/2013.

f)

Om PD/LGD-metoden tillämpas för aktieexponeringar ska klassificeringen av exponeringar och tillämpningen av riskparametrar stämma överens med artikel 165 i förordning (EU) nr 575/2013.

a)

Lämpliga mekanismer för kontroll och avstämning ska finnas för att se till att värdena för de riskparametrar som används i beräkningen av kapitalbaskrav stämmer överens med värdet för de parametrar som används för interna syften.

b)

Lämpliga mekanismer för kontroll och avstämning ska finnas för att se till att värdet av de exponeringar för vilka kapitalbaskraven beräknas stämmer överens med redovisningsuppgifterna.

c)

Beräkningen av kapitalbaskrav för alla exponeringar som ingår i institutets huvudbokföring ska vara fullständig, och uppdelningen mellan exponeringar enligt internmetoden och enligt schablonmetoden ska stämma överens med artiklarna 148 och 150 i förordning (EU) nr 575/2013.