Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/786 av den 10 februari 2022 om ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (Text av betydelse för EES)

(1)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 (2) bör ändras för att kreditinstitut som emitterar säkerställda obligationer bättre ska kunna efterleva å ena sidan det allmänna likviditetstäckningskravet under en stressperiod på 30 dagar, som fastställts i artikel 4.1 i den delegerade förordningen, och å andra sidan kravet på att likviditetsbufferten i säkerhetsmassan ska inneha likvida tillgångar som ska täcka nettolikviditetsutflödena för de närmaste 180 dagarna, som fastställts i artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 (3). I syfte att förtydliga några av de befintliga bestämmelserna och anpassa texten i den delegerade förordningen (EU) 2015/61 till definitionerna i förordning (EU) nr 575/2013 och i direktiv (EU) 2019/2162 är det nödvändigt att göra några ytterligare ändringar.

(2)

Det allmänna likviditetstäckningskrav som fastställs i artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2015/61 och det krav på en likviditetsbuffert i säkerhetsmassan som fastställs i artikel 16 i direktiv (EU) 2019/2162 medför en skyldighet för kreditinstitut som emitterar säkerställda obligationer att inneha en viss mängd likvida tillgångar för samma period på 30 kalenderdagar. Sådana kreditinstitut bör dock inte ha någon skyldighet att täcka samma utflöden med olika likvida tillgångar under samma period. För att åtgärda denna överlappning bör en ny ändring av inteckningskriteriet enligt det allmänna likviditetstäckningskravet införas. Genom denna ändring, tillsammans med de bestämmelser som redan föreskrivs genom artikel 7 i delegerad förordning (EU) 2015/61 och som fortfarande är tillämpliga för tillgångar som separerats i säkerhetsmassan, skulle man behandla situationer där separerade tillgångar uppfyller kriterierna för att på ett stabilitetsmässigt sunt sätt ses som ointecknade. Genom denna nya ändring skulle likvida tillgångar som innehas som en del av likviditetsbufferten i säkerhetsmassan behandlas som ointecknade tillgångar upp till och med beloppet för nettolikviditetsutflöden som härrör från det anknutna programmet för säkerställda obligationer.

(3)

Därtill gäller särskilda modeller för emission av säkerställda obligationer i vissa medlemsstater, vilka kännetecknas av särskilda rättsliga krav för emittenter av säkerställda obligationer i syfte att skydda investerare och som går utöver de krav som anges i direktiv (EU) 2019/2162. De emittenter av säkerställda obligationer som omfattas av sådana särskilda rättsliga krav genomför emissioner av säkerställda obligationer liknande de som genomförs av andra emittenter av säkerställda obligationer i EU och de har därför liknande likviditetsriskprofiler. De bidrar även med ett gott skydd för emittenter av säkerställda obligationer, särskilt genom användningen av icke obligatoriska övervärden i säkerhetsmassan för emission av sina program för säkerställda obligationer. Alla tillgångar som dessa emittenter av säkerställda obligationer innehar skulle dock ingå i säkerhetsmassor och därför anses vara intecknade, vilket skulle innebära att de inte fick ingå i likviditetstäckningskvotens likviditetsbuffert. En sådan situation skulle innebära att dessa emittenter av säkerställda obligationer överträdde sitt likviditetstäckningskrav i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 och i delegerad förordning (EU) 2015/61 och därmed bidra till att emittenter omfattas av olika villkor trots att deras tillsynsprofiler är liknande. För att kunna uppfylla de obligatoriska och icke obligatoriska kraven på övervärden i säkerhetsmassan för emission inom ramen för ett program för säkerställda obligationer begränsas dessa emittenter operativt till att emittera mindre prioriterade skulder. Dessa emittenters allmänna nettolikviditetsutflöde är högre än nettolikviditetsutflödet som härrör från de enda säkerställda obligationer som givits ut. Mot bakgrund av detta bör man införa ytterligare ändringar för att göra det möjligt att i vissa specifika och begränsade fall erkänna de tillgångar som innehas i säkerhetsmassan som ointecknade i syfte att uppfylla kraven på icke-obligatoriska övervärden i säkerhetsmassan. För att säkerställa att en sådan utvidgning av erkännandet av tillgångar som innehas i en säkerhetsmassa som ointecknade tillgångar är stabilitetsmässigt sund och överensstämmer med likviditetstäckningskraven bör emittenter av säkerställda obligationer uppfylla flera villkor. I synnerhet kan endast emittenter av säkerställda obligationer som enligt nationell rätt måste placera alla sina tillgångar i emissioner av säkerställda obligationer gynnas av en sådan bestämmelse, upp till och med den mängd tillgångar som behövs för att täcka det sammanlagda nettolikviditetsutflödet från emittenter av säkerställda obligationer.

(4)

Det är dessutom nödvändigt att fastställa bestämmelser för omvandling till pengar vad gäller bedömningen av likvida tillgångar som innehas i en likviditetsbuffert i säkerhetsmassan.

(5)

Med beaktande av rekommendationerna från Europeiska bankmyndigheten (EBA) i dess rapport av den 20 december 2013 (4) som utarbetats i enlighet med artikel 509.3 och 509.5 i förordning (EU) nr 575/2013 ska alla typer av obligationer som givits ut eller säkerställts av medlemsstaters nationella regeringar och centralbanker samt sådana som givits ut eller säkerställts av multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer ges nivå 1-status. I EBA:s rapport genomfördes en empirisk och kvalitativ analys avseende sådana obligationers högkvalitativa eller extremt högkvalitativa likviditet och kredit, och i denna dras slutsatsen att sådana obligationer uppfyller Baselstandarder vad gäller hög likviditets- och kreditkvalitet. Obligationer som givits ut av officiella exportkreditorgan, oberoende av organens organisationsstruktur, bör därför anses vara likvida tillgångar och därmed ges nivå 1-status.

(6)

Vissa av de villkor för förmånsbehandling av exponeringar i form av säkerställda obligationer som fastställts i artikel 129 i förordning (EU) nr 575/2013 har ändrats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2160 (5). Hänvisningar till den artikeln i delegerad förordning (EU) 2015/61 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

Delegerad förordning (EU) 2015/61 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

Denna förordning bör tillämpas tillsammans med de bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktiv (EU) 2019/2162 och med förordning (EU) nr 575/2013, i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2019/2160. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av det nya regelverk som fastställer de strukturella egenskaperna för emission av säkerställda obligationer och de ändrade kraven för förmånsbehandling bör denna förordnings tillämpningsdatum vara detsamma som datumet då medlemsstaterna ska börja tillämpa de bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktiv (EU) 2019/2162 och som det datum som förordning (EU) 2019/2160 ska börja tillämpas.

1.

I artikel 3 ska följande punkter läggas till som punkterna 13–16:

(*1)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 av den 27 november 2019 om utgivning av säkerställda obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer samt om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2014/59/EU (EUT L 328, 18.12.2019, s. 29).” "

2.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

3.

I artikel 8.4 ska följande läggas till som tredje stycke:

”Likvida tillgångar som innehas i en likviditetsbuffert i säkerhetsmassan ska anses uppfylla kravet i första stycket om kreditinstitutet kontinuerligt, och minst en gång per år, till pengar omvandlar likvida tillgångar som utgör ett tillräckligt representativt urval av dess innehav av tillgångar i likviditetsbufferten i säkerhetsmassan utan att dessa tillgångar behöver vara en del av den bufferten.”

4.

I artikel 10.1 ska led f ändras på följande sätt:

5.

I artikel 11 ska punkt 1 ändras på följande sätt:

6.

I artikel 12.1 ska led e ändras på följande sätt:

7.

I artikel 28 ska punkt 3 ändras på följande sätt:

8.

Artikel 32 ska ändras på följande sätt: