Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1193 av den 14 mars 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23 vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar innehållet i resolutionsplanen (Text av betydelse för EES)

(1)

När resolutionsmyndigheterna utarbetar resolutionsplaner bör de se till att beakta alla de delar som avses i artikel 12.7 a–s i förordning (EU) 2021/23. Standarderna för innehållet i resolutionsplanerna bör vara tillräckligt detaljerade för att säkerställa att resolutionsplanerna är målinriktade och användbara för genomförandet av resolutionsstrategier, samtidigt som de ger tillräcklig flexibilitet för att kunna beakta den nationella rättsliga ramen på området för insolvensrätt samt arten och komplexiteten i den centrala motpartens clearingverksamhet.

(2)

Alla delar som specificerar innehållet i resolutionsplanerna som regleras i artikel 12 i förordning (EU) 2021/23, bör ingå i resolutionsplanen, men resolutionsmyndigheten bör säkerställa att dessa delar återspeglas i resolutionsplanen på ett lämpligt sätt med beaktande av den centrala motpartens särskilda egenskaper, såsom arten och komplexiteten i den clearingverksamhet som den bedriver.

(3)

Den sammanfattning av huvudinslagen i resolutionsplanen som avses i artikel 12.7 a i förordning (EU) 2021/23 bör vara kortfattad och fokuserad, men samtidigt innehålla tillräckliga förklaringar för att täcka huvudinslagen i planen som ska lämnas till den centrala motparten. Sammanfattningen bör göra de centrala motparterna medvetna om viktiga åtgärder som de bör kunna utföra och uppgifter som de bör kunna lämna in. Sammanfattningen bör inriktas på var planen kan ha en väsentlig inverkan på den centrala motpartens återhämtnings- och krishanteringsplanering, och klargöra eventuella förväntningar från den centrala motparten när det gäller samarbete under resolutionsfasen och de åtgärder som kan påverka den centrala motpartens funktioner.

(4)

För att säkerställa resolutionsplanens övergripande lämplighet och proportionalitet bör den innehålla resolutionsscenarier och resolutionsstrategier. Resolutionsmyndigheten bör ha verktyg, i form av olika typer av möjliga scenarier, inbegripet kombinationer av scenarier, för att skapa relevanta och lämpliga scenarier för den centrala motparten, och en förteckning över viktiga aspekter som ska beaktas vid fastställandet av resolutionsstrategier för resolutionsscenarierna.

(5)

För att kunna ta hänsyn till särdragen i den tillämpliga nationella rättsliga ramen på insolvensområdet bör resolutionsmyndigheterna ges flexibilitet att noggrant överväga vissa aspekter av resolutionsplanering, såsom principen i artikel 60 i förordning (EU) 2021/23, och eventuella skillnader mellan borgenärernas rangordning enligt de nationella insolvensförfarandena och den förlustabsorberingsordning som fastställs i den förordningen. Denna övergripande flexibilitet framgår av denna förordning som anger de delar som ska återspeglas i resolutionsplanen, utan att det påverkar den flexibilitet som krävs enligt förordning (EU) 2021/23. De delar som anges i denna förordning hindrar inte heller resolutionsmyndigheten från att fastställa andra aspekter som ska återspeglas i resolutionsplanen.

(6)

För att underlätta och säkerställa ett effektivt genomförande av resolutionsplanen är det viktigt, om resolutionsmyndigheten har bedömt vissa aspekter av den centrala motparten annorlunda än i de centrala motparternas egen bedömning enligt återhämtningsplanen, att sådana skillnader beaktas mot bakgrund av en möjlig inverkan på ett snabbt genomförande av resolutionsplanen. Om eventuella skillnader identifieras bör resolutionsmyndigheten därför beakta dem i resolutionsplanen och bedöma dem för att förstå deras eventuella inverkan på genomförandet av resolutionsplanen.

(7)

För att säkerställa att resolutionsplaner vid behov kan genomföras effektivt i god tid är det viktigt att resolutionsmyndigheterna i möjligaste mån har testat tillämpningen av den planerade resolutionsplanen genom detaljerade testprocesser och testförfaranden. Sådana tester bör inbegripa att skicka e-post och information för att säkerställa att alla förplanerade åtgärder som rör hur och när vissa åtgärder ska vidtas och hur och när viss information ska samlas in fungerar under stressade förhållanden och att eventuella hinder som upptäcks korrigeras för att i möjligaste mån säkerställa att de beräknade tidsramarna sannolikt respekteras.

(8)

För att säkerställa att anställda i centrala positioner stannar kvar hos den centrala motparten under resolutionsfasen bör resolutionsmyndigheten försöka bedöma och föregripa de incitamentsstrukturer som ska användas, eventuellt inte bara kopplade till de centrala motparternas framtida vinster, utan även till direkta ersättningar, och överväga hur man, i förekommande fall, kan säkerställa tillräcklig personal genom att överväga korttidsanställningar, utbyten, tillfälliga tilldelningar eller konsultarrangemang för anställda, så att de centrala motparterna har den kompetens de behöver.

(9)

För att säkerställa ett snabbt och effektivt samarbete med de myndigheter vars behörighetsområden skulle påverkas av en central motparts fallissemang, och som är företrädda i resolutionskollegiet enligt definitionen i artikel 4 i förordning (EU) 2021/23, bör resolutionsmyndigheten utarbeta och regelbundet testa arrangemangen för att underrätta resolutionskollegiet och meddela all relevant information.

(10)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har lämnat in till kommissionen efter samråd med Europeiska systemrisknämnden.

(11)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning grundar sig på, gjort en analys av möjliga kostnader och fördelar, och begärt in råd från intressentgruppen för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).

a)

Huvudinslagen i de fastställda resolutionsstrategierna och de underliggande huvudscenarierna i resolutionsplanen, där åtskillnad ska göras mellan obeståndshändelser, icke-obeståndshändelser och en kombination av dessa.

b)

En kort sammanfattning av huvudinslagen i resolutionsplanen med avseende på vart och ett av leden i artikel 12.7 b–s i förordning (EU) 2021/23 med fokus på följande aspekter som är relevanta för den centrala motparten:

a)

De marknader där den centrala motparten är verksam, de affärsområden som anses vara centrala för den centrala motparten och de clearingtjänster som den centrala motparten erbjuder.

b)

Den centrala motpartens samverkansöverenskommelser eller den centrala motpartens ömsesidiga beroenden, inbegripet den centrala motpartens tjänsteleverantörer.

c)

Den centrala motpartens kapital och kapitalstruktur, inbegripet beloppen för förfinansierade avsatta egna medel.

d)

Den centrala motpartens tillsynsmässiga krav, inbegripet ändringar av obeståndsfondens metoder, ramar för hantering av marginalsäkerheter och likviditetsrisker, investeringsstrategier, riktlinjer för säkerheter och avveckling.

e)

Den centrala motpartens icke-tillsynsmässiga krav, inbegripet organisatoriska aspekter, såsom organisationsstruktur, driftskontinuitet och utkontraktering, och väsentliga ändringar av den centrala motpartens uppföranderegler, inbegripet sammansättningen av den centrala motpartens medlemskap och ändringar i fråga om separering och överförbarhet.

f)

Den centrala motpartens ägarstruktur och ledningens incitamentsstrukturer.

g)

Resolutionsscenarier och resolutionsstrategier.

a)

En beskrivning av de funktioner som resolutionsmyndigheten betraktar som kritiska.

b)

Om det finns väsentliga skillnader jämfört med återhämtningsplanens förteckning över kritiska funktioner, en detaljerad beskrivning av de huvudsakliga skälen till att resolutionsmyndigheten har bedömt de kritiska funktionerna annorlunda, de väsentliga effekterna av sådana olika bedömningar och hur detta skulle kunna påverka den centrala motpartens möjlighet till resolution.

c)

En beskrivning av de viktigaste beroendeförhållandena mellan kritiska funktioner och kritiska ömsesidiga beroenden, och av centrala interna och externa arrangemang och processer, inbegripet verksamhet, it-förfaranden, en förteckning över personal i viktiga befattningar och huvudsakliga tjänsteleverantörer som är nödvändiga för att den centrala motparten ska kunna fortsätta att tillhandahålla sina kritiska funktioner, eller andra aspekter som kan vara nödvändiga för att överväga en eventuell överföring av en del av eller hela den centrala motpartens verksamhet till en annan finansmarknadsinfrastruktur eller broinstitut, om detta ingår i den föreslagna resolutionsstrategin.

d)

En beskrivning av hur kritiska funktioner skulle kunna åtskiljas från icke-kritiska funktioner i ekonomiska, operativa och rättsliga termer, inbegripet uppgifter om hur resolutionsmyndigheten har bedömt de väsentliga effekterna av en sådan åtskillnad på berörda parter, inbegripet

e)

En sammanfattning av hur den centrala motpartens föreslagna strategi för att separera den centrala motpartens kritiska funktioner från dess andra funktioner, eller inte, kan påverka bedömningen av möjligheten till resolution för den centrala motparten.

f)

En kartläggning av kritiska funktioner för identifierade juridiska enheter och den centrala motpartens viktigaste affärsområden.

a)

Slutsatserna av bedömningen av möjligheten till resolution, inbegripet åtminstone huruvida resolution av den centrala motparten är möjlig på grundval av resolutionsmyndighetens överväganden enligt artikel 15.2 i förordning (EU) 2021/23.

b)

En beskrivning av hur resolutionsmyndigheten har bedömt i vilken utsträckning resolution av den centrala motparten är möjlig utan att förutsätta några av de finansieringsarrangemang som anges i artikel 15.1 a, b och c i förordning (EU) 2021/23.

c)

En beskrivning av resolutionsmyndighetens motivering för att överväga möjligheten att tillämpa resolutionsverktygen på ett sätt som uppfyller resolutionsmålen.

d)

En beskrivning av resolutionsmyndighetens bedömningar av den information som mottagits från den centrala motparten enligt artikel 15.3 i förordning (EU) 2021/23, med angivande av huruvida resolutionsmyndigheten instämmer i den centrala motpartens bedömning av avsaknaden av hinder.

e)

En beskrivning med närmare uppgifter om när och hur möjligheten till resolution senast har bedömts av resolutionsmyndigheten.

f)

En beskrivning av tillgängligheten till de planerade tillgångarna och rättigheterna för den centrala motparten och om sådana tillgångar skulle kunna användas vid resolution eller om sådan användning eller överföring skulle kunna hindras av direkta och indirekta deltagares återstående intressen i dessa tillgångar eller av rättsliga begränsningar, såsom den rättsliga mekanism genom vilken säkerheten ställs, inbegripet huruvida säkerhet ställs som säkerhetsrätt, pant eller genom äganderättsöverföring.

g)

En beskrivning av var och en av de frågor som resolutionsmyndigheten ska beakta vid bedömningen av en central motparts möjlighet till resolution i enlighet med avsnitt C i bilagan till förordning (EU) 2021/23.

a)

Om ett väsentligt hinder har identifierats, en beskrivande sammanfattning av de åtgärder som krävs enligt artikel 16 i förordning (EU) 2021/23 för att identifiera eventuella nödvändiga förändringar av den centrala motpartens struktur, verksamhet eller riskhanteringsramar och finansiella resurser, eller eventuella åtgärder för att förbättra den centrala motpartens möjlighet till resolution, och tidsplanen för att slutföra de begärda ändringarna.

b)

En beskrivning av eventuella hinder som åtgärdats eller undanröjts i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) 2021/23 under en period på två år före den aktuella översynen av hindren enligt artikel 15 i den förordningen.

a)

En beskrivning av metoden för att fastställa värdet på och möjligheten att avyttra kritiska funktioner och tillgångar, såsom den centrala motpartens viktigaste affärsområden, verksamhet och tillgångar, främst med inriktning på aspekter som skulle kunna påverka värderingen, såsom volatilitet på marknaden, otillgänglighet och/eller osäkerhet om marknadspriser, tidsbegränsningar och rättsliga frågor.

b)

Om den metod som beskrivs i led a väsentligt avviker från den värderingsmetod som tillämpas enligt återhämtningsplanen, en beskrivning av de huvudsakliga skälen till att resolutionsmyndigheten har bedömt värderingsmetoden annorlunda och, i förekommande fall, de väsentliga effekterna av en sådan skillnad.

a)

En beskrivning av arrangemangen mellan resolutionsmyndigheten och den centrala motparten som säkerställer tillgång till och utbyte av information och hur den centrala motparten kommer att upprätthålla de informationssystem och kontroller som snabbt kan producera och tillhandahålla relevanta data och relevant information till resolutionsmyndigheten. Sådana arrangemang som inbegriper förfaranden för att datera informationen och tillhandahålla standardiserade uppdateringar vid väsentliga förändringar.

b)

En förteckning över den information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) 2021/23 och en beskrivning av hur den centrala motparten har planerat att säkerställa att sådan information alltid hålls uppdaterad och tillgänglig för resolutionsmyndigheten.

a)

En beskrivning av de finansiella resurser som kan behövas enligt resolutionsplanen, med tydlig åtskillnad mellan finansieringsbehoven för solvens- respektive likviditetssyften, inbegripet övergripande beskrivningar av de eventuella finansiella resurser som sannolikt kommer att krävas i samband med genomförandet av resolutionsstrategin, inbegripet relevanta resolutionsscenarion.

b)

Om inte alla avtalsenliga skyldigheter och andra arrangemang har verkställts innan den centrala motparten försatts i resolution, en förhandsbedömning av eventuella problem med fullgörandet av sådana skyldigheter och arrangemang när det gäller resurser för finansiering av resolutionsåtgärder, och av huruvida sådana identifierade problem kan inverka negativt på möjligheten att uppnå resolutionsmålen i tid.

c)

En beskrivning av potentiella källor till resolutionsfinansiering, inbegripet de viktigaste finansieringsvillkoren, väsentliga förutsättningar för deras användning, tidpunkten för deras tillgänglighet och eventuella krav på säkerheter i den mån de är tillgängliga på förhand.

d)

En beskrivning och analys av hur och när den centrala motparten får ansöka om att nyttja centralbanksfaciliteter, i enlighet med kravet att resolutionsplaner inte ska förutsätta tillgång till centralbanksfaciliteter till några andra villkor än standardmässiga villkor.

e)

En beskrivning och identifiering av tillgångar som kan utnyttjas och huruvida de förväntas klassificeras som säkerhet, och hur en sådan förväntan om utnyttjande av tillgångarna kan skapa inteckningar, främst med avseende på värde och utnyttjande av sådana tillgångar.

a)

Minst nio resolutionsscenarier som utformats på grundval av den matris för utarbetande av resolutionsscenarier som anges i bilagan eller en förteckning över resolutionsscenarier som omfattar alla de ”typer av scenarier” som anges i bilagan, om detta är relevant för den centrala motparten, och som kan utformas på olika sätt.

b)

En beskrivning av de resolutionsscenarier som valts ut på grundval av resolutionsmyndighetens bedömning med beaktande av den centrala motpartens särskilda egenskaper och komplexitetsgrad, liksom eventuella ytterligare scenarier som utformats i resolutionsplanen.

c)

Resolutionsmyndigheten ska inkludera kvantitativa bedömningsverktyg för varje typ av scenario, om möjligt beroende på tillgången till data, som ska användas för att kvantifiera resolutionsscenariernas effekter. Om inga uppgifter finns tillgängliga och inte kan genereras efter att rimliga ansträngningar har gjorts, ska resolutionsmyndigheten i möjligaste mån genomföra och i planen återspegla en kvalitativ bedömning av verktygen, inbegripet närmare uppgifter om i vilken utsträckning en kvantitativ bedömning har gjorts för ett visst scenario.

d)

En beskrivning av de valda resolutionsstrategierna för resolutionsscenarierna, med angivande av följande:

a)

En beskrivning av alla kritiska ömsesidiga beroenden som har identifierats i resolutionsplanen.

b)

Om identifierade ömsesidiga beroenden enligt led a medför väsentliga skillnader jämfört med återhämtningsplanens förteckning över kritiska ömsesidiga beroenden, en detaljerad beskrivning av de huvudsakliga skälen till att resolutionsmyndigheten har bedömt kritiska ömsesidiga beroenden annorlunda och eventuella väsentliga konsekvenser för tillämpningen av resolutionsplanen på grund av de olika bedömningarna av kritiska ömsesidiga beroenden och hur detta kan påverka den centrala motpartens möjlighet till resolution.

c)

En beskrivning av de olika typerna av enheter med ömsesidiga beroenden i förhållande till den centrala motparten, inbegripet en förteckning över alla relevanta intressenter, inkluderat den centrala motpartens direkta och indirekta deltagare, om de kan identifieras, ägare, leverantörer av finansiella tjänster såsom tillhandahållare av likviditet, avvecklingsbanker eller avvecklingsagenter, plattformar, investeringsagenter, banker, förvaringsinstitut och andra tjänsteleverantörer, inbegripet it-leverantörer och datatjänstleverantörer, och sammankopplade finansmarknadsinfrastrukturer, och deras relevans för resolutionsförfarandet.

d)

En beskrivning av bedömningen av de enheter som avses i led c med ömsesidigt beroende gentemot i förhållande till den centrala motparten, som omfattar deras betydelse för den centrala motparten, i synnerhet varför de skulle anses vara kritiska eller inte och om den centrala motpartens förmåga att fortsätta att tillhandahålla sina kritiska funktioner är beroende av dessa enheter.

e)

En beskrivning av förfaranden för utkontraktering till kritiska tjänsteleverantörer som omfattar en del av den centrala motpartens kärnverksamhet, inbegripet när en annan enhet fastställer priser och tillhandahåller system för clearing, marginalsäkerhetsberäkningar eller andra väsentliga delar av den centrala motpartens verksamhet.

f)

En beskrivning av hur enheter som konstaterats ha ett kritiskt ömsesidigt beroende i förhållande till gentemot den centrala motparten enligt led a har bedömts och hur eventuella identifierade risker har begränsats och hanterats, inbegripet rättslig verkställbarhet och rättsliga begränsningar för arrangemang såsom kvittning och nettning, för att säkerställa driftskontinuitet vid resolution.

g)

En beskrivning av hur man i resolutionsplanen har begränsat väsentliga problem som kan orsakas av att leverantören av utkontrakterade kritiska tjänster eventuellt underlåter att uppfylla sina förpliktelser i samband med utkontrakteringen.

h)

En beskrivning av hur resolutionsplanen har återspeglat den potentiella effekten av att tillämpa resolutionsverktygen på eventuella samverkande centrala motparter, som omfattar överföring av infordran av medel vid resolution eller värderingsavdrag på vinster på variantionssäkerhet via en samverkansöverenskommelse.

i)

En beskrivning av möjliga effekter på andra finansmarknadsinfrastrukturer som är kopplade till den centrala motparten, inbegripet genom att bedöma betydelsen av den centrala motpartens deltagande i dessa enheter, inbegripet huruvida den centrala motpartens resolution skulle kunna orsaka spridning genom finansmarknadsinfrastrukturer genom att utlösa obeståndsförfaranden i finansmarknadsinfrastrukturer eller lämna andra företag utan tillgång till finansmarknadsinfrastrukturer.

a)

En beskrivning av den koncern som den centrala motparten tillhör och en förteckning över de koncernenheter som den centrala motparten har kopplingar till, en bedömning av vilka koncernenheter som ska betraktas som kritiska ömsesidiga beroenden inom koncernen och en beskrivning av de ömsesidiga beroenden inom koncernen som identifierats i resolutionsplanen.

b)

Om sådana identifierade ömsesidiga beroenden medför väsentliga identifierade skillnader jämfört med återhämtningsplanens förteckning över kritiska ömsesidiga beroenden inom koncernen och, om det finns skillnader, en detaljerad beskrivning av de huvudsakliga skälen till att resolutionsmyndigheten har bedömt den kritiska ömsesidiga beroendet inom koncernen annorlunda och eventuella väsentliga effekter till följd av de olika bedömningarna och hur detta i förekommande fall kan påverka den centrala motpartens möjlighet till resolution.

c)

En beskrivning av resolutionsåtgärdernas inverkan på andra affärsområden för kritiska enheter inom koncernen och kritiska juridiska enheter, inbegripet om resolutionsåtgärder skulle påverka andra enheters förmåga att fortsätta sin verksamhet.

d)

En beskrivning av hur berörda enheter inom koncernen skulle kunna ge finansiellt stöd antingen på förhand eller på frivillig basis.

e)

En beskrivning av rättslig verkställbarhet eller rättsliga begränsningar som kan påverka ömsesidiga beroenden inom koncernen.

f)

En beskrivning av de riskreducerande åtgärder som rör de kritiska ömsesidiga beroenden inom koncernen som kommer att säkerställa driftskontinuitet vid resolution, beroende på vad som är nödvändigt för att upprätthålla kontinuiteten i den centrala motpartens kritiska funktioner.

a)

Samtliga väsentliga operationer och system, och en beskrivning av hur sådana väsentliga operationer och system ska bedömas och upprätthållas genom att tillhandahålla identifierade alternativ för fortsatt tillgång till infrastrukturer, processer och operativa arrangemang för att upprätthålla den centrala motpartens fortsatta operativa processer enligt förteckningen i artikel 12.7 m i förordning (EU) 2021/23, och de viktigaste resultaten av bedömningen.

b)

De alternativ som identifierats för att upprätthålla den finansiella resiliensen.

c)

De alternativ som identifierats för att säkerställa att avtal upprätthålls, inbegripet klausuler om avtalsenlig resiliens, resolutionssäkra klausuler och begränsningar av uppsägningsrätten vid resolution.

d)

De alternativ som identifierats för att säkerställa att interna avtal kan upprätthållas under resolutionsfasen, inbegripet affärsmässiga prissättningsstrukturer och fortsatt tillgång till operativa tillgångar.

e)

De olika arrangemang som redan ingåtts inom ramen för resolutionsplanen för att säkerställa kontinuiteten i den operativa verksamhet som förtecknas i artikel 12.7 m i förordning (EU) 2021/23 under resolution.

f)

Hur resolutionsplanen, med hjälp av identifierade alternativ, gör det möjligt för den centrala motparten att fortsätta att tillhandahålla oavbrutna kritiska clearingtjänster, bland annat genom att använda tillfälliga lösningar, såsom en köpare eller ett broinstitut som använder befintlig personal och infrastruktur, eller, om det inte är möjligt att utveckla sådana lösningar i förväg, en förteckning över alternativ som kan tillämpas vid resolution och en förteckning över den information som krävs för att utarbeta sådana arrangemang och avtal med kort varsel.

a)

Hur det planeras att resolutionsmyndigheten och den oberoende värderingsmannen ska erhålla de uppgifter som är nödvändiga för att genomföra den värdering som avses i artikel 24 i förordning (EU) 2021/23.

b)

Information och förfaranden för att i god tid och på lämpligt sätt säkerställa tillgänglighet av de uppgifter som är nödvändiga för värdering, särskilt enligt avdelning V, kapitel II i förordning (EU) 2021/23, och med avseende på möjligheten att avyttra, särskilt enligt kraven på saluföring vid försäljning av affärsverksamhet och broinstitutsverktyg.

c)

Hur relevanta marknadsdata samlas in, lagras, struktureras, organiseras och uppdateras av den centrala motparten och hur sådana marknadsdata som är relevanta för resolutionsplanen utarbetas och valideras så nära värderingsdatumet som möjligt.

d)

Hur finansiella rapporter och tillsynsrapporter utarbetas av den centrala motparten och uppdateras regelbundet, och hur sådan finansiell information utarbetas, specificeras och valideras så nära värderingsdagen som möjligt, och visar att värderingarna av tillgångar och skulder är fullständiga.

e)

Hur detaljnivån på informationen planeras vara tillräcklig för att resolutionsmyndigheten och den oberoende värderingsmannen ska kunna vidta åtgärder inom ramen för resolutionsplanen, genom att ange krav på den detaljnivå som krävs för värderingen, inbegripet när informationen måste innehålla uppgifter om positioner post för post eller portfölj för portfölj, transaktioner och säkerheter och den centrala motpartens eget kapital.

f)

De regler, nyckelmetoder, antaganden och bedömningar som den centrala motparten använder för att utarbeta finansiella rapporter och tillsynsrapporter.

g)

Hur information organiseras, märks och struktureras och hur den kan användas och analyseras av resolutionsmyndigheten och den oberoende värderingsmannen på ett effektivt och säkert sätt för att säkerställa att resolutionsmyndigheten har den information som krävs för att vidta åtgärder enligt resolutionsplanen.

a)

En beskrivning av de olika anställningskategorierna och hur de ska informeras och hanteras i en resolutionssituation, och planens uppskattade inverkan på den centrala motpartens olika anställningskategorier.

b)

En beskrivning av hur man kan begränsa förlusten av anställda i nyckelpositioner före resolutionen och hur man kan skapa effektiva incitament i en resolutionsfas för att behålla anställda i nyckelpositioner som identifierats på grundval av sitt värde och sin betydelse under en resolutionsfas, varvid bland annat följande ska beaktas: i) eventuella föreskrivande förfaranden som måste följas vid resolution, ii) bedömningar av incitamentsstrukturernas förväntade effektivitet, iii) möjligheten att ändra anställningskontrakt, arbetsvillkor och organisation under en resolutionsfas, och iv) en uppskattning av eventuella tillkommande kostnader i samband med att anställda i nyckelpositioner behålls eller rekryteras, inbegripet en bedömning av eventuella tillkommande kostnader med beaktande av relevanta nationella regler för kompensation och ersättning under resolution.

c)

En beskrivning av kommunikationsplanen för de anställda, inbegripet en beskrivning av planerade samrådsförfaranden med de anställda under resolutionsförfarandet, med beaktande av eventuella nationella regler och system för dialog med arbetsmarknadens parter, ledningen, ägarna och fackföreningarna.

a)

En kommunikationsplan med följande uppgifter:

b)

Kommunikationsplanens operativa arrangemang och förfaranden, kriterierna för tillämpning av kommunikationsstrategin, kommunikationsplanens lämplighet och hur planen uppnår målet att säkerställa att den centrala motpartens kommunikations- och informationsplan uppfyller målet att vara transparent.

c)

Uppgifter som skiljer mellan rättsligt erforderliga formella underrättelser och frivillig information med en beskrivning av hur man i resolutionsplanen har beaktat olika rättsliga krav på offentliggörande av information, särskilt om sådan information skulle kunna påverka kritiska tjänster på finansmarknaden och om den centrala motparten är ett börsnoterat företag eller ägs av ett börsnoterat företag.

d)

Hur man i resolutionsplanen har bedömt eventuella väsentliga negativa marknadsreaktioner på resolutionen av en central motpart och hur planen kan begränsa sådana potentiellt negativa marknadsreaktioner vid offentliggörande av information.

a)

De grundläggande verksamheter och system som identifierats inom ramen för resolutionsplanen.

b)

Om de identifierade verksamheterna och systemen skiljer sig väsentligt från de grundläggande verksamheter och system som identifierats i återhämtningsplanen, en beskrivning av de huvudsakliga skälen till att resolutionsmyndigheten har bedömt de grundläggande verksamheterna och systemen annorlunda, eventuella väsentliga effekter till följd av de olika bedömningarna och hur detta kan påverka den centrala motpartens möjlighet till resolution.

c)

Hur sådana grundläggande verksamheter och system identifieras, vilka kriterier som tillämpas och vilka tröskelvärden som används för att skilja dem från den centrala motpartens andra verksamheter och system som inte ska betraktas som grundläggande verksamheter och system.

a)

De förfaranden och processer som ska följas när resolutionskollegiet underrättas och, i synnerhet, information om distributionslistor, dokumentmallar och tidsfrister för hur och när resolutionskollegiet ska informeras.

b)

Förfarandena för att hålla distributionslistorna uppdaterade.

c)

Arrangemangen för att testa resolutionskollegiets underrättelseprocess, inbegripet information om omfattningen och intervallen för sådana tester och förfaranden för att åtgärda eventuella brister såsom fel, missförstånd eller förseningar.

a)

En bedömning av huruvida det är möjligt att föra över positioner och därmed sammanhängande tillgångar till en annan central motpart, inbegripet en bedömning av genomförbarheten och det sannolika resultatet samt en bedömning av situationen där överförbarheten eller överföringen i slutändan inte är möjlig.

b)

Hur den centrala motparten sparar relevanta uppgifter om positioner på kunders samlingskonton och separerade konton i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (3) och hur den centrala motparten kan tillhandahålla uppgifter om de resurser och system som finns för att upprätthålla aktuell information som snabbt kan tillhandahållas vid resolution för att säkerställa att kundpositioner hos den centrala motparten, där det är möjligt att identifiera dem, kan identifieras och eventuellt överföras.

c)

Åtgärder för att underlätta överförbarheten för positioner och därmed sammanhängande tillgångar hos den centrala motpartens clearingmedlemmar och kunder från den centrala motparten på obestånd till en annan central motpart eller ett broinstitut.