Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2462 av den 22 augusti 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 genom fastställande av närmare bestämmelser för landningsskyldigheten för vissa demersala bestånd i västra Medelhavet

(1)

Genom förordning (EU) 2019/1022 upprättas en flerårig plan för demersala fisken i västra Medelhavet. Genom artikel 14 i den förordningen ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera den förordningen genom att fastställa närmare bestämmelser för landningsskyldigheten för alla bestånd av arter i västra Medelhavet som omfattas av landningsskyldigheten och för oavsiktliga fångster av pelagiska arter i de fisken som nyttjar bestånden i enlighet med den bestämmelsen.

(2)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2066 (2) föreskrivs genomförandet av landningsskyldigheten för vissa demersala bestånd i västra Medelhavet, vilken är tillämplig från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 december 2024. I förordningen fastställdes också ett undantag grundat på hög överlevnadsgrad till och med den 31 december 2022 för tre arter musslor: Venusmusslor (Venus spp. och Venerupis spp.) och pilgrimsmussla (Pecten jacobaeus).

(3)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/2288 (3) förlängdes giltighetstiden för undantaget grundat på hög överlevnadsgrad från landningsskyldigheten för pilgrimsmussla (Pecten jacobaeaus) och venusmusslor (Venerupis spp.) till och med den 31 december 2023 och för venusmusslor (Venus spp.) till och med den 31 december 2024.

(4)

Den 3 maj 2023 lade Spanien, Frankrike och Italien (högnivågruppen Pescamed) fram en inledande gemensam rekommendation för kommissionen med förslag om förlängning av vissa undantag från landningsskyldigheten för demersala fisken i västra Medelhavet, efter att ha beaktat synpunkterna från den rådgivande nämnden för Medelhavet (Medac).

(5)

STECF utvärderade den inledande rekommendationen den 15 juni 2023 (4).

(6)

Den 28 juni 2023 lämnade högnivågruppen Pescamed in en uppdaterad gemensam rekommendation.

(7)

I enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (5) har kommissionen beaktat den uppdaterade gemensamma rekommendationen från Pescamed mot bakgrund av STECF:s bedömning av den inledande gemensamma rekommendationen för att säkerställa att den uppdaterade gemensamma rekommendationen är förenlig med de berörda i unionen gällande bevarandeåtgärderna, inbegripet landningsskyldigheten.

(8)

Kommissionen har även tagit hänsyn till i) att den förestående utvärderingen av landningsskyldigheten (6) förväntas ge mer information om landningsskyldighetens ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet, relevans och mervärde, och ii) att STECF har påpekat (7) att den nuvarande processen för att utvärdera gemensamma rekommendationer är ineffektiv, att det krävs ytterligare överväganden om hur den kan vidareutvecklas och att sådana överväganden skulle göra det möjligt att diskutera problem rörande uppgifter och nya sätt att förbättra genomförandet av landningsskyldigheten.

(9)

I västra Medelhavet fångas dessutom flera arter samtidigt, i mycket varierande kvantiteter, vilket försvårar en strategi inriktad på ett enskilt bestånd. De arterna fångas dessutom av fartyg för småskaligt fiske och landas på många olika landningsplatser som är geografiskt spridda längs kusten, vilket resulterar i oproportionella kostnader för hantering av oönskade fångster.

(10)

Vidare har de berörda medlemsstaterna i sin uppdaterade gemensamma rekommendation förnyat sitt åtagande att genomföra nya undersökningar och att öka fiskeredskapens selektivitet i enlighet med resultaten av pågående forskningsprogram, för att minska och begränsa oönskade fångster och i synnerhet fångster som understiger minsta referensstorlek för bevarande. Vidare åtog sig medlemsstaterna att fastställa ytterligare fredningsområden på grundval av STECF:s utlåtande, för att minska dödligheten hos ungfisk, när det finns belägg för en hög koncentration av ungfisk.

(11)

STECF noterade även att den kombinerade strategin för undantag av mindre betydelse omfattar en bred grupp arter med mycket skilda utkastnivåer, men ansåg att en strategi med en sådan bred täckning fungerar med tanke på komplexiteten i fisket i västra Medelhavet. STECF ansåg vidare att enskilda undantag av mindre betydelse som omfattar en enda art sannolikt skulle resultera i många separata undantag, som skulle vara lika svåra att övervaka.

(12)

Liksom i den inledande gemensamma rekommendationen föreslås i den uppdaterade gemensamma rekommendationen en förlängning av det undantag grundat på överlevnadsgrad som föreskrivs i artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 och som fastställts för musslor, närmare bestämt venusmusslor (Venerupis spp.) och pilgrimsmussla (Pecten jacobaeus) som fångas med mekaniska skrapredskap. STECF noterade att de redskap som används rapporteras vara mycket selektiva, att fisket regleras genom krav på att exemplar saluförs levande på samma sätt som andra liknande musselarter som uppvisar hög överlevnadsgrad vid skörd med samma redskap och att de mängder som landas är så små att det är svårt att genomföra en studie. Vidare har Högnivågruppen Pescamed åtagit sig att utveckla särskilt utformade överlevnadstester för dessa arter avseende västra Medelhavet. Av de skäl som anges i detta skäl och i skälen (7)–(10) anser kommissionen därför att det begärda undantaget bör beviljas från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2027.

(13)

Liksom i den inledande gemensamma rekommendationen föreslås i den uppdaterade gemensamma rekommendationen en förlängning av undantaget grundat på överlevnadsgrad för fläckpagell (Pagellus bogaraveo) som fångas med krokar och linor. STECF noterade att resultaten från flera projekt visade på goda överlevnadsnivåer, men att den information som lagts fram inte är slutgiltig. Dessutom har högnivågruppen Pescamed åtagit sig att utveckla kompletterande försök och ombordobservationer så att den höga överlevnadsgraden för fläckpagell kan grundas på observationer i fångenskap; denna verksamhet kommer att inledas med deltagande av yrkesfiskare. Av de skäl som anges i detta skäl och i skälen (7)–(10) anser kommissionen därför att det begärda undantaget bör beviljas från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2027.

(14)

Liksom i den inledande gemensamma rekommendationen föreslås i den uppdaterade gemensamma rekommendationen en förlängning av undantaget grundat på överlevnadsgrad för languster (Palinuridae) och hummer (Homarus gammarus) som fångas med nätredskap och med tinor och fällor. STECF noterade att nya studier har lämnats in till stöd för undantaget och att dessa studier är tillräckligt solida för att påvisa överlevnadsförmåga, tyder på god överlevnad och att frisläppande av exemplar som inte uppfyller storlekskraven i havet är fördelaktigt för fisket. Av de skäl som anges i detta skäl och i skälen (7)–(10) anser kommissionen därför att det begärda undantaget bör beviljas från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2027.

(15)

Liksom i den inledande gemensamma rekommendationen föreslås i den uppdaterade gemensamma rekommendationen en förlängning av undantagen av mindre betydelse för kummel (Merluccius merluccius) och mullar (Mullus spp.) som fångas med bottentrålar. STECF noterade att ny information har lämnats, att nya studier och ny forskning har genomförts och att de oproportionella kostnaderna har underbyggts i rimlig grad. Av de skäl som anges i detta skäl och i skälen (7)–(10) anser kommissionen därför att de begärda undantagen bör beviljas från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2027.

(16)

Liksom i den inledande gemensamma rekommendationen föreslås i den uppdaterade gemensamma rekommendationen en förlängning av undantagen av mindre betydelse för havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea), guldsparid (Sparus aurata) och djuphavsräkan (Parapenaeus longirostris), som fångas med bottentrålar. STECF noterade att ny information har lämnats, att nya studier och ny forskning har genomförts och att de oproportionella kostnaderna har underbyggts i rimlig grad. Av de skäl som anges i detta skäl och i skälen (7)–(10) anser kommissionen därför att de begärda undantagen bör beviljas från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2027.

(17)

Liksom i den inledande gemensamma rekommendationen föreslås i den uppdaterade gemensamma rekommendationen en förlängning av undantaget av mindre betydelse för havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), som fångas med nät och grimgarn. STECF noterade att ny information har lämnats, att nya studier och ny forskning har genomförts och att de oproportionella kostnaderna har underbyggts i rimlig grad samt konstaterade att de genomförda studierna visar att det inte är möjligt att öka fiskeredskapens selektivitet. Av de skäl som anges i detta skäl och i skälen (7)–(10) anser kommissionen att det begärda undantaget bör beviljas från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2027.

(18)

Liksom i den inledande gemensamma rekommendationen föreslås i den uppdaterade gemensamma rekommendationen en förlängning av undantaget av mindre betydelse för kummel (Merluccius merluccius) och mullar (Mullus spp.) som fångas med nät och grimgarn. STECF erkände resultaten av vissa av de projekt som genomförts och ser fram emot resultaten av de pågående projekt som medlemsstaterna håller på att ta fram med avseende på de specifika egenskaperna hos nät och grimgarn. Av de skäl som anges i detta skäl och i skälen (7)–(10) anser kommissionen att det begärda undantaget bör beviljas från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2027.

(19)

Liksom i den inledande gemensamma rekommendationen föreslås i den uppdaterade gemensamma rekommendationen en förlängning av undantaget av mindre betydelse för havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), som fångas av fartyg som använder krokar och linor. STECF konstaterade att de studier som lämnats in visar att detta redskap är ytterst selektivt. Dessutom är det undantag som föreslås ett undantag på 1 %. Av de skäl som anges i detta skäl och i skälen (7)–(10) anser kommissionen att undantaget bör beviljas från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2027.

(20)

De undantag av mindre betydelse som föreskrivs i denna akt är tillämpliga på flera arter som fångas samtidigt, i mycket varierande kvantiteter, vilket försvårar en strategi inriktad på ett enskilt bestånd. Undantagen är även tillämpliga när dessa bestånd fångas av fartyg för småskaligt fiske och landas vid många olika landningsplatser som är geografiskt spridda längs kusten. Dessa arter omfattas av minsta referensstorlekar för bevarande enligt bilaga IX till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 ( (8) och inte, i detta skede, av fångstbegränsningar, vilket gör att artikel 15.8 och 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte kan genomföras.

(21)

Undantaget för arter med hög överlevnadsgrad är tillämpligt på bestånd som fångas av fartyg för småskaligt fiske och som landas på många olika landningsplatser som är geografiskt spridda längs kusten. Dessa arter omfattas av minsta referensstorlekar för bevarande enligt bilaga IX till förordning (EU) 2019/1241 och inte, i detta skede, av fångstbegränsningar, vilket gör att artikel 15.8 och 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte kan genomföras.

(22)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning påverkar direkt planeringen av fiskeåret för unionsfartygen och den ekonomiska verksamhet som är knuten därtill och därför, samt av rättssäkerhetsskäl, bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2024.

(1)

AKFM:s geografiska delområden: AKFM:s (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet) geografiska delområden såsom de definieras i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011 (9).

(2)

Västra Medelhavet: AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10,11.1, 11.2 och 12.