Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2738 av den 28 september 2023 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2011 om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter

KAPITEL I:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

KAPITEL II:

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

KAPITEL III:

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

KAPITEL IV:

AVSNITT 1:

39.

40.

41.

42.

AVSNITT 2:

43.

44.

AVSNITT 3:

45.

46.

AVSNITT 4:

47.

48.

49.

AVSNITT 5:

50.

51.

52.

53.

54.

55.

56.

57.

58.

59.

AVSNITT 6:

60.

61.

62.

63.

64.

BILAGA I:

BILAGA II:

BILAGA III:

DEL 1:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

DEL 2:

KAPITEL I:

8.

KAPITEL II:

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

DEL 3:

KAPITEL I:

18.

KAPITEL II:

19.

20.

21.

22.

23.

DEL 4:

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

DEL 5:

35.

36.

37.

DEL 6:

38.

39.

TILLÄGG I

TILLÄGG II

BILAGA 1:

BILAGA 2:

TILLÄGG III

TILLÄGG IV

TILLÄGG V

BILAGA IV:

BILAGA V:

BILAGA VI:

BILAGA VII:

BILAGA VIII:

BILAGA IX:

BILAGA X:

BILAGA XI:

BILAGA XII:

BILAGA XIII:

a)

Det huvudsakliga syftet med överenskommelsen om statsstödda exportkrediter, i detta dokument kallad konsensusöverenskommelsen, är att tillhandahålla en ram för en ordnad användning av statsstödda exportkrediter.

b)

Konsensusöverenskommelsen syftar till att skapa lika villkor för statsstöd såsom det definieras i artikel 5 a och därmed uppmuntra konkurrens mellan exportörerna på grundval av de exporterade varornas och tjänsternas kvalitet och pris snarare än de förmånligaste finansiella villkoren för statsstöd.

a)

Parterna förbinder sig att utbyta information med icke-parter om anmälningar rörande statsstöd enligt artikel 5 a.

b)

Varje part ska i en konkurrenssituation på ömsesidig grund besvara förfrågningar från en icke-part rörande de finansiella villkoren för dess statsstöd, på samma sätt som den skulle göra vid en förfrågan från en part.

a)

Statsstöd kan ges i följande former:

b)

Konsensusöverenskommelsen ska tillämpas på bundet bistånd; de förfaranden som anges i kapitel IV ska även tillämpas på handelsrelaterat obundet bistånd.

c)

Konsensusöverenskommelsen ska inte tillämpas på export av militär utrustning och jordbruksprodukter.

d)

Statsstöd får inte beviljas om det klart kan bevisas att kontraktet har upprättats med en köpare i ett land som inte utgör varornas slutliga destination, huvudsakligen med syftet att få längre återbetalningstid.

a)

Export av nya koleldade elproduktionsanläggningar, eller delar därav, vilket innefattar alla komponenter, all utrustning, allt materiel och alla tjänster (inbegripet utbildning av personal) som direkt krävs för uppförande och idrifttagning av sådana kraftverk. Att lägga till en ny koleldad elproduktionsenhet till en befintlig anläggning ska betraktas som en ny koleldad elproduktionsanläggning.

b)

Exportleverans av utrustning till befintliga koleldade elproduktionsanläggningar, såvida inte samtliga följande villkor är uppfyllda:

c)

Förbuden i punkterna a och b är inte tillämpliga på koleldade elproduktionsanläggningar med anordningar för effektiv avskiljning, lagring och användning av koldioxid eller ombyggnad av befintliga koleldade elproduktionsanläggningar för att installera anordningar för avskiljning, lagring och användning av koldioxid, enligt vad som anges i projektkategori B, typ 1 i tillägg I till bilaga I.

d)

Parterna är överens om att, om någon av parterna så begär, göra en översyn av teknik, som kan komma att utvecklas i framtiden, för minskning av koldioxidutsläpp som inte sker genom avskiljning, lagring och användning av koldioxid, i syfte att göra undantag från punkterna a och b ovan. Parterna ska enhälligt besluta om ett införande av eventuella framtida undantag.

e)

Bestämmelserna i punkterna a–d ovan ska ses över senast den 31 december 2022, i syfte att bidra till det gemensamma målet att hantera klimatförändringarna, med beaktande av följande:

a)

Följande sektorsöverenskommelser är en del av konsensusöverenskommelsen:

b)

En part i antingen bilaga I, II eller IV kan tillämpa bestämmelserna om statsstöd i respektive sektorsöverenskommelse på export av varor och/eller tjänster som omfattas av den relevanta sektorsöverenskommelsen. I fråga om bilaga I eller II gäller att om en sektorsöverenskommelse inte innehåller någon bestämmelse som motsvarar en bestämmelse i konsensusöverenskommelsen ska parterna i sektorsöverenskommelsen tillämpa konsensusöverenskommelsens bestämmelse.

c)

Vad gäller export av varor och/eller tjänster som omfattas av bilaga III ska de parter som även är parter i den sektorsöverenskommelsen tillämpa sektorsöverenskommelsens bestämmelser.

a)

Länder i kategori I är höginkomstländer (2) inom OECD. Alla övriga länder tillhör kategori II.

b)

Klassificeringen av länder ska göras med hjälp av följande kriterier och förfaranden:

c)

Ett land byter kategori först efter att ha tillhört samma kategori enligt Världsbankens lista två år i följd.

a)

Parterna ska kräva att köpare av varor och tjänster som beviljas statsstöd gör kontantbetalningar motsvarande minst 15 % av exportkontraktsvärdet vid eller före kredittidens början såsom denna definieras i bilaga XIII. För bedömning av kontantbetalningar kan exportkontraktsvärdet sänkas i motsvarande grad om transaktionen innehåller varor och tjänster från ett tredjeland för vilka inget statsstöd ges. Finansiering/försäkring på 100 % av premien är tillåten. Premien kan antingen ingå i exportkontraktsvärdet eller inte. Innehållna garantibelopp som betalas efter kredittidens början ska inte anses vara kontantbetalningar i detta sammanhang.

b)

Statsstöd för sådana kontantbetalningar får endast ges i form av försäkring och garantier mot ordinära förkreditrisker.

c)

Med undantag för punkterna b och d ska parterna bevilja statsstöd för högst 85 % av exportkontraktsvärdet, inklusive leveranser från tredjeland men exklusive lokala kostnader.

d)

Parterna får ge statsstöd till lokala kostnader under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a)

Återbetalningstiden får inte överstiga de exporterade varornas och tjänsternas livslängd eller, i förekommande fall, livslängden för det projekt till vilket varor och tjänster exporteras.

b)

Trots artikel 12 a ska den längsta återbetalningstiden vara 15 år.

c)

Trots artikel 12 b ska den längsta återbetalningstiden för varje kraftverk (3) som inte är berättigat till stöd enligt bilaga I eller II vara 12 år.

d)

Parten ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 44 när statsstöd kommer att tillhandahållas för alla transaktioner med en återbetalningstid på mer än tio år och med ett kreditvärde på minst 10 miljoner SDR.

a)

Återbetalning av en exportkredits kapitalbelopp ska normalt sett ske i lika stora och regelbundna amorteringar eller, när så är lämpligt (t.ex. när stöd tillhandahålls för leasingtransaktioner eller för export av fristående maskiner eller utrustning), i lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet och räntan i kombination.

b)

Kapitalbeloppet ska återbetalas med högst ett års intervall med början senast ett år efter kredittidens början.

c)

Ränta ska betalas med högst sex månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början. Vid årlig återbetalning av kapitalbeloppet ska ränta betalas med högst tolv månaders intervall med början senast tolv månader efter kredittidens början.

d)

Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte kapitaliseras.

e)

Om det är vederbörligen motiverat av en obalans i tidssamstämmigheten för medel som finns tillgängliga för gäldenären och den skuldbetalningsprofil som tillåts enligt parametrarna i punkterna a och b ovan, eller om amorteringsplanen inte motsvarar gäldenärens eller projektets fria kassaflöde, får exportkrediter tillhandahållas inom ramen för följande begränsningar:

f)

Parten ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 44 när statsstöd tillhandahålls i enlighet med artikel 13 e ovan för alla transaktioner med ett kreditvärde på minst 10 miljoner SDR. I sådana anmälningar ska parterna bland annat tillhandahålla

a)

Med ränta avses inte något av följande:

b)

Om statsstöd ges i form av direkt kredit/finansiering eller refinansiering kan premien antingen läggas till räntesatsens nominella värde eller utgöras av en separat avgift; bägge komponenterna ska specificeras separat för parterna.

a)

Parter som lämnar statligt finansieringsstöd till lån med fast ränta ska tillämpa relevanta marknadsreferensräntor (CIRR) som minimiräntesatser. CIRR är räntesatser som fastställs enligt följande principer:

b)

Det statliga finansieringsstödet ska varken helt eller delvis uppväga eller kompensera den lämpliga kreditriskpremie för risken för utebliven betalning som ska tas ut i enlighet med artikel 20.

a)

Minimipremiesatsen ska fastställas på grundval av följande faktorer:

b)

Minimipremiesatserna ska uttryckas i procent av kreditens kapitalbelopp som om premien i sin helhet skulle tas ut när krediten utnyttjas för första gången. En förklaring av hur minimipremiesatserna ska beräknas, inbegripet den matematiska formeln, anges i bilaga VI.

c)

Oavsett bestämmelseland ska de premiesatser som tas ut av parterna för marknadsriktvärdestransaktioner, dvs. transaktioner med slutliga gäldenärer/garanter (dvs. kreditriskenheter) i ett land i kategori 0, ett höginkomstland inom OECD och ett höginkomstland inom euroområdet (4), eller som omfattar en multilateral eller regional institution som parterna är eniga om generellt är befriad från de bestämmelser om penningkontroll och kapitalöverföring som gäller i det land där den är belägen (5), fastställas i varje enskilt fall. För att säkerställa att de premiesatser som tas ut för transaktioner som involverar gäldenärer, och garanter där så är lämpligt, i sådana länder inte underskrider priserna på den privata marknaden ska parterna tillämpa följande förfaranden, varvid de ska använda sig av överenskomna regler för att omräkna riktvärdesprissättning till premie:

d)

På länderna med den högsta risken i kategori 7 ska man i princip tillämpa premiesatser som är högre än de minimipremiesatser som fastställts för denna kategori; dessa premiesatser ska fastställas av den part som lämnar statsstöd.

e)

Vid beräkningen av minimipremiesatsen för en transaktion ska den tillämpliga landriskklassificeringen vara klassificeringen av gäldenärens land och den tillämpliga köparriskklassificeringen vara gäldenärens klassificering (11), såvida inte säkerhet i form av en rättsligt giltig och verkställbar oåterkallelig och ovillkorad on demand-garanti för hela återbetalningsåtagandet under kreditens hela giltighetstid har ställts av en tredje part som är kreditvärdig för den skuld som garantin avser. Vid en tredjepartsgaranti får en part välja att tillämpa landriskklassificeringen av det land där garanten är etablerad och garantens köparriskkategori (12).

f)

Kriterierna och villkoren för tillämpning av tredjepartsgaranti enligt de situationer som beskrivs i första och andra strecksatserna i punkt e ovan anges i bilaga VIII.

g)

Vid beräkningen av minimipremiesats ska riskhorisonten vara lika med halva utbetalningsperioden jämte hela återbetalningsperioden, varvid återbetalningen av exportkrediten förutsätts följa det normala mönstret, dvs. halvårsvisa lika stora amorteringar av kapitalbeloppet jämte upplupen ränta som börjar betalas sex månader från och med kredittidens början. Återbetalningsperioden för exportkrediter som inte följer det normala mönstret beräknas som återbetalningsperioden (uttryckt i lika stora halvårsvisa amorteringar) enligt följande formel: återbetalningsperioden = (återbetalningsperiodens vägda genomsnittliga livslängd –0,25) / 0,5.

h)

Parter som väljer att tillämpa en minimipremiesats med avseende på en tredjepartsgarant som finns i ett annat land än gäldenären ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 43.

a)

Landkreditrisken består av följande fem beståndsdelar:

b)

Länderna klassificeras i åtta riskkategorier (0–7). Minimipremiesatser har fastställts för kategorierna 1–7 men inte för kategori 0, eftersom landrisken anses vara försumbar för länderna i denna kategori. Kreditrisken för transaktioner i länder i kategori 0 gäller i första hand gäldenärs-/garantrisken.

c)

Klassificeringen av länderna (13) görs enligt metoden för klassificering av länder i riskkategorier, vilken omfattar följande:

d)

Klassificeringar av länder i riskkategorier ska kontinuerligt bevakas och ses över minst en gång om året och ändringar till följd av metoden för klassificering av länder i riskkategorier ska omedelbart meddelas av sekretariatet. När ett land omklassificeras i en lägre eller högre landriskkategori ska parterna senast fem arbetsdagar efter det att omklassificeringen meddelats av sekretariatet ta ut premiesatser motsvarande minst de minimipremiesatser som gäller för den nya landriskkategorin.

e)

Landriskklassificeringen ska offentliggöras av sekretariatet.

a)

För samtliga länder som klassificeras med hjälp av metoden för klassificering av länder i riskkategorier enligt artikel 22 d ska risken på staten bedömas i syfte att fastställa vilka statliga enheter som undantagsvis

b)

Vilka statliga enheter som uppfyller kriterierna i punkt a ska fastställas med hjälp av den metod för bedömning av risken på stat som parterna har utarbetat och enats om.

c)

Förteckningen över de statliga enheter som har fastställts uppfylla kriterierna i punkt a ska kontinuerligt övervakas och ses över minst en gång om året och ändringar till följd av metoden för bedömning av risken på stat ska omedelbart meddelas av sekretariatet.

d)

Förteckningen över de statliga enheter som har fastställts enligt punkt b ska offentliggöras av sekretariatet.

a)

Köparriskklassificeringarna ska baseras på det kreditbetyg för gäldenärens/garantens prioriterade osäkrade skulder som har fastställts av parten.

b)

Trots vad som sägs i punkt a får transaktioner med ett kreditvärde på högst 5 miljoner SDR klassificeras på transaktionsbasis, dvs. efter tillämpning av eventuella kreditförstärkningar för köparrisken. Oavsett hur dessa transaktioner klassificeras berättigar de emellertid inte till några avdrag i fråga om tillämpning av kreditförstärkningar för köparrisken.

c)

Statliga gäldenärer och garanter klassificeras i köparriskkategori SOV/CC0.

d)

Undantagsvis kan icke-statliga gäldenärer och garanter klassificeras i köparriskkategorin ’bättre än risk på stat’ (SOV+) om (15)

e)

Parterna ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 44 för transaktioner

f)

Om det föreligger konkurrens om en viss transaktion och konkurrerande parter har klassificerat gäldenären/garanten i olika köparriskkategorier, ska de konkurrerande parterna försöka komma överens om en gemensam klassificering av köparrisken. Om det inte nås någon överenskommelse om en gemensam klassificering, ska den eller de parter som har klassificerat gäldenären/garanten i en högre köparriskkategori inte hindras från att tillämpa den lägre köparriskkategorin.

a)

En exportkreditprodukts kvalitet är avhängig huruvida den är en försäkring, garanti eller direkt kredit/finansiering. En försäkringsprodukts kvalitet är avhängig huruvida räntan är täckt under karenstiden (dvs. karenstiden för skadereglering, alltså den period som förflyter mellan förfallodagen för gäldenärens betalning och den dag då försäkringsgivaren är skyldig att ersätta exportören/finansinstitutet) utan premiepåslag.

b)

Alla befintliga exportkreditprodukter som tillhandahålls av parterna ska klassificeras i någon av följande tre produktkategorier:

a)

Parterna får tillämpa följande metoder för landriskminimering, vars närmare tillämpning anges i bilaga X:

b)

Parter som tillämpar en minimipremiesats som avspeglar användningen av landriskminimering ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 43.

c)

Ingen landriskminimering ska tillämpas på marknadsriktvärdestransaktioner.

a)

Parterna får tillämpa följande kreditförstärkningar för köparrisken, som gör det möjligt att tillämpa en kreditförstärkningsfaktor som överstiger 0:

b)

Definitionen av kreditförstärkningar för köparrisken och maximivärden för kreditförstärkningsfaktorn för både gäldenärer i kategorierna 1–7 och marknadsriktvärdesgäldenärer anges i bilaga X.

c)

Kreditförstärkningar för köparrisken kan användas separat eller i kombination med följande begränsningar:

d)

Parterna ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 44 för transaktioner med en icke-statlig gäldenär/garant där kreditförstärkningar för köparrisken resulterar i tillämpning av en kreditförstärkningsfaktor som överstiger 0, eller närhelst kreditförstärkningar för köparrisken används i en marknadsriktvärdestransaktion som resulterar i en prissättning under motsvarande TCMB-minimipremiesats.

a)

För att bedöma om minimipremiesatserna är tillräckliga, och vid behov möjliggöra justeringar uppåt eller nedåt, ska instrument för uppföljning av premier användas parallellt för övervakning och justering av minimipremiesatserna.

b)

Instrumenten för uppföljning av premier ska bedöma om minimipremiesatserna är tillräckliga med avseende på både den faktiska erfarenheten hos de institut som tillhandahåller statsstödda exportkrediter och privatmarknadsinformationen om prissättningen på kreditrisker.

a)

Parterna har enats om att bestämmelser i fråga om exportkrediter och bundet bistånd bör komplettera varandra. Bestämmelserna för exportkrediter bör baseras på öppen konkurrens och marknadskrafternas fria spel. Bestämmelserna för bundet bistånd bör möjliggöra att utländska medel tillhandahålls de länder, sektorer eller projekt som har ringa eller ingen tillgång till marknadsfinansiering. Bestämmelserna för bundet bistånd bör säkerställa bästa möjliga kostnads-nyttoförhållande, minimera snedvridning av handeln och bidra till att medlen används effektivt i utvecklingssyfte.

b)

Konsensusöverenskommelsens bestämmelser om bundet bistånd ska inte tillämpas på multilaterala eller regionala institutioners biståndsprogram.

c)

Dessa principer föregriper inte DAC:s (OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd) synpunkter när det gäller kvaliteten på bundet och obundet bistånd.

d)

En part får begära ytterligare information om bundenhetsgraden hos alla former av bistånd. Om det råder tvivel om huruvida en finansieringspraxis omfattas av den definition av bundet bistånd som anges i bilaga XIII ska givarlandet lägga fram bevisning till stöd för varje påstående om att detta bistånd i själva verket är obundet i enlighet med definitionen i bilaga XIII.

a)

Offentligt utvecklingsbistånd i form av lån enligt definitionen i DAC Guiding Principles for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance (1987) (DAC:s vägledande principer för kombinerad finansiering och bundet och delvis obundet utvecklingsbistånd).

b)

Offentligt utvecklingsbistånd i form av gåvobistånd enligt definitionen i DAC Guiding Principles for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance (1987).

c)

Andra offentliga flöden, inbegripet gåvobistånd och lån men inte statsstödda exportkrediter som är förenliga med konsensusöverenskommelsen.

d)

En kombination, t.ex. en blandning, rättslig eller faktisk, som kontrolleras av givaren, långivaren eller låntagaren och där minst två av ovanstående och/eller nedanstående finansieringskomponenter ingår:

a)

Kombinerad finansiering kan genomföras i olika former, t.ex. blandade krediter, blandad finansiering, samfinansiering, parallell finansiering eller enskilda integrerade transaktioner. Deras främsta kännetecken är följande:

b)

Huruvida en kombination eller bindning är faktisk bestäms av bl.a. följande faktorer:

c)

Följande bruk hindrar inte att det kan fastställas att det förekommer en faktisk kombination eller bindning:

a)

Inget bundet bistånd ska ges till länder vars BNI per capita enligt Världsbankens uppgifter ligger över den övre gränsen för lägre medelinkomstländer. Världsbanken gör årligen en ny beräkning av detta tröskelvärde (17). Ett land omklassificeras först efter det att dess kategori enligt Världsbanken varit oförändrad två år i följd.

b)

Klassificeringen av länder ska göras med hjälp av följande kriterier och förfaranden:

a)

Bundet bistånd ska inte omfatta offentliga eller privata projekt som normalt skulle vara kommersiellt bärkraftiga om de finansierades på marknadens eller konsensusöverenskommelsens villkor.

b)

De främsta kriterierna (s.k. nyckeltest) för om ett projekt är stödberättigat är

c)

Nyckeltesten enligt punkt b är avsedda att beskriva hur ett projekt bör värderas för att det ska kunna bestämmas om det bör finansieras med sådant bistånd eller med exportkrediter på marknadsmässiga villkor eller konsensusöverenskommelsens villkor. Genom samrådsförfarandet enligt artiklarna 47–49 förväntas med tiden ett erfarenhetsmaterial samlas som ger mer exakt förhandsvägledning, för såväl exportkredit- som biståndsorgan, om gränsen mellan de båda projektkategorierna.

d)

En part som önskar tillhandahålla bistånd för varor och/eller tjänster som omfattas av sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för fartyg ska bekräfta att fartyget inte förs under ett öppet register under återbetalningstiden, att det på ett tillfredsställande sätt försäkrats att den slutliga ägaren är bosatt i mottagarlandet, inte är ett vilande dotterbolag till ett utländskt intresse och har förbundit sig att inte sälja fartyget utan de inhemska myndigheternas tillstånd.

a)

Tekniskt bistånd: bundet bistånd där det offentliga utvecklingsbiståndet endast består av tekniskt samarbete som har ett värde av antingen mindre än 3 % av transaktionens sammanlagda värde eller en miljon SDR, varvid det lägsta värdet ska gälla.

b)

Små projekt: kapitalprojekt på mindre än 1 miljon SDR som finansieras helt genom utvecklingsbistånd i form av gåvobistånd.

a)

Bestämmelserna i artiklarna 32 och 33 ska inte tillämpas på bundet bistånd med en förmånlighetsgrad på minst 80 %, med undantag av bundet bistånd inom ramen för ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 31.

b)

Bestämmelserna i artikel 33 ska inte tillämpas på bundet bistånd med ett värde av mindre än 2 miljoner SDR, med undantag av bundet bistånd inom ramen för ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 31.

c)

Bundet bistånd till de minst utvecklade länderna enligt FN:s definition ska inte omfattas av bestämmelserna i artiklarna 32 och 33.

d)

Parterna ska i positiv anda överväga ett snabbt förfarande för det bundna biståndet mot bakgrund av de särskilda omständigheterna:

e)

Trots artiklarna 32 och 33 får en part undantagsvis tillhandahålla stöd genom att använda sig av någon av följande möjligheter:

a)

Det diskonto som används för att beräkna ett låns förmånlighetsgrad i en given valuta, dvs. det differentierade diskontot, får ändras årligen den 15 januari och beräknas på följande sätt (18):

b)

Bastidpunkten för beräkningen av förmånlighetsgraden ska vara kredittidens början enligt bilaga XIII.

c)

Vid beräkning av den sammanlagda förmånlighetsgraden i ett kombinerat finansieringspaket ska förmånlighetsgraden anses vara noll för följande krediter, medel och betalningar:

Betalningar vid eller före kredittidens början som inte anses vara kontantbetalningar ska inbegripas vid beräkningen av förmånlighetsgraden.

d)

Diskonto vid matchning: Vid matchning av bistånd avses med identisk matchning en matchning till en identisk förmånlighetsgrad som beräknats med gällande diskonto vid tidpunkten för matchningen.

e)

Lokala kostnader och inköp i tredjeland ska inbegripas vid beräkningen av förmånlighetsgraden endast om de finansieras av givarlandet.

f)

Ett finansieringspakets sammanlagda förmånlighetsgrad ska bestämmas genom att varje paketkomponents nominella värde multipliceras med förmånlighetsgraden för varje komponent varefter resultaten adderas och denna totalsumma divideras med komponenternas sammanlagda nominella värde.

g)

Diskontot för ett givet biståndslån ska vara det diskonto som gäller vid tidpunkten för anmälan. Vid omedelbar anmälan ska diskontot emellertid vara det som gäller vid den tidpunkt då villkoren för biståndslånet fastställts. En ändring av diskontot under ett låns löptid ska inte förändra lånets förmånlighetsgrad.

h)

Om valutan ändras innan kontraktet ingås ska anmälan revideras. Det diskonto som används för att beräkna förmånlighetsgraden ska vara gällande diskonto vid tidpunkten för revisionen. Ingen revision är nödvändig om den alternativa valutan och alla uppgifter som krävs för beräkningen av förmånlighetsgraden framgår av den ursprungliga anmälan.

i)

Trots vad som sägs i punkt g ska diskontot, vid beräkning av förmånlighetsgraden i enskilda transaktioner som initieras inom ramen för en biståndskreditram, vara det som ursprungligen anmäldes för kreditramen.

a)

Parterna ska inte fastställa villkor för bundet bistånd för en period som överskrider två år, oavsett om biståndet hänför sig till finansiering av enskilda transaktioner eller till ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse. Vad beträffar ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse, ska giltighetsperioden börja löpa vid tidpunkten för undertecknandet, vilket ska anmälas i enlighet med artikel 46; en förlängning av en kreditram ska anmälas som om den vore en ny transaktion med en not som förklarar att det gäller en förlängning och att den förnyas på de villkor som ges vid tidpunkten för anmälan om förlängning. Vad beträffar enskilda transaktioner, även sådana som anmälts inom ramen för ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse, ska giltighetsperioden börja löpa vid tidpunkten för anmälan av åtagandet i enlighet med antingen artikel 45 eller artikel 46.

b)

När ett land för första gången upphör att vara berättigat till lån från Världsbanken med en löptid på sjutton år, ska giltighetstiden hos befintliga och nya protokoll och kreditramar avseende bundet bistånd som anmälts begränsas till ett år efter tidpunkten för den potentiella omklassificeringen i enlighet med förfarandet i artikel 32 b.

c)

Förnyelse av sådana protokoll och kreditramar kan endast ske på villkor som överensstämmer med bestämmelserna i artiklarna 32 och 33 i konsensusöverenskommelsen till följd av

Under dessa förhållanden kan befintliga villkor bibehållas trots en ändring av diskontot enligt artikel 36.

a)

Så snart en part förpliktar sig att bevilja det statsstöd som anmälts i enlighet med förfarandena i artiklarna 43–46 ska de övriga parterna underrättas om detta genom att referensnumret för anmälan anges på relevant formulär för efterhandrapportering.

b)

En part ska genom ett informationsutbyte i enlighet med artiklarna 51–53 underrätta övriga parter om de kreditvillkor som den avser att bevilja stöd för i fråga om en viss transaktion och kan begära motsvarande information från de andra parterna.

c)

Utöver de uppgifter som anges i bilaga V, och som föreskrivs för transaktioner som har förhandsanmälts enligt artikel 43 eller 44, ska parterna i det relevanta formuläret för efterhandsrapportering tillhandahålla följande: För alla transaktioner som får stöd, information i efterhand om den faktiska återbetalningstiden och återbetalningsprofilen, inbegripet bland annat

a)

Innan en part matchar de finansiella villkor som en part eller icke-part antas erbjuda enligt artiklarna 17 och 38, ska parten dels göra alla rimliga ansträngningar, bl.a. genom muntligt samråd enligt artikel 53 när så är lämpligt, för att kontrollera om statsstöd beviljas på dessa villkor, dels uppfylla följande villkor:

b)

En part som har för avsikt att erbjuda identiska finansiella villkor som de som anmälts enligt artiklarna 43 och 44 får göra detta efter utgången av den föreskrivna tidsfristen. Parten ska anmäla sin avsikt så snart som möjligt.

a)

Om en part har rimliga skäl att anta att de finansiella villkor som erbjuds av en annan part (den initierande parten) är mer generösa än de som anges i konsensusöverenskommelsen ska denna part underrätta sekretariatet härom. Sekretariatet ska omedelbart offentliggöra denna information.

b)

Den initierande parten ska klargöra vilka finansiella villkor som gäller för dess erbjudande inom två arbetsdagar efter det att sekretariatet offentliggjort informationen.

c)

Efter den initierande partens klargörande får varje part som så önskar begära att sekretariatet anordnar ett särskilt samråd mellan parterna inom fem arbetsdagar för att diskutera frågan.

d)

Så länge det inte föreligger något resultat av det särskilda samrådet mellan parterna träder inte de finansiella villkor som omfattas av statsstöd i kraft.

a)

En part ska underrätta alla övriga parter minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande med ett kreditvärde på över 10 miljoner SDR i enlighet med bilaga V, om

b)

En part ska underrätta alla övriga parter minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande med ett kreditvärde på över 10 miljoner SDR i enlighet med bilaga V, om stödet utökas enligt artikel 6 a 2 i bilaga I.

c)

Om någon annan part begär överläggningar under denna period ska den initierande parten vänta i ytterligare tio kalenderdagar.

d)

En part ska underrätta alla övriga parter om sitt slutliga beslut efter överläggningar för att underlätta översynen av erfarenhetsmaterialet i enlighet med artikel 62. Parterna ska dokumentera sina erfarenheter av de premiesatser som anmälts i enlighet med punkt a.

a)

I enlighet med bilaga V ska en part underrätta alla övriga parter minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande med en återbetalningstid på över tio år och med ett kreditvärde på över 10 miljoner SDR.

b)

I enlighet med bilaga V ska en part underrätta alla övriga parter minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande med ett kreditvärde på över 10 miljoner SDR om stödet tillhandahålls i enlighet med

c)

I enlighet med bilaga V ska en part underrätta alla övriga parter minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande med ett kreditvärde på över 10 miljoner SDR om stödet tillhandahålls i förhållande till

a)

En part ska lämna förhandsanmälan i enlighet med bilaga V om den har för avsikt att bevilja statsstöd för

b)

Förhandsanmälan ska lämnas senast 30 arbetsdagar före slutdagen för erbjudande eller åtagande, beroende på vilken dag som infaller först.

c)

Om den initierande parten ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd på de anmälda villkoren ska den omedelbart underrätta alla övriga parter om detta.

d)

Bestämmelserna i denna artikel ska tillämpas på bundet bistånd som ingår i ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 31.

a)

En part ska omedelbart, dvs. inom två arbetsdagar efter åtagandet, i enlighet med bilaga V till alla övriga parter anmäla om statsstöd för bundet bistånd tillhandahålls till ett värde av

b)

En part ska också omedelbart anmäla till alla övriga parter när ett biståndsprotokoll, en kreditram eller en liknande överenskommelse undertecknas.

c)

Ingen förhandsanmälan behöver lämnas om en part avser att matcha finansiella villkor som omfattas av en omedelbar anmälan.

a)

En part som önskar uppgifter om eventuella handelsmotiv för bundet bistånd får begära att en grundlig bedömning av biståndets kvalitet (se bilaga XI) läggs fram.

b)

En part får dessutom begära samråd med övriga parter i enlighet med artikel 48. Samrådet kan äga rum i form av muntligt samråd enligt artikel 53 för att dryfta

a)

Under samrådet kan en part bl.a. begära följande information:

b)

Samrådet ska avslutas och sekretariatet ska underrätta samtliga parter om svaren på båda frågorna i artikel 46 minst tio arbetsdagar före slutdagen för erbjudande eller åtagande, beroende på vilken dag som infaller först. Om enighet inte kan nås mellan de samrådande parterna ska sekretariatet ge andra parter tillfälle att yttra sig inom fem arbetsdagar. Det ska rapportera dessa synpunkter till den anmälande parten, som bör ompröva sitt erbjudande om det visar sig att det inte föreligger betydande stöd för biståndserbjudandet.

a)

En givare som önskar fortsätta ett projekt trots frånvaro av betydande stöd ska lämna en förhandsanmälan om sina avsikter till övriga parter senast 60 kalenderdagar efter det att samrådet avslutats, dvs. ordförandens slutsats godkänts. Givaren ska också i en skrivelse till OECD:s generalsekreterare sammanfatta resultatet av samrådet och förklara de övergripande, icke handelsrelaterade nationella intressen som ligger bakom den planerade åtgärden. Parterna förväntar sig att sådana situationer ska vara ovanliga och sällan förekommande.

b)

Givaren ska omedelbart anmäla till parterna att en skrivelse har sänts till OECD:s generalsekreterare, och en kopia av denna ska bifogas anmälan. Varken givaren eller någon annan part får göra ett åtagande avseende bundet bistånd före utgången av en period på tio arbetsdagar efter det att anmälan till parterna lämnats. Vad beträffar projekt för vilka konkurrerande kommersiella anbud identifierades under samrådsförfarandet ska tiodagarsperioden förlängas till 15 arbetsdagar.

c)

Sekretariatet ska övervaka utvecklingen och resultaten av samrådet.

a)

En part får fråga en annan part hur den parten ställer sig i fråga om ett tredjeland, en institution i ett tredjeland eller en viss affärsmetod.

b)

En part som har mottagit en ansökan om statsstöd får vända sig till en annan part med en förfrågan och ange de mest förmånliga kreditvillkor på vilka den skulle vara beredd att bevilja stöd.

c)

Om en förfrågan riktar sig till mer än en part ska den innehålla en förteckning över adressaterna.

d)

En kopia av alla förfrågningar ska sändas till sekretariatet.

a)

Den part som mottar en förfrågan ska svara inom sju kalenderdagar och lämna så mycket information som möjligt. Parten ska i sitt svar göra en så god uppskattning som möjligt av sitt troliga beslut i frågan. Vid behov ska ett fullständigt svar följa snarast möjligt. En kopia ska sändas till de övriga adressaterna i förfrågan och till sekretariatet.

b)

Svaret på en förfrågan kan senare bli ogiltigt, t.ex. om

a)

En part ska samtycka till en begäran om muntligt samråd inom tio arbetsdagar.

b)

Parter och icke-parter ska underrättas om en begäran om muntligt samråd. Samrådet ska äga rum så snart som möjligt efter utgången av tiodagarsperioden.

c)

Ordföranden för parterna ska samordna alla eventuella nödvändiga uppföljningsåtgärder med sekretariatet, t.ex. en gemensam hållning. Sekretariatet ska omgående underrätta samtliga parter om resultatet av samrådet.

a)

Förslag till gemensam hållning ska sändas endast till sekretariatet. Sekretariatet ska sända ett förslag till en gemensam hållning till samtliga parter och, om det gäller bundet bistånd, samtliga DAC:s kontaktpunkter. Initiativtagarens identitet ska inte avslöjas i registret över gemensamma hållningar på den elektroniska anslagstavla som sekretariatet upprätthåller i OECD:s nätverksmiljö. Sekretariatet får emellertid på begäran muntligen avslöja initiativtagarens identitet för en part eller en DAC-medlem. Sekretariatet ska föra ett register över sådana förfrågningar.

b)

Ett förslag till gemensam hållning ska vara daterat och innehålla följande uppgifter:

c)

Ett förslag till gemensam hållning som läggs fram i enlighet med artikel 32 b 4 ska sändas till sekretariatet med kopior till övriga parter. Den part som lägger fram förslaget till gemensam hållning ska ge en uttömmande redogörelse för skälen till att den anser att ett land inte bör klassificeras i enlighet med det förfarande som anges i artikel 32 b.

d)

Sekretariatet ska offentliggöra den överenskomna gemensamma hållningen.

a)

Reaktionerna ska ske inom 20 kalenderdagar, samtidigt som parterna dock uppmanas att reagera på ett förslag till gemensam hållning snarast möjligt.

b)

En reaktion kan bestå i en begäran om ytterligare information, godkännande, avvisande, ett förslag till ändring av den gemensamma hållningen eller ett alternativt förslag till gemensam hållning.

c)

En part som säger sig inte kunna uttrycka någon ståndpunkt eftersom en exportör eller myndigheterna i det mottagande landet inte har tagit kontakt i fråga om bistånd till projektet ska anses ha godtagit förslaget till gemensam hållning.

a)

Efter en period på 20 kalenderdagar ska sekretariatet underrätta samtliga parter om läget beträffande förslaget till gemensam hållning. Om ingen part har avvisat förslaget men inte alla parter har godkänt det ska förslaget vara öppet under en period av ytterligare åtta kalenderdagar.

b)

Efter denna ytterligare period ska varje part som inte uttryckligen har avvisat förslaget till gemensam hållning anses ha godkänt den gemensamma hållningen. Varje part, inbegripet initiativtagaren, får dock ställa som villkor för sitt godkännande av den gemensamma hållningen att en eller flera andra parter uttryckligen godkänner förslaget.

c)

Om en part inte godkänner en eller flera beståndsdelar av en gemensam hållning innebär detta ett underförstått godkännande av alla andra beståndsdelar. Ett sådant delgodkännande kan föranleda andra parter att ändra inställning till den gemensamma hållningen. Samtliga parter har rätt att erbjuda eller matcha villkor som inte omfattas av en gemensam hållning.

d)

En gemensam hållning som inte godkänts kan tas upp till ny prövning i enlighet med förfarandena i artiklarna 54 och 55. Under dessa förhållanden är parterna inte bundna av sitt ursprungliga beslut.

a)

En gemensam hållning som godkänts ska gälla i två år från ikraftträdandet, om inte sekretariatet underrättas om att den inte längre är av intresse och att detta godkänts av samtliga parter. En gemensam hållning avseende en specifik transaktion ska gälla i ytterligare två år om en part ansöker om förlängning inom 14 kalenderdagar innan den ursprungligen löper ut. Ytterligare förlängningar av en gemensam hållning avseende en specifik transaktion eller en förlängning av en gemensam hållning som inte är kopplad till en specifik transaktion kan godkännas genom de förfaranden som anges i artiklarna 54–58. En gemensam hållning som godkänts i enlighet med artikel 32 b 4 ska gälla till dess att Världsbankens uppgifter för påföljande år finns tillgängliga.

b)

Sekretariatet ska övervaka läget beträffande gemensamma hållningar och hålla parterna underrättade genom uppdatering av förteckningen på den elektroniska anslagstavlan över ’läget beträffande giltiga gemensamma hållningar’. Sekretariatet ska följaktligen bl.a.

En part som tillhandahåller statsstöd inom ramen för en gemensam hållning avseende bestämmelserna om exportkrediter (dvs. som inte är kopplad till bestämmelserna om handelsrelaterat bistånd) ska lämna en förhandsanmälan för varje transaktion som får stöd enligt artikel 44.

a)

Parterna ska regelbundet se över hur konsensusöverenskommelsen fungerar. Vid översynen ska parterna bland annat granska anmälningsförfaranden, tillämpningen av det differentierade diskontosystemet samt dess sätt att fungera, bestämmelser om och förfaranden för bundet bistånd, matchningsfrågor, tidigare ingångna åtaganden och möjligheten till att utöka antalet parter i konsensusöverenskommelsen.

b)

Denna översyn ska grundas på information om parternas erfarenheter och deras förslag till förbättringar av konsensusöverenskommelsens sätt att fungera. Parterna ska ta hänsyn till konsensusöverenskommelsens mål och den rådande ekonomiska och monetära situationen. Den information och de förslag som parterna önskar lägga fram för denna översyn ska vara sekretariatet till handa senast 45 kalenderdagar före översynen.

a)

Metoden för landriskklassificering samt metoden för bedömningen av risken på stat med sikte på att pröva deras giltighet mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts.

b)

Nivån på minimipremiesatserna för att säkerställa att de fortsätter att vara ett tillförlitligt mått på kreditrisken, varvid hänsyn tas till såväl den faktiska erfarenheten hos de institutioner som tillhandahåller statsstödda exportkrediter som till privatmarknadsinformationen om prissättningen på kreditrisker.

c)

Differentiering av minimipremiesatserna i syfte att ta hänsyn till skillnader i kvalitet mellan olika exportkreditprodukter och täckningsgrad.

d)

Erfarenheterna rörande tillämpningen av minimering av landrisk respektive kreditförstärkningar för köparrisken samt att dessa metoder fortsätter att ha en giltig och lämplig specifik inverkan på minimipremiesatserna.

e)

En omfattande översyn av samtliga aspekter av reglerna i konsensusöverenskommelsen i fråga om premier, med särskild tonvikt på marknadsriktvärdesprissättningsregler, ska genomföras senast den 31 december 2024.

a)

I denna sektorsöverenskommelse fastställs de finansiella villkor som är tillämpliga på statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt inom de stödberättigade sektorer som anges och avgränsas i tillägg I till denna sektorsöverenskommelse, förutsatt att deras effekter, liksom alla statsstödda exportkrediter, behandlas i enlighet med OECD-rådets rekommendation från 2012 om gemensamma ståndpunkter vad gäller statsstödda exportkrediter och tillbörlig aktsamhet när det gäller miljö och sociala frågor. Förteckningen över sektorer samt i tillämpliga fall motsvarande teknikneutrala prestandakriterier som används för att fastställa om ett projekt är stödberättigat kan komma att ändras över tiden i enlighet med översynsbestämmelserna i artikel 8 i denna sektorsöverenskommelse.

b)

Sådana kontrakt ska gälla export av kompletta projekt eller delar därav, inbegripet alla komponenter, all utrustning, allt material och alla tjänster (inklusive utbildning av personal) som direkt krävs för uppförande och idrifttagning av ett identifierbart projekt, under följande förutsättningar:

c)

De villkor som är tillämpliga på de sektorer som anges i projektkategori A i tillägg I är begränsade till följande:

d)

De villkor som är tillämpliga på de sektorer som anges i projektkategori A i tillägg I är inte tillämpliga på utgiftsposter utanför kraftproduktionsanläggningens gräns för vilka köparen normalt ansvarar, särskilt inte vattenförsörjning som inte är direkt kopplad till kraftproduktionsanläggningen, kostnader i samband med markanläggning, vägar, arbetarbostäder, kraftledningar och ställverk, samt omkostnader i köparens land i samband med förfaranden för officiellt godkännande (t.ex. godkännande av byggplats, byggnadslov), förutom följande:

e)

Parterna får föreslå att de ska slå fast de finansiella villkor som anges i denna sektorsöverenskommelse för projekt som rör begränsning av klimatförändringar och som för närvarande inte omfattas av tillägg I eller som på annat sätt inte fullgör kriterierna för stödberättigande i tillägg I. Dessa projekt kommer att behandlas från fall till fall på grundval av förfarandet i artiklarna 54–59 i konsensusöverenskommelsen. Parterna kommer att behandla förslag som överensstämmer med gemensamma klimatmål och syftet med denna sektorsöverenskommelse gynnsamt.

a)

I denna sektorsöverenskommelse fastställs de finansiella villkor som är tillämpliga på statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt eller projekt som uppfyller de kriterier som anges i tillägg II i denna sektorsöverenskommelse.

b)

Sådana kontrakt ska gälla export av kompletta projekt eller delar därav, inbegripet alla komponenter, all utrustning, allt material och alla tjänster (inklusive utbildning av personal) som direkt krävs för uppförande och idrifttagning av ett identifierbart projekt, under följande förutsättningar:

c)

Denna sektorsöverenskommelse gäller även modernisering av befintliga projekt för att beakta anpassningsaspekter i de fall då projektets livslängd sannolikt kommer att förlängas med minst återbetalningsperioden. Om detta kriterium inte uppfylls, ska reglerna i konsensusöverenskommelsen gälla.

a)

Infrastruktur för försörjningen av dricksvatten till kommuner, inklusive hushåll och småföretag, dvs. såväl vattenrening för att få dricksvatten som vattenledningsnät (inklusive läckagekontroll).

b)

Anläggningar för uppsamling och rening av avloppsvatten, dvs. uppsamling och rening av avloppsvatten från hushåll och industrier, inklusive processer för återanvändning av vatten och rening av slam som har direkt anknytning till denna verksamhet.

c)

Modernisering av sådana anläggningar när anläggningens ekonomiska livslängd sannolikt kommer att förlängas med minst återbetalningsperioden. Om detta kriterium inte uppfylls, ska konsensusöverenskommelsens bestämmelser gälla.

a)

Den längsta återbetalningstiden för transaktioner som rör begränsning av klimatförändringar och som är stödberättigade enligt artikel 1 i denna sektorsöverenskommelse anges i tillägg I.

b)

Den längsta återbetalningstiden för transaktioner som rör anpassning till klimatförändringar och som är stödberättigade enligt artikel 2 i denna överenskommelse och enligt kriterierna för stödberättigande i tillägg II är 22 år.

c)

Den längsta återbetalningstiden för transaktioner som rör vatten och som är stödberättigade enligt artikel 3 i denna överenskommelse är 22 år.

a)

Återbetalning av en exportkredits kapitalbelopp ska normalt sett ske i lika stora och regelbundna amorteringar eller, när så är lämpligt (t.ex. när stöd tillhandahålls för leasingtransaktioner eller för export av fristående maskiner eller utrustning), i lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet och räntan i kombination.

b)

Kapitalbeloppet ska betalas med högst ett års intervall med början senast ett år efter kredittidens början.

c)

Ränta ska betalas med högst sex månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början. Vid årlig återbetalning av kapitalbeloppet ska ränta betalas med högst tolv månaders intervall med början senast tolv månader efter kredittidens början.

d)

Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte kapitaliseras.

e)

Om det motiveras av en obalans mellan tidssamstämmigheten för medel som finns tillgängliga för gäldenären och den skuldbetalningsprofil som är möjlig enligt de parametrar som anges i punkterna a och b ovan kan exportkrediter som stöds enligt denna överenskommelse tillhandahållas med följande begränsningar:

a)

En part som avser att bevilja stöd i enlighet med bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse ska minst tio kalenderdagar innan ett åtagande med ett kreditvärde på över tio miljoner SDR ingås lämna förhandsanmälan i enlighet med

b)

Förhandsanmälan ska innehålla en mer utförlig projektbeskrivning som ska demonstrera hur projektet uppfyller stödkriterierna i enlighet med artikel 1 eller 2 i denna sektorsöverenskommelse.

c)

För projekt som stöds i enlighet med tillägg I i denna sektorsöverenskommelse ska en sådan förhandsanmälan innehålla information om de tekniska standarder eller prestandastandarder som tillämpas, samt, om tillgängligt, om förväntade utsläppsminskningar.

d)

För projekt som stöds i enlighet med tillägg II i denna sektorsöverenskommelse ska en sådan förhandsanmälan i tillämpliga fall innehålla resultaten av en oberoende granskning

e)

För transaktioner som har fått stöd enligt artikel 5 e ovan ska parterna bland annat tillhandahålla följande:

f)

En part ska underrätta alla övriga parter om sitt slutliga beslut efter överläggningar för att underlätta översynen av erfarenhetsmaterialet.

a)

Nollenergibyggnader.

b)

Bränslecellprojekt.

c)

Förnybara gasformiga och flytande bränslen.

d)

Översyn och införlivande av framtida internationella standarder för tillverkning med låga utsläpp (till exempel IEA).

a)

Sekretariatet ska årligen rapportera om genomförandet av denna sektorsöverenskommelse. I rapporten ska man dokumentera utfallet av ett eventuellt diskussionsförfarande enligt artikel 43 i konsensusöverenskommelsen. Rapporten ska innehålla en sammanfattning för offentliggörande.

b)

Parterna ska regelbundet se över tillämpningsområdet för denna sektorsöverenskommelse och dess övriga bestämmelser. För ökad tillförlitlighet kommer en översyn att äga rum före utgången av 2028 eller efter det att 150 CCSU-transaktioner har ägt rum efter den 15 juli 2023, beroende på vilket som inträffar först. Denna översyn kommer att baseras på de samlade erfarenheter som gjorts under anmälningsprocessen (inbegripet information om tekniska standarder eller prestandastandarder som tillämpats och, om tillgängligt, utsläppsminskningar som uppnåtts), den mest aktuella informationen på det klimatvetenskapliga området och en bedömning av marknadsvillkoren för klimatrelaterad teknik.

c)

Om en part misstänker att ett eller flera villkor i denna sektorsöverenskommelse inte längre är i överensstämmelse med konsensusöverenskommelsens syfte enligt artikel 1 (Syfte) i konsensusöverenskommelsen, kan denna part begära att frågan behandlas vid nästa planerade möte mellan parterna och bör lägga fram bevis för sina farhågor.

d)

Tillägg I till denna sektorsöverenskommelse ska ses över med regelbundna intervall, inklusive på en parts begäran, för att bedöma om en projektkategori och/eller projekttyp bör läggas till eller tas bort eller om några tröskelvärden bör ändras i tillägget. Förslag till nya projektkategorier och/eller projekttyper ska underbyggas med information om hur projekten inom en sådan kategori/typ bör uppfylla kriterierna i artikel 1.

a)

Projektet minskar den platsbundna klimatsårbarhetskontexten. Minskningen anges och förklaras uttryckligen i projektdokumentationen i form av en uttrycklig avsiktsförklaring om att motverka den identifierade klimatsårbarheten och en analys som innehåller en tydlig och direkt koppling mellan klimatsårbarhetskontexten och det specifika projektets anpassningsverksamhet som motverkar klimatsårbarheten. I de specifika projektverksamheterna fastställs det vilken andel av projektet som direkt motverkar klimatsårbarheten. Om klimatanpassning är ett mål för specifika projektverksamheter är endast dessa verksamheter stödberättigade. Om klimatanpassning är ett mål för hela projektet, eller om det inte är tekniskt genomförbart att skilja projektverksamhet som rör anpassning från annan projektverksamhet anses hela projektet direkt motverka klimatsårbarhet och vara stödberättigat.

b)

En oberoende granskning av tredje part har utförts med avseende på projektet, antingen separat eller genom samråd vid utarbetandet av projektdokumentationen för projekt som avser kontrakt till ett värde av minst 20 miljoner SDR. Granskningen har offentliggjorts, t.ex. på projektets eller det berörda offentliga organets webbplats. Vid granskningen ska de skäl som anges i led a verifieras. När det gäller projekt som rör kontrakt där det inte är tekniskt genomförbart att skilja projektverksamhet som rör klimatanpassning från annan projektverksamhet ska man vid granskningen verifiera att det är tekniskt ogenomförbart att dela upp projektkomponenterna.

c)

Projektets livslängd överskrider återbetalningstiden.

a)

Denna sektorsöverenskommelse innehåller bestämmelser som är tillämpliga på statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt för:

b)

Denna sektorsöverenskommelse är inte tillämplig på:

a)

Den längsta återbetalningstiden för varor och tjänster som omfattas av artikel 1 a 1 i denna sektorsöverenskommelse ska vara 22 år.

b)

Den längsta återbetalningstiden för varor och tjänster som omfattas av artikel 1 a 2 i denna sektorsöverenskommelse när både det sammanlagda värdet för moderniseringen motsvarar minst 80 miljoner SDR och kraftverkets ekonomiska livslängd sannolikt kommer att förlängas med minst den fastställda återbetalningsperioden ska vara 22 år. Den längsta återbetalningstiden för alla övriga transaktioner som omfattas av artikel 1 a 2 i denna sektorsöverenskommelse ska vara 15 år.

c)

Den längsta återbetalningstiden för den ursprungliga laddningen av bränsle ska vara fyra år från leverans. Den längsta återbetalningstiden för därpå följande laddningar av kärnbränsle ska vara två år från leverans.

d)

Den längsta återbetalningstiden för hantering av använt bränsle ska vara två år.

e)

Den längsta återbetalningstiden för anrikning och hantering av använt bränsle ska vara fem år.

a)

Återbetalning av en exportkredits kapitalbelopp ska normalt sett ske i lika stora och regelbundna amorteringar eller, när så är lämpligt (t.ex. när stöd tillhandahålls för leasingtransaktioner eller för export av fristående maskiner eller utrustning), i lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet och räntan i kombination.

b)

Kapitalbeloppet ska återbetalas med högst ett års intervall med början senast ett år efter kredittidens början.

c)

Ränta ska betalas med högst sex månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början. Vid årlig återbetalning av kapitalbeloppet ska ränta betalas med högst tolv månaders intervall med början senast tolv månader efter kredittidens början.

d)

Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte kapitaliseras.

e)

Om det är vederbörligen motiverat av en obalans i tidssamstämmigheten för medel som finns tillgängliga för gäldenären och den skuldbetalningsprofil som tillåts enligt parametrarna i punkterna a och b ovan, får exportkrediter som stöds inom ramen för denna sektorsöverenskommelse tillhandahållas inom ramen för följande begränsningar:

a)

En part ska lämna en förhandsanmälan i enlighet med artikel 44 i konsensusöverenskommelsen minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande med ett kreditvärde på mer än tio miljoner SDR om den har för avsikt att bevilja stöd i enlighet med bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse. För transaktioner som har fått stöd enligt artikel 3 e ovan ska parterna bland annat tillhandahålla följande:

b)

En part ska underrätta alla övriga parter om sitt slutliga beslut efter överläggningar för att underlätta översynen av erfarenhetsmaterialet.

a)

Syftet med denna sektorsöverenskommelse är att tillhandahålla en ram för en förutsebar, enhetlig och transparent användning av statsstödda exportkrediter för försäljning eller leasing av luftfartyg och andra varor och tjänster som anges i artikel 4 a nedan. Denna sektorsöverenskommelse syftar till att skapa lika villkor för sådana exportkrediter för att därmed uppmuntra konkurrens mellan exportörerna på grundval av de exporterade varornas och tjänsternas kvalitet och pris snarare än de förmånligaste finansiella villkoren för statsstöd.

b)

I denna sektorsöverenskommelse fastställs de förmånligaste villkor på vilka statsstödda exportkrediter får beviljas.

c)

För detta ändamål syftar denna sektorsöverenskommelse till att upprätta en balanserad jämvikt som på alla marknader

d)

Parterna i denna sektorsöverenskommelse (parterna) bekräftar att bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse har utarbetats enbart med avseende på denna sektorsöverenskommelse och att de inte påverkar de andra delarna i konsensusöverenskommelsen om statsstödda exportkrediter (konsensusöverenskommelsen) och deras utveckling.

a)

Denna sektorsöverenskommelse ska tillämpas på allt statsstöd som tillhandahålls av en regering eller för dennas räkning, med en återbetalningstid på minst två år, för export av följande:

b)

Statsstöd kan ges i följande former:

c)

Denna sektorsöverenskommelse ska inte tillämpas på statsstöd för

a)

I denna sektorsöverenskommelse avses med ett nytt luftfartyg:

b)

Trots vad som sägs i punkt a får en part ge stöd på villkor som särskilt gäller nya luftfartyg i fråga om transaktioner där, med den partens förhandskännedom, tillfälliga finansieringsavtal ingåtts till följd av statsstödets fördröjning. En sådan fördröjning får högst uppgå till 18 månader. I så fall ska återbetalningstiden och dagen för slutlig återbetalning vara desamma som om försäljningen eller leasingen av luftfartyget hade beviljats statsstöd från och med luftfartygets ursprungliga leveransdatum.

a)

För transaktioner med köpare/låntagare som klassificeras i riskkategori 1 (enligt tabell 1 i tillägg II) ska deltagarna

b)

För transaktioner med köpare/låntagare som klassificeras i riskkategori 2–8 (enligt tabell 1 i tillägg II) ska deltagarna

c)

En part som tillämpar artikel 8 b ska reducera det högsta statsstödsbeloppet med de återbetalningar av kapitalbeloppet som ska betalas från kredittidens början för att säkerställa att det utestående beloppet vid utbetalningstidpunkten är detsamma som om en sådan statsstödd exportkredit hade beviljats vid leveranstidpunkten. Under sådana omständigheter ska parten ha mottagit en ansökan om statsstöd före leveransen.

a)

Parter som tillhandahåller statsstöd ska ta ut premier som inte ligger under den minimipremiesats som fastställts i enlighet med tillägg II för det statsstödda kreditbeloppet.

b)

Parterna ska när så krävs använda sig av den överenskomna konverteringsmodellen för premiesatser för att omvandla mellan spreadar på årsbasis som beräknas på det utestående statsstödsbeloppet och olika förskottspremiesatser som beräknas på det ursprungliga statsstödsbeloppet.

a)

För alla nya luftfartyg ska den längsta återbetalningstiden vara tolv år.

b)

I undantagsfall och förutsatt att det görs en förhandsanmälan ska det vara tillåtet med en längsta återbetalningstid på upp till 15 år. I så fall ska ett påslag på 35 % göras på de minimipremiesatser som beräknas i enlighet med tillägg II.

c)

Återbetalningstiden får inte förlängas genom att rättigheterna i säkerheten delas på pari passu-basis med kommersiella långivare för den statsstödda exportkrediten.

a)

Parterna ska tillämpa en profil för återbetalning av kapitalbelopp och betalning av ränta som anges i punkt 1 eller 2 nedan (30).

b)

Trots vad som sägs i punkt a, och förutsatt att det görs en förhandsanmälan, får återbetalningen av kapitalbeloppet läggas upp så att den omfattar en slutbetalning av alla utestående belopp på ett visst datum. I så fall ska återbetalningarna av kapitalbeloppet före slutbetalningen struktureras enligt punkt a, baserat på en amorteringstid som inte överstiger den längsta tillåtna återbetalningstiden för de varor och tjänster som beviljas stöd.

c)

Trots vad som sägs i punkt a får återbetalningen av kapitalbeloppet struktureras på villkor som är mindre förmånliga för gäldenären.

d)

Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte kapitaliseras.

a)

Parter som beviljar statligt finansieringsstöd ska tillämpa antingen en rörlig minimiräntesats eller en fast minimiräntesats, i enlighet med bestämmelserna i tillägg III.

b)

För jetluftfartyg med ett nettopris på minst 35 miljoner US-dollar ska statligt finansieringsstöd på CIRR-basis endast beviljas i undantagsfall. En part som har för avsikt att bevilja sådant stöd ska underrätta alla övriga parter minst 20 kalenderdagar före det slutliga åtagandet och ange vem köparen är.

c)

Räntan omfattar inte premiebetalningar enligt artikel 11 och avgifter enligt artikel 16.

a)

Med de begränsningar som gäller för premieperioden får parter som tillhandahåller statsstöd i form av ren risktäckning ta ut en premieavgift på den outnyttjade delen av statsstödet under premieperioden enligt följande:

b)

Parter som tillhandahåller statsstöd i form av direkt kredit/finansiering ska ta ut följande avgifter:

a)

Om inte annat följer av punkt b nedan ska den längsta återbetalningstiden för begagnade luftfartyg fastställas på grundval av luftfartygets ålder, i enlighet med följande tabell:

b)

Den längsta återbetalningstiden för luftfartyg som har byggts om, förutsatt att transaktionen uppfyller samtliga krav i artikel 19 i tillägg II och förutsatt att eventuellt statsstöd för sådan ombyggnad inte har beviljats i enlighet med artikel 21 a, ska fastställas på grundval av den tidsperiod som förflutit sedan ombyggnadsdatumet samt luftfartygets ålder, i enlighet med följande tabell:

a)

När reservmotorer köps in eller beställs i samband med motorer som ska installeras på ett nytt luftfartyg får statsstödet till reservmotorerna beviljas enligt samma villkor som för luftfartyget.

b)

När reservdelar köps in tillsammans med ett nytt luftfartyg får statsstödet till reservdelarna beviljas enligt samma villkor som för luftfartyget upp till maximalt 5 % av nettopriset för det nya luftfartyget och de installerade motorerna; punkt d nedan ska tillämpas på statsstöd till reservdelar som överstiger 5 %-gränsen.

c)

När reservmotorer inte köps in tillsammans med ett nytt luftfartyg ska den längsta återbetalningstiden vara åtta år. För reservmotorer vars värde per enhet är minst 10 miljoner US-dollar kan återbetalningstiden ökas till tio år, förutsatt att transaktionen uppfyller samtliga krav i artikel 19 i tillägg II.

d)

När andra reservdelar inte köps in tillsammans med ett nytt luftfartyg ska den längsta återbetalningstiden vara