Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/451 av den 25 november 2022 som närmare anger de faktorer som ska beaktas av den behöriga myndigheten och tillsynskollegiet vid bedömningen av centrala motparters återhämtningsplan (Text av betydelse för EES)

(1)

När behöriga myndigheter och tillsynskollegier beaktar en central motparts kapitalstruktur och riskprofil för att bedöma den centrala motpartens återhämtningsplan bör de överväga om återhämtningsplanen är lämplig för att säkerställa att den centrala motpartens finansiella resurser är tillräckliga, inbegripet vid behov för att säkerställa en snabb rekapitalisering av den centrala motparten, påfyllning av dess förfinansierade medel och för att åtgärda eventuella finansierings- och likviditetsgap.

(2)

När behöriga myndigheter och tillsynskollegier beaktar en central motparts vattenfallsprincip vid obestånd för att bedöma den centrala motpartens återhämtningsplan bör de överväga om strukturen i den centrala motpartens vattenfallsprincipsregler och förlustfördelningsregler vid obestånd är lämpliga för att upprätthålla alla planerade scenarier vid förluster som orsakas av obestånd, och om denna förlustfördelning är rättsligt bindande.

(3)

När behöriga myndigheter och tillsynskollegier beaktar en central motparts komplexitet i organisationsstrukturen för att bedöma den centrala motpartens återhämtningsplan bör de överväga om den centrala motpartens ägarstruktur och styrformer är tillräckligt tydliga och genomförbara för att bekräfta återhämtningsplanens genomförbarhet och säkerställa ett smidigt genomförande av återhämtningsåtgärderna.

(4)

När behöriga myndigheter och tillsynskollegier beaktar om en central motparts verksamhet är utbytbar för att bedöma den centrala motpartens återhämtningsplan bör de överväga hur den centrala motpartens återhämtningsplan förutser att en del av eller alla den centrala motpartens clearingtjänster skulle kunna tillhandahållas av andra auktoriserade centrala motparter i unionen eller godkända centrala motparter från tredjeland för att minska risken för störningar av tjänster som är avgörande för realekonomin och för den finansiella stabiliteten.

(5)

När behöriga myndigheter och tillsynskollegier beaktar en central motparts riskprofil för att bedöma den centrala motpartens återhämtningsplan bör de överväga den centrala motpartens affärsegenskaper, styrning och rättsliga risker för att bedöma om den centrala motparten kan vidta de åtgärder som anges i återhämtningsplanen på ett snabbt och effektivt sätt, oberoende av den centrala motpartens särdrag.

(6)

När behöriga myndigheter och tillsynskollegier beaktar en central motparts beredskap att utsättas för stress som skulle äventyra den centrala motpartens bärkraft i syfte att bedöma den centrala motpartens återhämtningsplan, bör de beakta lämpligheten hos de scenarier och indikatorer som ingår i återhämtningsplanen mot bakgrund av den centrala motpartens särdrag för att säkerställa trovärdigheten i den centrala motpartens beredskap att hantera sådan stress.

(7)

När behöriga myndigheter och tillsynskollegier beaktar en central motparts affärsmodell för att bedöma den centrala motpartens återhämtningsplan bör de överväga lämpligheten i identifieringen av kritiska funktioner i återhämtningsplanen och hur man i återhämtningsplanen avser att genomföra en försäljning av tillgångar eller affärsområden för att föregripa effekterna av aktiveringen av återhämtningsplanen för clearingmedlemmar, deras kunder och indirekta kunder samt arrangemang för utkontraktering.

(8)

När behöriga myndigheter och tillsynskollegier beaktar effekterna av en central motparts återhämtningsplan på vissa enheter när det gäller kommunikation bör de överväga om den centrala motpartens kommunikations- och informationsförfaranden är tillräckliga för att utbyta information på ett så transparent sätt som möjligt och hantera potentiellt negativa marknadsreaktioner på den centrala motpartens svårigheter.

(9)

När behöriga myndigheter och tillsynskollegier beaktar hur en central motparts återhämtningsplan påverkar clearingmedlemmar bör de överväga hur den centrala motparten utvärderar komplexiteten i sitt clearingmedlemskap för att föregripa återhämtningsplanens effekt på clearingmedlemmars kunder och indirekta kunder, och beakta deras avtalsenliga skyldigheter i alla återhämtningsscenarier.

(10)

När behöriga myndigheter och tillsynskollegier beaktar effekterna av en central motparts återhämtningsplan på anknutna marknadsinfrastrukturer bör de överväga om genomförandet av den centrala motpartens återhämtningsåtgärder kan påverka en anknuten infrastrukturs verksamhet för att korrekt utvärdera resolutionsplanens inverkan på samverkanseffekterna.

(11)

När behöriga myndigheter och tillsynskollegier beaktar effekterna av en central motparts återhämtningsplan på de finansiella marknader, inbegripet handelsplatser, som den centrala motparten verkar på, bör de överväga alla kopplingar till den centrala motpartens handelsplatser för att föregripa eventuella väsentliga effekter av återhämtningsåtgärderna på en handelsplats förmåga att genomföra transaktioner eller fastställa priser.

(12)

När behöriga myndigheter och tillsynskollegier beaktar effekterna av en central motparts återhämtningsplan på det finansiella systemet i en medlemsstat och i unionen som helhet bör de utvärdera återhämtningsåtgärdernas inverkan på enheter med väsentliga kopplingar till den centrala motparten, clearingmedlemmar och finansmarknadsinfrastrukturer för att beakta eventuella spridningsrisker som kan uppstå till följd av aktiveringen av återhämtningsplanen. De bör också överväga lämpligheten hos de incitament som införs genom återhämtningsplanen för att säkerställa att återhämtningsåtgärderna och verktygen för fördelning av förluster kan optimera sannolikheten för en framgångsrik återhämtning, med en rättvis och proportionell kostnadsfördelning mellan den centrala motpartens aktieägare, clearingmedlemmar och deras kunder.

(13)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har överlämnat till kommissionen.

(14)

Esma har utarbetat det förslag till tekniska standarder som denna förordning bygger på i samarbete med Europeiska centralbankssystemet och Europeiska systemrisknämnden. Esma har genomfört öppna offentliga samråd om förslaget till tekniska tillsynsstandarder, gjort en analys av kostnader och fördelar, samt begärt råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättades i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).

a)

Om det finns några inkonsekvenser mellan den centrala motpartens kapitalstruktur och de återhämtningsåtgärder som utformats för att säkerställa en snabb rekapitalisering av den centrala motparten om dess kapitalnivå skulle falla under tröskelvärdet för anmälan eller kapitalkraven.

b)

Om återhämtningsplanen vederbörligen redovisar det ytterligare belopp av förfinansierade avsatta egna medel som avses i artikel 9.14 i förordning (EU) 2021/23.

c)

Om åtgärderna i återhämtningsplanen, med tanke på de typer av produkter som clearas, är väl utformade, genomförbara, trovärdiga och lämpliga för att den centrala motparten ska kunna göra följande:

d)

Om åtgärderna i återhämtningsplanen har testats i vederbörlig ordning för att möjliggöra fördelning och prissättningsmetod.

e)

Om åtgärderna i återhämtningsplanen och de verktyg som avses i led c iv är tillräckligt tillförlitliga och snabbt tillgängliga i händelse av både idiosynkratiska och systemomfattande återhämtningshändelser.

f)

Om återhämtningsplanen innehåller arrangemang för att hantera både finansieringsluckor och tillfälliga likviditetsgap, och anger de likviditetsarrangemang som den centrala motparten har tillgång till.

g)

Om åtgärderna i återhämtningsplanen tar hänsyn till marginalsäkerhetsmodellen och förfarandena för marginalsäkerheter samt ramverket för säkerheter, inbegripet en förteckning över godkända säkerheter och avdrag för säkerheter inom den centrala motparten, och i synnerhet följande:

h)

Om återhämtningsplanen anger användning av stående centralbanksfaciliteter och tydligt identifierar vilka tillgångar som kan förväntas klassificeras som säkerhet enligt villkoren i centralbanksfaciliteten.

a)

Om vattenfallsprincipen vid obestånd och olika vägar för förlustspridning är tydligt specificerade och om konsekvenserna av eventuella förluster modelleras i enlighet med reglerna för fördelning av dessa förluster, inbegripet arrangemang mellan den centrala motparten och dess clearingmedlemmar och den centrala motpartens övergripande ram för riskhantering, såsom den centrala motpartens regelverk.

b)

Om relevanta rättsliga risker har bedömts och åtgärdats för att säkerställa vattenfallsprincipens verkställbarhet, även när det gäller clearingmedlemmar med hemvist i jurisdiktioner i tredjeländer.

a)

Om den centrala motpartens ägarstruktur kan påverka återhämtningsplanen.

b)

Hur den centrala motpartens ägarstruktur återspeglas i den centrala motpartens incitamentsstrukturer eller beslutsprocesser.

c)

Hur krav på ägare inom ramen för återhämtningsplanen kan påverka återhämtningsplanen, inbegripet när avtalsenligt stöd från moderföretaget eller koncernen utgör en del av återhämtningsplanen, och särskilt en bedömning av

d)

Om den centrala motpartens kopplingar till en enhet i samma koncern i tillräcklig utsträckning har bedömts för att säkerställa att eventuella spridningsrisker som kan uppstå i händelse av att ett koncernföretag utsätts för finansiella begränsningar eller hamnar på obestånd redovisas, och bedöma hur dessa kopplingar kan påverka tillämpligheten av åtgärderna i återhämtningsplanen.

e)

Om de riktlinjer och förfaranden som styr godkännandet av återhämtningsplanen och identifieringen av de personer inom organisationen som ansvarar för att utarbeta och genomföra återhämtningsplanen är lämpliga, tydliga och genomförbara.

f)

Om återhämtningsplanen är förenlig med den centrala motpartens ledningsstruktur och den centrala motpartens beslutsprocesser och interna styrning.

g)

Om komplexiteten i den centrala motpartens interna organisation kan utgöra ett hinder för snabba åtgärder eller om förfarandena sannolikt kommer att drivas effektivt med tydliga beslutskedjor och tydligt definierade ansvarsområden.

h)

Om återhämtningsplanen är tydlig och genomförbar i fråga om förfaranden och handlingsplaner, inbegripet förfaranden för beslutsprocesser, detaljerade kontaktblad för alla personer som är relevanta för återhämtningsplanens process, förmåga till fjärråtkomst och tillgänglighet för beslutsfattare, och om återhämtningsplanen har förfaranden för att få tillgång till nyckelpersoner både på och utanför företagets anläggningar.

i)

Om återhämtningsplanen vid behov faktiskt ingår i den centrala motpartens verksamhetsregler.

j)

Om den centrala motparten har infört lämpliga regler och förfaranden för att regelbundet testa sin återhämtningsplan med sina clearingmedlemmar och, om möjligt, för att identifiera deras kunder och indirekta kunder.

a)

Om återhämtningsplanen har tagit hänsyn till om andra centrala motparter som är auktoriserade eller godkända enligt artikel 14 eller artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (3) tillhandahåller vissa eller alla av de clearingtjänster som tillhandahålls av den centrala motparten.

b)

Den omfattning enligt vilken återhämtningsplanen, med hjälp av den information som den centrala motparten har tillgång till, innehåller närmare uppgifter om hur clearingtjänster som tillhandahålls av en annan central motpart har identifierats och om sådana identifierade tjänster som tillhandahålls av andra centrala motparter är etablerade tjänster eller nyetablerade clearingtjänster.

c)

Om återhämtningsplanen anger överförbarhet av transaktioner eller överföring av icke-kritisk verksamhet, helt eller delvis, till en annan tjänsteleverantör, och

a)

Om den planerade tillämpningen av och den planerade strategin för återhämtningsplanen

b)

Om ramen för kvantitativa och kvalitativa indikatorer i återhämtningsplanen identifierar de omständigheter under vilka åtgärder i återhämtningsplanen ska vidtas.

a)

Om den centrala motpartens kritiska funktioner är korrekt identifierade.

b)

Om de förberedande åtgärder för att underlätta försäljningen av tillgångar eller affärsområden som anges i återhämtningsplanen är lämpliga för den centrala motparten, med beaktande av följande:

c)

Om den centrala motparten clearar flera produkter, huruvida den centrala motparten har övervägt möjligheten till en produktuppdelad försäljning och om några hinder har identifierats som en följd av en sådan uppdelning eller om någon annan effekt på återhämtningsplanen har identifierats genom en sådan uppdelad försäljning.

d)

Om antalet och betydelsen av olika kopplingar till enheter, inbegripet tillhandahållare av likviditet, avvecklingsbanker, plattformar, förvaringsinstitut, investeringsagenter, banker eller tjänsteleverantörer, har bedömts i återhämtningsplanen och hur sådana kopplingar påverkar återhämtningsåtgärderna och återhämtningsplanens effektivitet.

e)

Om varje kopplings betydelse eller väsentlighet har bedömts, inbegripet i fråga om clearade volymer och finansiella exponeringar enligt dessa arrangemang.

f)

Om eventuell utkontraktering som täcker en del av den centrala motpartens centrala verksamhet har bedömts i tillräcklig utsträckning och om eventuella identifierade risker har minskats.

g)

Hur återhämtningsplanens rättsliga verkställbarhet gentemot tjänsteleverantörer som tillhandahåller utkontrakterade tjänster enligt led f har bedömts och om eventuell oförmåga hos leverantören av sådana utkontrakterade tjänster att uppfylla sina skyldigheter enligt arrangemangen för utkontraktering har bedömts på ett tillfredsställande sätt och hur dessa risker har minskats i återhämtningsplanen.

a)

Om den centrala motpartens kommunikations- och informationsplan uppfyller kraven i avsnitt A punkt 3 i bilagan till förordning (EU) 2021/23, och i synnerhet om den centrala motpartens kommunikations- och informationsplan

b)

Om den centrala motpartens kommunikations- och informationsplan innehåller tydliga förfaranden för hur och när information ska delas med olika enheter, med tydliga beskrivningar av hur sådana förfaranden har tagit hänsyn till rättsliga krav och andra bindande krav.

a)

Om återhämtningsplanen korrekt återspeglar komplexiteten i den centrala motpartens clearingmedlemskap, inbegripet följande:

b)

Om återhämtningsplanen har tagit hänsyn till den övergripande effekten på clearingmedlemmar och, om den informationen är tillgänglig för den centrala motparten, på deras kunder och indirekta kunder av en eventuell störning av de clearingtjänster som tillhandahålls av den centrala motparten, inbegripet potentiell påverkan på tillgången till clearing och annan påverkan till följd av den centrala motpartens verksamhetsregler.

c)

Om återhämtningsplanen har tagit hänsyn till den potentiella inverkan av de överenskomna åtgärder som ska vidtas inom ramen för återhämtningsplanen på clearingmedlemmar och, i relevanta fall, på deras kunder och indirekta kunder.

d)

Om clearingmedlemmarna och, i relevanta fall, deras kunder och indirekta kunder enligt den centrala motpartens verksamhetsregler har åtagit sig någon finansiell eller avtalsenlig skyldighet, inbegripet hur beloppet för skyldigheten beräknas, om ett högsta belopp eller ett tak tillämpas, om beloppet är en på förhand överenskommen summa eller kommer att härledas som en funktion av medlemmens eller kundens exponeringar och hur sådana medel skulle begäras.

a)

Om återhämtningsplanen bedömer den potentiella effekten av att tillämpa återhämtningsåtgärderna på eventuella samverkande centrala motparter och på eventuella andra finansmarknadsinfrastrukturer som är knutna till den centrala motparten, genom att bedöma betydelsen av den centrala motpartens deltagande i dessa enheter.

b)

Om återhämtningsplanen tar upp eventuella avtal om samverkansöverenskommelser eller avtal om korsberäkning av marginalsäkerheter med andra centrala motparter och omfattningen av sådana överenskommelser, inbegripet clearade volymer och finansiella resurser som utbyts som en del av dessa arrangemang.

c)

Om effekterna av genomförandet av någon av åtgärderna inom ramen för återhämtningsplanen kan påverka tillgången till andra finansmarknadsinfrastrukturer, och om hinder eller begränsningar identifieras, hur dessa kan minskas.

d)

Om anknutna finansmarknadsinfrastrukturer och intressenter som skulle bära förluster, kostnader eller bidra till att täcka likviditetsbrister om återhämtningsplanen genomfördes, har deltagit i utarbetandet av planen på ett effektivt och tillfredsställande sätt i enlighet med artikel 9.16 i förordning (EU) 2021/23.

a)

Om den potentiella effekten av att tillämpa återhämtningsåtgärderna på handelsplatser och andra handelskällor som är kopplade till den centrala motparten har bedömts i återhämtningsplanen, inbegripet en bedömning av betydelsen av den centrala motpartens deltagande i dessa enheter och om effekten utgör ett hot mot de berörda enheternas stabilitet.

b)

Om den centrala motparten, utöver clearingtjänster, tillhandahåller andra eller anknutna väsentliga eller betydande tjänster med anknytning till clearing, och om någon åtgärd inom ramen för återhämtningsplanen kan påverka den finansmarknad som den centrala motparten verkar på, om den centrala motparten tillhandahåller sådana andra eller anknutna väsentliga eller betydande tjänster.

a)

Om en bedömning gjorts av återhämtningsplanens potentiella effekter på följande:

b)

Om, för att bedöma återhämtningsplanens mer omfattande systemriskpåverkan, resultaten av de analyser som Esma vid enstaka tillfällen utför beaktas och reflekteras över i återhämtningsplanen, om de är relevanta för planen, och om eventuella relevanta upptäckter eller farhågor i möjligaste mån mildras i den planen.

c)

Om väsentliga kopplingar till enheter, inbegripet tillhandahållare av likviditet, avvecklingsbanker, plattformar, förvaringsinstitut, investeringsagenter, banker eller tjänsteleverantörer har beaktats genom en bedömning av hur återhämtningsplanen kan påverka de anknutna enheternas verksamhet, och om åtgärderna i återhämtningsplanen är lämpliga och genomförbara för enheter med väsentliga kopplingar som identifierats eller skulle kunna ha en väsentlig negativ inverkan på det finansiella systemet i någon medlemsstat och i unionen som helhet.

d)

Om tillhandahållare av likviditet, när de står under tillsyn av den centrala motpartens behöriga myndighet eller i den mån information om deras likviditetsexponeringar finns tillgänglig, ger upphov till koncentrerade likviditetsexponeringar på grund av de många roller som dessa likviditetsleverantörer kan spela för flera centrala motparter, inbegripet som clearingmedlem, betalningsbank, investeringsbank, förvaringsinstitut eller tillhandahållare av likviditetssäkerhetsmekanismer.

a)

Om incitamenten ökar sannolikheten för en framgångsrik återhämtning och om återhämtningsplanen specificerar incitamenten för olika intressenter, i relevanta fall med exempel på hur frivilliga eller valfria bidrag, utöver de överenskomna bidragen enligt den centrala motpartens verksamhetsregler, skulle kunna uppmuntras i kristider.

b)

Om krav på resurser, bidrag eller kostnadsfördelning i samband med återhämtningsplanen skapar lämpliga incitament för den centrala motparten, dess clearingmedlemmar, deras kunder och indirekta kunder, i den mån dessa direkta och indirekta kunder är kända, aktieägare och andra enheter inom samma koncern att agera på ett sätt som minimerar risker och potentiella kostnader.

c)

Om strukturen i processen för obeståndshantering stimulerar clearingmedlemmarnas och deras kunders deltagande i obeståndshanteringen genom användning av återhämtningsverktyg och genom de resurser som ska tillhandahållas den centrala motparten vid en återhämtning, inbegripet sanktioner vid underlåtenhet att, om så överenskommits, tillhandahålla anslagna resurser, inbegripet tillhandahållande av utstationerad personal för att bistå vid återhämtningshanteringen eller delta i konkurrensutsatta anbudsförfaranden i en auktion.

d)

Om arrangemangen och åtgärderna för auktioner av medlemmars på obestånd positioner ger tillräckliga incitament till clearingmedlemmar som inte är på obestånd att lägga bud på ett konkurrenskraftigt sätt och är välorganiserade och huruvida dessa arrangemang och åtgärder skapar de incitament som anges i återhämtningsplanen.

e)

Om kopplingen mellan clearingmedlemmarnas verksamhet och deras potentiella förluster till följd av återhämtningsplanen skapar ett lämpligt incitament för att göra en framgångsrik återhämtning mer sannolik, inbegripet om förlusterna eller ett tak för potentiella förluster står i proportion till ett mått på medlemmens verksamhet, baserat på variationssäkerhet, initialsäkerhet, bidrag till obeståndsfonden eller andra riskbaserade och verksamhetsbaserade mått.

f)

Om de centrala motparternas mekanismer för att involvera anknutna finansmarknadsinfrastrukturer och intressenter som skulle bära förluster, kostnader eller bidra till att täcka likviditetsbrister om återhämtningsplanen genomfördes, i samband med utarbetandet av återhämtningsplanen och deltagande i relevanta diskussioner om riskhantering, är välorganiserade och skapar lämpliga incitament för att säkerställa balansen mellan anknutna finansmarknadsinfrastrukturers och intressenters intressen.

g)

Om clearingmedlemmars deltagande och eventuellt även av deras kunder eller andra enheter knutna till den centrala motparten i tillhandahållandet av tjänster, för att minska förluster vid en återhämtning, innehåller de rätta incitamenten för att tillhandahålla den centrala motparten med lämpliga tjänster, inbegripet att agera som en motpart i repor och tillhandahålla likviditet.