|
officiella tidning |
SV L-serien |
|
2024/1041 |
8.4.2024 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2024/1041
av den 28 november 2023
om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/869 vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/869 av den 30 maj 2022 om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2009, (EU) 2019/942 och (EU) 2019/943 och direktiven 2009/73/EG och (EU) 2019/944, och om upphävande av förordning (EU) nr 347/2013 (1), särskilt artikel 3.4, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom förordning (EU) 2022/869 inrättas en ram för identifiering, planering och genomförande av projekt av gemensamt intresse som krävs för att genomföra de elva strategiska, geografiska prioriterade korridorer för energiinfrastruktur som identifierats på områdena elektricitet, havsbaserade elnät, vätgas och elektrolysanläggningar, och de tre unionsomfattande prioriterade områdena för energiinfrastruktur för smarta elnät, smarta gasnät och koldioxidtransportnät, samt en ram för identifiering, planering och genomförande av projekt av ömsesidigt intresse som utvecklats av unionen tillsammans med tredjeländer när det gäller transportnät för el, vätgas och koldioxid. |
|
(2) |
I enlighet med artikel 3.4 i förordning (EU) 2022/869 bör kommissionen anta den delegerade akt som upprättar den första unionsförteckningen enligt förordning (EU) 2022/869 senast den 30 november 2023. |
|
(3) |
De stödberättigande projekt som föreslagits för införande i unionsförteckningen bedömdes alla mot det hållbarhetskriterium som är obligatoriskt för alla projektkategorier i enlighet med förordning (EU) 2022/869. Endast de projekt som uppvisade betydande bidrag till hållbarhet bedömdes ytterligare av de regionala grupper som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2022/869, vilka bekräftade att projekten uppfyller kriterierna i artikel 4 i den förordningen. |
|
(4) |
Kommissionen har bedömt de föreslagna projekten mot bakgrund av kraven i artikel 3.5. |
|
(5) |
Utkasten till regionala förteckningar över projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse godkändes av de regionala grupperna vid möten på teknisk nivå. |
|
(6) |
Efter yttranden från byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) den 21 september 2023 om konsekvent tillämpning av bedömningskriterier och kostnads-nyttoanalys i alla regioner antog de regionala gruppernas beslutsfattande organ de slutliga regionala förteckningarna den 25 oktober 2023. Före antagandet av de regionala förteckningarna godkändes alla förslag till projekt av de medlemsstater vars territorium berörs av respektive projekt, i enlighet med artikel 3.3 a i förordning (EU) 2022/869. |
|
(7) |
De projekt som föreslogs för införande i unionsförteckningen var föremål för ett offentligt samråd. Dessutom inbjöds organisationer som företräder berörda intressenter, däribland företrädare för tredjeländer, producenter, systemansvariga för distributionssystem, leverantörer, lokalbefolkning samt konsument- och miljöskyddsorganisationer, till de tekniska diskussionerna i de regionala grupperna och rådfrågades om de projekt som föreslagits för införande i unionsförteckningen. |
|
(8) |
Projekt av gemensamt intresse bör förtecknas per strategiska transeuropeiska prioriteringar för energiinfrastruktur enligt den ordning som fastställs i bilaga I till förordning (EU) 2022/869. Projekt av ömsesidigt intresse, som inte krävs för att genomföra de prioriterade korridorer och områden för energiinfrastruktur som anges i bilaga I till TEN-E-förordningen, bör förtecknas separat efter den infrastrukturkategori de tillhör och den region där de är belägna. |
|
(9) |
Projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse bör förtecknas antingen som fristående projekt eller som en del av ett kluster av flera projekt på grund av att de är beroende av varandra eller (potentiellt) konkurrerande. |
|
(10) |
I enlighet med det undantag som föreskrivs i artikel 24 i förordning (EU) 2022/869 för Cypern och Malta avseende en sammanlänkning för var och en av dessa medlemsstater, har kommissionen mottagit den dokumentation som krävs i enlighet med artikel 24.1 och 24.2. De respektive projekten presenterades under de tekniska regionala gruppmötena och den relevanta dokumentationen, med undantag för affärshemligheter, offentliggjordes. En sammanlänkning för Malta och en sammanlänkning för Cypern, som är nödvändiga för att sammanlänka dessa medlemsstater med det transeuropeiska gasnätet, bör därför behålla sin status som projekt av gemensamt intresse. |
|
(11) |
Unionsförteckningen innehåller projekt i olika utvecklingsfaser, det vill säga förberedande genomförbarhetsfas, genomförbarhetsfas, tillståndsgivningsfas och uppförandefas. För projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse i en tidig utvecklingsfas kan studier behövas för att påvisa teknisk och ekonomisk genomförbarhet och förenlighet med EU:s lagstiftning, inbegripet miljölagstiftningen. I detta sammanhang bör de potentiella negativa konsekvenserna för miljön identifieras, bedömas samt undvikas eller lindras. Dessutom bör relevanta klimatanpassningsåtgärder när det gäller utvecklingen av projekten identifieras och beaktas. |
|
(12) |
Införandet av projekt i unionsförteckningen påverkar inte utgången av det relevanta miljörelaterade bedömnings- och tillståndsförfarandet. |
|
(13) |
Den första unionsförteckningen över projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse bör antas i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den första unionsförteckningen över projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse i enlighet med bilagan till denna förordning antas.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och ska fortsätta att gälla till dess att den delegerade förordningen om antagande av den andra unionsförteckningen över projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse träder i kraft.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 28 november 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
BILAGA
Bilaga VII till förordning (EU) 2022/869 som ersätter bilaga VII till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 (1).
”Bilaga VII
UNIONENS FÖRTECKNING ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE OCH PROJEKT AV ÖMSESIDIGT INTRESSE (UNIONSFÖRTECKNINGEN),
som avses i artikel 3.4
A. Principer vid fastställandet av unionsförteckningen
1. Kluster av projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse
Vissa projekt av gemensamt intresse har slagits samman i kluster på grund av att de till sin karaktär är beroende av varandra, potentiellt konkurrerande eller konkurrerande. Följande typer av kluster av projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse har upprättats:
|
— |
Ett kluster av projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse som är beroende av varandra definieras som ”klustret X, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse”. Ett sådant kluster har bildats för att identifiera alla de projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse som behövs för att åtgärda samma gränsöverskridande flaskhals och som ger synergieffekter om de genomförs tillsammans. I detta fall måste samtliga projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse genomföras för att uppnå fördelar på EU-nivå. |
|
— |
Ett kluster av potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse definieras som ”klustret X, som omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse”. Ett sådant kluster är ett tecken på osäkerhet kring omfattningen av en gränsöverskridande flaskhals. I detta fall måste inte alla de projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse som ingår i klustret genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma huruvida ett, flera eller alla projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. Behovet av projekten ska bedömas på nytt i samband med det efterföljande förfarandet för identifiering av projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse, bland annat när det gäller kapacitetsbehoven. |
|
— |
Ett kluster av konkurrerande projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse definieras som ”klustret X, som omfattar ett av följande projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse”. Ett sådant kluster åtgärdar samma flaskhals. Flaskhalsens omfattning är dock mer entydig än vid ett kluster med potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse, och därför har det fastställts att endast ett av projekten av gemensamt intresse/projekten av ömsesidigt intresse måste genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma vilket projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse som ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. Om så är nödvändigt ska behovet av ett projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse bedömas på nytt i ett senare förfarande för identifiering av projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse. |
|
— |
En generisk korridor återspeglar vissa betydande infrastrukturbehov som har identifierats och som inte kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt genom de inlämnade projekten. |
Alla projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse omfattas av de rättigheter och skyldigheter som fastställs i förordning (EU) 2022/869.
2. Behandling av understationer, omformarstationer och kompressorstationer
Understationer och omformarstationer för el och kompressorstationer betraktas som en del av projekten av gemensamt intresse/projekten av ömsesidigt intresse om de geografiskt befinner sig i närheten av överföringsledningar eller rörledningar, beroende på vad som är tillämpligt. Understationer, omformarstationer och kompressorstationer betraktas som fristående projekt av gemensamt intresse och anges uttryckligen i unionsförteckningen om de geografiskt inte befinner sig i närheten av överföringsledningar eller rörledningar, beroende på vad som är tillämpligt. De omfattas av rättigheterna och skyldigheterna i förordning (EU) 2022/869.
3. Icke stödberättigande delar av projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse
Vissa projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse omfattar en eller flera icke stödberättigande investeringar. Dessa investeringar, som förtecknas nedan, ska inte betraktas som en del av unionsförteckningen.
|
— |
Avsnittet Guitiriz–Zamora (del av projekt 9.1.3) |
|
— |
Avsnittet Saint-Martin-de-Crau–Cruzy (del av projekt 9.1.5) |
|
— |
Avsnittet Freiburg–Offenbach (del av projekt 9.2.1) |
|
— |
Avsnittet i Limburgområdet och dess anslutning till det nord-sydliga stamnätet i östra Nederländerna (del av projekt 9.6) |
|
— |
Fartyg (del av projekt 9.13.1) |
|
— |
Avsnittet Poggio Renatico–Griespasset (del av projekt 10.1.1) |
|
— |
Avsnittet Karperi–Komotimi (del av projekt 10.3.1) |
|
— |
Avsnittet Kiruna–Luleå (del av projekt 11.1) |
|
— |
Fyra inhemska finländska avsnitt av rörledningen: Kyrofors, Imatra, Lovisa–Kotka och Borgå–Tolkis (geografiska beteckningar är ungefärliga och endast vägledande) (del av projekt 11.2) |
|
— |
Rörledning i LT som ansluter till Klaipėda (del av projekt 11.2) |
|
— |
Avsnittet Magdeburg–Potsdam (geografiska beteckningar är ungefärliga och endast vägledande) (del av projekt 11.2) |
|
— |
Papperslös hantering av arbetsflöden, voicebot och chatbot, automatisering av personalhantering, gemensamma auktioner SK–UA och tillgångar för turistgrottor (del av projekt 12.3) |
4. Projekt av gemensamt intresse med ändrat nummer jämfört med den tidigare unionsförteckningen
Nummer för projekt av gemensamt intresse som ingår i den tidigare unionsförteckningen enligt den upphävda förordningen (EU) nr 347/2013 ändras på grund av ändrad ordningsföljd eller på grund av nyligen tillagda prioriterade korridorer i förordning (EU) 2022/869. Detta gäller vissa projekt som ingår i följande kategorier: el, smarta elnät och koldioxidnät. I detta fall anges det tidigare numret för projekt av gemensamt intresse endast i informationssyfte under projektnamnet.
B. Unionsförteckning över projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse
1. Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i västra Europa (NSI West Electricity)
Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen:
|
Nr |
Definition |
||||||
|
1.1 |
Sammanlänkning Portugal–Spanien mellan Beariz–Fontefría (ES), Fontefría (ES)–Ponte de Lima (PT) och Ponte de Lima–Vila Nova de Famalicão (PT), inklusive understationer i Beariz (ES), Fontefría (ES) och Ponte de Lima (PT) (nr 2.17 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||
|
1.2 |
Sammanlänkning mellan Gatika (ES) och Cubnezais (FR) [nu kallad ”Biscay Gulf”] (nr 2.7 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||
|
1.3 |
Sammanlänkning mellan La Martyre (FR) och Great Island eller Knockraha (IE) [nu kallad ”Celtic Interconnector”] (nr 1.6 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||
|
1.4 |
Klustret av inhemska förbindelseledningar i Tyskland, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse:
|
||||||
|
1.5 |
Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Brunsbüttel/Wilster och Großgartach/Grafenrheinfeld för att öka kapaciteten vid norra och södra gränsen [nu kallad ”Suedlink”] (nr 2.10 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||
|
1.6 |
Inhemsk förbindelseledning mellan Osterath och Philippsburg (DE) för att öka kapaciteten vid västra gränsen [nu kallad ”Ultranet”] (nr 2.9 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||
|
1.7 |
|
||||||
|
1.8 |
Sammanlänkning mellan Lonny (FR) och Gramme (BE) (nr 2.32 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||
|
1.9 |
Inhemska förbindelseledningar vid den belgiska norra gränsen mellan Zandvliet och Lillo-Liefkenshoek (BE) och mellan Liefkenshoek och Mercator, inklusive en understation i Lillo (BE) [nu kallade ”BRABO II + III”] (nr 2.23 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||
|
1.10 |
Sammanlänkning mellan det italienska fastlandet och Korsika (FR) och Sardinien (IT) [nu kallad ”SACOI 3”] (nr 2.4 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||
|
1.11 |
Projekt för lagringsutbyggnad i Kaunertal (AT) (nr 2.18 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||
|
1.12 |
Vattenrening/pumpkraftverk i Navaleo (ES) (nr 2.28.2 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||
|
1.13 |
Pumpkraftverk Silvermines (IE) (nr 2.29 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||
|
1.14 |
Pumpkraftverk Riedl (DE) (nr 2.30 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||
|
1.15 |
Pumpkraftverk med reversibelt system Los Guajares (ES) |
||||||
|
1.16 |
Green Hydrogen Hub Denmark Compressed Air Energy Storage (DK) (nr 1.21 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||
|
1.17 |
Pumpkraftverk WSK PULS (DE) |
||||||
|
1.18 |
Pumpkraftverk med reversibelt system Aguayo II (ES) |
Projekt av ömsesidigt intresse som utvecklas i regionen:
|
Nr |
Definition |
|
1.19 |
Sammanlänkning mellan Sicilien (IT) och Tunisien (TN) [nu kallad ”ELMED”] (nr 2.33 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
|
1.20 |
Sammanlänkning mellan Zeebruggeområdet (BE) och Kemsley, Kent (UK) [nu kallad ”Cronos”] |
|
1.21 |
Sammanlänkning mellan Emdenområdet (DE) och Corringham, Essex (UK) [nu kallad ”Tarchon”] |
2. Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa (NSI East Electricity)
Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen:
|
Nr |
Definition |
||||||||||
|
2.1 |
Klustret Österrike–Tyskland, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse:
|
||||||||||
|
2.2 |
Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Wolmirstedt och Isar [nu kallad ”SuedOstLink”] (nr 3.12 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||||||
|
2.3 |
Klustret av inhemska förbindelseledningar i Tjeckien, som omfattar följande:
|
||||||||||
|
2.4 |
Sammanlänkning mellan Würmlach (AT) och Somplago (IT) (nr 3.4 i den fjärde förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||||||
|
2.5 |
Klustret Ungern–Rumänien, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse:
|
||||||||||
|
2.6 |
Klustret Israel–Cypern–Grekland [nu kallat ”EuroAsia Interconnector”], som omfattar följande projekt av gemensamt intresse:
|
||||||||||
|
2.7 |
Sammanlänkning mellan Otrokovice (CZ) och Ladce (SK) |
||||||||||
|
2.8 |
Sammanlänkning mellan Lienz (AT) och Venetoregionen (IT) (nr 3.2.1 i den andra förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||||||
|
2.9 |
Pumpkraftverk i Amfilochía (EL) (nr 3.24 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||||||
|
2.10 |
Batterienergilagringssystem Ptolemaida (EL) |
||||||||||
|
2.11 |
Modernisering av pumpkraftverk i Čierny Váh (SK) [nu kallat ”SE Integrator”] |
Projekt av ömsesidigt intresse som utvecklas i regionen:
|
Nr |
Definition |
|
2.12 |
Sammanlänkning mellan Subotica (RS) och Sándorfalva (HU) |
|
2.13 |
Sammanlänkning mellan Wadi El Natroon (EG) och Mesogeia/S:t Stefanos (EL) [nu kallat ”GREGY Interconnector”] |
3. Elnät för den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan (BEMIP Electricity):
Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen:
|
Nr |
Definition |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.1 |
Inhemsk förbindelseledning mellan Stanisławów och Ostrołęka (PL) (nr 4.5.2 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2 |
Pumpkraftverk i Estland (nr 4.6 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3 |
Integration och synkronisering av de baltiska staternas elsystem med de europeiska näten; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4 |
Tredje sammanlänkningen mellan Finland och Sverige [nu kallad ”Aurora line”]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5 |
Fjärde sammanlänkningen mellan Finland och Sverige [nu kallad ”Aurora line 2”] |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6 |
Sammanlänkning mellan Finland och Estland [nu kallad ”Estlink 3”] |
4. Havsbaserade elnät i de norra havsområdena (NSOG, Northern Seas offshore grid):
Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen:
|
Nr |
Definition |
|
4.1 |
En eller flera knutpunkter i Nordsjön med sammanlänkningar till angränsande Nordsjöländer (Danmark, Nederländerna och Tyskland) [nu kallad ”North Sea Wind Power Hub”] (nr 1.19 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
|
4.2 |
Havsbaserad hybridsammanlänkning mellan Belgien och Danmark [nu kallad ”Triton Link”] |
|
4.3 |
Understation för högspänd havsbaserad vindkraft och anslutning till Menuel (FR) [nu kallad ”Offshore Wind connection Centre Manche 1”] |
|
4.4 |
Understation för högspänd för havsbaserad vindkraft och anslutning till Tourbe (FR) [nu kallad ”Offshore Wind connection Centre Manche 2”] |
Projekt av ömsesidigt intresse som utvecklas i regionen:
|
Nr |
Definition |
|
4.5 |
Hybridsammanlänkning mellan Modular Offshore Grid 2 (BE) och Leisten (UK) [nu kallad ”Nautilus”] (nr 1.15 i den fjärde förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
|
4.6 |
Hybridsammanlänkning för högspänd likström mellan Storbritannien och Nederländerna [nu kallad ”LionLink”] |
5. Havsbaserade elnät för den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan (BEMIP offshore):
Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen:
|
Nr |
Definition |
|
5.1 |
Havsbaserad hybridsammanlänkning mellan Lettland och Estland [nu kallad ”Elwind”] |
|
5.2 |
Havsbaserad hybridsammanlänkning Bornholm Energy Island (BEI) mellan Danmark och Tyskland |
6. Havsbaserade elnät i syd och väst (SW offshore):
Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen:
|
Nr |
Definition |
|
6.1 |
Anslutning av havsbaserad vindkraft, Occitanien (FR) |
|
6.2 |
Anslutning av havsbaserad vindkraft, PACA (FR) |
7. Havsbaserade elnät i syd och öst (SE offshore):
Inga projekt lämnades in för denna korridor.
8. Atlantiska havsbaserade elnät:
Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen:
|
Nr |
Definition |
|
8.1 |
Anslutning av havsbaserad vindkraft, södra Bretagne (FR) |
|
8.2 |
Anslutning av havsbaserad vindkraft, södra atlantkusten (FR) |
9. Sammanlänkningar för vätgas i västra Europa (HI West):
Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen:
|
Nr |
Definition |
||||||||||||
|
9.1 |
Korridor Portugal–Spanien–Frankrike–Tyskland:
|
||||||||||||
|
9.2 |
Gränsöverskridande vätgaskluster mellan Frankrike och Tyskland:
|
||||||||||||
|
9.3 |
Inhemsk vätgasinfrastruktur i Frankrike, till den belgiska gränsen [nu kallad ”Franco-Belgian H2 corridor”] |
||||||||||||
|
9.4 |
Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland [nu kallad ”H2ercules West”] |
||||||||||||
|
9.5 |
Inhemsk vätgasinfrastruktur i Belgien [nu kallad ”Belgian Hydrogen Backbone”] |
||||||||||||
|
9.6 |
Inhemsk vätgasinfrastruktur i Nederländerna [nu kallad ”National Hydrogen Backbone”] |
||||||||||||
|
9.7 |
Sammanlänkningar för vätgas mellan National Hydrogen Backbone (NL) och Tyskland:
|
||||||||||||
|
9.8 |
Havsbaserad vätgasledning, Tyskland [nu kallad ”AquaDuctus”] |
||||||||||||
|
9.9 |
Sammanlänkning för vätgas, Danmark–Tyskland:
|
||||||||||||
|
9.10 |
Mottagningsanläggningar för ammoniak i Belgien:
|
||||||||||||
|
9.11 |
Mottagningsanläggningar för ammoniak i Tyskland:
|
||||||||||||
|
9.12 |
Mottagningsanläggningar i Nederländerna:
|
||||||||||||
|
9.13 |
Mottagningsanläggning för ammoniak, Dunkerque (FR) |
||||||||||||
|
9.14 |
Elektrolysanläggning H2Sines.RDAM (PT) |
||||||||||||
|
9.15 |
Elektrolysanläggningar i Spanien:
|
||||||||||||
|
9.16 |
Elektrolysanläggningar i Frankrike:
|
||||||||||||
|
9.17 |
Elektrolysanläggningar i Nederländerna:
|
||||||||||||
|
9.18 |
Elektrolysanläggningar i Tyskland:
|
||||||||||||
|
9.19 |
Elektrolysanläggning Jyske Bank (DK) |
||||||||||||
|
9.20 |
Dansk vätgaslagring (DK) |
||||||||||||
|
9.21 |
Vätgaslagring Hystock Opslag (NL) |
||||||||||||
|
9.22 |
Vätgaslagring i Tyskland:
|
||||||||||||
|
9.23 |
Lagring GeoH2 (FR) |
||||||||||||
|
9.24 |
Vätgaslagring i Spanien:
|
Projekt av ömsesidigt intresse som utvecklas i regionen:
|
Nr |
Definition |
|
9.25 |
Havsbaserad vätgasledning Norge–Tyskland [nu kallad ”CHE Pipeline”] |
10. Sammanlänkningar för vätgas i de centrala och södra delarna av östra Europa (HI East):
Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen:
|
Nr |
Definition |
||||||||
|
10.1 |
Vätgaskorridor Italien–Österrike–Tyskland:
|
||||||||
|
10.2 |
Sammanlänkning för vätgas mellan Tjeckien och Tyskland:
|
||||||||
|
10.3 |
Sammanlänkning för vätgas mellan Grekland och Bulgarien:
|
||||||||
|
10.4 |
Generisk korridor som syftar till att överföra vätgas från Ukraina till Slovakien, Tjeckien, Österrike och Tyskland |
11. Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan för vätgas (BEMIP Hydrogen):
Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen:
|
Nr |
Definition |
|
11.1 |
Sammanlänkning för vätgas mellan Sverige och Finland [nu kallad ”Nordic Hydrogen Route – Bothnian Bay”] |
|
11.2 |
Sammanlänkning för vätgas mellan Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland [nu kallad ”Nordic-Baltic Hydrogen Corridor”] |
|
11.3 |
Sammanlänkning för vätgas mellan Sverige, Finland och Tyskland [nu kallad ”Baltic Sea Hydrogen Collector”] |
12. Prioriterat tematiskt område: Utbyggnad av smarta elnät
Projekt av gemensamt intresse som utvecklas inom det tematiska området:
|
Nr |
Definition |
|
12.1 |
ACON – Again COnnected Networks (CZ, SK), för att främja integrationen av de tjeckiska och slovakiska elmarknaderna genom att förbättra effektiviteten i distributionsnäten (nr 10.4 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
|
12.2 |
CARMEN (BG, RO), för att stärka gränsöverskridande samarbete och datadelning mellan systemansvariga för överföringssystem, stärka samarbete mellan systemansvariga för överföringssystem och systemansvariga för distributionssystem, investera i nätutbyggnad och öka kapaciteten för integration av nya förnybara energikällor och förbättra nätets stabilitet, säkerhet och flexibilitet (nr 10.10 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
|
12.3 |
Danube InGrid (HU, SK), för att effektivt integrera beteenden och åtgärder hos alla marknadsanvändare som är anslutna till elnäten i Ungern och Slovakien (nr 10.7 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
|
12.4 |
Gabreta Smart Grids (CZ, DE), för att öka nätets värdkapacitet, möjliggöra fjärrövervakning och fjärrstyrning av mellanspänningsnät och förbättra nätets observerbarhet och nätplanering (nr 10.11 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
|
12.5 |
GreenSwitch (AT, HR, SI), för att öka värdkapaciteten för distribuerade förnybara källor och effektiv integration av ny last, förbättra distributionsnätets observerbarhet och öka gränsöverskridande kapacitet (nr 10.12 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
13. Prioriterat tematiskt område: Gränsöverskridande koldioxidnät
Projekt av gemensamt intresse som utvecklas inom det tematiska området:
|
Nr |
Definition |
|
13.1 |
CO2 TransPorts – kommer att upprätta infrastruktur för att underlätta storskalig avskiljning, transport och lagring av koldioxid från Rotterdam, Antwerpen och North Sea Port (nr 12.3 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
|
13.2 |
Aramis – gränsöverskridande projekt för transport och lagring av koldioxid, upptag från utsläppskällor i närheten av Rotterdams hamnområde och rörtransport till lagring på den nederländska kontinentalsockeln) (nr 12.7 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
|
13.3 |
ECO2CEE – gränsöverskridande transport- och lagringsprojekt för koldioxid med öppen tillgång till planerade lagringsplatser i Danmark, Norge, Nederländerna och Storbritannien (utvidgning av nr 12.9 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
|
13.4 |
Bifrost – transport- och lagringsprojekt med lagring till havs i DK; utsläpp från källor i Danmark, Tyskland och Polen |
|
13.5 |
Callisto – utveckling av multimodala koldioxidknutpunkter i Medelhavet som lagrar koldioxidutsläpp från Frankrike och Italien |
|
13.6 |
CCS Baltic Consortium – gränsöverskridande koldioxidtransport via järnväg mellan Lettland och Litauen med en multimodal terminal för flytande koldioxid i Klaipėda |
|
13.7 |
Delta Rhine Corridor – projekt för transport av koldioxid via rörledningar från utsläppskällor i Ruhrområdet i Tyskland och Rotterdamområdet i Nederländerna, med lagring till havs utanför den nederländska kusten |
|
13.8 |
EU2NSEA – gränsöverskridande koldioxidnät som utvecklats mellan Belgien, Tyskland och Norge för att även samla in koldioxid från DK, FR, LV, NL, PL och SE, med lagring på den norska kontinentalsockeln |
|
13.9 |
GT CCS Croatia – anläggning av infrastruktur för rörledningstransport i Kroatien och Ungern, med underjordisk lagring i HR |
|
13.10 |
Norne – transportinfrastruktur i Danmark med lagring på land och eventuellt till havs; utsläpp från källor främst i DK, SE, BE och UK kommer att transporteras till DK med fartyg |
|
13.11 |
Prinos – lagring till havs vid Prinosfältet för utsläpp från EL via rörledning, och från BG, HR, CY, EL, IT och SI via fartyg |
|
13.12 |
Pycasso – transport och lagring av koldioxid, med en lagringsplats på land i sydvästra Frankrike, för industriutsläpp från Frankrike och Spanien |
Projekt av ömsesidigt intresse som utvecklas inom det tematiska området:
|
Nr |
Definition |
|
13.13 |
Northern Lights – ett gränsöverskridande projekt för anslutning mellan flera europeiska initiativ för koldioxidavskiljning (i bland annat Belgien, Tyskland, Irland, Frankrike, Sverige), transport med fartyg till lagring på den norska kontinentalsockeln (nr 12.4 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
|
13.14 |
Nautilus CCS – utsläpp från områdena Le Havre, Dunkerque, Duisburg och Rogaland ska fångas upp och transporteras med fartyg till olika sänkor i Nordsjön (utvidgning av nr 12.8 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
14. Prioriterat tematiskt område: Smarta gasnät
Inga inlämnade projekt ansågs vara berättigande för stöd i denna kategori.
15. Projekt som behåller sin status som projekt av gemensamt intresse (undantag enligt artikel 24):
|
Nr |
Definition |
|
15.1 |
Anslutning av Malta till det europeiska gasnätet – sammanlänkning via rörledning med Italien vid Gela (nr 5.19 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
|
15.2 |
Rörledning från gasreserverna i östra Medelhavet till Greklands fastland via Cypern och Kreta [nu kallad ”EastMed Pipeline”], med mätar- och regleringsstation vid Megalopoli (nr 7.3.1 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 (EUT L 115, 25.4.2013, s. 39).
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2024/1041/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)