Kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/1127 av den 8 februari 2024 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242 genom fastställande av vägledande principer och kriterier för att fastställa förfarandena för kontroll av värdena för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos tunga fordon i drift (kontroll i drift)

1.   I denna förordning anges de vägledande principerna och kriterierna för att fastställa förfarandena för att kontrollera att de värden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som registrerats i kundinformationsfilerna motsvarar koldioxidutsläppen från och bränsleförbrukningen hos tunga fordon i drift. I förordningen fastställs också förfarandena för att kontrollera om det i eller för provningsfordon förekommer några strategier som på konstgjord väg förbättrar fordonens prestanda i de prov som genomförs eller i de beräkningar som görs för att kontrollera koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning.

2.   Denna förordning är inte tillämplig på utsläppsfria tunga fordon enligt definitionen i artikel 3 i förordning (EU) 2019/1242.

1.   Varje beviljande godkännandemyndighet ska för varje rapporteringsperiod välja ut ett fordonsprov för de tillverkare för vilka den har beviljat en licens att använda simuleringsverktyget i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 (3) och dess genomförandeåtgärder, särskilt artiklarna 6 och 7 i förordning (EU) 2017/2400.

För varje rapporteringsperiod och för varje tillverkare måste de prov som rör kontroll i drift som avses i artikel 4.2 genomföras ett lämpligt antal gånger på grundval av genomsnittet av de tre rapporteringsperioder som föregått kontrollen i drift av det totala antalet fordon från en viss tillverkare enligt artikel 9 i förordning (EU) 2017/2400 eller artikel 8 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1362 (4).

2.   Om en tillverkare ansvarar för mindre än 100 nya fordon som registreras i unionen under rapporteringsperioden för de två år som föregår rapporteringsperioden för det år då fordonen väljs ut i enlighet med punkt 1, får den beviljande godkännandemyndigheten besluta att inte genomföra kontrollprovning av fordon i drift från den tillverkaren.

1.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska, för de prov som avses i punkt 2, välja ut fordon i drift vars skick är representativt för fordon som underhålls och används korrekt och vars egenskaper omfattas av dem som registrerats i kundinformationsfilen eller i intyget om överensstämmelse.

2.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska kontrollera huruvida de värden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som registrerats i kundinformationsfilen för fordon som valts ut i enlighet med punkt 1 motsvarar koldioxidutsläppen från och bränsleförbrukningen hos fordon i drift och huruvida strategier för konstgjord förbättring förekommer, genom något av följande prov:

3.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska anförtro de prov som avses i punkt 2 till en teknisk tjänst som inte är samma tjänst som den som, för de berörda fordonen, utförde samma typ av prov för att kontrollera koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper hos komponenter, separata tekniska enheter och system i enlighet med förordning (EU) 2017/2400.

4.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska utvärdera provresultaten för de enskilda proven och fastställa om värdena för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning från fordon i drift är högre än de värden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som registrerats i kundinformationsfilerna, med beaktande av den statistiska utvärderingen av de prov som avses i punkt 2 a, b, c och d, samt av huruvida strategier för konstgjord förbättring förekommer.

5.   Varje tillverkare ska på begäran förse den beviljande godkännandemyndigheten och varje enhet som utför prov som rör kontroll i drift med all information och dokumentation samt alla tekniska specifikationer och allt stöd som behövs för att kontrollen av fordon i drift ska kunna utföras på ett tillfredsställande sätt.

1.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska säkerställa att de prov som utförs i enlighet med artikel 4 dokumenteras och att provrapporterna görs tillgängliga för kommissionen, för tillverkaren av de berörda fordonen och, på begäran, för andra godkännandemyndigheter samt marknadskontrollmyndigheter och tredje parter som uppfyller kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/163 (6).

2.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska inom tio månader från det att ett prov inletts komma fram till en slutsats om huruvida kontrollen av fordon i drift visar på bristande överensstämmelse mellan de värden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som uppmätts i drift och de värden som registrerats kundinformationsfilerna, samt huruvida strategier för konstgjord förbättring förekommer.

3.   En slutsats från den beviljande typgodkännandemyndigheten i enlighet med punkt 2 ska gälla för alla berörda fordon som först har tagits i bruk i unionen.