Kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/1141 av den 14 december 2023 om ändring av bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 vad gäller särskilda hygienkrav för visst kött och vissa fiskeriprodukter, mjölkprodukter och ägg

(1)

I förordning (EG) nr 853/2004 fastställs särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung för livsmedelsföretagare. I synnerhet fastställs i bilaga II till den förordningen krav som gäller flera produkter av animaliskt ursprung och i bilaga III till den förordningen fastställs särskilda krav. I avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004 fastställs krav för anbringande av ett identifieringsmärke för produkter av animaliskt ursprung. I avsnitt I del B i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004 hänvisas till Europeiska gemenskapen i stället för Europeiska unionen. Förkortningar på identifieringsmärket som hänvisar till ”Europeiska unionen” bör därför ersätta hänvisningarna till ”Europeiska gemenskapen”. Detta skapar emellertid en betydande administrativ börda. En övergångsperiod bör därför föreskrivas under vilken produkter som är försedda med ett identifieringsmärke med förkortningen för ”Europeiska gemenskapen” före övergångsperiodens utgång får finnas kvar på marknaden.

(2)

Dessutom behövs det ett förtydligande av kopplingen mellan identifieringsmärkets form enligt förordning (EG) nr 853/2004 och kraven på ett särskilt identifieringsmärke som fastställs för bekämpning av vissa djursjukdomar i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (2). Avsnitt I del B i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004 bör ändras för att klargöra vilken form som bör anbringas under särskilda omständigheter.

(3)

I bilaga II föreskrivs även att livsmedelsföretagare som driver slakterier i tillämpliga delar ska begära, ta emot, kontrollera och reagera på information från livsmedelskedjan när det gäller alla djur, utom vilt, som sänds eller som kommer att sändas till slakteriet. Samma krav bör gälla för livsmedelsföretagare som driver vilthanteringsanläggningar där hägnat vilt som slaktas på ursprungsplatsen sänds till vilthanteringsanläggningen.

(4)

Mobila slakterier används allt oftare för att undvika eventuella djurskyddsproblem under transport, till exempel på grund av långa transporttider för djur som fötts upp i avlägsna områden. Mobila slakterier måste godkännas på samma sätt som alla andra slakterier i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EG) nr 853/2004 i varje medlemsstat där de är verksamma. Det finns emellertid ett behov av att klargöra hur detta godkännande ska tillämpas när det gäller en kombination av mobila och stationära anläggningar vid slakteriet. Godkännandet av slakterier grundar sig huvudsakligen på överensstämmelse med kraven på hur dessa slakterier ska vara byggda, planerade och utrustade enligt kapitel II i avsnitten I och II i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

(5)

Enligt artikel 43.6 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/627 (3) får levande djur under exceptionella omständigheter flyttas till ett annat slakteri. Denna möjlighet föreskrivs inte i förordning (EG) nr 853/2004. För att unionslagstiftningen ska vara konsekvent bör förordning (EG) nr 853/2004 i detta avseende anpassas till genomförandeförordning (EU) 2019/627. Avsnitt I kapitel IV i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

Enligt förordning (EG) nr 853/2004 får bedövning och avblodning av ett begränsat antal av vissa hov- och klövdjur ske på jordbruksanläggningen med förbehåll för särskilda krav, bland annat att djuren inte får transporteras till slakteriet, för att undvika all risk för den som hanterar djuren och för att förhindra eventuella skador på djuren under transporten. Detta krav begränsar denna möjlighet till bedövning och avblodning på jordbruksanläggningen till stor del till djur som föds upp extensivt och utesluter de flesta djur som regelbundet hanteras av jordbrukare och därför lätt transporteras utan risk. På grundval av livsmedelsföretagarnas och de behöriga myndigheternas erfarenheter och med beaktande av den ökande efterfrågan på att förhindra eventuella djurskyddsproblem under transport, är det lämpligt att utvidga denna möjlighet till bedövning och avblodning av hov- och klövdjur på jordbruksanläggningen i enlighet med särskilda krav till att även omfatta får och getter och andra hov- och klövdjur som föds upp under alla uppfödningsförhållanden.

(7)

Den 19 januari 2023 offentliggjorde Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ett vetenskapligt yttrande om mikrobiologisk säkerhet hos mörat kött (4) (Efsas yttrande). Efsas yttrande visar att mörat kött inte medför någon högre risk för folkhälsan än färskt kött om vissa krav uppfylls. Med hänsyn till den ökande konsumtionen av mörat kött är det lämpligt att fastställa särskilda krav som rekommenderas i Efsas yttrande i förordning (EG) nr 853/2004, särskilt när det gäller hängmörat kött från nötkreatur. Sådant kött släpps ut på marknaden som färskt kött eller, t.ex. genom att under hängmörning tillföra mogningskulturer till färskt kött, som köttberedning. Både avsnitt I och V i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

I avsnitt I kapitel VII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 föreskrivs alternativa transportvillkor för slaktkroppar, halva slaktkroppar, kvartsparter eller halva slaktkroppar som styckats i tre grovstyckade delar av får, getter, nötkreatur och svin. Dessa transportvillkor grundar sig på kontroll av köttets yttemperatur i stället för dess kärntemperatur och måste överensstämma med särskilda krav.

(9)

På grundval av livsmedelsföretagarnas och de behöriga myndigheternas erfarenheter är det lämpligt att ändra de särskilda kraven i avsnitt I kapitel VII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004, i synnerhet för att tillåta insamling av kött från ett fryslager och ett begränsat antal slakterier, tillåta transport i samma utrymme med fler typer av kött som uppfyller de slutliga temperaturkraven för sådant kött och för att fastställa ytterligare temperatur- och tidsvillkor för transport av slaktkroppar, halva slaktkroppar, kvartsparter eller halva slaktkroppar som styckats i tre grovstyckade delar av får, getter och nötkreatur under en transporttid på högst 30 timmar.

(10)

De behöriga myndigheterna har meddelat olika resultat när det gäller mätning av yttemperaturen med användning av olika metoder. Det är därför lämpligt att fastställa en referensmetod som bygger på livsmedelsföretagarnas erfarenheter och den tekniska utvecklingen, samtidigt som möjligheten att använda alternativa metoder bibehålls.

(11)

Enligt avsnitt III i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska hägnade strutsfåglar och hägnade hov- och klövdjur som slaktats på jordbruksanläggningen transporteras till slakteriet för vidare hantering. Eftersom vilthanteringsanläggningar har lämpliga anläggningar för hygienisk hantering av sådant hägnat vilt som slaktas på jordbruksanläggningen bör de också få ta emot och hantera hägnade strutsfåglar och hägnade hov- och klövdjur.

(12)

Enligt avsnitt III punkt 3 i i bilaga III ska även ett intyg som utfärdats av den livsmedelsföretagare som födde upp djuren åtfölja hägnade strutsfåglar och hägnade hov- och klövdjur som slaktats på jordbruksanläggningen till slakteriet. Den information som lämnas i intyget liknar informationen från livsmedelskedjan. För att minska den administrativa bördan med denna dubbla information bör detta intygskrav utgå. Hänvisningarna till punkt 3 i bör ersättas med hänvisningar till information från livsmedelskedjan.

(13)

Hägnat vilt som slaktas på den jordbruksanläggning som djuren kommer från ska åtföljas av ett intyg som styrker att kraven i avsnitt III punkt 3 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 är uppfyllda, med användning av förlagan till hälsointyg i kapitel 3 i bilaga IV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2235 (5). För att undvika tvetydighet mellan det lagstadgade kravet i förordning (EG) nr 853/2004 och förlagan till hälsointyg i genomförandeförordning (EU) 2020/2235 bör ordalydelsen i hälsointyget i både förordning (EG) nr 853/2004 och genomförandeförordning (EU) 2020/2235 vara helt konsekvent.

(14)

I avsnitt VIII kapitel VII punkterna 1 och 2 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 föreskrivs att färska fiskeriprodukter och upptinade obearbetade fiskeriprodukter ska hållas vid en temperatur som ligger nära den för smältande is och att frysta fiskeriprodukter ska hållas vid en temperatur på högst –18 °C i alla delar av produkterna. Inom sektorn för fiskeriprodukter används ibland maskiner som skivar färska, upptinade obearbetade fiskeriprodukter eller bearbetade fiskeriprodukter och som kan sammanfoga skivorna igen med hjälp av automatiskt placerade mellanblad. I detta fall placeras dessa fiskeriprodukter i ett kylrum för att sänka deras ingångstemperatur eller, när det gäller redan frysta produkter, höja deras temperatur till över –18 °C för att göra det möjligt att skiva eller filea. Det är därför lämpligt att tillåta att temperaturen i de fiskeriprodukter som omfattas av denna metod under en begränsad tid avviker från de temperaturer som krävs enligt avsnitt VIII kapitel VII punkterna 1 och 2 i bilaga III, om det är nödvändigt med hänsyn till den av tekniska skäl nödvändiga temperaturen. Lagring och transport vid denna temperatur bör emellertid inte tillåtas.

(15)

I avsnitt IX kapitel I del I i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 fastställs hygienkrav för produktion av obehandlad mjölk och råmjölk i besättningar av tamdjur från vilka mjölken och råmjölken samlas upp i syfte att släppa ut den på marknaden. I punkt 3 i del I föreskrivs att obehandlad mjölk från kor, bufflar, får eller getter som inte ingår i besättningar som är fria eller officiellt fria från brucellos och tuberkulos ska värmebehandlas så att den därefter visar en negativ reaktion på ett test för alkalisk fosfatas. Att testa för alkalisk fosfatas är emellertid inte en lämplig metod för att kontrollera värmebehandling av obehandlad mjölk från andra arter än nötkreatur eller obehandlad mjölk som separerats i olika delar innan den värmebehandlas i moderna bearbetningsanläggningar. Livsmedelsföretagare bör därför erbjudas andra alternativ grundade på principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP-principerna) som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 (6) för att påvisa att den värmebehandling som används är effektiv.

(16)

I avsnitt IX kapitel II del II i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 fastställs kraven för värmebehandling av obehandlad mjölk, råmjölk, mjölkprodukter eller råmjölksbaserade produkter. I punkt 1 a i del II föreskrivs att pastöriserade produkter, i tillämpliga fall, omedelbart efter en sådan behandling måste visa negativ reaktion på ett test för alkalisk fosfatas. Eftersom tester för alkalisk fosfatas inte är lämpliga för att kontrollera värmebehandling av obehandlad mjölk från andra arter än nötkreatur eller av obehandlad mjölk som separerats i olika delar innan den värmebehandlas, bör livsmedelsföretagarna också erbjudas andra alternativ baserade på HACCP-principerna för att påvisa pastöriseringens effektivitet.

(17)

I avsnitt X kapitel I i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 fastställs hygienregler för produktion av ägg och det föreskrivs särskilt att ägg i producentens lokaler och under tiden fram till försäljningen till konsumenten ska förvaras fritt från främmande lukter, eftersom lukt i sig kan tyda på en förändring av äggen som skulle göra dem olämpliga för direkt konsumtion av slutkonsumenten. Om en livsmedelsföretagare avsiktligt har tillfört äggen en främmande lukt för att smaksätta dem med särskilda smaker, innebär dock förekomsten av en sådan lukt inte att äggen utgör en risk för konsumenten. Utsläppande på marknaden av ägg som avsiktligt har tillförts en lukt bör därför vara tillåtet, förutsatt att detta inte är avsett att dölja en redan förekommande främmande lukt i äggen.

(18)

Det är lämpligt att ge livsmedelsföretagarna tillräckligt med tid för att anpassa sig till de nya kraven för hängmörning av nötkött eller för att på ett tillfredsställande sätt visa de behöriga myndigheterna att alternativa metoder är säkra. De nya krav som fastställs i avsnitt I kapitel VII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004, i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen, bör därför börja tillämpas sex månader från och med den dag då den här förordningen träder i kraft.

(19)

Förordning (EG) nr 853/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.