Kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/1364 av den 14 mars 2024 om den första delen av inrättandet av ett gemensamt unionssystem för bedömning av datacentraler

a)

Datacentralens namn, det namn som används för att identifiera och beskriva den rapporterande datacentralen.

b)

Datacentralens ägare och operatör, inbegripet namn på och kontaktuppgifter till den rapporterande datacentralens ägare och operatör.

c)

Datacentralens plats, koden för lokal administrativ enhet (LAU-kod, Local Administrative Unit) för den plats där den rapporterande datacentralen ligger (byggnad eller plats), vilken ska anges i enlighet med Eurostats senast publicerade LAU-tabeller.

d)

Typ av datacentral, den rapporterande datacentralens typ som stämmer överens med den rapporterande datacentralens huvudsakliga verksamhet, i enlighet med definitionen av datacentral och de definitioner av respektive typ av datacentral som fastställs i denna förordning.

Den rapporterande datacentralens typ kan ha ett av värdena ett företags datacentral (enterprise data centre), samlokaliserad datacentral (colocation data centre) eller samutrustad datacentral (co-hosting data centre) kombinerat med ett av värdena byggnadskonstruktion (structure) eller grupp av byggnadskonstruktioner (group of structures).

Om en samlokaliserad datacentral även erbjuder samutrustningstjänster eller om en samutrustad datacentral även erbjuder samlokaliseringstjänster ska detta anges.

e)

År och månad för idrifttagande, det kalenderår och den månad då den rapporterande datacentralen började tillhandahålla informationstekniktjänster.

a)

Redundansnivå för elinfrastruktur på högspänningsnivå/lågspänningsnivå (skåprad)/racknivå.

b)

Redundansnivå för kylinfrastruktur på rumsnivå / racknivå.

a)

Effektbehov för installerad informationsteknik, (PDIT i kW) enligt definitionen i artikel 2. Om effektbehovet för den installerade informationstekniken har ändrats under rapporteringsperioden ska ett viktat genomsnitt användas.

Om effektbehovet för den installerade informationstekniken inte kan fastställas kan datacentralens nominella last för informationsteknik (i kW) enligt definitionen i artikel 2 användas. Om datacentralens nominella last för installerad informationsteknik har ändrats under rapporteringsperioden ska ett viktat genomsnitt användas.

Den rapporterande datacentralen ska ange vad det rapporterade värdet gäller.

b)

Datacentralens sammanlagda golvyta (SDC i kvadratmeter).

Om den byggnadskonstruktion som inhyser datacentralen har en annan primär funktion (till exempel en kontorsbyggnad) måste värdet på SDC begränsas till summan av golvytan för datacentralens datorrum (ett eller flera) samt den golvyta som upptas av utrustning som krävs för att datacentralen ska fungera.

Om sådan utrustning även tjänar andra funktioner i byggnadskonstruktionen (till exempel gemensamma kylsystem för hela byggnadskonstruktionen) ska procentandelen av golvytan som upptas av sådan utrustning användas för att återspegla datacentralens datorrums (ett eller flera) nominella effektbehov vid beräkningen i ovanstående stycke.

Om datacentralen finns i en enda byggnadskonstruktion ska värdet för SDC vara den byggnadskonstruktionens golvyta.

Om datacentralen finns i en grupp av byggnadskonstruktioner ska värdet för SDC vara summan av golvytorna i alla byggnadskonstruktioner.

c)

Golvyta för datacentralens datorrum(SCR i kvadratmeter).

Om datacentralen upptar en grupp av byggnadskonstruktioner ska värdet för SCR vara summan av datorrummets golvyta i alla byggnadskonstruktioner.

d)

Total energianvändning (EDC i kWh) för den rapporterande datacentralen ska mätas i enlighet med definitionen i och med den metod som anges i standard CEN/Cenelec EN 50600-4-2, eller i motsvarande.

Total energianvändning inkluderar användning av el, bränslen och andra energikällor som används för kylning.

Mängden EDC som kommer från reservgeneratorer (EDC-BG i kWh) ska mätas separat.

Total energianvändning ska mätas vid datacentralsystemets intagspunkt, före matningsomkopplaren. Mätpunkterna ska omfatta den primära och sekundära energiförsörjningen och varje ytterligare energiförsörjning, till exempel reservkraft.

Om kraftvärmeproduktion eller absorptionskylning är inbyggd i systemet ska mätpunkten vara vid kraftvärmeproduktionens eller absorptionskylningens intagspunkt och mäta den mängd bränsle som används. Vid extern kraftvärmeproduktion ska mätpunkterna vara vid uttagspunkterna för el och värme och vid extern absorptionskylning ska mätpunkten vara vid uttagspunkten för kyla.

e)

Total energianvändning för informationsteknikutrustning (EIT i kWh) ska mätas i enlighet med kategori 1-metoden för beräkning av PUE som anges i standard CEN/Cenelec EN 50600-4-2, eller i motsvarande. Datacentraler ska mäta den sammanlagda årliga energianvändningen vid varje system för avbrottsfri kraftförsörjning (UPS) som är kopplat till datacentralens informationsteknikutrustning.

För datacentraler som saknar avbrottsfri kraftförsörjning, till exempel datacentraler som drivs med likström, kan EIT mätas vid den kraftfördelningsenhet (PDU) som är kopplad till datacentralens informationsteknikutrustning eller i enlighet med kategori 2-metoden för beräkning av PUE som anges i standard CEN/Cenelec EN 50600-4-2, eller vid en mätpunkt som datacentralen anger.

Figur 1 visar ett allmänt schema med övervaknings- och mätpunkter i en datacentral, där mätplatserna för den totala energianvändningen och den totala användningen för informationsteknikutrustning är utmärkta.

Figur 1

Mätning av energianvändning

f)

Elnätsfunktioner är information om huruvida datacentralen tillhandahåller funktioner till stöd för elnätets stabilitet, pålitlighet och resiliens, till exempel topplastförflyttning eller bestämd frekvensaktivering (FFR, Firm Frequency Response).

g)

Genomsnittlig batterikapacitet (CBtG i kW) är genomsnittlig kapacitet hos datacentralernas batterier som erbjuds till elnätet via relevant marknad eller kontrakt för elnätsfunktioner.

h)

Totalt vattenintag (WIN i kubikmeter) ska mätas i enlighet med definitionen i och med den metod som anges i standard CEN/Cenelec EN 50600-4-9, WUE-kategori 2, eller om det inte är möjligt, den metod som anges för kategori 1, eller i motsvarande standard. Datacentraler ska mäta alla vattenvolymer som tas in till datacentralområdet och som används i anslutning till datacentralens funktion, inbegripet miljö-, elkrafts-, säkerhets- och informationsteknik.

Den rapporterande datacentralen ska ange vilken WUE-kategori som används i rapporteringen.

Figur 2 visar ett allmänt schema med övervaknings- och mätpunkter i en datacentral, inbegripet mätplatser för ERES-OS, WIN och EREUSE.

Figur 2

Mätning av vattenintag och återanvänd spillvärme

i)

Totalt intag av dricksvatten (WIN-POT i kubikmeter) ska mätas i enlighet med definitionen i och med den metod som anges i standard CEN/Cenelec EN 50600-4-9 WUE-kategori 1, eller i motsvarande. Datacentraler ska mäta allt vatten från dricksvattenkällor som tas in i datacentralområdet och som används för datacentralfunktioner, inbegripet miljö-, elkrafts-, säkerhets- och informationsteknik.

Om den byggnadskonstruktion som inhyser datacentralen har en annan primär funktion måste värdena för WIN och WIN-POT begränsas till det vatten (uppmätt eller uppskattat) som används av utrustningen i datacentralens datorrum (ett eller flera) samt av den utrustning som krävs för datacentralens drift.

j)

Återanvänd spillvärme (EREUSE i kWh) ska mätas i enlighet med definitionen i och med den metod som anges i standard CEN/Cenelec EN 50600-4-6, eller i motsvarande. Datacentraler ska mäta den värme som används eller återanvänds utanför datacentralområdet och som helt eller delvis tillgodoser energibehovet utanför datacentralområdet.

För att kunna mäta denna indikator är det centralt att definiera datacentralområdet eftersom endast energi som återanvänds utanför datacentralområdet räknas. I figur 2 beskrivs ett datacentralområde, med dess yttre gräns och de utrymmen och den utrustning som finns där.

Återanvänd energi från datacentralområdet ska mätas vid den punkt där den tillhandahållna energin lämnas över till en annan part för användning.

Om delar av spillvärmen återanvänds för kylning av datacentralen måste den delen (volymflödet för den del av kylvätskan som används i datacentralen) subtraheras från den återvunna spillvärmen.

k)

Genomsnittlig spillvärmetemperatur (TWH i grader Celsius) ska mätas som temperaturen på den vätska som används för att kyla informations- och kommunikationsteknikutrustningen i datacentralens datorrum, utslaget över året och alla mätpunkter.

Spillvärmetemperaturen mäts vid den punkt där den uppvärmda vätskan når värmeväxlaren (en eller flera) i datacentralens datorrumsområde (figur 3). För datacentraler med värmeåtervinning sker detta vid värmeåtervinningens värmeväxlare. Om det inte finns någon värmeåtervinning görs mätningen vid varje värmeväxlare i datacentralens datorrumsområde som leder bort värme från informationsteknikutrustningen.

Figur 3

Mätning av spillvärmetemperatur

l)

Genomsnittligt temperaturbörvärde vid informationsteknikutrustningens luftintag (TIN i grader Celsius) ska mätas som ett genomsnittligt börvärde för temperaturen i datacentralens samtliga datorrum, och anges som ett börvärde för de kylsystem som används för informations- och kommunikationsteknikutrustningen i datacentralens datorrum, i genomsnitt under året.

m)

Typ av köldmedium som används i kyl- och luftkonditioneringsutrustningen för golvytan för datacentralens datorrum, där varje typ av köldmedium anges med dess trivialnamn eller beteckning i enlighet med bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 (1).

n)

Graddagar för kylning (CDD i graddagar) ska fastställas som antalet graddagar för kylning under det senaste kalenderåret för platsen där den rapporterande datacentralens ligger, med en referenstemperatur på 21 grader Celsius och användning av den metod som Eurostat och Gemensamma forskningscentrumet (2) använder, eller motsvarande (3). Källor med öppen åtkomst ska användas för att fastställa antalet graddagar för kylning.

o)

Total användning av förnybar energi (ERES-TOT i kWh) ska fastställas i enlighet med definitionen i och med den metod som anges i standard CEN/Cenelec EN 50600-4-3, eller i motsvarande. ERES-TOT är summan av ERES-GOO, ERES-PPA och ERES-OS, enligt vad som anges nedan.

p)

Total användning av förnybar energi med ursprungsgaranti (ERES-GOO i kWh) ska fastställas som summan av de ursprungsgarantier som den rapporterande datacentralen har köpt och annullerat. Datacentralen ska mäta ERES-PPA som tas in i datacentralområdet och som inte kan räknas för mer än en datacentral eller skapas från energiköpsavtal eller förnybara energikällor på plats.

q)

Total användning av förnybar energi från energiköpsavtal (ERES-PPA i kWh) ska fastställas som den mängd energi från energiköpsavtal som den rapporterande datacentralen har gjort. Den rapporterande datacentralen ska mäta ERES-PPA som tas in i datacentralområdet och som inte kan räknas för mer än en datacentral.

Eventuella ursprungsgarantier som skapas till följd av ett sådant energiköpsavtal måste ägas och annulleras av den rapporterande datacentralen för att säkerställa att de ingår i ERES-PPA. Annars ska den berörda mängden energi subtraheras från den uppmätta ERES-PPA.

r)

Total användning av förnybar energi från förnybara energikällor på plats (ERES-OS i kWh) ska mätas som den energi som genereras från förnybara energikällor på plats, inom datacentralområdet. Se figur 2.

Eventuella ursprungsgarantier som skapas till följd av dessa förnybara energikällor på plats måste ägas och annulleras av den rapporterande datacentralen för att säkerställa att de ingår i ERES-OS. Annars ska mängden energi i fråga subtraheras från den uppmätta ERES-OS.

a)

IKT-kapacitet för servrar (CSERV) ska vara summan av SERT-prestanda (Server Efficiency Rating Tool) i aktivt läge, eller motsvarande, för alla servrar. En servers IKT-kapacitet är dess nominella prestanda i aktivt läge enligt tillverkarens information, i enlighet med kommissionens förordning (EU) 2019/424. Värdet för prestanda i aktivt läge för den konfigurerade servern eller servergruppen i en datacentrals datorrum ska antingen interpoleras från det deklarerade prestandavärdet i aktivt läge för en konfiguration som deklareras enligt förordning (EU) 2019/424, eller tillhandahållas av en servertillverkare, eller tillhandahållas i form av en värdetabell för CPU-artikelnummer som skapats ur ett stort SERT-dataset eller uppskattats ur ett stort dataset med uppmätta värden där det finns en erkänd beräkningsmetod. Om erkänd beräkningsmetod saknas ska prestanda för den deklarerade konfiguration som bäst matchar den konfigurerade servern användas. När en server uppgraderas ska dess nya kapacitet räknas om, om det finns en erkänd metod för att uppskatta SERT-prestanda i aktivt läge.

IKT-kapacitet för servrar ska rapporteras för åtminstone alla nya servrar som installeras i den rapporterande datacentralen efter det datum då denna delegerade förordnings träder i kraft. Datacentralsoperatörer ska uppskatta och ange procentandel för golvytan för datacentralens datorrum som den rapporterade indikatorn omfattar.

Operatörer av samlokaliserade datacentraler kan beräkna CSERV genom att extrapolera det värde som motsvarar minst 90 % av effektbehovet för den installerade informationstekniken för alla nya servrar som är installerade i den rapporterande datacentralen, enligt vad som anges i det föregående stycket.

b)

IKT-kapacitet för lagringsutrustning (CSTOR i petabyte) ska vara lagringskapaciteten, dvs. summan av den råa (addresserbara) kapaciteten hos alla SSD- och HDD-lagringsenheter som är installerade i all lagringsutrustning enligt deklaration från tillverkaren av lagringsenheterna.

IKT-kapacitet för lagringsutrustning ska rapporteras för åtminstone alla nya enheter som är installerade i den rapporterande datacentralen efter det datum då denna delegerade förordning träder i kraft. Datacentralsoperatörer ska uppskatta och ange procentandel för golvytan för datacentralens datorrum som den rapporterade indikatorn omfattar.

Operatörer av samlokaliserade datacentraler får beräkna CSTOR genom att extrapolera det värde som motsvarar minst 90 % av effektbehovet för den installerade informationstekniken för all ny lagringsutrustning som är installerad i den rapporterande datacentralen, enligt vad som anges i det föregående stycket.

a)

Bandbredd för inkommande trafik (BIN i gigabyte per sekund) ska mätas som total tillhandahållen bandbredd för inkommande trafik till datacentralens datorrum, aggregerad för all konnektivitetskapacitet och beräknat som ett genomsnitt över året.

b)

Bandbredd för utgående trafik (BOUT i gigabyte per sekund) ska mätas som total tillhandahållen bandbredd för utgående trafik från datacentralens datorrum, aggregerad för all konnektivitetskapacitet och beräknat som ett genomsnitt över året.

c)

Inkommande datatrafik (TIN i exabyte) ska mätas som den totala inkommande datamängden till datacentralens datorrum, aggregerad för rapporteringsåret, oavsett antalet datacentralförbindelser.

d)

Utgående datatrafik (TOUT i exabyte) ska mätas som den totala utgående datamängden från datacentralens datorrum, aggregerad för rapporteringsåret, oavsett antalet datacentralförbindelser.

a)

Energianvändningseffektivitet (PUE)

EDC och EIT som båda definieras i bilaga II ska användas för att räkna ut PUE för en datacentral enligt följande:

PUE = EDC/EIT

b)

Vattenanvändningseffektivitet (WUE)

WIN som definieras i bilaga III och EIT som definieras i bilaga II, men här uttrycks i MWh, ska användas för att räkna ut en datacentrals WUE enligt följande:

WUE = WIN/EIT

c)

Energiåteranvändningsfaktor (ERF)

EREUSE och EDC som båda definieras i bilaga II ska användas för att beräkna en datacentrals ERF enligt följande:

ERF = EREUSE/EDC

d)

Faktor för förnybar energi (REF)

ERES-TOT och EDC som båda definieras i bilaga II ska användas för att beräkna en datacentrals REF enligt följande:

REF = ERES-TOT/EDC

a)

Mycket liten datacentral: 100–500 kW.

b)

Liten datacentral: 500–1 000 kW.

c)

Mellanstor datacentral: 1–2 MW.

d)

Stor datacentral: 2–10 MW.

e)

Mycket stor datacentral: > 10 MW.

a)

På medlemsstatsnivå:

För punkterna vi–ix ska aggregeringen av hållbarhetsindikatorerna utföras med en viktad måttbaserad aggregering och den totala energianvändningen ska användas som viktningsfaktor.

För punkterna vi–ix kommer en presentation av aggregerade data per typ av datacentral och per storlekskategori endast att vara möjlig om respektive kategori innehåller data från minst tre datacentraler.

b)

På unionsnivå:

För punkterna vi–ix ska aggregeringen av hållbarhetsindikatorerna utföras med en viktad måttbaserad aggregering och den totala energianvändningen ska användas som viktningsfaktor.