Kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/1765 av den 11 mars 2024 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 vad gäller tekniska specifikationer för väsentliga riskhanteringskomponenter

1.

Källor till avloppsvattnet från tätbebyggelse som tillförs det reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som tillhandahåller vatten för återvinning. Källorna till avloppsvatten från tätbebyggelse ska identifieras med hjälp av de definitioner som anges i rådets direktiv 91/271/EEG (1). Avloppsvatten från tätbebyggelse kan innehålla en blandning av hushållsspillvatten, industrispillvatten och dagvatten och därmed utsläpp som innehåller olika typer av föroreningar, patogener eller andra ämnen.

2.

Hänvisning till eller namn på det reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som tillhandahåller vatten för återvinning och, om det skiljer sig från återvinningsanläggningen, information om de typer av reningsprocesser som genomförs i anläggningen (låggradig, sekundär, tertiär eller kvartär rening).

3.

Hänvisning till eller namn på återvinningsanläggningen, om det skiljer sig från reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse, och information om de reningsprocesser och tekniker som används i anläggningen. Information ska även tillhandahållas om driftsförhållanden och kontrollparametrar för de processer som är relevanta för riskhantering, inbegripet kontrollparametrar för reningsprocesser vad gäller patogener eller förorenande ämnen identifierade som faror i enlighet med punkt 3 i bilaga II till förordning (EU) 2020/741.

4.

En karaktärisering av kvaliteten på det avloppsvatten från tätbebyggelse som tillförs reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse, för att möjliggöra identifiering av relevanta parametrar för kvaliteten på det återvunna vattnet och som kan utgöra faror i den mening som avses i punkt 3 i bilaga II till förordning (EU) 2020/741. Karaktäriseringen kan beskriva vattenkvaliteten vid olika punkter i systemet för återanvändning av vatten och behandla eventuella fluktuationer som sker på grund av farliga händelser, systemfel eller årstidsvariationer.

Dessa punkter kan vara följande:

Karaktäriseringen av vattenkvaliteten ska omfatta följande:

5.

Den vattenvolym som tillförs reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse och som transiterar genom systemet för återanvändning av vatten under ett år (dvs. lägsta, högsta och genomsnittligt flöde) inbegripet eventuell information om flödesvariationer på grund av väderhändelser eller andra händelser (turistsäsong) som skulle kunna få betydande påverkan på det återvunna vattnets volym och kvalitet, i relevanta fall. Om endast en del av det renade avloppsvattnet från tätbebyggelse används för att producera återvunnet vatten ska denna information begränsas till den vattenvolym som tillförs återvinningsanläggningen eller som är resultatet från den sekundära reningsfasen och som används för att producera återvunnet vatten.

6.

Identifiering av efterlevnadspunkten i systemet för återanvändning av vatten.

1.

Typ av lagringssystem (slutet eller öppet, inbegripet åtgärder för att undvika korskontaminering från andra föroreningskällor, inbegripet avrinning från industri och jordbruk).

2.

Systemets driftsätt (operativt eller säsongsbundet).

3.

Genomsnittlig uppehållstid.

4.

Hanteringsstrategier för kontroll av det återvunna vattnets fysikaliska, kemiska och biologiska kvalitet, inbegripet bakteriell återväxt eller algtillväxt.

1.

Information om pumpsystem.

2.

Typ av rörledningar, kanaler eller andra distributionssätt som används.

3.

Hanteringsstrategier för kontroll av det återvunna vattnets fysikaliska, kemiska och biologiska kvalitet vid tillhandahållande.

4.

Åtgärder för att undvika korskontaminering med dricksvattensystem, avloppssystem eller någon annan föroreningskälla, inbegripet avrinning från industri eller jordbruk om öppna kanaler används, i relevanta fall.

1.

En beskrivning av bevattningsmetoderna i området i fråga, befintliga eller sådana som planeras, med beaktande av att olika metoder kan användas beroende på årstid eller vattentillgång. Om slutanvändarna inte har identifierats än, eller om ett stort antal slutanvändare betjänas av en enda återvinningsanläggning, får informationen vara allmänt hållen och röra typiska eller vanligt förekommande bevattningsmetoder i området i fråga och innehålla föreskrifter om den befattningsmetod som krävs för att säkert använda en viss kvalitetsklass av återvunnet vatten på vissa typer av grödor.

Bevattningsmetoder ska klassificeras enligt följande kategorier:

Ytterligare information som är relevant för identifiering av exponeringsvägar för befolkningsgrupper eller miljöer i enlighet med punkt 4 i bilaga II till förordning (EU) 2020/741 ska tillhandahållas om den är relevant för den typ av bevattningsmetod som används och ska i tillämpliga fall innehålla

1.

Det återvunna vattnets avsedda användning (i enlighet med valda kvalitetsklasser för återvunnet vatten, kategorier av grödor och bevattningsmetoder som anges i tabell 1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/741), användningspunkter och rådande bruk, perioder och frekvens för plantering och skörd samt rådande växtodlingsmetod i området i fråga. Om specifika slutanvändare eller användare ännu inte har identifierats, eller om ett stort antal användare betjänas av en enda återvinningsanläggning, får informationen baseras på det återvunna vattnets avsedda användning i ett specifikt område, eller på de vanligast förekommande jordbruksformerna och grödorna i området. Informationen får även bestå av föreskrifter om hur en viss kvalitetsklass för återvunnet vatten säkert kan användas för vissa typer av grödor och under vissa omständigheter.

De typer av grödor som anges som kategorier i tabell 1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/741 ska beskrivas utifrån grödans avsedda användning enligt nedan:

2.

Om det är relevant, information om ytterligare rening eller lämpliga barriärer enligt vad som anges i artikel 5.4 c i förordning (EU) 2020/741 och som tillämpas för det återvunna vattnet efter efterlevnadspunkten, inbegripet, i relevanta fall, i infrastruktur för distribution eller lagring och på den bevattnade åkermarken, som används för att uppnå de kvalitetskrav som anges i tabell 2 i bilaga I till förordning (EU) 2020/741.

3.

Om det är relevant, information om andra vattenkällor som är avsedda att blandas med återvunnet vatten, samt om blandpunkter, mängd, kvalitetsegenskaper och alla variationer som är relevanta för att bedöma riskerna, särskilt när blandning används som barriär. Om slutanvändarna inte har identifierats än, eller om ett stort antal slutanvändare betjänas av en enda återvinningsanläggning, får informationen vara allmänt hållen och röra typiska blandningsmetoder i området i fråga och innehålla föreskrifter för att säkerställa säker användning av denna metod.

4.

Den omfattning av flöden med återvunnet vatten som beräknas levereras och eventuella årstidsvariationer, samt användningsperiod (under en viss tid eller i vissa fall), i enlighet med bevattningsschemat.

—

De åtgärder som parten ansvarar för.

—

Den plats eller det steg i systemet för återanvändning av vatten där åtgärderna behöver utföras.

—

Den tid då åtgärderna utförs.

1.

Operatörer vid återvinningsanläggningen och vid reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse, om dessa skiljer sig åt, inbegripet operatörer vid allmänna eller privata vattenbolag.

2.

Operatörer vid lagrings- och distributionsanläggningar för återvunnet vatten, i relevanta fall.

3.

Operatörer som bevattnar åkermark med återvunnet vatten, inbegripet jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare eller bevattningskonsortier.

4.

Relevanta myndigheter, om andra än den utsedda behöriga myndigheten, eller organ, inbegripet vattenmyndigheter, folkhälsomyndigheter, miljömyndigheter.

5.

Andra parter som skulle kunna ha ansvar för någon del av systemet för återanvändning av vatten eller som finns i det lokala området.

1.

Patogener (inbegripet bakterier, virus, protozoer, inälvsmask) som orsakar vattenburna sjukdomsutbrott hos människor och djur och andra effekter på hälsan, när det är motiverat, och föroreningar som vanligtvis finns i avloppsvatten från tätbebyggelse.

2.

Patogener, föroreningar eller andra ämnen som kopplas till industriutsläpp eller till dagvattenavrinning från tätbebyggelse från förorenade ytor in i systemet för uppsamling av avloppsvatten från tätbebyggelse, i relevanta fall, och som kan ackumuleras i höga koncentrationer i avloppsvattnet från tätbebyggelse och därmed påverka användningen av det återvunna vattnet.

3.

Patogener, föroreningar eller andra ämnen som har identifierats genom att beakta kraven i punkt 5 i bilaga II till förordning (EU) 2020/741 eller andra krav som anges i relevant EU-lagstiftning eller i nationell eller lokal lagstiftning, områdesspecifika förhållanden och huruvida det återvunna vattnet kan nå känsliga områden. Dessa krav kan omfatta följande aspekter:

4.

Patogener, föroreningar eller ämnen som potentiellt kan finnas i det återvunna vattnet som kan skada jorden och de bevattnade grödorna och som identifieras i enlighet med standarden ISO 16075-1-2020 (3) eller eventuella riktlinjer för bevattning inom jordbruket, däribland i) kemiska ämnen som vattenlösliga salter, natrium, klorid, bor och joner med specifik toxicitet, ii) andra kemiska ämnen och patogener, och iii) näringsämnen.

5.

Föroreningar som ännu inte regleras (inbegripet mikroplaster eller nya riskämnen) som har identifierats i det återvunna vattnet och som är relevanta i den specifika kontexten kring systemet för återanvändning av vatten.

1.

Fel i de förebyggande åtgärderna vid återvinningsanläggningen (eller vid reningsverket för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, om dessa skiljer sig åt), i lagrings- och distributionssystemen, eller på åkermarken. Händelser kan uppstå

2.

Oavsiktliga eller olämpliga (eller olagliga) utsläpp som skulle kunna leda till okontrollerade patogen- eller föroreningskoncentrationer eller koncentrationer av andra ämnen i avloppssystemet och i utflödet från reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse och som därmed kan påverka kvaliteten på det återvunna vattnet.

3.

Mänskliga misstag på grund av bristande utbildning eller information om tillåten användning.

4.

Årstidsvariationer eller extrema väderförhållanden, i relevanta fall (inbegripet översvämning eller torka).

5.

Jordbävningar.

6.

Vandalisering eller terrorism (inbegripet cyberangrepp på infrastruktur).

1.

Operatörer och arbetstagare på återvinningsanläggningen (eller på reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse, om dessa skiljer sig åt) och vid lagrings- och distributionsanläggningar i tillämpliga fall.

2.

Slutanvändare på den bevattnade åkermarken.

3.

Boende och arbetstagare i lokalsamhället eller personer i närheten (inbegripet personer som råkar befinna sig i eller nära systemet för återanvändning av vatten, vars närvaro är orelaterad till systemet och som inte vidtar några åtgärder för minskad exponering, samt arbetstagare eller användare i närliggande verksamhet) som oavsiktligt skulle kunna exponeras för återvunnet vatten (inbegripet genom att utöva fritidsaktiviteter på eller i närheten av öppna kanaler som skulle kunna tillföras återvunnet vatten, eller genom att exponeras för droppar av återvunnet vatten från sprinklerbevattningssystem).

1.

Ytvatten, grundvattenförekomster eller kustvatten och dessas akvatiska ekosystem i närheten av systemet för återanvändning av vatten.

2.

Vattenresurser som används för dricksvattenförsörjning, inbegripet vattenreservoarer för dricksvattenförsörjning (dvs. skyddade dricksvattenområden) i närheten av systemet för återanvändning av vatten.

3.

Jord och grödor på den bevattnade åkermarken och på kringliggande åkermark.

4.

Ekosystem och/eller skyddade områden (inbegripet de som fastställs enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (4) och andra naturskyddsområden) och därmed sammanhängande land- och vattenlevande växter och djur i de identifierade delarna av miljön i närheten av systemet för återanvändning av vatten.

5.

Områden som är känsliga för växtnäring och nitrater i närheten av system för återanvändning av vatten.

1.

Intag av återvunnet vatten, direkt eller indirekt via grödor, jord eller objekt som har kommit i kontakt med återvunnet vatten.

2.

Kontakt med återvunnet vatten (hud eller ögon), direkt eller indirekt via grödor, jord eller objekt som har kommit i kontakt med återvunnet vatten.

3.

Inandning av återvunnet vatten (aerosoler).

1.

Infiltrering av återvunnet vatten till grundvattnet genom läckage (inbegripet från rörledningar och lagringssystem), via bevattning eller till följd av kraftigt regn.

2.

Avrinning av återvunnet vatten till yt- eller kustvatten genom läckage (inbegripet från rörledningar och lagringssystem) eller via bevattning.

3.

Avrinning av återvunnet vatten till områden känsliga för växtnäring och nitrater eller till skyddade områden (som identifieras ovan) genom läckage (inbegripet från rörledningar och lagringssystem) eller via bevattning.

1.

Geologiska, hydrogeologiska och hydrologiska förhållanden i området, inbegripet förekomst av öppen akvifer eller en blandning av sluten och öppen akvifer samt system för grundvattenuttag (inbegripet dessas viktigaste egenskaper, till exempel avstånd till bevattnade områden, typ av system, användning av pumpsystem eller artesisk brunn, vattenanvändning).

2.

Ytvattnets förekomst, egenskaper och användning, inbegripet krav på lägsta flödeshastighet, årstidsvariationer för flödet, påverkan av utsläpp från reningsverk för avloppsvatten.

3.

Jordstruktur och markegenskaper i området.

4.

Förekomst av genomsläppliga områden (inbegripet information om vegetationstyper, skog) och hårdgjorda ytor (inbegripet parkeringsplatser eller gator).

5.

Förändringar i typiska väderförhållanden: temperatur, nederbörd, luftfuktighet, vind.

1.

En analys av de potentiella exponeringsvägarna för delar av miljön (identifierade i enlighet med punkt 4 i bilaga II till förordning (EU) 2020/741) och motsvarande (grupp av) faror (identifierade i enlighet med punkt 3 i bilaga II till förordning (EU) 2020/741).

2.

En kontroll av faror (patogener, föroreningar och andra ämnen identifierade i det återvunna vattnet) jämfört med relevanta miljökvalitetsnormer eller andra gränser som anges i EU-lagstiftning eller i nationell eller lokal lagstiftning för patogener, föroreningar eller andra ämnen av relevans för en viss del av miljön (inbegripet grundvatten, ytvatten, jord, grödor) med beaktande av områdesspecifika förhållanden och som fastställer den tillåtna koncentrationen av faran i det återvunna vattnet.

3.

En bedömning av exponeringsrisken på grundval av koncentrationen av alla faror identifierade i det återvunna vattnet, exponeringsvägar samt exponeringsnivåer, ordnade enligt sannolikhets- och allvarlighetsgrad, som avgörs genom att beakta bevattningsmetod och bevattningspraxis, samt bevattningens volym, frekvens och varaktighet.

4.

En bedömning av sannolikheten att en viss fara kommer att nå en vattenförekomst genom att använda den metod som föreslås i standarden ISO 16075–1:2020, där sårbarhet för infiltrering eller avrinning av återvunnet vatten hos grund- och ytvatten bedöms, med beaktande av platsens hydrogeologi, eller genom att tillämpa kommissionens riktlinjer till stöd för tillämpningen av förordning (EU) 2020/741 eller annan likvärdig metod.

5.

En karaktärisering av miljöriskerna för varje identifierad fara eller grupp av faror och för varje exponeringsväg och farlig händelse.

6.

En bedömning av sannolikheten för exponering och konsekvensernas allvarlighetsgrad genom användning av riskmatriser som kombinerar sannolikhet och allvarlighetsgrad, inbegripet de som föreslås i standarden ISO 20426:2018 (5), i Världshälsoorganisationens (WHO) manual Sanitation Safety Planning Manual (6), eller i kommissionens riktlinjer till stöd för tillämpningen av förordning (EU) 2020/741 och i de tekniska riktlinjerna som gemensamma forskningscentrumet (7) har tagit fram (2022).

7.

En bedömning av riskerna för jord eller grödor på grundval av befintliga referensvärden för agrara parametrar beroende på lokala förhållanden (inbegripet jordtyp och markens aciditet), inbegripet sådana som anges i standarden ISO 16075–1:2020 eller motsvarande.

1.

En analys av de potentiella exponeringsvägarna för befolkningsgrupper (identifierade i enlighet med punkt 4 i bilaga II till förordning (EU) 2020/741) och motsvarande (grupp av) faror (identifierade i enlighet med punkt 3 i bilaga II till förordning (EU) 2020/741).

2.

I relevanta fall, en utvärdering av dos-responssamband för att avgöra responsen hos en befolkningsgrupp som exponeras för en viss koncentration av en fara och sannolikheten för potentiellt skadliga hälsoeffekter av en viss allvarlighetsgrad, genom att åtminstone beakta de patogener i återvunnet vatten som skulle kunna orsaka hälsoproblem (dvs. skadliga effekter som orsakas av ett ämne i en levande organism) hos de exponerade befolkningsgrupperna (inbegripet operatörer eller jordbrukare).

3.

En bedömning av dosens eller exponeringens potentiella omfattning som är relevant för människors och djurs hälsa på grundval av de patogener, föroreningar och andra ämnen som finns i det återvunna vattnet samt koncentrationen av dessa, med beaktande av typer av grödor (som konsumeras råa eller bearbetade) och bevattningsmetoder och praxis (inbegripet bevattningens frekvens och varaktighet).

4.

En karaktärisering av hälsoriskerna för varje identifierad fara eller grupp av faror och för varje exponeringsväg och farlig händelse.

5.

En bedömning av sannolikheten för exponering och konsekvensernas allvarlighetsgrad genom användning av de metoder som anges i standarden ISO 20426:2018 eller i WHO:s manual Sanitation Safety Planning Manual eller annan likvärdig metod.

1.

Kravet att minska och förhindra vattenförorening av nitrater i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG (11): I riskbedömningen ska alla potentiella effekter identifieras som sker till följd av användning av återvunnet vatten för bevattning inom jordbruket (inbegripet via avrinning eller infiltrering) och som kan resultera i hög exponering av nitrater vad gäller yt- och grundvattenförekomster som en medlemsstat har identifierat som eventuellt påverkade av (nitrat-)föroreningar i enlighet med det direktivet.

2.

Skyldigheten att se till att skyddade dricksvattenområden uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 (12): I riskbedömningen ska ytvatten eller grundvatten identifieras som klassificeras som skyddade dricksvattenområden och som därmed potentiellt kan påverkas av användning av återvunnet vatten för bevattning inom jordbruket (inbegripet via avrinning eller infiltrering).

3.

Kravet att uppfylla de miljömål som anges i direktiv 2000/60/EG: I riskbedömningen ska potentiella risker identifieras som kan leda till att de vattenförekomster som omfattas av direktivet försämras på grund av användning av återvunnet vatten för bevattning inom jordbruket (inbegripet via avrinning eller infiltrering).

4.

Kravet att förhindra förorening av grundvattnet i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG (13): I riskbedömningen ska potentiella risker identifieras som kan leda till att grundvattenförekomsternas kemiska status försämras på grund av användning av återvunnet vatten för bevattning inom jordbruket.

5.

Kravet att uppfylla de miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och vissa andra förorenande ämnen som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG (14): I riskbedömningen ska potentiella risker identifieras som kan leda till att ytvattenförekomsternas kemiska status försämras på grund av användning av återvunnet vatten för bevattning inom jordbruket.

6.

Kravet att uppfylla de miljökvalitetsnormer för föroreningar av nationellt intresse nämligen förorenande ämnen som är typiska för avrinningsområden, i enlighet med direktiv 2000/60/EG: I riskbedömningen ska potentiella risker identifieras som kan leda till att ytvattenförekomsternas ekologiska status eller ekologiska potential försämras på grund av användning av återvunnet vatten för bevattning inom jordbruket.

7.

Kravet att uppfylla de kvalitetsnormer för badvatten som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG (15): I riskbedömningen ska vattenförekomster identifieras som används som badvatten och som eventuellt kan påverkas av användning av återvunnet vatten (inbegripet via avrinning).

8.

Kraven avseende miljöskyddet, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket enligt rådets direktiv 86/278/EEG (16): I riskbedömningen ska identifieras huruvida användning av avloppsslam på jordbruksmark i kombination med bevattning med återvunnet vatten kan utgöra en kumulativ risk.

9.

Kraven avseende livsmedelshygien i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 (17) och de riktlinjer som anges i kommissionens meddelande om vägledning för hantering av mikrobiologiska risker med färska frukter och grönsaker i primärproduktionen genom god hygien (18): I riskbedömningen ska identifieras huruvida användning av återvunnet vatten kan utgöra en risk för att de krav som anges för produktion av färska frukter och grönsaker inte uppfylls.

10.

Kraven för foderhygien som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 (19): I riskbedömningen ska identifieras huruvida användning av återvunnet vatten kan utgöra en risk för att de krav som fastställts för produktion av foder (icke-livsmedelsgrödor, inbegripet grödor som används som foder åt livsmedelsproducerande djur) inte uppfylls.

11.

Kravet att uppfylla de relevanta mikrobiologiska kriterier som anges i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 (20): I riskbedömningen ska identifieras huruvida användning av återvunnet vatten kan utgöra en risk för att de krav som fastställts för produktion av livsmedel inte uppfylls.

12.

Kraven avseende de gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel som anges i kommissionens förordning (EU) 2023/915 (21): I riskbedömningen ska identifieras huruvida användning av återvunnet vatten kan utgöra en risk för att de krav som fastställts för produktion av livsmedel inte uppfylls.

13.

Kraven avseende de gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 (22): I riskbedömningen ska identifieras huruvida användning av återvunnet vatten på jordbruksmark som används för att producera livsmedel och foder som besprutas med bekämpningsmedel kan utgöra en kumulativ risk (om bekämpningsmedel har identifierats som en potentiell fara som kan finnas i det återvunna vattnet enligt riskbedömningen).

14.

Kraven om djurhälsa som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (23) och i kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (24): I riskbedömningen ska identifieras huruvida användning av återvunnet vatten för bevattning av vallfodergrödor eller andra grödor som används som djurfoder kan utgöra en risk för att de krav som fastställts för djurhälsa (genom foderintag eller exponering på jordbruksmarken) inte uppfylls.

1.

återvinningsanläggningen (eller reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse, om dessa skiljer sig åt), inbegripet utvärdering och optimering av befintliga processer eller genom identifiering av ytterligare avancerade reningssteg,

2.

system för lagring och distribution av återvunnet vatten, i tillämpliga fall,

3.

bevattnad åkermark eller området runt denna, i tillämpliga fall, inbegripet övervägande av alternativa bevattningsmetoder som minskar exponeringsrisken, upprättande av buffertzoner eller liknande metoder, eller skyddande av arbetstagare och jordbrukare (krav på användning av specifik personlig skyddsutrustning eller antagande av hygienprotokoll, utöver de åtgärder som eventuellt redan har vidtagits för att följa regler om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen).

1.

Användning av barriärer ska leda till att de kvalitetskrav och kvalitetsklasser för återvunnet vatten som anges i tabell 2 i bilaga I till förordning (EU) 2020/741 uppfylls. Kvalitetsklassen kan avgöras genom att antalet godkända barriärer och de kriterier som anges i kommissionens riktlinjer om tillämpningen av förordning (EU) 2020/741 beaktas.

2.

Barriärer omfattar rening eller alternativ som inte omfattar rening och kan tillämpas före eller efter efterlevnadspunkten.

3.

Flera barriärer kan användas i kombination (flerbarriärsystem) för att uppnå olika log-reduktion (i enlighet med standarden ISO 16075-2:2020 (25) eller andra relevanta riktlinjer) och för att uppnå den övergripande log-reduktion som krävs för att minska riskerna på grundval av den valda kvalitetsklassen för det återvunna vattnet.

1.

Standardiserade tillvägagångssätt.

2.

Drifts- och underhållsschema.

3.

Kvalitetskontrollåtgärder.

4.

En förteckning över specifika uppgifter och vem som har ansvar för dessa uppgifter.

5.

En förteckning över efterlevnadspunkten och alla andra kritiska styrpunkter som har identifierats i riskhanteringshänseende, inbegripet punkter där återvunnet vatten lämnas över till nästa part i systemet för återanvändning av vatten. Information om dessa punkter ska innehålla den exakta platsen (positionsbestämning på en GIS-karta eller med geografisk information, när så är möjligt) och provtagningsmetod.

6.

Förfaranden för datainsamling genom laboratorieanalys eller onlinesystem.

7.

Förfaranden för provtagning och analys.

8.

Förfaranden eller protokoll för övervakning av det återvunna vattnet med avseende på relevanta parametrar.

9.

Underhållsprogram för utrustning (inbegripet givare för onlinedetektion).

10.

Underhållsprogram för förebyggande åtgärder och barriärer.

11.

Förfaranden för utbildning av operatörer.

1.

Det ska bygga på resultaten från hälso- och miljöriskbedömningen.

2.

Det ska innehålla förfaranden för att uppfylla åtminstone minimikraven för rutinövervakning i enlighet med bilaga I till förordning (EU) 2020/741 och förfaranden för att efterleva eventuella parametrar och gränsvärden med anknytning till återvunnet vatten som har identifierats som ytterligare krav på grundval av resultaten från hälso- och miljöriskbedömningen.

3.

Det ska omfatta övervakningsförfaranden för provtagning och analys av återvunnet vatten (genomanvändning av laboratorieanalyser, realtidssensorer eller realtidsanalysatorer), med indikation av plats och frekvens, samt förfaranden för att kontrollera frisättning av identifierade föroreningar in i exponerade miljöreceptorer (inbegripet ytvatten, grundvatten och jord). Förfarandena ska omfatta dokumenterade åtgärder för att säkerställa pågående hälso- och miljöskydd, även vid extrema väderhändelser.

4.

Det ska omfatta förfaranden som går i linje med befintlig lagstiftning, i synnerhet ska övervakningen av vattenresurser följa kommissionens direktiv 2009/90/EG (26) och säkerställa att resultaten är jämförbara med resultaten som erhålls genom övervakning enligt direktiv 2000/60/EG.

5.

Det ska omfatta övervakning av parametrar i delar av miljön (inbegripet ytvatten, grundvatten eller jorden), i relevanta fall och i enlighet med resultaten från riskbedömningen. Om patogener, föroreningar och/eller ämnen identifieras i någon av de övervakade delarna av miljön ska en utvärdering göras av huruvida förekomsten av dem beror på användning av återvunnet vatten eller om de härrör från andra källor.

1.

En förteckning över korrigerande åtgärder och ansvariga personer för identifierade farliga händelser.

2.

Nödförfaranden om fel skulle uppstå i reningen vid reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse eller återvinningsanläggningen som skulle kunna få till följd att faror släpps ut i det återvunna vattnet.

3.

Nödförfaranden om gränsvärdena (identifierade i enlighet med riskbedömningen) för faror i återvunnet vatten överskrids, vilket skulle kunna utgöra en risk.

4.

Nödförfaranden kopplade till regelbundet och exceptionellt underhåll (inbegripet förbikoppling eller bräddavlopp).

5.

Förfaranden och flödesscheman för hur nödsituationer kommuniceras mellan parter (inbegripet eventuella nödförfaranden för att säkerställa att produkter som har bevattnats med potentiellt kontaminerat återvunnet vatten inte släpps ut på marknaden).

6.

Onlineverktyg, sensorer eller kontroller som utlöser larm i realtid på grundval av övervakningen av specifika parametrar.

1.

En förteckning över relevant kontaktinformation till alla deltagande parter som ska identifieras enbart efter sina skyldigheter eller sin position (föreståndare vid återvinningsanläggningen, föreståndare vid krishanteringscentralen); det ska säkerställas att förteckningen följer dataskyddstandarder.

2.

Förfaranden för rapportering av incidenter eller nödsituationer till behöriga myndigheter och slutanvändare.

3.

Förfaranden för att skicka ut varningsmeddelanden. En förteckning över information som behöver tillhandahållas till de olika aktörerna i händelse av nödsituation.