Kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/2623 av den 30 juli 2024 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om godkännande och erkännande av sjukdomsfri status i anläggningskretsar som håller landlevande djur

i)

Det finns ett gemensamt system för biosäkerhet som omfattar varje biosäkerhetsplan för de anläggningar som ingår i anläggningskretsen.

ii)

Förflyttningar av djur och produkter av animaliskt ursprung till, inom och från anläggningskretsen kan spåras.

iii)

Övervakningen (inklusive en övervakningsplan, ett system för tidig varning, provtagningsprogram och anpassning av övervakningsplanen enligt risken för att sjukdomen introduceras och enligt analysen av laboratorieresultat) visar på den kontinuerliga frånvaron av den eller de sjukdomar i kategori A för vilka en ansökan om godkännande av sjukdomsfri status i anläggningskretsen har gjorts.

iv)

Den kompetens hos anläggningskretsens personal som krävs för genomförandet av biosäkerhetsåtgärderna upprätthålls genom utbildning.

v)

Kommunikation sker för att göra alla berörda parter medvetna om risken för introduktion av den eller de sjukdomar i kategori A för vilka en ansökan om godkännande av sjukdomsfri status i anläggningskretsen har gjorts.

i)

Skriftliga förfaranden för god djurhållning.

ii)

Fysiska skyddsåtgärder för alla anläggningar som ingår i anläggningskretsen och för andra delar av anläggningskretsen, och som är anpassade till situationen och till deras inbördes förhållanden.

iii)

Allmänna åtgärder som tillämpas för att minimera risken för introduktion och spridning av sjukdomar, och som är anpassade till arterna och kategorierna av hållna landlevande djur, till produkterna och till typen av produktion.

iv)

Särskilda skötselåtgärder för att förhindra introduktion, etablering och spridning till, inom och från anläggningskretsen av den eller de sjukdomar i kategori A för vilka en ansökan om godkännande av sjukdomsfri status i anläggningskretsen har gjorts.

i)

omfatta identifiering av smittämnen för dessa sjukdomar i kategori A, en bedömning av risken för att de introduceras, etableras och sprids i anläggningskretsen, åtgärder för att minska risken samt riskkommunikationen bland alla berörda parter,

ii)

beakta interna och externa risker; riskerna ska regelbundet bedömas på nytt, i synnerhet externa risker när utbrott av en eller flera av dessa sjukdomar i kategori A inträffar i den medlemsstat där delar av anläggningskretsen är belägna,

iii)

beakta identifierade spridningsvägar och riskfaktorer för dessa sjukdomar i kategori A,

iv)

föreslå riskhanteringsalternativ som kan anpassas till risknivån och beskriva åtgärder som ska vidtas vid ökad risk, t.ex. en utökad inneslutning eller en högre provtagningsfrekvens.

i)

En eller flera områdeskartor som visar anläggningskretsens avgränsningar samt den exakta placeringen av alla anläggningar som ingår i anläggningskretsen och av andra delar av anläggningskretsen.

ii)

Ett flödesschema med en tydlig och detaljerad redogörelse för all verksamhet som utförs i anläggningskretsen samt alla berörda parters ansvarsområden, uppgifter och inbördes förhållanden.

iii)

Det funktionella samspelet mellan de anläggningar som ingår i anläggningskretsen och mellan dessa anläggningar och andra delar av anläggningskretsen, inklusive ett diagram över alla lokaler som visar deras inbördes kopplingar.

iv)

De transportmedel för landlevande djur och produkter som tillhör anläggningskretsen, deras vanliga färdvägar samt rengörings- och parkeringsplatser.

a)

Information om infrastrukturella och funktionella faktorer och deras bidrag till en epidemiologisk separation mellan fjäderfäna i anläggningskretsen och djurpopulationer med en annan hälsostatus, som ska innehålla en beskrivning av typen av verksamhet och de produkter eller andra varor som produceras i anläggningskretsen, inklusive anläggningskretsens totala kapacitet.

b)

Information om de epidemiologiska aspekterna och riskfaktorerna avseende HPAI eller infektion med Newcastlesjukevirus, inklusive åtminstone följande uppgifter:

c)

Information om det system för tidig varning som inrättats för att påvisa HPAI eller infektion med Newcastlesjukevirus och för att underrätta den behöriga myndigheten om sådana riskfaktorer och de vägar för introduktion och spridning som avses i led b.

a)

En bestämmelse om att personalen i anläggningskretsen för fjäderfän

b)

En bestämmelse om att utomstående besökare, inklusive revisorer eller inspektörer, inte får ha haft något kontakt med fåglar under minst 48 timmar innan de går in i anläggningen. En längre period får dock krävas beroende på riskfaktorer, särskilt för besökare som kommer från en restriktionszon. En kortare period får krävas för officiella veterinärer eller vid brådskande behov av särskilda externa insatser, t.ex. en konsult eller veterinär, i vilket fall förfarandet för att reducera risken ska beskrivas i biosäkerhetsplanen.

c)

Flödet av produkter och personal, beskrivna i ett diagram över anläggningens samtliga lokaler med färgkodade biosäkerhetsnivåer. Det ska finnas hygienbarriärer med ombyteszoner, vid behov med duschar, med separata rena och orena områden vid alla ingångar till lokalerna.

d)

Särskilda förfaranden för att förebygga kontaminering av fjäderfän, inklusive kontaminering genom försörjning, transport, lagring, leverans och bortskaffande av

e)

En plan för rengöring och desinfektion av anläggningen, inklusive den utrustning och det material som använts. Det ska finnas ett särskilt protokoll för rengöring och desinfektion av fordon.

f)

En plan för bekämpning av skadedjur, inklusive gnagare och andra vilda djur, med bestämmelser om fysiska barriärer och åtgärder om spår av skadedjur påträffas.

g)

En plan för kritiska styrpunkter med avseende på HPAI eller infektion med Newcastlesjukevirus, omfattande åtminstone följande delar, för den nuvarande situationen och för de föregående sex månaderna:

a)

Det diagram som avses i del III b iii) i bilaga I till den här förordningen ska ange platserna för de anläggningar som håller alla typer av fjäderfän samt för kläckerier, uppfödningsplatser, värpreden, försöksställen, ägglager och alla platser där ägg eller fjäderfän hålls. Diagrammet ska visa flödena av produkter och andra varor mellan dessa platser.

b)

Ett detaljerat förfarande ska styra förflyttningarna av fjäderfän, deras ägg och andra relaterade produkter. Fjäderfän, deras ägg och andra relaterade produkter som förs in i en anläggning som ingår i anläggningskretsen för fjäderfän ska komma från en anläggning med sjukdomsfri status avseende HPAI och kontrolleras för att säkerställa att de inte utgör någon risk för introduktion av HPAI.

c)

Fjäderfän och kläckägg som förflyttas till eller inom anläggningskretsen för fjäderfän ska identifieras på ett sådant sätt att de kan spåras, och de ska åtföljas av en korrekt dokumenterad identifiering.

d)

När det gäller anläggningar med fåglar i olika åldrar eller om fjäderfän sätts in vid olika tidpunkter under fjäderfäns livstid ska det finnas ett skriftligt förfarande som beskriver hur fjäderfän sätts in och avlägsnas, inklusive rengöring och desinficering av transportburar och återanvändbara transportlådor.

a)

Den passiva övervakningen ska omfatta kliniska indikatorer och beskriva relaterade uppföljande undersökningar, inklusive provtagning för laboratorietester.

b)

Den aktiva övervakningen ska omfatta testning av ett fastställt antal prover som tagits från fåglar på varje anläggning, eller epidemiologisk enhet om det finns fler än en per anläggning, så att det är möjligt att med en konfidensgrad på minst 95 % påvisa en infektion vid en målprevalens på 5 %, enligt följande:

c)

Den behöriga myndigheten ska skicka proverna till ett laboratorium som utsetts i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (2) för att utföra testerna, med beaktande av fåglarnas vaccinationsstatus och de typer av vacciner som använts.

a)

ange åtgärdsnivåer baserade på resultat av och fastställda tröskelvärden för den passiva och aktiva övervakning som beskrivs i punkt 2,

b)

omfatta en beskrivning av de åtgärder som ska vidtas,

c)

omfatta en förteckning över ansvarig personal som ska underrättas.

a)

sparas i minst tre år,

b)

innehålla resultaten av sjukdomsövervakningen, som ska rapporteras till den behöriga myndigheten

a)

Det diagram som avses i del III b iii) i bilaga I till den här förordningen ska ange platserna för de anläggningar som håller alla typer av fjäderfän samt för kläckerier, uppfödningsplatser, värpreden, försöksställen, ägglager och alla platser där ägg eller fjäderfän hålls. Diagrammet ska visa flödena av produkter och andra varor mellan dessa platser.

b)

Ett detaljerat förfarande ska styra förflyttningarna av fjäderfän, deras ägg och andra relaterade produkter. Fjäderfän, deras ägg och andra relaterade produkter som förs in i en anläggning som ingår i anläggningskretsen för fjäderfän ska komma från en anläggning som inte drabbats av något utbrott av, eller där det inte införts några restriktioner på grund av utbrott av, infektion med Newcastlesjukevirus och kontrolleras för att säkerställa att de inte utgör någon risk för introduktion av infektion med Newcastlesjukevirus.

c)

Fjäderfän och kläckägg som förflyttas till eller inom anläggningskretsen för fjäderfän ska identifieras på ett sådant sätt att de kan spåras, och de ska åtföljas av en korrekt dokumenterad identifiering.

d)

När det gäller anläggningar med fåglar i olika åldrar eller om fjäderfän sätts in vid olika tidpunkter under fjäderfäns livstid ska det finnas ett skriftligt förfarande som beskriver hur fjäderfän sätts in och avlägsnas, inklusive rengöring och desinficering av transportburar och återanvändbara transportlådor.

a)

Den passiva övervakningen ska omfatta kliniska indikatorer och beskriva relaterade uppföljande undersökningar, inklusive provtagning för laboratorietester.

b)

Den aktiva övervakningen ska omfatta testning av ett fastställt antal prover som tagits från fåglar på varje anläggning, eller epidemiologisk enhet om det finns fler än en per anläggning, så att det är möjligt att med en konfidensgrad på minst 95 % påvisa en infektion vid en målprevalens på 5 %, enligt följande:

c)

Den behöriga myndigheten ska skicka proverna till ett laboratorium som utsetts i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) 2017/625 för att utföra testerna, med beaktande av fåglarnas vaccinationsstatus och de typer av vacciner som använts.

a)

ange åtgärdsnivåer baserade på resultat av och fastställda tröskelvärden för den passiva och aktiva övervakning som beskrivs i punkt 2,

b)

omfatta en beskrivning av de åtgärder som ska vidtas,

c)

omfatta en förteckning över ansvarig personal som ska underrättas.

a)

sparas i minst tre år,

b)

innehålla resultaten av sjukdomsövervakningen, som ska rapporteras till den behöriga myndigheten