Kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/418 av den 16 december 2024 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar minimiinnehållet i styrningsarrangemangen avseende ersättningspolicyn hos utgivare av betydande tillgångsanknutna token eller e-pengatoken | Laglig.se

Europeiska unionens
officiella tidning

L-serien

2025/418

24.3.2025

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2025/418

av den 16 december 2024

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar minimiinnehållet i styrningsarrangemangen avseende ersättningspolicyn hos utgivare av betydande tillgångsanknutna token eller e-pengatoken

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (1), särskilt artikel 45.7 fjärde stycket, och

av följande skäl:

(1)

De krav som anges i artikel 45.1 i förordning (EU) 2023/1114 ska också tillämpas på institut för elektroniska pengar som ger ut betydande e-pengatoken, i enlighet med artikel 58.1 a i den förordningen och, om så krävs av den behöriga myndigheten enligt artikel 35.4 i den förordningen, på utgivare av tillgångsanknutna token som inte är betydande, och, om så krävs av den behöriga myndigheten enligt artikel 58.2 i den förordningen, på institut för elektroniska pengar som ger ut e-pengatoken som inte är betydande.

(2)

Kreditinstitut, värdepappersföretag, företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (förvaltningsbolag för fondföretag) och förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som ger ut betydande tillgångsanknutna token måste utöver kraven i förordning (EU) 2023/1114 och denna förordning om styrningsarrangemangen gällande ersättningspolicyer även uppfylla de relevanta mer specifika eller striktare krav som fastställs för dessa utgivare i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (2), (EU) 2019/2034 (3), 2009/65/EG (4) och 2011/61/EU (5). För att uppnå målet om en sund och effektiv riskhantering hos utgivare av betydande tillgångsanknutna token eller e-pengatoken bör ersättningspolicyer ge personalen incitament till ett långsiktigt risktagande som är i linje med riskaptiten hos utgivarna av betydande tillgångsanknutna token eller e-pengatoken och som bidrar till att skydda innehavarna av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken.

(3)

Med beaktande av likheterna mellan affärsmodellen för utgivare av betydande tillgångsanknutna token eller e-pengatoken och affärsmodellen för värdepappersföretag som ger ut finansiella instrument, och för att säkerställa lika villkor i hela unionen, är det nödvändigt att fastställa en ram för styrningsarrangemangen för ersättningspolicyer som har samma inslag som ersättningsreglerna för värdepappersföretag. Denna ram bör dock skräddarsys för utgivare av betydande tillgångsanknutna token och e-pengatoken, vars verksamhet skiljer sig från värdepappersföretagens utgivning av finansiella instrument eller utförande av relaterade investeringstjänster. Ramen bör syfta till att uppnå samma mål som ersättningsreglerna för värdepappersföretag enligt direktiv (EU) 2019/2034.

(4)

För att säkerställa att ersättningspolicyer främjar en sund och effektiv riskhantering hos utgivare av betydande tillgångsanknutna token och institut för elektroniska pengar som ger ut betydande e-pengatoken, att de inte ger incitament till överdrivet risktagande och att de är anpassade till utgivarnas långsiktiga intressen i hela Europeiska unionen är det nödvändigt att specificera de viktigaste aspekterna av de ersättningspolicyer som tillämpas av dessa utgivare genom att beakta och anpassa de regler som redan finns i annan sektorslagstiftning för enheter som agerar på den finansiella marknaden.

(5)

För att säkerställa att ersättningsreglerna inte ger incitament att sänka riskstandarderna bör särskilda krav vad gäller rörlig ersättning till personal i kontrollfunktioner fastställas för att säkerställa att deras ersättning huvudsakligen baseras på kontrollmål, medan ersättningspolicyn för all personal, inbegripet marknadsförings- eller försäljningspersonal, inte bör ge incitament till förmånsbehandling av kunder eller motparter.

(6)

Utöver fastställandet av en lämplig maximal kvot mellan rörlig och fast ersättning är det lämpligt att utgivare av betydande tillgångsanknutna token eller e-pengatoken inför ytterligare krav för att anpassa den rörliga ersättningen till personal som har en väsentlig inverkan på riskprofilen hos de utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde, eller på riskprofilen hos de token som dessa utgivare ger ut, för att säkerställa att den rörliga ersättningen är kopplad till utgivarens riskjusterade resultat, bland annat genom att kräva tillämpning av uppskjuten ersättning, malus och återkrav.

(7)	För att säkerställa en korrekt riskanpassning när det gäller den rörliga ersättning som ges i form av instrument bör dessa instrument bestå av aktier, aktierelaterade instrument, likvärdiga instrument eller de betydande token som utgivaren ger ut.

(8)

Miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsfaktorer (ESG-faktorer) – inbegripet den negativa inverkan på klimatet som följer av energianvändning och koldioxidavtryck för de underliggande it-infrastrukturerna och algoritmerna för konsensusmekanismer som används för validering av transaktioner i blockkedjesystem – är relevanta för de utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde. ESG-faktorer kan påverka riskprofilen hos sådana utgivare, deras affärsmodell och godtagandet av deras token. Även om klimat- och miljöfaktorer är särskilt relevanta för sådana utgivares verksamhet och tjänster, är andra typer av ESG-faktorer såsom skattetransparens, mänskliga rättigheter, anställningsvillkor och lämplig hantering av risker för penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet också relevanta. Det är därför nödvändigt att de utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde säkerställer att deras ersättningspolicyer är förenliga med mål rörande ESG-risker samt att de tar hänsyn till ESG-risker och deras eventuella negativa effekter. I synnerhet bör den rörliga ersättningen anpassas till de ESG-riskfaktorer som är relevanta för klimatpåverkan och annan miljöpåverkan som orsakas av de konsensus- och valideringsmekanismer som används.

(9)	Denna förordning är baserad på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som utarbetats av Europeiska bankmyndigheten (EBA) i samarbete med Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och som överlämnats till kommissionen av EBA.

(10)

EBA har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning grundar sig på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna samt begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (6).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

Denna förordning är tillämplig på följande utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken:

a)	Utgivare av betydande tillgångsanknutna token.

b)	Institut för elektroniska pengar som ger ut betydande e-pengatoken.

c)	Utgivare av tillgångsanknutna token som inte är betydande, om så krävs av den behöriga myndigheten enligt artikel 35.4 i förordning (EU) 2023/1114.

d)	Institut för elektroniska pengar som ger ut e-pengatoken som inte är betydande, om så krävs av den behöriga myndigheten enligt artikel 58.2 i förordning (EU) 2023/1114.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.	personal: alla anställda hos en utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken och alla medlemmar i en sådan utgivares ledningsorgan.

2.	verkställande ledning: fysiska personer som utövar verkställande funktioner hos en utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken och som är ansvariga och kan ställas till svars inför ledningsorganet – men som inte är medlemmar i det organet – för den dagliga ledningen av utgivaren.

3.	identifierad personal: personal som har en väsentlig inverkan på riskprofilen hos utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken eller på riskprofilen hos de token som dessa utgivare ger ut.

ledningsansvar: en situation där en personalmedlem

a)	leder en affärsenhet, en väsentlig affärsenhet eller en kontrollfunktion och är direkt ansvarig inför hela ledningsorganet eller inför en medlem av ledningsorganet eller den verkställande ledningen, eller

b)	utför en funktion eller en uppgift som fastställs i artikel 5.2 c.

5.	riskaptit: den sammanlagda risknivå och de typer av risker som en utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken i linje med sin affärsmodell är villig att acceptera inom ramen för sin riskkapacitet för att uppnå sina strategiska mål.

6.	affärsenhet: en affärsenhet enligt definitionen i artikel 142.1.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

väsentlig affärsenhet: en affärsenhet enligt definitionen i artikel 142.1.3 i förordning (EU) nr 575/2013 som av utgivaren av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken bedöms ha en väsentlig inverkan på dennes affärsmodell eller bedöms utgöra en väsentlig källa till intäkter, vinst eller franchisevärde för en utgivare.

8.	kontrollfunktion: en funktion som är självständig i förhållande till de affärsenheter som den kontrollerar, som ansvarar för interna kontrollförfaranden och som omfattar riskhantering, efterlevnad och internrevisionsfunktioner.

ersättning: alla former av fast och rörlig ersättning, inbegripet

a)	monetära eller icke-monetära betalningar och förmåner som beviljas direkt till personal av eller på uppdrag av utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken i utbyte mot yrkesmässiga tjänster som tillhandahålls av personalen,

b)	utbetalningar av carried interest i den mening som avses i artikel 4.1 d i direktiv 2011/61/EU, och

c)	andra utbetalningar som görs genom metoder och instrument som, om de inte betraktades som ersättning, skulle innebära ett kringgående av de ersättningskrav som fastställs i förordning (EU) 2023/1114 och i denna förordning.

Artikel 3

Styrningsarrangemang gällande ersättningspolicyer

1. Ledningsorganet för utgivare av tillgångsanknutna token och e-pengatoken ska utföra samtliga följande uppgifter:

a)	Godkänna och ha det yttersta ansvaret för utgivarens ersättningspolicy.

b)	Godkänna eventuella ändringar av ersättningspolicyn.

c)	Rådfråga ersättningskommittén om utgivarens ersättningspolicy, om en sådan kommitté har inrättats av utgivaren.

2. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska säkerställa följande:

a)	Tillämpningen av deras ersättningspolicy ska minst en gång per år granskas av kontrollfunktionerna för att säkerställa efterlevnad av policyer och förfaranden.

Regelefterlevnadsfunktionen och riskhanteringsfunktionen, om sådana har inrättats, eller personal som anförtrotts genomförandet av regelefterlevnads- eller riskhanteringsförfaranden, internrevisionsfunktionen, om en sådan har inrättats, och personalfunktionen ska lämna synpunkter på utformningen av ersättningspolicyn.

c)	Potentiella intressekonflikter som orsakas av att en del av den rörliga eller fasta ersättningen betalas ut i form av instrument identifieras och minskas på lämpligt sätt.

3. En extern part får anlitas för att utföra den granskning som avses i punkt 2 a.

Artikel 4

Ersättningspolicyer för all personal

1. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska säkerställa att deras ersättningspolicyer för all personal uppfyller följande kriterier:

a)	De är förenliga med tokeninnehavares rättigheter och intressen genom att det säkerställs att dessa innehavare behandlas rättvist och att deras intressen inte skadas av utgivarens ersättningspraxis.

b)	De är könsneutrala och grundar sig på principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete i den mening som avses i artikel 3.1.65 i direktiv 2013/36/EU.

c)	De är förenliga med målen för affärs- och riskstrategin, inbegripet riskrelaterade mål som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG), företagskultur och företagsvärderingar, riskkultur och riskaptit.

d)	De säkerställer att personal som utövar kontrollfunktioner får ersättning utifrån uppnåendet av målen med deras funktion och oberoende av resultatet för de affärsområden de kontrollerar.

e)	De är förenliga med hanteringen av ESG-risker och ger incitament att kontrollera och begränsa ESG-effekterna av utgivarens affärsverksamhet.

f)	De skapar inte intressekonflikter eller incitament som kan leda till att personalmedlemmar gynnar sina egna eller utgivarens intressen till potentiell nackdel för innehavare av de betydande token som dessa utgivare ger ut.

g)	De uppmuntrar inte ett risktagande som överstiger utgivarens riskaptit.

h)	De är alltid tillgängliga för den berörda personalen.

i)	De ger all personal insyn i den fasta ersättningen, i de förfaranden och kriterier som finns för fastställande av den rörliga ersättningen och i kriterierna för utbetalning av ersättning.

j)	De är tydliga, väldokumenterade, transparenta, står i proportion till utgivarens storlek, interna organisation och art samt till omfattningen av och komplexiteten i utgivarens affärsverksamhet.

Artikel 5

Identifiering av personalmedlemmar

1. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska identifiera alla personalmedlemmar som har en väsentlig inverkan på riskprofilen hos utgivaren eller hos de token som denna utgivare ger ut genom att tillämpa åtminstone de kriterier som anges i punkterna 2 och 3.

2. En person ska identifieras som en personalmedlem enligt punkt 1 om den uppfyller ett eller flera av följande kriterier:

a)	De är ingår i ledningsorganet eller den verkställande ledningen.

b)	De har ledningsansvar för utgivarens kontrollfunktioner eller väsentliga affärsenheter.

De har ledningsansvar för

i)	hanteringen av minst en av följande riskkategorier: likviditetsrisk, operativ risk, inbegripet rättslig risk och IKT-risk,

ii)	informations- och kommunikationsteknik som används för behandling av token,

iii)	åtgärder för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism,

iv)	hantering av reservtillgångar,

v)	funktionen för utgivning av token,

vi)	hantering av utkontrakteringsarrangemang med tredjepartsleverantörer av tjänster som stöder kritiska eller viktiga funktioner,

vii)	finansiering, inbegripet beskattning och budgetering,

viii)

rättsliga frågor,

ix)	sundheten i redovisningsprinciper och redovisningsförfaranden,

x)	personalresurser,

xi)	upprättande eller internt godkännande av vitböcker.

3. En person ska anses som en sådan personalmedlem som avses i punkt 1 om dennes yrkesutövning har en inverkan på utgivarens riskprofil eller på riskprofilen hos de token som denna utgivare ger ut som är jämförbar med den för de personalmedlemmar som specificeras i punkt 2 a–c.

Artikel 6

Ersättningspolicyer för identifierade personalmedlemmar

1. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska säkerställa att det i ersättningspolicyerna för personal som identifierats i enlighet med artikel 5 i denna förordning, och med beaktande av nationell avtalsrätt och arbetsrätt, görs en tydlig åtskillnad mellan följande två komponenter av den totala ersättningen:

a)	Fast grundlön, som i första hand ska återspegla relevant yrkeserfarenhet och organisatoriskt ansvar enligt vad som anges i personalmedlemmens arbetsbeskrivning som en del av anställningsavtalet.

b)	Rörlig ersättning, som bör återspegla en hållbar och riskjusterad prestation samt prestation utöver det som krävs för att uppfylla kraven i personalmedlemmens arbetsbeskrivning som en del av anställningsavtalet.

2. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska säkerställa att ersättningspolicyerna för personal som identifierats i enlighet med artikel 5 i denna förordning ska uppfylla följande krav:

a)	Den rörliga ersättningen ska vara kopplad till en bedömning av utgivarens, affärsenhetens och den berörda personalmedlemmens resultat och prestation som beaktar finansiella och icke-finansiella kriterier, inbegripet hanteringen av ESG-risker och kontrollen av negativa ESG-effekter.

b)	Det ska finnas en effektiv riskjusteringsmekanism för att integrera alla relevanta typer av nuvarande och framtida risker.

c)	Garanterad rörlig ersättning får inte förekomma utom för ny personal och då endast under deras första anställningsår.

d)	Ersättningspaket relaterade till ersättning eller inlösen av tidigare anställningskontrakt ska stämma överens med utgivarens långsiktiga intressen.

e)	Betalningar vid förtida uppsägning av ett anställningsavtal ska stå i relation till den enskilda personalmedlemmens prestation under hela tidsperioden och inte belöna misslyckanden eller försummelser.

Fasta och rörliga delar av den totala ersättningen ska vara lämpligt avvägda och de fasta delarna ska stå för en tillräckligt stor del av den totala ersättningen för att det ska vara möjligt att genomföra fullt flexibla policyer vad gäller de rörliga delarna av ersättningen, inklusive möjligheten att inga rörliga ersättningsdelar betalas ut.

Lämpliga maximala kvoter ska fastställas mellan den rörliga och den fasta delen av den totala ersättningen som beaktar utgivarens affärsverksamhet och därmed förknippade risker, samt den inverkan som de olika personalkategorier som avses i artikel 5 har på utgivarnas riskprofil eller på riskprofilen hos de token som dessa utgivare ger ut.

h)	Den rörliga ersättningen till personal i kontrollfunktioner är främst kopplad till kontrollmålen och kvoten mellan den rörliga och den fasta delen av ersättningen till personal i kontrollfunktioner är betydligt lägre än den kvot som tillämpas på de affärsenheter som de kontrollerar.

Minst 50 % av den rörliga ersättningen ska bestå av något av följande instrument:

i)	Aktier eller motsvarande ägarintressen, beroende på den berörda utgivarens rättsliga struktur.

ii)	Aktierelaterade instrument, beroende på den berörda utgivarens rättsliga struktur.

iii)	Primärkapitaltillskottsinstrument som helt kan konverteras till kärnprimärkapitalinstrument eller skrivas ned, och som på ett tillfredsställande sätt återspeglar utgivarens kreditkvalitet enligt fortlevnadsprincipen.

iv)

Tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som ges ut av utgivaren, såvida inte utgivaren är ett kreditinstitut, värdepappersföretag, förvaltningsbolag för fondföretag eller AIF-förvaltare och är skyldig att betala ut en del av den rörliga ersättningen till personal i instrument i enlighet med artikel 94.1 l i direktiv 2013/36/EU, artikel 32.1 j i direktiv (EU) 2019/2034 eller artikel 14b.1 m i direktiv 2009/65/EG eller punkt 1 m i bilaga II till direktiv 2011/61/EU.

v)	Andra instrument som utgivaren kan använda för utbetalning av rörlig ersättning, om utgivaren är auktoriserad i enlighet med en unionsrättsakt som kräver att utgivaren betalar ut delar av den rörliga ersättningen i sådana andra instrument.

Särskilda kriterier ska fastställas för tillämpningen av malus och återbetalningskrav på rörlig ersättning, som i synnerhet ska omfatta situationer där den berörda personalmedlemmen

i)	deltog i eller ansvarade för ett beteende som ledde till betydande förluster för utgivaren, enligt definitionen i utgivarens ersättningspolicy,

ii)	inte uppfyllde lämpliga standarder för duglighet och lämplighet.

Minst 40 % av den rörliga ersättning som beviljas identifierad personal ska skjutas upp under en period på minst 3–5 år, beroende på utgivarens konjunkturcykel, verksamhetens art och risker samt den berörda enskilda personalmedlemmens aktiviteter, utom när den rörliga ersättningen uppgår till särskilt höga belopp, då den andel av den rörliga ersättningen som ska skjutas upp ska uppgå till minst 60 %.

l)	Den del av den rörliga ersättningen som ska skjutas upp enligt led k får betalas överlåtas tidigast 12 månader efter uppskjutandeperiodens början jämnt fördelad över den tid som ersättningen har skjutits upp (pro rata).

m)	Ingen ränta eller utdelning på instrument som utgör rörlig ersättning som har skjutits upp ska betalas ut till identifierad personal för perioder innan instrumentet har överlåtits till personalmedlemmen.

n)	Den rörliga ersättningen ska beviljas och betalas eller överlåtas till personalmedlemmen endast om den är hållbar sett till utgivarens finansiella situation som helhet och är motiverad på grundval av utgivarens, affärsenhetens och den berörda personalmedlemmens resultat och prestation.

o)	Ingen skyldighet att betala rörlig ersättning ska uppstå under en period då utgivaren inte uppfyller tillsynskraven i enlighet med artikel 67 i förordning (EU) 2023/1114.

3. Kravet i punkt 2 i ska gälla både den uppskjutna och den icke-uppskjutna delen av den rörliga ersättningen. Om utgivaren av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken betalar ut mer än 50 % av den uppskjutna delen av den rörliga ersättningen i de instrument som avses i punkt 2 i får den betala ut mindre än 50 % av den icke-uppskjutna delen av den rörliga ersättningen i instrument som avses i punkt 2 i, förutsatt att kravet att minst 50 % av den rörliga ersättningen ska betalas ut i instrument är uppfyllt totalt sett.

4. Punkt 2 i och k ska inte tillämpas på en enskild personalmedlem vars årliga rörliga ersättning inte överstiger 50 000 euro och inte utgör mer än en fjärdedel av den enskilda personalmedlemmens totala årliga ersättning.

Artikel 7

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 december 2024.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 150, 9.6.2023, s. 40, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/1114/oj.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2013/36/oj).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU (EUT L 314, 5.12.2019, s. 64, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2019/2034/oj).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/65/oj).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/61/oj).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2010/1093/oj).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2025/418/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)