Kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/422 av den 17 december 2024 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar innehållet i, metoderna för och presentationen av information med avseende på hållbarhetsindikatorer för negativa konsekvenser för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser

(1)

Transaktioner som rör kryptotillgångar, inbegripet utgivningen av dem, valideras och registreras via konsensusmekanismer, närmare bestämt regler och förfaranden för att nå en överenskommelse om validering av en transaktion mellan nätverksnoder för teknik för distribuerade liggare (DLT), som också ansvarar för att föra register över alla transaktioner i en distribuerad liggare. Uppnåendet av konsensus, vilket kräver material och datorkraft, medför konsekvenser för klimatet och miljön, som skiljer sig åt beroende på särdragen för de olika typerna av teknik för distribuerade liggare.

(2)

Ett lämpligt tillvägagångssätt för att identifiera och lämna upplysningar om klimatrelaterade och andra miljörelaterade negativa konsekvenser kopplade till användningen av konsensusmekanismer för att ge ut kryptotillgångar är därför avgörande för beslutsfattandet för dem som investerar i kryptotillgångar.

(3)

Det är viktigt att investerare får korrekt, rättvisande, tydlig, inte vilseledande, enkel, koncis och jämförbar information om hur den teknik som ligger till grund för utgivningen av kryptotillgångar påverkar klimatet och miljön. Samtidigt kan det, med tanke på den berörda teknikens distribuerade karaktär, vara svårt att få fram och lämna ut korrekt och tillförlitlig information i detta avseende. Det är därför nödvändigt att utarbeta en förteckning över indikatorer som beaktar dessa begränsningar för att ge investerare begriplig och jämförbar information om de negativa konsekvenserna av konsensusmekanismer, på grundval av tillgängliga och tillförlitliga uppgifter, inbegripet uppskattningar när det är nödvändigt och vederbörligen motiverat.

(4)

De upplysningar som avses i artikel 6.1 första stycket j, artikel 19.1 första stycket h, artikel 51.1 g och artikel 66.5 i förordning (EU) 2023/1114 som ska ingå i vitböckerna om kryptotillgångar och på leverantörerna av kryptotillgångstjänsters webbplatser gäller klimatrelaterade och andra miljörelaterade negativa konsekvenser av konsensusmekanismer är därför nära kopplade till varandra. För att säkerställa konsekvens, samstämmighet och jämförbarhet i denna information är det lämpligt att reglera den genom en enda förordning.

(5)

För att säkerställa samstämmighet mellan den information som finns i vitböckerna om kryptotillgångar som utfärdas via samma konsensusmekanism, samt proportionalitet i efterlevnaden av denna förordning, bör det vara möjligt att, utan att det påverkar enheternas respektive rättsliga skyldigheter, återanvända information om den konsensusmekanism som är relevant för en kryptotillgång för vilken en vitbok om kryptotillgångar utarbetas, om sådan information redan har offentliggjorts i samband med en annan vitbok om kryptotillgångar.

(6)

Med tanke på att alla enheter som lämnar information förblir ansvariga för sina egna upplysningar, inbegripet när de hämtar information från befintliga vitböcker om kryptotillgångar, bör information som ingår i vitböckerna och information som görs tillgänglig på leverantörerna av kryptotillgångstjänsters webbplatser regelbundet ses över och uppdateras i enlighet med detta. Med tanke på att enheter som lämnar information kan använda sig av oberoende tredje parter för att erhålla eller kontrollera information som ska offentliggöras, bör användningen av sådana oberoende tredje parter för dessa ändamål offentliggöras och den relevanta oberoende tredje parten identifieras.

(7)

För att underlätta investerarnas möjligheter att jämföra de negativa konsekvenserna av de konsensusmekanismer enligt vilka olika kryptotillgångar ges ut bör informationen på leverantörerna av kryptotillgångstjänsters webbplatser göra det möjligt för allmänheten att jämföra de negativa konsekvenserna för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser av konsensusmekanismerna och deras incitamentsstrukturer för alla kryptotillgångar för vilka leverantören tillhandahåller kryptotillgångstjänster.

(8)

För att bedöma konsekvenserna för klimatet av den konsensusmekanism som används för att utfärda varje kryptotillgång och andra miljörelaterade konsekvenser är det lämpligt att beakta både valideringen av varje transaktion i den relevanta kryptotillgången, med beaktande av de DLT-nätverksnoder som aktivt deltar i valideringen, och om hur alla DLT-nätverksnoder upprätthåller integriteten hos en DLT.

(9)

Nyckelindikatorer bör användas för att lätt förstå konsensusmekanismernas konsekvenser för klimatet och andra miljörelaterade konsekvenser. För att uppmuntra användningen av mer klimat- och miljövänliga konsensusmekanismer och för att förhindra grönmålning är det mycket viktigt att i möjligaste mån förlita sig på kvantitativa mått. Kvantitativa mått bör visa bruttoenergiförbrukning och bruttoutsläpp, utan att återspegla potentiella kompensationsmekanismer.

(10)

Årlig energiförbrukning bör användas som den viktigaste obligatoriska indikatorn eftersom den anses vara den mest gynnsamma för investerarnas medvetenhet om konsekvenserna av konsensusmekanismer. Med tanke på hur viktigt el är för driften av DLT-nät bör elförbrukningen betraktas som ett lämpligt approximativt värde för energiförbrukningen.

(11)

För att säkerställa en proportionerlig strategi för hållbarhetsinformation är det lämpligt att kräva ytterligare information om konsensusmekanismer med mer betydande klimatrelaterade och andra miljörelaterade negativa konsekvenser, särskilt om de överstiger en viss nivå av energiförbrukning. Därför bör kompletterande nyckelindikatorer för energi och växthusgasutsläpp användas för kryptotillgångar som utfärdas via konsensusmekanismer med högre nivåer av årlig energiförbrukning för att öka investerarnas förståelse för de negativa konsekvenserna av sådana konsensusmekanismer.

(12)

Utöver obligatoriska och kompletterande nyckelindikatorer bör det vara möjligt att i en särskild del av vitböckerna eller webbplatserna för leverantörer av kryptotillgångstjänster frivilligt inkludera information om klimatindikatorer och andra miljörelaterade indikatorer som kan vara mer komplicerade att bedöma eller för vilka det kan vara svårare att hitta relevanta uppgifter, till exempel i samband med avfallsproduktion och användning av naturresurser, såsom vatten.

(13)

För att förhindra grönmålning och säkerställa jämförbarheten hos information i vitböckerna om kryptotillgångar och på webbplatserna för leverantörer av kryptotillgångstjänster bör informationen om frivilliga indikatorer omfattas av samma harmoniserade regler om presentationen av information och om metoderna som informationen om obligatoriska och kompletterande indikatorer. Detta gäller till exempel indirekta växthusgasutsläpp, såsom utsläpp i tidigare led som är kopplade till den utrustning som köps in av DLT-nätverksnoder eller utsläpp i senare led i samband med avfallshantering.

(14)

För att främja enhetlighet i den offentliggjorda informationen om konsensus inte kan uppnås om en specifik uppsättning tillförlitliga metoder för att beräkna de identifierade indikatorerna i detta skede bör harmoniserade principer ändå tillämpas för att säkerställa att den information som offentliggörs är jämförbar, undvika eventuella metodologiska snedvridningar och säkerställa att de metoder som används överensstämmer med de som avses inom ramen för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 (2). Till följd av detta bör information om energiförbrukning och växthusgasutsläpp anpassas till den beräkningsvägledning som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2772 (3), medan den metod som används för att beräkna varje kvantitativt mått och eventuella avvikelser från denna beräkningsvägledning bör offentliggöras.

(15)

Om information om indikatorer inte är tillgänglig inom en rimlig tidsram bör uppskattningar offentliggöras tillsammans med rimliga antaganden som använts för att beräkna sådana uppskattningar och med uppgifter om de ansträngningar som gjorts för att få fram informationen. Om nodernas lokalisering inte kan fastställas där så krävs för vissa offentliggöranden bör lokala, regionala eller globala uppgifter därför användas i den mån det är nödvändigt och lämpligt. Dessa uppgifter bör lämnas ut tillsammans med uppgifter om de ansträngningar som gjorts för att få fram informationen.

(16)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har överlämnat till kommissionen i nära samarbete med Europeiska bankmyndigheten.

(17)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna och begärt in råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (4).

a)

incitamentsstruktur: den uppsättning incitament och sanktioner som inrättats som en del av en konsensusmekanism för att ge ekonomiskt incitament till nätverksnoder med teknik för distribuerade liggare (DLT) att samarbeta vid tillämpningen av reglerna och förfarandena i konsensusmekanismen i syfte att validera transaktioner med kryptotillgångar.

b)

växthusgasutsläpp: utsläpp av gaser som förtecknas i del 2 i bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (5), uttryckta som ton koldioxidekvivalenter.

c)

klimatindikatorer och andra miljörelaterade indikatorer: de indikatorer som förtecknas i avsnittet ”Obligatorisk nyckelindikator för energiförbrukning” i tabell 2 i bilagan, i avsnittet ”Kompletterande nyckelindikatorer för energi och växthusgasutsläpp” i tabell 3 i bilagan och i avsnittet ”Frivilliga indikatorer” i tabell 4 i bilagan.

d)

DLT-växthusgasutsläpp i scope 1: växthusgasutsläpp som genereras från källor som kontrolleras av nätverksnoder med teknik för distribuerade liggare (DLT) med hjälp av konsensusmekanismen.

e)

DLT-växthusgasutsläpp i scope 2: växthusgasutsläpp från förbrukning av inköpt el, ånga eller andra energikällor som produceras uppströms från DLT-nätverksnoder med hjälp av konsensusmekanismen.

f)

DLT-växthusgasutsläpp i scope 3: alla indirekta växthusgasutsläpp, uppströms och nedströms som inte omfattas av leden d och e, som förekommer i värdekedjan för DLT-nätverksnoder med hjälp av konsensusmekanismen.

g)

energi från förnybara energikällor eller förnybar energi: energi från förnybara energikällor eller förnybar energi i enlighet med definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (6).

h)

avfall: avfall i enlighet med definitionen i artikel 2.23 i direktiv (EU) 2018/2001.

i)

avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE): avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning i enlighet med definitionen i artikel 3.1 e i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU (7).

j)

icke-återvunnet avfall: allt avfall som inte materialåtervinns i den mening som avses med ”materialåtervinning” i artikel 3.17 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (8).

k)

farligt avfall: farligt avfall i enlighet med definitionen i artikel 3.2 i direktiv 2008/98/EG.

l)

naturresurser: naturresurser i enlighet med definitionen i tabell 2 i bilaga II till delegerade förordning (EU) 2023/2772.