Kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/723 av den 6 februari 2025 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG genom fastställande av detaljerade regler för den årliga beräkningen av prisskillnaderna mellan godtagna flygbränslen och fossilt flygfotogen och för tilldelning inom EU:s utsläppshandelssystem av utsläppsrätter för användning av godtagna flygbränslen

(1)

Luftfartsverksamhet ingår i det system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen (EU:s utsläppshandelssystem) som infördes genom direktiv 2003/87/EG.

(2)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/958 (2) ändrades direktiv 2003/87/EG i syfte att anpassa det till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (3) i vilken det fastställs ett mål om en minskning av nettoutsläppen med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

(3)

För att stödja omställningen från användning av fossila bränslen och ge incitament till en utfasning av fossila bränslen inom kommersiell luftfart infördes genom direktiv (EU) 2023/958 ytterligare ett stöd inom utsläppshandelssystemet, genom att upp till 20 miljoner utsläppsrätter avsätts för att tilldelas i syfte att täcka en del av den återstående prisskillnaden mellan fossilt flygfotogen och godtagna flygbränslen som används av kommersiella luftfartygsoperatörer under perioden 1 januari 2024–31 december 2030.

(4)

De 20 miljoner avsatta utsläppsrätterna kommer från det totala antal utsläppsrätter som är avsedda att tilldelas luftfartygsoperatörer och får endast tilldelas, på ett icke-diskriminerande sätt, för användning av godtagna flygbränslen som används vid flygningar som omfattas av skyldigheten inom EU:s utsläppshandelssystem att överlämna utsläppsrätter och vid flygningar som omfattas av artikel 3c.8 i direktiv 2003/87/EG.

(5)

För att de 20 miljoner utsläppsrätter som avsatts för att stödja tankning av godtagna flygbränslen ska kunna tilldelas bör det fastställas detaljerade regler för årlig beräkning av prisskillnaden mellan godtagna flygbränslen och fossilt flygfotogen och detaljerade regler för tilldelningen av dessa utsläppsrätter.

(6)

I syfte att minimera det administrativa arbetet för kommersiella luftfartygsoperatörer och behöriga myndigheter bör kommersiella luftfartygsoperatörer kunna ansöka om tilldelning av utsläppsrätter genom att helt enkelt rapportera användningen av godtagna flygbränslen i sin årliga utsläppsrapport. För att möjliggöra ett smidigt förfarande och tilldelning vid rätt tidpunkt bör ansökan endast anses vara giltig om den årliga utsläppsrapporten lämnats in senast den 31 mars varje år i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 (4). För att kommersiella luftfartygsoperatörer ska kunna rapportera användningen av godtagna flygbränslen av transparensskäl eller andra skäl utan att ansöka om utsläppsrätter bör de ha rätt att välja bort stödet.

(7)

Enligt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 (5) ska Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) rapportera om bland annat flygbränslepriser i sin årliga tekniska rapport (Easas tekniska rapport). Denna rapport offentliggörs av Easa varje år och innehåller marknadspriserna på fossilt flygfotogen och hållbara flygbränslen som handlas offentligt, samt, i de fall marknadspriset inte är tillgängligt, uppskattade produktionskostnader. Av rättssäkerhetsskäl bör kommissionen i största möjliga utsträckning säkerställa att de flygbränslepriser som fastställs och offentliggörs i enlighet med denna förordning anpassas till de priser som rapporteras i enlighet med förordning (EU) 2023/2405.

(8)

Marknaden för alternativa flygbränslen utvecklas i takt med att industrin strävar efter att fasa ut fossila bränslen inom luftfarten samtidigt som den uppfyller de kommande leveranskraven för bränsleleverantörer och frivilliga åtaganden för luftfartygsoperatörer att tanka dessa bränslen. För att det ska gå att använda så exakta prisskillnader som möjligt i denna förordning bör kommissionen offentliggöra priserna för varje specifikt godtaget flygbränsle separat om dessa priser finns tillgängliga, eftersom priset på varje godtaget flygbränsle beror på vilken råvara och vilken bränsleproduktionskedja som använts. Kommissionen bör använda representativa och transparenta priser, som dessa bränslen handlas offentligt för. På grund av marknadens framväxande karaktär är dock inte alla godtagna flygbränslen föremål för offentlig handel, även om de produceras och används i små mängder. Följaktligen bör priset på de godtagna flygbränslena fastställas antingen med hjälp av marknadspriser som offentliggjorts i Easas tekniska rapport för de bränslen som handlas offentligt, de faktiska bränslepriser som kommersiella luftfartygsoperatörer betalat eller ett lägsta försäljningspris som kommissionen beräknat. Eftersom specifika priser kanske inte finns tillgängliga för alla godtagna flygbränslen bör det dock upprättas en minimiförteckning över underkategorier av godtagna flygbränslen, vilken bör omfatta alla potentiellt godtagna flygbränslen. Specifika godtagna flygbränslen bör grupperas i dessa underkategorier, som bör vara underkategorier till de kategorier som fastställs i artikel 3c.6 tredje stycket i direktiv 2003/87/EG.

(9)

När det gäller godtagna flygbränslen för vilka det saknas ett marknadspris i Easas tekniska rapport på grund av att de inte handlas offentligt, bör kommersiella luftfartygsoperatörer ha möjlighet att frivilligt rapportera till kommissionen de faktiska priser som de betalat för det godtagna flygbränslet, så att de faktiska priser som betalats beaktas när bränslepriserna fastställs. De priser som de kommersiella luftfartygsoperatörerna rapporterar bör åtföljas av underlag som omfattar avtal och tankning för hela kalenderåret samt total tankad volym av det bränsle som den kommersiella luftfartygsoperatören rapporterar. I syfte att säkerställa tillräcklig representativitet bör det bränsle för vilket priser rapporteras dessutom utgöra minst en fjärdedel av allt bränsle av den kategori som rapporterats under det aktuella året av alla kommersiella luftfartygsoperatörer, för att det ska kunna användas för att fastställa priset på godtagna flygbränslen. Kommissionen bör säkerställa att dessa uppgifter rapporteras och hanteras helt konfidentiellt. Om färre än tre kommersiella luftfartygsoperatörer rapporterar till kommissionen de faktiska priser som betalats går det dock inte att säkerställa statistisk konfidentialitet för uppgifterna. I så fall bör de kommersiella luftfartygsoperatörerna frångå kravet på konfidentialitet om de vill att deras priser ska beaktas vid beräkningen av bränslepriserna. För att göra det enklare att inrätta lämpliga förfaranden för rapportering av faktiska priser, och samtidigt säkerställa en lämplig nivå av konfidentialitet, bör möjligheten att rapportera faktiska priser bli tillämplig från och med 2026 för bränslen som används från och med den 1 januari 2025.

(10)

För att uppmuntra att de faktiska priser som kommersiella luftfartygsoperatörer betalat rapporteras när marknadspriser saknas i Easas tekniska rapport bör de rapporterade priserna endast beaktas och relevant prisskillnad endast användas vid beräkningen av tilldelningen av utsläppsrätter till den kommersiella luftfartygsoperatören om minst en fjärdedel av volymen av alla rapporterade bränslen har ett rapporterat pris. För de operatörer som inte har rapporterat de faktiska priser som betalats och som har använt godtaget flygbränsle för vilket det saknas ett marknadspris i Easas tekniska rapport bör dock antalet utsläppsrätter beräknas med hjälp av det lägsta försäljningspriset för underkategorin av godtaget flygbränsle.

(11)

Det lägsta försäljningspriset bör fastställas genom att en lämplig marginal tillämpas på den uppskattade produktionskostnaden för det godtagna flygbränsle som rapporterats i Easas tekniska rapport. Marginalen bör vara ett lågt räknat värde på 10 % baserat på en tröskelnivå på cirka 12–16 %. Denna tröskelnivå ligger i linje med underlag från sektorn som kommissionen har samlat in, såsom de tröskelnivåer som tillämpas vid elproduktion. Dessutom bör den marginal som används säkerställa att lägsta försäljningspris inte överskattas och uppmuntra kommersiella luftfartygsoperatörer att rapportera de faktiska priser som betalats.

(12)

För att säkerställa att antalet tillgängliga utsläppsrätter redovisas på lämpligt sätt bör kommissionen, innan den antar ett beslut om tilldelning av utsläppsrätter för användning av godtagna flygbränslen, kontrollera om det återstående antal utsläppsrätter som avsatts i enlighet med artikel 3c.6 i direktiv 2003/87/EG är tillräckligt för att täcka efterfrågan på tilldelning av utsläppsrätter. Om antalet inte är tillräckligt bör kommissionen beräkna en tilldelningsminskningsfaktor som ska tillämpas enhetligt på alla kommersiella luftfartygsoperatörer som berörs av tilldelningen för det året.

(13)

För att erkänna det bidrag till klimatomställningen som intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem ger bör kommersiella luftfartygsoperatörer se till att mottagandet av stödet är synligt i deras kommunikation, t.ex. i årsrapporter, hållbarhetsförklaringar och passagerarbiljetter.

(14)

De kommersiella luftfartygsoperatörerna måste rapportera sin ansökan om stöd för tankning av godtagna flygbränslen samtidigt med rapporteringen av utsläpp för 2024. För att säkerställa att reglerna i denna förordning börjar tillämpas i tid innan tidsfristen för rapportering av dessa utsläpp löper ut bör den träda i kraft utan dröjsmål.

(1)

kommersiell luftfartygsoperatör: operatör av kommersiella lufttransporter enligt definitionen i artikel 3 p i direktiv 2003/87/EG.

(2)

godtaget flygbränsle: bränsletyper som godtas för stöd enligt artikel 3c.6 i direktiv 2003/87/EG.

(3)

harmoniserade minimiskattenivåer: de minimiskattenivåer som är tillämpliga på fossilt flygfotogen och godtagna flygbränslen enligt rådets direktiv 2003/96/EG (6).

(4)

Easas tekniska rapport: den tekniska rapport som offentliggörs av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet och som avses i artikel 13 i förordning (EU) 2023/2405.

a)

De ska framhålla varifrån stödet kommer och se till att unionsstödet syns, särskilt när de marknadsför användningen av alternativa bränslen och resultatet av denna användning, genom att tillhandahålla enhetlig, ändamålsenlig och riktad information till olika målgrupper, däribland passagerare, medier och allmänheten, och i sina hållbarhetsförklaringar och årliga rapporter.

b)

De ska för all kommunikations- och upplysningsverksamhet, inklusive för passagerarbiljetter, och på anslagstavlor på strategiska platser som är synliga för allmänheten, använda märkningen ”(med)finansierad genom EU:s utsläppshandelssystem”, samt unionens emblem och stödbeloppet.