|
3.11.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 387/110 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2021/1901
av den 29 oktober 2021
om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 vad gäller statistik över utgifter för och finansiering av hälso- och sjukvård
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 av den 16 december 2008 om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet (1), särskilt artikel 9.1 och punkt d i bilaga II, och
av följande skäl:
|
(1) |
Det framgår av förordning (EG) nr 1338/2008 att uppgifter och metauppgifter om utgifter för och finansiering av hälso- och sjukvård bör fastställas genom genomförandeåtgärder. |
|
(2) |
I enlighet med artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1338/2008 har kommissionen utfört en kostnads-nyttoanalys där nyttan av tillgången till uppgifter om utgifter för och finansiering av hälso- och sjukvård beaktas. Variabler för hälso- och sjukvårdsutgifter och finansiering bör samlas in för att säkerställa att EU-omfattande uppgifter finns tillgängliga för beslut som rör hälso- och socialpolitik. |
|
(3) |
Kommissionen (Eurostat) har tillsammans med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Världshälsoorganisationen (WHO) utarbetat en statistisk referenshandbok, System of Health Accounts 2011 (2), för att säkerställa att uppgifterna är relevanta och jämförbara. Denna handbok, som innehåller begrepp, definitioner och metoder för behandling av uppgifter om utgifter för och finansiering av hälso- och sjukvård, bör ligga till grund för det detaljerade frågeformuläret tillsammans med de riktlinjer som åtföljer den gemensamma årliga insamlingen av uppgifter. |
|
(4) |
De åtgärder som föreskrivs i den här förordningen är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet, inrättad genom artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (3). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I denna förordning fastställs bestämmelser för utveckling och framställning av europeisk statistik över utgifter för och finansiering av hälso- och sjukvård, ett av de ämnesområden för statistik om hälso- och sjukvård som förtecknas i bilaga II till förordning (EG) nr 1338/2008.
Artikel 2
I denna förordning används de beteckningar som definieras i bilaga I.
Artikel 3
Medlemsstaterna ska tillhandahålla uppgifter om de områden och på den aggregationsnivå som anges i bilaga II.
Artikel 4
1. Medlemsstaterna ska tillhandahålla de uppgifter som krävs och därtill hörande standardreferensmetauppgifter på årsbasis. Referensperioden ska vara kalenderår. Det första referensåret ska vara 2021.
2. Uppgifter och referensmetauppgifter för referensåret N ska lämnas senast den 30 april år N + 2.
3. Uppgifter och referensmetauppgifter ska lämnas till kommissionen (Eurostat) genom den centrala dataportalen eller göras tillgängliga för hämtning av kommissionen (Eurostat) på elektronisk väg.
Artikel 5
Medlemsstaterna ska tillhandahålla nödvändiga referensmetauppgifter, i synnerhet vad gäller
|
a) |
datakällorna och deras täckning, |
|
b) |
de sammanställningsmetoder som använts, |
|
c) |
information om medlemsstaternas särdrag vad gäller nationella utgifter för och finansiering av hälso- och sjukvård samt avvikelser från definitionerna i bilaga I, |
|
d) |
hänvisningar till nationell lagstiftning där denna utgör grunden för utgifter för och finansiering av hälso- och sjukvård, och |
|
e) |
information om eventuella ändringar av de statistiska begrepp som nämns i bilaga I. |
Artikel 6
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 oktober 2021.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 354, 31.12.2008, s. 70.
(2) OECD, Eurostat och Världshälsoorganisationen, A System of Health Accounts 2011.
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).
BILAGA I
Definitioner
1.
hälso- och sjukvård: all verksamhet med det huvudsakliga syftet att förbättra, upprätthålla och förebygga försämring av personers hälsotillstånd och att lindra följderna av ohälsa genom tillämpning av kvalificerad hälsokunskap.
2.
löpande utgifter för hälso- och sjukvård: inhemska enheters slutliga konsumtionsutgifter för hälso- och sjukvårdsvaror och hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive hälso- och sjukvårdsvaror och hälso- och sjukvårdstjänster som tillhandahålls direkt till enskilda personer liksom kollektiva hälso- och sjukvårdstjänster.
3.
hälso- och sjukvårdsfunktioner: funktioner som avser de typer av behov som hälso- och sjukvårdsvarorna och hälso- och sjukvårdstjänsterna är avsedda att tillfredsställa eller den typ av mål som eftersträvas.
4.
kurativ och rehabiliterande sluten vård: sluten vård: behandling och/eller vård i en hälso- och sjukvårdsinrättning av patienter som är formellt intagna och som behöver övernattning; kurativ vård: hälso- och sjukvårdstjänster vars huvudsakliga avsikt är att avhjälpa symtom eller minska en sjukdoms eller skadas allvarsgrad eller hindra att den förvärras eller kompliceras på ett sätt som kan hota liv eller normal funktion; rehabiliterande vård: tjänster för att stabilisera, förbättra eller återställa nedsatta kroppsliga funktioner och strukturer, kompensera för avsaknad eller förlust av kroppsliga funktioner eller strukturer, förbättra aktiviteter och deltagande och förebygga funktionsnedsättningar, medicinska komplikationer och risker.
5.
kurativ och rehabiliterande dagvård: dagvård: planerade medicinska och paramedicinska tjänster som tillhandahålls i en hälso- och sjukvårdsanläggning till patienter som formellt tagits in för diagnos, behandling eller andra typer av hälso- och sjukvård och skrivs ut samma dag; kurativ vård: hälso- och sjukvårdstjänster vars huvudsakliga avsikt är att avhjälpa symtom eller minska en sjukdoms eller skadas allvarsgrad eller hindra att den förvärras eller kompliceras på ett sätt som kan hota liv eller normal funktion; rehabiliterande vård: tjänster för att stabilisera, förbättra eller återställa nedsatta kroppsliga funktioner och strukturer, kompensera för avsaknad eller förlust av kroppsliga funktioner eller strukturer, förbättra aktiviteter och deltagande och förebygga funktionsnedsättningar, medicinska komplikationer och risker.
6.
kurativ och rehabiliterande öppen vård: öppen vård: medicinska och kompletterande tjänster som tillhandahålls i en hälso- och sjukvårdsanläggning till en patient som inte är formellt intagen och som inte övernattar; kurativ vård: hälso- och sjukvårdstjänster vars huvudsakliga avsikt är att avhjälpa symtom eller minska en sjukdoms eller skadas allvarsgrad eller hindra att den förvärras eller kompliceras på ett sätt som kan hota liv eller normal funktion; rehabiliterande vård: tjänster för att stabilisera, förbättra eller återställa nedsatta kroppsliga funktioner och strukturer, kompensera för avsaknad eller förlust av kroppsliga funktioner eller strukturer, förbättra aktiviteter och deltagande och förebygga funktionsnedsättningar, medicinska komplikationer och risker.
7.
hembaserad kurativ och rehabiliterande vård: hembaserad vård: medicinska eller kompletterande tjänster eller sjukskötersketjänster som konsumeras av patienten i hemmet och inbegriper att vårdgivaren är fysiskt närvarande; kurativ vård: hälso- och sjukvårdstjänster vars huvudsakliga avsikt är att avhjälpa symtom eller minska en sjukdoms eller skadas allvarsgrad eller hindra att den förvärras eller kompliceras på ett sätt som kan hota liv eller normal funktion; rehabiliterande vård: tjänster för att stabilisera, förbättra eller återställa nedsatta kroppsliga funktioner och strukturer, kompensera för avsaknad eller förlust av kroppsliga funktioner eller strukturer, förbättra aktiviteter och deltagande och förebygga funktionsnedsättningar, medicinska komplikationer och risker.
8.
sluten vård vid långvarigt vårdbehov (hälsa): sluten vård: behandling och/eller vård i en hälso- och sjukvårdsinrättning av patienter som är formellt intagna och som behöver övernattning; långvarig vård och omsorg (hälsa): en rad medicinska eller sjukskötersketjänster och personanknutna tjänster som tillhandahåller hjälp med aktiviteter i det dagliga livet, vilka konsumeras i det huvudsakliga syftet att lindra smärta och lidande och minska eller hantera försämringar av hälsotillståndet hos patienter med ett visst mått av långsiktigt vårdberoende.
9.
dagvård vid långvarigt vårdbehov (hälsa): dagvård: planerade medicinska och paramedicinska tjänster som tillhandahålls i en hälso- och sjukvårdsanläggning till patienter som formellt tagits in för diagnos, behandling eller andra typer av hälso- och sjukvård och skrivs ut samma dag; långvarig vård och omsorg (hälsa): en rad medicinska tjänster och sjukskötersketjänster samt personanknutna tjänster som tillhandahåller hjälp med vardagliga aktiviteter, vilka konsumeras i det huvudsakliga syftet att lindra smärta och lidande och minska eller hantera försämringar av hälsotillståndet hos patienter med ett visst mått av långsiktigt vårdberoende.
10.
öppen vård vid långvarigt vårdbehov (hälsa): öppen vård: medicinska och kompletterande tjänster som tillhandahålls i en hälso- och sjukvårdsanläggning till en patient som inte är formellt intagen och som inte övernattar; långvarig vård och omsorg (hälsa): en rad medicinska tjänster och sjukskötersketjänster samt personanknutna tjänster som tillhandahåller hjälp med vardagliga aktiviteter, vilka konsumeras i det huvudsakliga syftet att lindra smärta och lidande och minska eller hantera försämringar av hälsotillståndet hos patienter med ett visst mått av långsiktigt vårdberoende.
11.
hemvård vid långvarigt vårdbehov (hälsa): hembaserad vård: medicinska eller kompletterande tjänster eller sjukskötersketjänster som konsumeras av patienten i hemmet och inbegriper att vårdgivaren är fysiskt närvarande; långvarig vård och omsorg (hälsa): en rad medicinska tjänster och sjukskötersketjänster samt personanknutna tjänster som tillhandahåller hjälp med vardagliga aktiviteter, vilka konsumeras i det huvudsakliga syftet att lindra smärta och lidande och minska eller hantera försämringar av hälsotillståndet hos patienter med ett visst mått av långsiktigt vårdberoende.
12.
kompletterande tjänster (icke specificerade efter funktion): tjänster i anslutning till hälso- och sjukvård eller långvarig vård och omsorg som inte är specificerade efter funktion eller tillhandahållningssätt, och som patienten konsumerar direkt, särskilt vid oberoende kontakter med hälso- och sjukvårdssystemet, men som inte är en del av ett vårdtjänstpaket, såsom laboratorietjänster, bildbehandlingstjänster eller räddningstjänster.
13.
läkemedel och andra medicinska förbrukningsvaror (icke specificerade efter funktion): läkemedel och andra medicinska förbrukningsvaror avsedda för användning i diagnos, botande, lindring eller behandling av sjukdomar, inklusive receptbelagda och receptfria läkemedel, vars funktion och tillhandahållningssätt inte är specificerade.
14.
medicinsk utrustning och andra medicinska varor (icke specificerade efter funktion): varaktiga medicinska varor, inbegripet ortotiska artiklar som stöder eller korrigerar missbildningar och/eller abnormiteter i människokroppen, ortopediska artiklar, proteser eller konstgjorda förlängningar som ersätter en saknad kroppsdel, andra proteser inbegripet implantat som ersätter eller kompletterar funktionen hos en saknad biologisk struktur, samt medicintekniska anordningar vars funktion och tillhandahållningssätt inte är specificerade.
15.
förebyggande vård: varje åtgärd som syftar till att undvika skador eller sjukdomar eller minska deras antal, grad av allvar, följdverkningar eller komplikationer.
16.
styrning och finansiering av administrationen av hälso- och sjukvårdssystemet: tjänster som inriktas på hälso- och sjukvårdssystemet snarare än direkt hälso- och sjukvård, för styrning och stöd av systemets funktion, vilka betraktas som kollektiva eftersom de inte tilldelas enskilda individer utan gynnar alla hälso- och sjukvårdssystemets användare.
17.
övriga hälso- och sjukvårdstjänster, inte nämnda på annat håll: alla hälso- och sjukvårdstjänster som inte klassificeras inom HC.1 till HC.7.
18.
finansieringssystem för hälso- och sjukvård: typer av finansieringsordningar genom vilka människor erhåller hälso- och sjukvårdstjänster, inbegripet både hushållens direkta betalningar för varor och tjänster och finansieringsordningar där tredje man ingår.
19.
offentliga ordningar: finansieringssystem för hälso- och sjukvård vars egenskaper är fastlagda i lag eller av regeringen, för vilka en separat budget har allokerats för programmet och för vilka ett offentligt organ har det övergripande ansvaret.
20.
obligatoriska sociala sjukförsäkringssystem: en finansieringsordning som garanterar tillgång till hälso- och sjukvård för vissa grupper i befolkningen genom obligatoriskt deltagande som fastställs i lag eller av regeringen och där rätten till förmåner baseras på betalning av sjukförsäkringsavgifter av eller till förmån för de berörda personerna.
21.
obligatoriska privata sjukförsäkringssystem: en finansieringsordning som garanterar tillgång till hälso- och sjukvård för vissa grupper i befolkningen genom obligatoriskt deltagande som fastställs i lag eller av regeringen och där rätten till förmåner baseras på köp av sjukförsäkringsavtal.
22.
frivilliga sjukförsäkringssystem: system som bygger på köp av sjukförsäkringsavtal som inte är föreskrivet av regeringen, men vars försäkringspremier kan vara direkt eller indirekt offentligt subventionerade.
23.
system för finansiering av icke-vinstdrivande institutioner: icke-obligatoriska finansieringsordningar och -program med icke avgiftsfinansierade förmåner som bygger på gåvor från allmänheten, staten eller näringslivet.
24.
ordningar för företagsfinansiering: huvudsakligen ordningar där företag direkt tillhandahåller eller finansierar hälso- och sjukvårdstjänster för sina anställda utan att något system av försäkringstyp är involverat.
25.
hushållens direkta betalningar: direkta betalningar för hälso- och sjukvårdsvaror och hälso- och sjukvårdstjänster ur hushållens primära inkomst eller besparingar, förutsatt att betalningen görs av användaren vid tidpunkten för köpet av varorna eller utnyttjandet av tjänsterna.
26.
finansieringsordningar från övriga världen: finansiella ordningar som involverar eller förvaltas av utomlands etablerade institutionella enheter, men som samlar in och samlar resurser och köper in hälso- och sjukvårdsvaror och hälso- och sjukvårdstjänster för bofastas räkning, utan att medlen förmedlas via en ordning som är etablerad i det aktuella landet.
27.
vårdgivare: organisationer och aktörer som tillhandahåller hälso- och sjukvårdsvaror och hälso- och sjukvårdstjänster som sin huvudsakliga verksamhet, samt sådana vars tillhandahållande av hälso- och sjukvård bara är en del av verksamheten.
28.
sjukhus: en licensierad inrättning som huvudsakligen tillhandahåller medicinska, diagnostiska och terapeutiska tjänster, inbegripet läkartjänster, sjukskötersketjänster och andra hälso- och sjukvårdstjänster till intagna patienter, samt de specialiserade logitjänster som intagna patienter kräver, och som även kan tillhandahålla tjänster i form av dagvård, öppen vård och hembaserad vård.
29.
vård- och omsorgsboende: anläggningar som huvudsakligen tillhandahåller vård och omsorg för personer med långvarigt vårdbehov i boendemiljö med en kombination av sjukskötersketjänster, övervakning och andra typer av vård enligt de intagnas behov, där en betydande del av produktionsprocessen och vården utgörs av både hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster, och där hälso- och sjukvårdstjänsterna till stor del omfattar sjukskötersketjänster i kombination med personanknutna tjänster.
30.
tillhandahållare av ambulerande hälso- och sjukvård: anläggningar som främst tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster direkt till öppenvårdspatienter som inte kräver slutenvårdstjänster, inbegripet allmänläkares och specialistläkares mottagningar, öppenvårdsmottagningar samt tillhandahållande av hembaserade vårdtjänster.
31.
tillhandahållare av kompletterande tjänster: enheter som tillhandahåller specifika, kompletterande tjänster direkt till öppenvårdspatienter under överinseende av hälso- och sjukvårdspersonal men som inte ingår i vårdtillfället hos ett sjukhus, en sjuksköterskemottagning, en tillhandahållare av ambulerande hälso- och sjukvård eller andra vårdgivare.
32.
återförsäljare och andra tillhandahållare av medicinska varor: enheter vars huvudsakliga verksamhet är detaljhandelsförsäljning av medicinska varor till allmänheten för individens eller hushållets konsumtion eller användning, inbegripet tillpassning och reparationer i samband med försäljningen.
33.
tillhandahållare av förebyggande vård: organisationer som främst tillhandahåller kollektiva förebyggande program och kampanjer eller folkhälsoprogram för särskilda målgrupper eller allmänheten, exempelvis hälsofrämjande och hälsoskyddande organ, offentliga hälsoinstitut och specialiserade inrättningar som tillhandahåller förebyggande primärvård som huvudsaklig verksamhet.
34.
tillhandahållare av finansiering och administration av hälso- och sjukvårdssystemet: inrättningar som främst ägnar sig åt tillsyn över verksamheten i organ som tillhandahåller hälso- och sjukvård samt åt övergripande administration av hälso- och sjukvården, inbegripet administration av finansieringen av hälso- och sjukvården.
35.
övriga ekonomin: andra inhemska vårdgivare som inte är klassificerade på annat håll, inbegripet hushåll i egenskap av tillhandahållare av personliga hembaserade hälso- och sjukvårdstjänster till familjemedlemmar, i de fall där de motsvarar sociala transfereringar i detta syfte, samt alla andra företag som erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster som sekundär verksamhet.
36.
övriga världen: alla utländska enheter som tillhandahåller hälso- och sjukvårdsvaror och hälso- och sjukvårdstjänster samt de som är involverade i hälsorelaterad verksamhet.
BILAGA II
Ämnen som ska ingå samt variabler, uppgifter för korsklassificering och uppdelningar
|
1. |
Korsklassificering av löpande utgifter för hälso- och sjukvård efter hälso- och sjukvårdsfunktioner (HC) och finansieringsordningar (HF) Alla uppgifter ska anges i miljoner nationell valuta.
|
|
2. |
Korsklassificering av löpande utgifter för hälso- och sjukvård efter hälso- och sjukvårdsfunktioner (HC) och vårdgivare (HP) Alla uppgifter ska anges i miljoner nationell valuta.
|
|
3. |
Korsklassificering av löpande utgifter för hälso- och sjukvård efter vårdgivare (HP) och finansieringsordning (HF) Alla uppgifter ska anges i miljoner nationell valuta.
|