Kommissionens förordning (EU) 2021/2036 av den 19 november 2021 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 vad gäller International Financial Reporting Standard 17 (Text av betydelse för EES)

a)

försäkringsavtal, inbegripet återförsäkringsavtal, som det utfärdar,

b)

återförsäkringsavtal som det innehar, och

c)

investeringsavtal med diskretionära resultatandelar som det utfärdar, förutsatt att företaget även utfärdar försäkringsavtal.

a)

Innehavda återförsäkringsavtal, förutom

b)

Investeringsavtal med diskretionära resultatandelar, som avses i punkt 3 c, förutom hänvisningen till försäkringsavtal i punkt 3 c och det som anges i punkt 71.

a)

garantier som utfärdas av en tillverkare, återförsäljare eller detaljist i samband med försäljning av dess varor eller tjänster till en kund (se IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder),

b)

arbetsgivares tillgångar och skulder inom ramen för pensionsstiftelser (se IAS 19 Ersättningar till anställda och IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar) och pensionsförpliktelser rapporterade enligt förmånsbestämda pensionsplaner (se IAS 26 Redovisning av pensionsstiftelser),

c)

avtalsenliga rättigheter eller avtalsenliga förpliktelser som är villkorade av ett framtida utnyttjande av, eller rätten att utnyttja, en icke-finansiell post (exempelvis vissa licensavgifter, royaltyer, rörliga och andra villkorade leasingavgifter och liknande poster: se IFRS 15, IAS 38 Immateriella tillgångar och IFRS 16 Leasingavtal),

d)

restvärdesgarantier som utfärdas av en tillverkare, återförsäljare eller detaljist och en leasetagares restvärdesgarantigarantier när dessa är inbäddade i ett leasingavtal (se IFRS 15 och IFRS 16),

e)

finansiella garantiavtal, såvida inte utfärdaren tidigare uttryckligen har försäkrat att den betraktar sådana avtal som försäkringsavtal och har använt den redovisning som är tillämplig på försäkringsavtal. Utfärdaren ska välja att tillämpa antingen IFRS 17 eller IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering, IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och IFRS 9 Finansiella instrument på sådana finansiella garantiavtal; utfärdaren har möjlighet att göra detta val för varje avtal, men valet för varje avtal är oåterkalleligt,

f)

villkorad tilläggsköpeskilling som utgör fordran eller skuld i ett rörelseförvärv (se IFRS 3 Rörelseförvärv),

g)

försäkringsavtal där företaget är försäkringstagaren, såvida inte dessa avtal är innehavda återförsäkringsavtal (se punkt 3 b).

h)

kreditkortsavtal, eller liknande avtal som tillhandahåller kredit- eller betalningsarrangemang, som endast uppfyller definitionen av ett försäkringsavtal om en bedömning av den försäkringsrisk som är knuten till en enskild kund inte återspeglas i priset när företaget prissätter avtalet med den kunden (se IFRS 9 och andra tillämpliga IFRS-standarder); men om, och endast om, det enligt IFRS 9 krävs att företag avskiljer en komponent för försäkringsskydd (se punkt 2.1 e iv i IFRS 9) som är inbäddad i ett sådant avtal ska företaget tillämpa IFRS 17 på den komponenten.

a)

En riskbedömning av en enskild kund återspeglas inte i priset när företaget prissätter avtalet med den kunden.

b)

Avtalet ersätter kunden genom tjänster snarare än genom kontantutbetalningar till kunden.

c)

Den försäkringsrisk som överförs genom avtalet uppkommer främst genom kundens användning av tjänster och inte genom osäkerhet om kostnaden för dessa tjänster.

a)

tillämpa IFRS 9 för att fastställa om det finns ett inbäddat derivat som ska avskiljas, och i så fall, hur det derivatet ska redovisas,

b)

från ett värdförsäkringsavtal avskilja en investeringskomponent endast om denna investeringskomponent är distinkt (se punkterna B31–B32). Företaget ska tillämpa IFRS 9 vid redovisning av den avskilda investeringskomponenten såvida det inte är ett investeringsavtal med diskretionära resultatandelar som faller under tillämpningsområdet för IFRS 17 (se punkt 3 c).

a)

tillämpa IFRS 15 för att fördela kassainflödena mellan försäkringskomponenten och alla löften om att tillhandahålla distinkta varor eller tjänster som inte är försäkringsavtalstjänster, och

b)

fördela kassautflödena mellan försäkringskomponenten och utlovade varor eller tjänster som inte är försäkringsavtalstjänster som redovisats genom tillämpning av IFRS 15 så att

a)

En grupp av avtal som är förlustavtal vid det första redovisningstillfället, om sådana finns.

b)

En grupp av avtal för vilka det vid det första redovisningstillfället inte föreligger någon betydande risk att de i ett senare skede blir förlustavtal, om sådana finns.

c)

En grupp bestående av de resterande avtalen i portföljen, om sådana finns.

a)

Sannolikheten för ändringar av antaganden som, om de ägde rum, skulle leda till att avtalen blir förlustavtal.

b)

Uppskattningar från företagets interna rapportering. Vid bedömningen av huruvida avtal som inte är förlustavtal vid det första redovisningstillfället inte löper stor risk att bli förlustavtal gäller följande:

a)

fler grupper som inte är förlustavtal vid det första redovisningstillfället – om företagets interna rapportering ger information som särskiljer

b)

mer än en grupp av avtal som är förlustavtal vid det första redovisningstillfället – om företagets interna rapportering ger mer detaljerad information om i vilken utsträckning avtalen är förlustavtal.

a)

Början av försäkringsskyddets löptid för gruppen av avtal.

b)

Dagen då den första inbetalningen från en försäkringstagare i gruppen förfaller till betalning.

c)

För en grupp av förlustavtal, tidpunkten då gruppen blir förlustavtal.

a)

För grupper av försäkringsavtal som uppfyller något av kriterierna i punkt 53 får företaget förenkla värderingen av gruppen genom att tillämpa premiefördelningsmetoden i punkterna 55–59.

b)

För grupper av innehavda återförsäkringsavtal ska företaget tillämpa punkterna 32–46, i enlighet med kraven i punkterna 63–70A. Punkt 45 (om försäkringsavtal med direkt resultatandel) och punkterna 47–52 (om förlustavtal) tillämpas inte på grupper av innehavda återförsäkringsavtal.

c)

För grupper av investeringsavtal med diskretionära resultatandelar ska företaget tillämpa punkterna 32–52 i deras ändrade form enligt punkt 71.

a)

Kassaflödena för åtaganden, som består av

b)

Den avtalsenliga marginalen, som värderas med tillämpning av punkterna 38–39.

a)

på ett neutralt sätt inkludera alla rimliga och verifierbara uppgifter – som kan fås fram utan onödiga kostnader och insatser – om belopp, tidpunkt och osäkerhet när det gäller dessa framtida kassaflöden (se punkterna B37–B41); för att göra detta ska företaget uppskatta det förväntade värdet (dvs. det sannolikhetsbedömda genomsnittet) av samtliga möjliga utfall,

b)

återspegla företagets perspektiv, förutsatt att uppskattningarna av alla relevanta marknadsvariabler är förenliga med observerbara marknadspriser för dessa variabler (se punkterna B42–B53),

c)

vara aktuella – uppskattningarna ska återspegla de förhållanden som förelåg vid värderingstidpunkten, inbegripet antaganden om framtiden vid denna tidpunkt (se punkterna B54–B60),

d)

vara explicita – företaget ska uppskatta justeringen för icke-finansiell risk separat från de andra uppskattningarna (se punkt B90); företaget ska också uppskatta kassaflödena separat från justeringen för pengars tidsvärde och finansiell risk, såvida inte den lämpligaste värderingsmetoden kombinerar dessa uppskattningar (se punkt B46).

a)

när det är praktiskt möjligt för företaget att på nytt bedöma den berörda försäkringstagarens risker och företaget därmed kan fastställa ett pris eller en förmånsnivå som fullt ut återspeglar dessa risker, eller

b)

när båda följande kriterier är uppfyllda:

a)

återspegla pengars tidsvärde, kassaflödenas egenskaper och försäkringsavtalens likviditetsegenskaper,

b)

vara förenliga med observerbara aktuella marknadspriser (om sådana finns) för finansiella instrument med kassaflöden vars egenskaper är förenliga med försäkringsavtalens egenskaper med avseende på exempelvis tidpunkter, valuta och likviditet, och

c)

utesluta effekten av faktorer som påverkar sådana observerbara marknadspriser men som inte påverkar försäkringsavtalens framtida kassaflöden.

a)

vid det första redovisningstillfället av ett belopp för kassaflödena för åtaganden, värderade med tillämpning av punkterna 32–37,

b)

från alla kassaflöden som uppkommer från avtalen i den gruppen vid denna tidpunkt,

c)

från borttagande från rapporten över finansiell ställning vid det första redovisningstillfället av

a)

skulden för återstående försäkringsskydd, som utgörs av

b)

skulden för inträffade skador, som utgörs av de kassaflöden för åtaganden som avser tidigare tjänster fördelade på den gruppen per den tidpunkten, värderade med tillämpning av punkterna 33–37 och B36–B92.

a)

Försäkringsintäkter – för en minskning av skulden för återstående försäkringsskydd till följd av tjänster som tillhandahållits under perioden, värderade med tillämpning av punkterna B120–B124.

b)

Kostnader för försäkringstjänster – för förluster hänförliga till grupper av förlustavtal, och återföring av sådana förluster (se punkterna 47–52).

c)

Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal – för effekten av pengars tidsvärde och effekten av finansiell risk, i enlighet med punkt 87.

a)

Kostnader för försäkringstjänster – för den ökning av skulden till följd av skador och kostnader som uppkommit under perioden, exklusive investeringskomponenter.

b)

Kostnader för försäkringstjänster – för efterföljande förändringar i kassaflöden för skulder för inträffade skador och uppkomna kostnader.

c)

Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal – för effekten av pengars tidsvärde och effekten av finansiell risk, i enlighet med punkt 87.

a)

Effekten av nya avtal som lagts till i gruppen (se punkt 28).

b)

Påförd ränta på den avtalsenliga marginalens redovisade värde under rapportperioden, värderad med de diskonteringssatser som anges i punkt B72 b.

c)

De förändringar i kassaflöden för åtaganden som avser framtida tjänst och som anges i punkterna B96–B100, förutom då

d)

Effekten av valutakursdifferenser på den avtalsenliga marginalen.

e)

De belopp som redovisas som försäkringsintäkter på grund av överföring av försäkringsavtalstjänster under perioden, fastställt genom fördelning av den återstående avtalsenliga marginalen vid rapportperiodens utgång (innan någon fördelning görs) över försäkringsskyddets aktuella och återstående löptid, med tillämpning av punkt B119.

a)

Effekten av nya avtal som lagts till i gruppen (se punkt 28).

b)

Förändringen av beloppet för företagets andel av de underliggande posternas verkliga värde (se punkt B104 b i), förutom då

c)

De förändringar i kassaflöden för åtaganden som avser framtida tjänst och som anges i punkterna B101–B118, förutom då

d)

Effekten av valutakursdifferenser på den avtalsenliga marginalen.

e)

De belopp som redovisas som försäkringsintäkter på grund av överföring av försäkringsavtalstjänster under perioden, fastställt genom fördelning av den återstående avtalsenliga marginalen vid rapportperiodens utgång (innan någon fördelning görs) över försäkringsskyddets aktuella och återstående löptid, med tillämpning av punkt B119.

a)

Ofördelaktiga förändringar rörande framtida tjänst avseende de kassaflöden för åtaganden som fördelas på gruppen och som uppkommer från ändrade uppskattningar av framtida kassaflöden och riskjusteringen för icke-finansiell risk.

b)

För en grupp av försäkringsavtal med direkt resultatandel, minskningen av beloppet för företagets andel av de underliggande posternas verkliga värde.

a)

De efterföljande förändringarna i kassaflödena för åtaganden från skulden för återstående försäkringsskydd som anges i punkt 51, på systematisk grund mellan

b)

Enbart på förlustkomponenten till dess denna komponent har minskats till noll:

Vid tillämpning av punkterna 44 c ii, 45 b iii och 45 c iii ska företaget endast justera den avtalsenliga marginalen för minskningar som överstiger det belopp som fördelats på förlustkomponenten.

a)

uppskattningar av nuvärdet av framtida kassaflöden för skador och kostnader som frigörs från skulden för återstående försäkringsskydd till följd av uppkomna kostnader för försäkringstjänster,

b)

förändringar i den riskjustering för icke-finansiell risk som redovisas i resultatet till följd av upplösningen av risk, och

c)

finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal.

a)

Företaget kan rimligen förvänta sig att en sådan förenkling leder till en värdering av skulden för gruppens återstående försäkringsskydd som inte väsentligt skiljer sig från en värdering som skulle följa av tillämpning av kraven i punkterna 32–52.

b)

Försäkringsskyddets löptid för vart och ett av avtalen i gruppen (inklusive försäkringsavtalstjänster som uppkommer från alla premier inom gränsen för avtalet, som fastställs vid den tidpunkten med tillämpning av punkt 34) är högst ett år.

a)

omfattningen av framtida kassaflöden som avser derivat som är inbäddade i avtalen, och

b)

längden på försäkringsskyddets löptid för gruppen av avtal.

a)

Vid det första redovisningstillfället är skuldens redovisade värde

b)

Vid utgången av varje efterföljande rapportperiod är skuldens redovisade värde det redovisade värdet vid rapportperiodens början

a)

det redovisade värdet av skulden för återstående försäkringsskydd, som fastställs med tillämpning av punkt 55, och

b)

de kassaflöden för åtaganden som avser gruppens återstående försäkringsskydd, med tillämpning av punkterna 33–37 och B36–B92. Företaget får emellertid inte – om det vid tillämpning av punkt 59 b inte justerar skulden för inträffade skador för pengars tidsvärde och effekten av finansiell risk – inkludera sådana justeringar i kassaflödena för åtaganden.

a)

Företaget får välja att som kostnader redovisa kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal när det ådrar sig dessa kostnader, förutsatt att försäkringsskyddets löptid för varje avtal i gruppen vid det första redovisningstillfället är högst ett år.

b)

Företaget ska värdera skulden för inträffade skador för gruppen av försäkringsavtal till kassaflödena för åtaganden som avser inträffade skador, med tillämpning av punkterna 33–37 och B36–B92. Företaget behöver dock inte justera framtida kassaflöden för pengars tidsvärde och effekten av finansiell risk om dessa kassaflöden förväntas betalas eller erhållas inom ett år från dagen då skadorna inträffar.

a)

Början av försäkringsskyddets löptid för gruppen av innehavda återförsäkringsavtal.

b)

Den tidpunkt när företaget redovisar en grupp av underliggande försäkringsavtal som är förlustavtal genom tillämpning av punkt 25 c, om företaget ingick det tillhörande innehavda återförsäkringsavtalet i gruppen av innehavda återförsäkringsavtal per den tidpunkten eller tidigare.

a)

kassaflödena för åtaganden,

b)

det belopp som tagits bort från rapporten över finansiell ställning per den tidpunkten för alla tillgångar eller skulder som tidigare redovisats för kassaflöden avseende gruppen av innehavda återförsäkringsavtal,

c)

alla kassaflöden som uppkommit per denna tidpunkt, och

d)

alla intäkter som redovisats i resultatet vid tillämpning av punkt 66A.

a)

Effekten av nya avtal som lagts till i gruppen (se punkt 28).

b)

Påförd ränta på den avtalsenliga marginalens redovisade värde värderad med de diskonteringssatser som anges i punkt B72 b.

ba)

Intäkter som redovisats i resultatet under rapportperioden vid tillämpning av punkt 66A.

bb)

Återföringar av en förluståtervinningskomponent som redovisats vid tillämpning av punkt 66B (se punkt B119F) i den mån dessa återföringar inte är förändringar i kassaflödena för åtaganden för gruppen av innehavda återförsäkringsavtal.

c)

Förändringar i kassaflödena för åtaganden, värderade till de diskonteringssatser som är angivna i punkt B72 c, i den mån förändringen avser framtida tjänst, såvida inte

d)

Effekten av valutakursdifferenser på den avtalsenliga marginalen.

e)

Det belopp som redovisats i resultatet på grund av tjänster som erhållits under perioden, fastställt genom fördelning av den återstående avtalsenliga marginalen vid rapportperiodens utgång (innan någon fördelning görs) över försäkringsskyddets aktuella och återstående löptid för gruppen av innehavda återförsäkringsavtal, med tillämpning av punkt B119.

a)

företaget rimligen kan förvänta sig att den resulterande värderingen inte väsentligt skiljer sig från resultatet av tillämpning av kraven i punkterna 63–68, eller

b)

försäkringsskyddets löptid för vart och ett av avtalen i gruppen av innehavda återförsäkringsavtal (inklusive försäkringsskydd från alla premier inom gränsen för avtalet, som fastställs vid den tidpunkten med tillämpning av punkt 34) är högst ett år.

a)

omfattningen av framtida kassaflöden som avser derivat som är inbäddade i avtalen, och

b)

längden på försäkringsskyddets löptid för gruppen av innehavda återförsäkringsavtal.

a)

Det första redovisningstillfället (se punkterna 25 och 28) är den dag då företaget blir avtalspart.

b)

Avtalets gräns (se punkt 34) ändras så att kassaflöden befinner sig inom avtalsgränsen om de följer av en materiell skyldighet för företaget att erlägga kontanter vid nuvarande eller framtida tidpunkt. Företaget har ingen materiell skyldighet att erlägga kontanter om det är praktiskt möjligt för det att prissätta löftet att erlägga kontanter så att detta pris fullt ut återspeglar det utlovade kontantbeloppet och tillhörande risker.

c)

Fördelningen av den avtalsenliga marginalen (se punkterna 44 e och 45 e) ändras så att företaget ska redovisa den avtalsenliga marginalen över avtalsgruppens löptid, på ett systematiskt sätt som återspeglar överföringen av investeringstjänster enligt avtalet.

a)

Om de ändrade avtalsvillkoren hade gällt vid avtalets början

b)

Det ursprungliga avtalet motsvarade definitionen av ett försäkringsavtal med direkt resultatandel, men avtalet uppfyller i sin ändrade form inte längre definitionen, eller vice versa.

c)

Företaget tillämpade premiefördelningsmetoden i punkterna 53–59 eller punkterna 69–70 på det ursprungliga avtalet, men ändringarna innebär att avtalet inte längre uppfyller kriterierna för den metoden i punkt 53 eller punkt 69.

a)

det upphör, dvs. när den skyldighet som är angiven i försäkringsavtalet löper ut, fullgörs eller annulleras, eller

b)

om något av villkoren i punkt 72 uppfylls.

a)

De kassaflöden för åtaganden som fördelats på gruppen justeras för att eliminera nuvärdet av framtida kassaflöden och riskjustering för icke-finansiell risk som avser de rättigheter och skyldigheter som har tagits bort från rapporten över finansiell ställning för gruppen, med tillämpning av punkterna 40 a i och 40 b.

b)

Gruppens avtalsenliga marginal justeras för den förändring i kassaflödena för åtaganden som anges i led a, i den mån som krävs enligt punkterna 44 c och 45 c, såvida inte punkt 77 tillämpas.

c)

Antalet försäkringsskyddsenheter för förväntade kvarvarande försäkringsavtalstjänster justeras för att återspegla de försäkringsskyddsenheter som tagits bort från rapporten över finansiell ställning för gruppen, och storleken på den avtalsenliga marginal som redovisas i resultatet under perioden baseras på det justerade beloppet, med tillämpning av punkt B119.

a)

justera den avtalsenliga marginalen för gruppen från vilken avtalet har tagits bort från rapporten över finansiell ställning, i den mån som krävs enligt punkterna 44 c och 45 c för skillnaden mellan led i och antingen led ii, för avtal som överlåts till tredje part, eller led iii, för avtal som tas bort från rapporten över finansiell ställning med tillämpning av punkt 72, där led i, ii respektive iii är

b)

värdera det nya avtal som redovisas med tillämpning av punkt 72 under antagande om att företaget erhållit de premier som avses i led a iii vid ändringstidpunkten.

a)

utfärdade försäkringsavtal som är tillgångar,

b)

utfärdade försäkringsavtal som är skulder,

c)

innehavda återförsäkringsavtal som är tillgångar, och

d)

innehavda återförsäkringsavtal som är skulder.

a)

ett resultat från försäkringstjänster (punkterna 83–86), som består av försäkringsintäkter och kostnader för försäkringstjänster, och

b)

finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal (punkterna 87–92).

a)

behandla sådana återförsäkringskassaflöden som beror på skadeanspråk på de underliggande avtalen, som en del av de skador som förväntas ersättas enligt det återförsäkringsavtal som det innehar,

b)

behandla sådana belopp från återförsäkraren som det förväntar sig erhålla och som inte beror på skadeanspråk på de underliggande avtalen (exempelvis vissa typer av avgivandeprovision), som en minskning av de premier som ska betalas till återförsäkraren,

ba)

behandla belopp som redovisas avseende återvinning av förluster med tillämpning av punkterna 66 c i–ii och 66A–66B som belopp som återvunnits från återförsäkraren, och

c)

inte presentera fördelningen av betalda premier som en intäktsminskning.

a)

effekten av pengars tidsvärde och förändringar i pengars tidsvärde, och

b)

effekten av finansiell risk och förändringar av finansiell risk, men

c)

inte några sådana förändringar för grupper av försäkringsavtal med direkt resultatandel som skulle justera den avtalsenliga marginalen, men som inte gör det när punkt 45 b ii, 45 b iii, 45 c ii eller 45 c iii tillämpas. Dessa ingår i kostnader för försäkringstjänster.

a)

punkt B117A på finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal som uppkommer vid tillämpningen av punkt B115 (riskminskning), och

b)

punkterna 88 och 89 på alla andra finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal.

a)

Inkludera finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal i resultatet.

b)

Dela upp finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal för perioden för att i resultatet inkludera ett belopp som fastställs genom systematisk fördelning av de förväntade totala finansiella intäkterna eller kostnaderna från försäkringsavtal över löptiden för gruppen av avtal, med tillämpning av punkterna B130–B133.

a)

Inkludera finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal i resultatet.

b)

Dela upp finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal för perioden för att i resultatet inkludera ett belopp som eliminerar bristande överensstämmelse i redovisningen med intäkter eller kostnader i resultatet för de underliggande poster som innehas, med tillämpning av punkterna B134–B136.

a)

ska det som en omklassificeringsjustering (se IAS 1 Utformning av finansiella rapporter) till resultatet omklassificera alla återstående belopp för gruppen (eller avtalet) som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till följd av att företaget valt redovisningsprincipen i punkt 88 b,

b)

får det inte som en omklassificeringsjustering (se IAS 1) till resultatet omklassificera några återstående belopp för gruppen (eller avtalet) som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till följd av att företaget valt redovisningsprincipen i punkt 89 b.

a)

de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna för avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17 (se punkterna 97–116),

b)

de betydande bedömningar, och ändringar av sådana bedömningar, som gjorts när IFRS 17 tillämpats (se punkterna 117–120), och

c)

karaktären på och omfattningen av de risker som är förknippade med avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17 (se punkterna 121–132).

a)

typ av avtal (exempelvis större produktlinjer),

b)

geografiskt område (exempelvis land eller region), eller

c)

segment för vilket information ska lämnas, enligt IFRS 8 Rörelsesegment.

a)

Vilka av villkoren i punkterna 53 och 69 som det har uppfyllt.

b)

Om företaget justerar för pengars tidsvärde och effekten av finansiell risk med tillämpning av punkterna 56, 57 b och 59 b.

c)

Metoden som företaget har valt för att redovisa kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal med tillämpning av punkt 59 a.

a)

i en tabell presentera de avstämningar som avses i punkterna 100–105B, och

b)

för varje avstämning presentera de redovisade nettovärdena vid periodens början och slut, uppdelade i ett totalbelopp för portföljen med avtal som är tillgångar och ett totalbelopp för portföljer med avtal som är skulder, motsvarande de belopp som presenteras i rapporten över finansiell ställning med tillämpning av punkt 78.

a)

Nettoskulden (eller -tillgången) för återstående försäkringsskydd, exklusive alla förlustkomponenter.

b)

Alla förlustkomponenter (se punkterna 47–52 och 57–58).

c)

Skulden för inträffade skador. För försäkringsavtal på vilka premiefördelningsmetoden i punkterna 53–59 eller 69–70A har tillämpats, ska ett företag redovisa separata avstämningar för

a)

uppskattningarna av nuvärdet av framtida kassaflöden,

b)

riskjusteringen för icke-finansiell risk, och

c)

den avtalsenliga marginalen.

a)

Försäkringsintäkter.

b)

Kostnader för försäkringstjänster, med separat angivelse av

c)

Investeringskomponenter som uteslutits från försäkringsintäkter och kostnader för försäkringstjänster (tillsammans med återbetalningar av premier såvida inte återbetalningar av premier redovisas som del av kassaflödena för perioden enligt beskrivningen i punkt 105 a i).

a)

Förändringar som avser framtida tjänst, med tillämpning av punkterna B96–B118, som separat visar

b)

Förändringar som avser tjänster under innevarande period, dvs.

c)

Förändringar som avser tidigare tjänster, dvs. förändringar i kassaflödena för åtaganden som avser inträffade skador (se punkterna B97 b och B113 a).

a)

Kassaflöden under perioden, inbegripet

b)

Effekten av förändringar av risken att utfärdaren av de återförsäkringsavtal som innehas inte fullföljer avtalet.

c)

Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal.

d)

Alla ytterligare poster som kan behövas för att förklara förändringarna i det redovisade nettovärdet för försäkringsavtalen.

a)

De belopp som avser förändringar av skulden för återstående försäkringsskydd enligt punkt B124, med separata uppgifter om

b)

Fördelningen av den andel av premierna som avser återföring av kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal (se punkt B125).

a)

Uppskattningarna av nuvärdet av framtida kassautflöden, som separat visar storleken på kassaflödena för anskaffning av försäkringsavtal.

b)

Uppskattningarna av nuvärdet av framtida kassainflöden.

c)

riskjusteringen för icke-finansiell risk, och

d)

den avtalsenliga marginalen.

a)

avtal som anskaffats från andra företag i överlåtelser av försäkringsavtal eller rörelseförvärv, och

b)

grupper av avtal som är förlustavtal.

a)

Skälet till varför företaget var tvunget att ändra grunden för uppdelning.

b)

Beloppet av justeringar för varje post som påverkats i de finansiella rapporterna.

c)

Det redovisade värdet för den grupp av försäkringsavtal som ändringen avsåg vid tidpunkten för ändringen.

a)

försäkringsavtal som fanns per övergångsdagen på vilka företaget har tillämpat den modifierade retroaktiva metoden,

b)

försäkringsavtal som fanns per övergångsdagen på vilka företaget har tillämpat verkligt värde-metoden, och

c)

alla andra försäkringsavtal.

a)

De metoder som har använts för att värdera försäkringsavtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17 och processerna för uppskattning av indata för dessa metoder. Såvida det inte är ogenomförbart ska ett företag också lämna kvantitativ information om dessa indata.

b)

Alla ändringar av metoder och processer för uppskattning av indata som har använts för att värdera avtal, skälet till varje ändring och typen av avtal som påverkas.

c)

I den mån det inte omfattas av led a, den metod som har använts

a)

Exponeringen mot risker och hur riskerna uppkommer.

b)

Företagets mål, principer och metoder för riskhantering samt metoder för att mäta risker.

c)

Förändringar i led a eller b i förhållande till föregående period.

a)

Sammanfattande kvantitativa uppgifter om företagets exponering mot berörd risk vid rapportperiodens utgång. Dessa upplysningar ska vara grundade på de uppgifter som internt rapporteras till nyckelpersoner i ledande ställning inom företaget.

b)

De upplysningar som krävs enligt punkterna 127–132, i den mån de inte lämnas genom tillämpning av led a i denna punkt.

a)

En känslighetsanalys som visar hur resultatet och eget kapital skulle ha påverkats av förändringar i riskvariabler som rimligen var möjliga vid rapportperiodens utgång i fråga om

b)

De metoder och antaganden som känslighetsanalysen bygger på.

c)

Förändringar jämfört med föregående period av de metoder och antaganden som känslighetsanalyserna bygger på samt orsakerna till sådana förändringar.

a)

En redogörelse för den metod som en sådan känslighetsanalys bygger på, samt viktiga parametrar och antaganden som ligger till grund för den information som lämnas.

b)

En redogörelse för målet med den använda metoden samt de begränsningar i den lämnade informationen som metoden kan ge upphov till.

a)

De belopp som bäst motsvarar företagets maximala exponering mot kreditrisk vid rapportperiodens utgång, separat för utfärdade försäkringsavtal och innehavda återförsäkringsavtal.

b)

Information om kreditkvaliteten på innehavda återförsäkringsavtal som är tillgångar.

a)

En beskrivning av hur företaget hanterar likviditetsrisken.

b)

Separata löptidsanalyser för portföljer med utfärdade försäkringsavtal som är skulder och portföljer med innehavda återförsäkringsavtal som är skulder, som minst visar portföljernas nettokassaflöden för vart och ett av de första fem åren efter balansdagen och sammanlagt efter de första fem åren. Ett företag behöver inte i dessa analyser inkludera skulder för återstående försäkringsskydd, som värderas med tillämpning av punkterna 55–59 och punkterna 69–70A. Analyserna kan ha formen av

c)

De belopp som ska erläggas vid anfordran, med redogörelse för förhållandet mellan dessa belopp och det redovisade värdet för de tillhörande portföljerna med avtal, om upplysning inte lämnas om dem enligt led b i denna punkt.

a)

Osäker framtida händelse (se punkterna B3–B5).

b)

Betalning in natura (se punkt B6).

c)

Distinktionen mellan försäkringsrisk och andra risker (se punkterna B7–B16).

d)

Betydande försäkringsrisk (se punkterna B17–B23).

e)

Förändringar i nivån på försäkringsrisk (se punkterna B24–B25).

f)

Exempel på försäkringsavtal (se punkterna B26–B30).

a)

Sannolikheten att en försäkrad händelse inträffar.

b)

När en försäkrad händelse kommer att inträffa.

c)

Hur mycket försäkringsgivaren ska betala om den försäkrade händelsen inträffar.

a)

Förlusten av möjligheten att debitera försäkringstagaren för framtida tjänst. I ett livförsäkringsavtal kopplat till investeringar, exempelvis, innebär försäkringstagarens död att försäkringsgivaren inte längre kan utföra förvaltningstjänster och ta en avgift för detta. Denna ekonomiska förlust för företaget återspeglar dock inte någon försäkringsrisk, precis som en fondförvaltare inte påtar sig någon försäkringsrisk i förhållande till att kunden eventuellt dör. Därför är den potentiella förlusten av framtida förvaltningsavgifter inte relevant vid bedömningen av hur stor försäkringsrisk som förs över genom ett avtal.

b)

Efterskänkande vid dödsfall av debiteringar som skulle göras vid uppsägning eller återköp. Eftersom avtalet gav upphov till debiteringarna, kompenserar efterskänkandet av dem inte försäkringstagaren för någon befintlig risk. Följaktligen är de inte relevanta vid bedömningen av hur stor försäkringsrisk som förs över genom ett avtal.

c)

En betalning som är avhängig en händelse som inte orsakar betydande förlust för innehavaren av avtalet. Ponera exempelvis ett avtal som kräver att utfärdaren betalar en miljon VE om en tillgång drabbas av fysisk skada vilken förorsakar en obetydlig ekonomisk förlust på 1 VE (1) för innehavaren. I det avtalet överför innehavaren till utfärdaren den obetydliga risken att förlora 1 VE. På samma gång ger avtalet upphov till en risk som inte är en försäkringsrisk att utfärdaren kan komma att behöva betala 999 999 VE om den angivna händelsen inträffar. Eftersom det inte finns något scenario där en försäkrad händelse orsakar en betydande förlust för innehavaren av avtalet accepterar inte utfärdaren någon betydande försäkringsrisk från innehavaren och detta avtal är inget försäkringsavtal.

d)

Eventuell återförsäkringsåterbäring. Försäkringsgivaren ska redovisa dessa separat.

a)

Försäkring mot stöld eller skada.

b)

Försäkring mot produktansvar, yrkesmässig ansvarsförsäkring, civilrättsligt ansvar eller rättegångskostnader.

c)

Livförsäkring och i förväg betalda begravningskostnader (även om döden är säker är det osäkert när döden kommer att inträffa eller, för vissa typer av livförsäkringar, huruvida döden kommer att inträffa under den period som täcks av försäkringen).

d)

Livränta med återbetalningsskydd och pensioner, dvs. avtal som ger ersättning för en osäker framtida händelse – livräntetagarens eller pensionärens överlevnad – för att ge livräntetagaren eller pensionären en inkomstnivå som annars skulle påverkas negativt av dennes överlevnad. (Arbetsgivares ansvar som härrör från pensionsstiftelser och pensionsförpliktelser redovisade enligt förmånsbestämda pensionsplaner faller utanför tillämpningsområdet för IFRS 17, vid tillämpning av punkt 7 b.)

e)

Försäkring mot invaliditet och sjukvårdskostnader.

f)

Borgensförbindelser, garantiobligationer, fullgörandegarantier och offertgarantier, dvs. avtal som ger ersättning om någon annan part inte uppfyller en avtalsenlig förpliktelse, exempelvis ett åtagande att uppföra en byggnad.

g)

Produktgarantier. Produktgarantier utfärdade av en annan part för varor sålda av en tillverkare, återförsäljare eller detaljist faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17. Produktgarantier som utfärdas direkt av en tillverkare, återförsäljare eller detaljist faller dock utanför tillämpningsområdet för IFRS 17 med tillämpning av punkt 7 a, och faller i stället inom tillämpningsområdet för IFRS 15 eller IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

h)

Äganderättsförsäkring (försäkring mot upptäckten av brister i äganderätten till mark eller byggnader som inte var uppenbara när försäkringsavtalet utfärdades). I detta fall är den försäkrade händelsen upptäckten av en brist i äganderätten, inte bristen i sig.

i)

Reseförsäkring (ersättning i kontanter eller in natura till försäkringstagare för förluster som lidits inför eller under resa).

j)

Katastrofobligationer som ger sänkta betalningar av kapitalbelopp, ränta eller båda om en angiven händelse har en negativ påverkan på obligationens utfärdare (såvida inte den angivna händelsen inte ger upphov till betydande försäkringsrisk, exempelvis om händelsen är en förändring i räntenivå eller valutakurs).

k)

Försäkringsswappar och andra avtal som kräver betalning beroende av förändringar i klimatrelaterade, geologiska eller andra fysiska variabler som är specifika för en avtalspart.

a)

Investeringsavtal som har ett försäkringsavtals juridiska form men som inte överför någon betydande försäkringsrisk till utfärdaren. Livförsäkringsavtal där företaget varken bär någon betydande dödlighets- eller sjukrisk är inte försäkringsavtal. Sådana avtal är finansiella instrument eller tjänsteavtal – se punkt B28. Investeringsavtal med diskretionära resultatandelar uppfyller inte definitionen av ett försäkringsavtal. Sådana avtal faller emellertid inom tillämpningsområdet för IFRS 17 förutsatt att de utfärdas av ett företag som också utfärdar försäkringsavtal, med tillämpning av punkt 3 c.

b)

Avtal som har en försäkrings juridiska form men för tillbaka all betydande försäkringsrisk till försäkringstagaren genom oåterkalleliga och verkställbara konstruktioner som anpassar försäkringstagarens framtida betalningar till utfärdaren som en direkt följd av försäkrade förluster. Exempelvis, för vissa finansiella återförsäkringsavtal eller vissa gruppavtal återförs all betydande försäkringsrisk till försäkringstagarna. Sådana avtal är normalt finansiella instrument eller tjänsteavtal (se punkt B28).

c)

Egenförsäkring (dvs. behållande av en risk som kunde ha täckts av en försäkring). I sådana situationer finns inget försäkringsavtal eftersom det inte finns någon överenskommelse med någon annan part. Det betyder att om ett företag utfärdar ett försäkringsavtal till sitt moder-, dotter-, eller systerföretag finns inget försäkringsavtal i koncernredovisningen eftersom det inte finns något avtal med en annan part. I utfärdarens eller innehavarens enskilda eller separata finansiella rapporter finns emellertid ett försäkringsavtal.

d)

Avtal (såsom spelavtal) som kräver betalning om en angiven osäker framtida händelse inträffar, men som inte kräver, som en avtalsenlig förutsättning för betalning, att händelsen har en negativ påverkan på försäkringstagaren. Detta hindrar dock inte att avtal enligt vilka i förväg fastställd utbetalning anges för att kvantifiera den förlust som orsakats av en angiven händelse såsom dödsfall eller en olycka (se även punkt B12) betraktas som ett försäkringsavtal.

e)

Derivat som exponerar en part för finansiell risk men inte försäkringsrisk, eftersom derivaten kräver att den parten gör (eller ger dem rätt att erhålla) en betalning endast grundad på förändringar i en eller flera angivna räntor, priser på finansiella instrument, råvarupriser, valutakurser, pris- eller ränteindex, kreditbetyg eller ett kreditindex eller någon annan variabel, förutsatt att variabeln, när det gäller en icke-finansiell variabel, inte är specifik för någon av avtalsparterna.

f)

Kreditrelaterade garantier som kräver betalning även om innehavaren inte har drabbats av någon förlust på grund av en gäldenärs underlåtenhet att göra betalningar i rätt tid. Sådana avtal redovisas i enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument (se punkt B29).

g)

Avtal som kräver en betalning på grund av en klimatrelaterad, geologisk eller annan fysisk variabel som inte är specifik för en avtalspart (vanligen kallade väderderivat).

h)

Avtal som tillåter minskade betalningar av kapitalbelopp, ränta eller båda, beroende av en klimatrelaterad, geologisk eller annan fysisk variabel som inte är specifik för någon avtalspart (vanligen kallade katastrofobligationer).

a)

oavsett om motparten innehar det underliggande skuldinstrumentet, eller

b)

vid förändrad kreditvärdighet eller ett förändrat kreditindex, snarare än en specifik gäldenärs underlåtenhet att göra betalningar i rätt tid.

a)

Investeringskomponenten och försäkringskomponenten är inte nära förbundna med varandra.

b)

Ett avtal med likvärdiga villkor säljs, eller skulle kunna säljas, separat på samma marknad eller i samma jurisdiktion, antingen av företag som utfärdar försäkringsavtal eller av andra parter. Företaget ska ta all rimligen tillgänglig information med i beräkningen vid detta fastställande. Företaget behöver inte företa någon omfattande undersökning för att fastställa huruvida en investeringskomponent säljs separat.

a)

företaget inte kan värdera den ena komponenten utan att beakta den andra; därför ska företaget, i det fall värdet av en komponent varierar beroende på den andra komponentens värde, tillämpa IFRS 17 för att redovisa den kombinerade investerings- och försäkringskomponenten, eller

b)

försäkringstagaren är oförmögen att utnyttja en komponent om inte den andra komponenten också är närvarande; därför ska företaget, om en komponent i ett avtal annulleras eller förfaller och det leder till att den andra komponenten annulleras eller förfaller, tillämpa IFRS 17 för att redovisa den kombinerade investerings- och försäkringskomponenten,

a)

kassaflödena och riskerna som är förknippade med varan eller tjänsten är nära förbundna med de kassaflöden och risker som är förknippade med avtalets försäkringskomponenter, och

b)

företaget tillhandahåller en betydande tjänst genom att integrera varan eller tjänsten med försäkringskomponenterna.

a)

Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal som är direkt hänförliga till en grupp av försäkringsavtal

b)

Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal som är direkt hänförliga till en portfölj med försäkringsavtal, förutom dem i led a, till grupper av avtal i portföljen.

a)

ska ett företag redovisa en nedskrivning i resultatet och minska det redovisade värdet för en tillgång för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal så att tillgångens redovisade värde inte överstiger det förväntade nettokassainflödet för den tillhörande gruppen av försäkringsavtal, fastställt genom tillämpning av punkt 32 a,

b)

när ett företag fördelar kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal till grupper av försäkringsavtal med tillämpning av punkt B35A a ii ska företaget redovisa en nedskrivning i resultatet och minska det redovisade värdet för de tillhörande tillgångarna för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal i den mån

a)

neutral användning av alla rimliga och verifierbara uppgifter som kan fås utan onödiga kostnader eller insatser (se punkterna B37–B41),

b)

marknadsvariabler och icke-marknadsvariabler (se punkterna B42–B53),

c)

användning av aktuella uppskattningar (se punkterna B54–B60), och

d)

kassaflöden inom gränsen för avtalet (se punkterna B61–B71).

a)

Information om skador som redan rapporterats av försäkringstagarna.

b)

Annan information om kända eller uppskattade egenskaper hos försäkringsavtal.

c)

Historik om företagets egen erfarenhet, vid behov kompletterad med historiska uppgifter från andra källor. Historiken ska anpassas för att återspegla rådande villkor, exempelvis, om

d)

Aktuella prisuppgifter, om sådana finns, avseende återförsäkringsavtal och andra finansiella instrument (om sådana finns) som täcker liknande risker, såsom katastrofobligationer och väderderivat, och nyligen observerade marknadspriser avseende överlåtelser av försäkringsavtal. Dessa uppgifter ska justeras för att återspegla skillnaderna mellan kassaflöden från dessa återförsäkringsavtal eller andra finansiella instrument, och de kassaflöden som skulle uppkomma i samband med att företaget fullföljer det underliggande avtalet med försäkringstagaren.

a)

Marknadsvariabler – variabler som kan observeras på eller härledas direkt från marknader (exempelvis priser på värdepapper som är föremål för allmän handel och räntesatser).

b)

Icke-marknadsvariabler – alla övriga variabler (exempelvis frekvens av och svårighetsgrad hos försäkringsskador och dödlighet).

a)

Den interna dödlighetsstatistiken kan vara mer övertygande än de nationella dödlighetsuppgifterna om de nationella uppgifterna bygger på en stor population som inte är representativ för den försäkrade populationen. Detta kan exempelvis bero på att den försäkrade populationens demografiska egenskaper skiljer sig avsevärt från den nationella populationens egenskaper, vilket innebär att ett företag skulle behöva lägga mer vikt vid interna data och mindre vikt vid den nationella statistiken.

b)

Om den interna statistiken bygger på en liten population med egenskaper som förmodas ligga nära den nationella populationens egenskaper och den nationella statistiken är aktuell, ska däremot företaget lägga mer vikt vid den nationella statistiken.

a)

Huruvida de uppdaterade uppskattningarna korrekt återger förhållandena vid utgången av rapportperioden.

b)

Huruvida de ändrade uppskattningarna korrekt återger de förändrade förhållandena under perioden. Anta exempelvis att uppskattningarna i början av perioden låg vid ena änden av ett rimligt spann av möjliga utfall. Om förhållandena inte har ändrats skulle en ändring av uppskattningarna till den andra änden av spannet vid utgången av perioden inte korrekt återge vad som hänt under perioden. Om företagets senaste uppskattningar skiljer sig från dess tidigare uppskattningar utan att förhållandena har ändrats, ska företaget bedöma om de nya sannolikheter som angetts för varje scenario är motiverade. När företaget uppdaterar sina uppskattningar av dessa sannolikheter ska det beakta både de belägg som stöder dess tidigare uppskattningar och alla nya tillgängliga belägg, och fästa mer vikt vid de mest övertygande beläggen.

a)

varaktiga förändringar av dödligheten,

b)

ändrade egenskaper hos den försäkrade populationen (exempelvis ändringar av tecknandet av försäkringar eller distribution, eller selektiva annulleringar från försäkringstagare med ovanligt god hälsa),

c)

slumpmässiga fluktuationer, eller

d)

identifierbara orsaker av engångskaraktär.

a)

återköpa sina avtal, om det finns en viss sannolikhet för att vissa försäkringstagare inte kommer att göra det, eller

b)

fortsätta med sina avtal, om det finns en viss sannolikhet för att vissa försäkringstagare inte kommer att göra det.

a)

Premier (inklusive premiejusteringar och delbetalningar av premier) från en försäkringstagare och de ytterligare kassaflöden som blir resultatet av dessa premier.

b)

Betalningar till en försäkringstagare (eller för dennes räkning), inklusive skador som redan har rapporterats men som ännu inte blivit föremål för en utbetalning (dvs. rapporterade skadeanspråk), skadeanspråk för händelser som har inträffat men för vilka någon skada inte har rapporterats och samtliga framtida skador för vilka företaget har en materiell skyldighet (se punkt 34).

c)

Betalningar till en försäkringstagare (eller för dennes räkning) som varierar beroende på avkastningen på underliggande poster.

d)

Betalningar till en försäkringstagare (eller för dennes räkning) som är relaterade till derivat, exempelvis optioner och garantier som är inbäddade i avtalet, i den mån som dessa optioner och garantier inte är avskilda från försäkringsavtalet (se punkt 11 a).

e)

Fördelning av kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal som är hänförliga till den portfölj i vilken avtalet ingår.

f)

Kostnader för hantering av skadeanspråk (dvs. företagets kostnader för att utreda, hantera och avgöra skadeanspråk enligt befintliga försäkringsavtal, inklusive arvoden till jurister och skadereglerare och interna kostnader för att utreda skador och hantera betalningar av skadeanspråk).

g)

Företagets kostnader för att tillhandahålla avtalsenliga ersättningar in natura.

h)

Kostnader för handläggning av försäkringar och underhållskostnader, exempelvis kostnader för premieavisering och för att hantera ändringar av försäkringsavtal (exempelvis omräkningar och återställanden). Dessa kostnader innefattar också återkommande provisioner som ska betalas till mellanhänder när en viss försäkringstagare fortsätter att betala premier inom gränsen för försäkringsavtalet.

i)

Transaktionsbaserade skatter (exempelvis skatter på försäkringspremier, mervärdesskatt och skatter på varor och tjänster) och avgifter (exempelvis brandkårstjänster och garantifondsbedömningar) som är ett direkt resultat av befintliga försäkringsavtal eller som på en rimlig och konsekvent grund kan hänföras till dem.

j)

Utbetalningar som försäkringsgivaren gör i egenskap av förvaltare i syfte att infria försäkringstagarens skattskyldigheter, och relaterade inbetalningar.

k)

Potentiella kassainflöden från återvunna belopp (exempelvis räddat gods och regress) på framtida skador som täcks av befintliga försäkringsavtal och, i den mån de inte uppfyller kraven för att redovisas som separata tillgångar, potentiella kassainflöden från återvunna belopp för tidigare skador.

(ka)

Företagets kostnader för att

l)

Fördelning av fasta och rörliga omkostnader (exempelvis kostnader för redovisning, personal, informationsteknik och it-stöd, avskrivning på byggnader, hyror, underhåll, el, vatten och gas) som är direkt hänförliga till fullföljandet av försäkringsavtal. Sådana omkostnader ska fördelas på grupper av avtal med hjälp av systematiska och rationella metoder som tillämpas konsekvent på samtliga kostnader med liknande egenskaper.

m)

Alla andra kostnader som specifikt kan debiteras försäkringstagaren enligt avtalsvillkoren.

a)

Avkastning på investeringar. Placeringar ska redovisas, värderas och anges separat.

b)

Kassaflöden (ut- eller inbetalningar) som uppkommer inom gränsen för innehavda återförsäkringsavtal. Innehavda återförsäkringsavtal ska redovisas, värderas och anges separat.

c)

Kassaflöden som kan uppkomma från framtida försäkringsavtal, dvs. kassaflöden som faller utanför gränsen för befintliga avtal (se punkterna 34–35).

d)

Kassaflöden som avser kostnader som inte är direkt hänförliga till den portfölj med försäkringsavtal där avtalet ingår, exempelvis vissa produktutvecklings- och utbildningskostnader. Sådana kostnader ska redovisas i resultatet när de uppkommer.

e)

Kassaflöden som uppkommer från onormalt hög förbrukning av arbetskraft eller andra resurser för att fullfölja avtalet. Sådana kostnader ska redovisas i resultatet när de uppkommer.

f)

In- och utbetalningar av inkomstskatter som försäkringsgivaren inte gör eller mottar i egenskap av förvaltare eller som inte specifikt kan debiteras försäkringstagaren enligt avtalsvillkoren.

g)

Kassaflöden mellan olika delar av det rapporterande företaget, exempelvis försäkringstagarnas medel och aktieägarnas medel, om sådana kassaflöden inte ändrar det belopp som kommer att betalas till försäkringstagarna.

h)

Kassaflöden som uppkommer från delar som avskilts från försäkringsavtalet och som redovisas enligt andra tillämpliga standarder (se punkterna 10–13).

a)

av försäkringstagaren att denne delar avkastningen på samma angivna grupp av underliggande poster med försäkringstagare som omfattas av andra avtal, och

b)

att antingen

a)

inkluderar följaktligen betalningar i enlighet med villkoren i befintliga avtal till försäkringstagare som omfattas av avtal i andra grupper, oavsett om dessa betalningar förväntas göras till nuvarande eller framtida försäkringstagare, och

b)

inkluderar således inte betalningar till försäkringstagare i gruppen som med tillämpning av led a har inbegripits i en annan grupps kassaflöden för åtaganden.

a)

För att värdera kassaflöden för åtaganden – de aktuella diskonteringssatserna i enlighet med punkt 36.

b)

För att fastställa den ränta som ska löpa på den avtalsenliga marginalen i enlighet med punkt 44 b i fråga om försäkringsavtal utan direkt resultatandel – de diskonteringssatser som fastställts per dagen för det första redovisningstillfället för en grupp av avtal, och med tillämpning av punkt 36 på de nominella kassaflöden som inte varierar med avkastningen på några underliggande poster.

c)

För att värdera förändringarna av den avtalsenliga marginalen i enlighet med punkt B96 a–b och B96 d för försäkringsavtal utan direkt resultatandel – de diskonteringssatser som i enlighet med punkt 36 fastställts vid det första redovisningstillfället.

d)

När det gäller grupper av avtal där premiefördelningsmetoden används och som har en betydande finansieringskomponent och för att justera det redovisade värdet av skulden för återstående försäkringsskydd i enlighet med punkt 56 – de diskonteringssatser som i enlighet med punkt 36 fastställts vid det första redovisningstillfället.

e)

I de fall ett företag väljer att dela upp finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal mellan resultatet och övrigt totalresultat (se punkt 88) och för att fastställa det belopp av finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal som ska redovisas i resultatet

a)

Kassaflöden som inte varierar med avkastningen på några underliggande poster ska diskonteras till satser som inte återspeglar någon sådan variation.

b)

Kassaflöden som varierar med avkastningen på finansiella underliggande poster ska

c)

Nominella kassaflöden (dvs. sådana som inkluderar inflationseffekten) ska diskonteras till satser som inkluderar inflationseffekten.

d)

Reala kassaflöden (dvs. sådana som utesluter inflationseffekten) ska diskonteras till satser som utesluter inflationseffekten.

a)

maximera användningen av observerbara indata (se punkt B44) och låta all rimlig och verifierbar extern och intern information om icke-marknadsvariabler som kan tas fram utan onödiga kostnader eller insatser återspeglas (se punkt B49); i synnerhet får de diskonteringssatser som används inte motsäga tillgängliga och relevanta marknadsuppgifter, och de icke-marknadsvariabler som används får inte motsäga observerbara marknadsvariabler,

b)

låta de aktuella marknadsvillkoren återspeglas ur en marknadsaktörs synvinkel,

c)

använda omdöme vid bedömningen av graden av likhet mellan egenskaperna hos de försäkringsavtal som värderas och egenskaperna hos de instrument för vilka det finns observerbara marknadspriser och justera dessa priser för att återspegla skillnaderna mellan dem.

a)

Om det finns observerbara marknadspriser på aktiva marknader för tillgångar i referensportföljen ska företaget använda dessa priser (i enlighet med punkt 69 i IFRS 13).

b)

Om en marknad inte är aktiv ska företaget justera de observerbara marknadspriserna för liknande tillgångar så att de blir jämförbara med marknadspriserna för de tillgångar som värderas (i enlighet med punkt 83 i IFRS 13).

c)

Om det inte finns någon marknad för tillgångarna i referensportföljen ska företaget använda en uppskattningsmetod. För sådana tillgångar ska företaget (i enlighet med punkt 89 i IFRS 13)

a)

innefatta justering för skillnader mellan storlek, tidpunkt och osäkerhet för kassaflödena för tillgångarna i portföljen och storlek, tidpunkt och osäkerhet för försäkringsavtalens kassaflöden, och

b)

utesluta marknadsriskpremier för kreditrisk, vilka är relevanta enbart för tillgångarna i referensportföljen.

a)

fullgöra en skyldighet som har ett intervall med möjliga utfall härrörande från icke-finansiell risk, och

b)

fullgöra en skyldighet som kommer att generera fasta kassaflöden med samma förväntade nuvärde som försäkringsavtalen.

a)

den grad av diversifieringsfördel som företaget beaktar när det fastställer den ersättning det behöver för att bära den risken, och

b)

både gynnsamma och ogynnsamma utfall, på ett sätt som återspeglar företagets grad av riskaversion.

a)

Risker med låg frekvens och en hög svårighetsgrad medför större riskjusteringar för icke-finansiell risk än risker som har hög frekvens och en låg svårighetsgrad.

b)

När det gäller liknande risker ska avtal med längre löptid medföra större riskjusteringar för icke-finansiell risk än avtal med kortare löptid.

c)

Risker med en bredare sannolikhetsfördelning ska medföra större riskjusteringar för icke-finansiell risk än risker med en smalare fördelning.

d)

Ju mindre företaget vet om den aktuella uppskattningen och dess utvecklingstrend desto större ska riskjusteringen för icke-finansiell risk vara.

e)

I den mån som erhållen erfarenhet minskar osäkerheten rörande kassaflödenas storlek och tidpunkter ska riskjusteringar för icke-finansiell risk minska, och vice versa.

a)

förlustkomponenten för skulden för återstående försäkringsskydd för de underliggande försäkringsavtalen per datumet för transaktionen med

b)

den procentuella andelen skador avseende de underliggande försäkringsavtalen som företaget per datumet för transaktionen förväntar sig att återvinna från gruppen av innehavda återförsäkringsavtal.

a)

framtida försäkringsavtal som är förnyelser av försäkringsavtal som redovisats per datumet för transaktionen och

b)

framtida försäkringsavtal utöver dem i a) efter datumet för transaktionen utan att återigen betala kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal som det förvärvade företaget redan har betalat och som är direkt hänförliga till den tillhörande portföljen med försäkringsavtal.