Kommissionens förordning (EU) 2022/2472 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (Text av betydelse för EES) | Laglig.se

21.12.2022

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/1

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2022/2472

av den 14 december 2022

genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.4,

med beaktande av rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (1), och särskilt artikel 1.1 a och b,

efter att ha offentliggjort ett utkast till denna förordning i enlighet med artiklarna 6 och 8.2 i förordning (EU) 2015/1588,

efter att ha rådfrågat den rådgivande kommittén för statligt stöd, och

av följande skäl:

(1)

Statlig finansiering som uppfyller kriterierna i artikel 107.1 i fördraget utgör statligt stöd och ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. Emellertid får rådet, i enlighet med artikel 109 i fördraget, fastställa kategorier av stöd som ska vara undantagna från denna anmälningsskyldighet. I enlighet med artikel 108.4 i fördraget får kommissionen anta förordningar avseende dessa kategorier av stöd. Förordning (EU) 2015/1588 ger kommissionen befogenhet att i enlighet med artikel 109 i fördraget förklara att vissa kategorier av stöd får undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. På grundval av den förordningen antog kommissionen kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 (2) genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklarades förenliga med den inre marknaden vid tillämpning av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilken ska tillämpas till och med den 31 december 2022.

(2)

Enligt artikel 42 i fördraget är konkurrensreglerna tillämpliga på produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den mån Europaparlamentet och rådet beslutar detta. I artikel 211 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (3) föreskrivs att reglerna om statligt stöd är tillämpliga på produktion av och handel med jordbruksprodukter, med förbehåll för särskilda undantag. I enlighet med artikel 211.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 är reglerna om statligt stöd inte tillämpliga på betalningar som har gjorts av medlemsstaterna för åtgärder som föreskrivs i den förordningen och som helt eller delvis finansieras av unionen och för åtgärder som omfattas av artiklarna 213–218 i den förordningen. Enligt artikel 145 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 (4) är reglerna om statligt stöd inte tillämpliga på betalningar som görs av medlemsstaterna i enlighet med den förordningen eller på ytterligare nationell finansiering inom tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget. Sådana utbetalningar avsedda att tillhandahålla ytterligare nationell finansiering inom ramen för artikel 42 i fördraget måste uppfylla kriterierna i förordning (EU) 2021/2115 för att kunna godkännas av kommissionen som en del av en viss medlemsstats strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken (strategisk GJP-plan). Reglerna om statligt stöd är dock tillämpliga på både den del som medfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och på ytterligare nationell finansiering till åtgärder som inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget.

(3)

Eftersom ett stöds ekonomiska effekter inte ändras beroende på huruvida det delvis finansieras av unionen eller inte eller huruvida det endast finansieras av en medlemsstat, bör det finnas överensstämmelse och konsekvens mellan kommissionens politik för kontroll av statligt stöd och det stöd som beviljas enligt unionens egen gemensamma jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitik.

(4)	Tillämpningsområdet för denna förordning bör därför anpassas till tillämpningsområdet för förordning (EU) 2021/2115 med avseende på åtgärder som medfinansieras av Ejflu.

(5)	Denna förordning bör möjliggöra en ökad förenkling, och den bör leda till ökad insyn, effektiv utvärdering och kontroll av efterlevnaden av reglerna för statligt stöd på nationell nivå och unionsnivå, samtidigt som kommissionens och medlemsstaternas institutionella befogenheter upprätthålls.

(6)

Kommissionen har vid flera tillfällen tillämpat artiklarna 107 och 108 i fördraget på jordbruks- och skogsbrukssektorn, i enlighet med villkoren i 2014 års riktlinjer (5). Den har således vunnit betydande erfarenhet på dessa områden med avseende på stödåtgärder som fortfarande omfattas av medlemsstaternas skyldighet att anmäla stöd till kommissionen. Kommissionens erfarenhet har gjort det möjligt att bättre fastställa på vilka villkor vissa kategorier av stöd kan anses vara förenliga med den inre marknaden och att utvidga tillämpningsområdet för gruppundantag, samtidigt som det säkerställs att stödet är öppet och proportionerligt.

(7)

De allmänna villkoren för tillämpningen av denna förordning bör bygga på ett antal gemensamma principer som säkerställer att stödet har en tydlig stimulanseffekt, är ändamålsenligt och proportionerligt, beviljas med full insyn, och omfattas av en kontrollmekanism och regelbunden utvärdering och inte påverkar konkurrens- och handelsvillkor.

(8)

Stöd som uppfyller samtliga villkor i denna förordning, både generella och specifika för respektive stödkategori, bör vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. För att säkerställa effektiv övervakning och förenklad administration utan att kommissionens kontroll försvagas bör undantagna stöd (stödordningar och individuellt stöd) innehålla en särskild hänvisning till denna förordning.

(9)

Statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget som inte omfattas av denna förordning kommer att fortsätta att omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. Denna förordning bör inte påverka medlemsstaternas möjlighet att anmäla stöd vars mål motsvarar mål som omfattas av denna förordning.

(10)

Med tanke på stora stödordningars större potential att påverka handel och konkurrens bör stödordningar med en budget som överskrider ett visst tröskelvärde under ett visst år, eller totalt baserat på ett absolut värde, i princip bli föremål för en utvärdering av statligt stöd. Utvärderingen bör syfta till att kontrollera om de antaganden och villkor som ligger till grund för stödordningens förenlighet med den inre marknaden har uppnåtts samt att kontrollera stödåtgärdens effektivitet mot bakgrund av dess allmänna och specifika mål och den bör ge indikationer om ordningens påverkan på konkurrens och handel. För att säkerställa likabehandling bör en utvärdering av statligt stöd genomföras på grundval av en utvärderingsplan som kommissionen har godkänt. Även om sådana planer i regel bör utarbetas då stödordningen utformas och bör godkännas i tid för att stödordningen ska kunna träda i kraft, är detta kanske inte möjligt i samtliga fall.

(11)	För att dessa stödordningars ikraftträdande inte ska fördröjas bör denna förordning därför tillämpas på dem under en inledande period på sex månader. Kommissionen kan besluta att förlänga denna sexmånadersperiod efter att ha godkänt utvärderingsplanen.

(12)

I detta syfte bör utvärderingsplanen anmälas till kommissionen inom 20 arbetsdagar från stödordningens ikraftträdande. Kommissionen kan också undantagsvis besluta att en utvärdering inte är nödvändig med hänsyn till de särskilda omständigheterna i ärendet. Kommissionen bör från medlemsstaten få den information den behöver för att kunna bedöma utvärderingsplanen och begära ytterligare information utan onödigt dröjsmål för att medlemsstaten ska kunna komplettera med de uppgifter som saknas för att kommissionen ska kunna fatta ett beslut.

(13)

Med undantag för ändringar som inte kan påverka stödordningens förenlighet enligt denna förordning eller som inte påtagligt påverkar innehållet i den godkända utvärderingsplanen, bör ändringar av stödordningar som är föremål för utvärdering bedömas med hänsyn till resultaten av denna utvärdering och bör uteslutas från tillämpningsområdet för denna förordning. Ändringar som är rent formella eller administrativa eller ändringar som utförs inom ramen för åtgärder som medfinansieras av unionen bör i princip inte betraktas som ändringar som påtagligt påverkar innehållet i den godkända utvärderingsplanen.

(14)

Denna förordning bör inte gälla stöd som gynnar användning av inhemska produkter framför importerade produkter eller stöd till exportrelaterade verksamheter. Förordningen bör framför allt inte gälla stöd för att skapa och driva ett distributionsnät i en annan medlemsstat eller ett tredjeland. Stöd som avser att täcka kostnaderna för att delta i handelsmässor eller för undersökningar eller konsulttjänster som krävs för att lansera en ny eller befintlig produkt på en ny marknad i en annan medlemsstat eller ett tredjeland bör inte utgöra stöd till exportrelaterade verksamheter.

(15)

Kommissionen bör se till att godkänt stöd inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Därför bör denna förordning inte omfatta stöd till förmån för en stödmottagare som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Det är dock viktigt att agera snabbt när det gäller kompensationsstöd i risk- och krissituationer, t.ex. stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller växtskadegörare och stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar. Därför bör uteslutandet från stöd inte gälla i sådana situationer. På grund av beskaffenheten av sådana system, som gör att enskilda stödmottagare inte kan identifieras, bör uteslutande inte heller tillämpas på stöd till ett begränsat belopp för mikroföretag samt små och medelstora företag som deltar i lokalt ledd utveckling (LLU) eller i projekt som initierats av en operativ grupp inom europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (EIP).

(16)

Stöd som beviljas företag i svårigheter bör, som allmän regel, uteslutas från tillämpningsområdet för denna förordning eftersom sådant stöd bör bedömas enligt riktlinjerna för statligt stöd för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (6). Det är dock nödvändigt att fastställa vissa undantag från denna regel. För det första bör denna förordning tillämpas på företag i svårigheter när stödet avser mikroföretag samt små och medelstora företag som deltar i eller drar nytta av LLU-projekt eller projekt initierade av en operativ grupp inom EIP, där enskilda stödmottagare knappast kan identifieras. För det andra bör den tillämpas på sådana företag i fall där skyddet av folkhälsan står på spel, dvs. när det gäller stöd för kostnaderna för utrotning av djursjukdomar och stöd för destruering och bortskaffande av avlivade eller självdöda djur. För det tredje bör denna förordning, mot bakgrund av artikel 107.2 b i fördraget, även tillämpas på företag i svårigheter när stödet betalas ut för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer. Samma sak bör gälla i fall där orsaken till att ett företag hamnar i svårigheter är skador som orsakats av händelser utanför det berörda företagets kontroll, nämligen allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, djursjukdomar eller växtskadegörare, skyddade djur, skogsbränder, katastrofer i skogar och klimatförändringsrelaterade händelser i skogar.

(17)

Om statligt stöd eller de villkor som är förbundna med det (inbegripet finansieringsmetoden när denna utgör en integrerad del av stödet) medför en icke särskiljbar överträdelse av unionslagstiftningen kan stödet inte förklaras förenligt med den inre marknaden. Denna förordning bör därför inte tillämpas på stöd som medför en icke särskiljbar överträdelse av unionslagstiftningen.

(18)

Kontrollen av efterlevnad av reglerna om statligt stöd beror i hög grad på att medlemsstaterna samarbetar. Medlemsstaterna bör därför vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att denna förordning följs, även när det gäller individuella stöd som beviljas enligt stödordningar som omfattas av gruppundantag.

(19)

Stora stödbelopp som beviljas antingen individuellt eller kumulativt bör bedömas av kommissionen då de anmäls, eftersom det är stor risk att sådant stöd påverkar handelsvillkoren i negativ riktning. Tröskelvärden för högsta tillåtna stödbelopp bör därför fastställas för vissa kategorier av investeringsstöd som omfattas av denna förordning, till en nivå som beaktar vilken kategori av stöd det rör sig om och stödets sannolika effekt på handelsvillkoren. Allt stöd som beviljas över dessa tröskelvärden bör fortsätta att omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. De tröskelvärden som föreskrivs i denna förordning bör inte kringgås genom en konstgjord uppdelning av stödordningar eller stödprojekt, till exempel i flera stödordningar eller stödprojekt med liknande egenskaper, mål eller stödmottagare. Andra stödkategorier bör inte anses medföra en stor risk för att påverka handelsvillkoren i negativ riktning, om de uppfyller villkoren för förenlighet och inte överskrider de högsta tillåtna stödnivåer eller de högsta stödbelopp som anges i denna förordning.

(20)	Med hänsyn till behovet av insyn, likabehandling och effektiv kontroll bör denna förordning endast tillämpas på stöd för vilket det är möjligt att i förväg räkna ut den exakta bruttobidragsekvivalenten utan att en riskbedömning behöver göras (överblickbart stöd).

(21)

Med avseende på vissa särskilda stödinstrument, t.ex. lån, garantier, skatteåtgärder och, i synnerhet, förskott med återbetalningsskyldighet, bör de villkor enligt vilka de kan anses överblickbara fastställas i denna förordning. Stöd som ingår i garantier bör anses överblickbara om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs för respektive typ av företag. Stöd bör också anses överblickbart om den metod som används för att beräkna stödnivån i den statliga garantin har anmälts till och godkänts av kommissionen, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om garantier (7), innan åtgärden genomförs. Vid tillämpningen av denna förordning bör stöd som ingår i riskfinansieringsåtgärder och kapitaltillskott inte betraktas som överblickbart stöd.

(22)

Stöd som annars skulle omfattas av denna förordning men som inte är överblickbart bör alltid anmälas till kommissionen. Anmälningar av stöd som inte är överblickbart bör bedömas av kommissionen särskilt mot bakgrund av kriterierna i 2023 års riktlinjer (8) eller övriga relevanta rambestämmelser, riktlinjer, meddelanden och tillkännagivanden.

(23)

För att säkerställa att stöd är nödvändigt och fungerar som ett incitament för att vidareutveckla verksamheter eller projekt bör denna förordning inte tillämpas på verksamheter eller projekt som stödmottagaren skulle bedriva även utan stöd. Inget stöd bör beviljas retroaktivt för verksamheter eller projekt som redan har genomförts av stödmottagaren. Stöd bör undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget i enlighet med denna förordning endast om verksamheten eller arbetet med det understödda projektet inleds efter det att stödmottagaren har lämnat in en skriftlig ansökan om stödet.

(24)

Med avseende på stöd för särskilda ändamål som omfattas av denna förordning och som beviljas en stödmottagare som är ett stort företag bör medlemsstaten, utöver de villkor om stimulanseffekt som gäller för mikroföretag samt små och medelstora företag, även se till att stödmottagaren i ett internt dokument har analyserat det understödda projektets eller den understödda verksamhetens lönsamhet, med stöd och utan stöd. Medlemsstaten bör kontrollera att detta interna dokument bekräftar en väsentlig ökning av projektets eller verksamhetens omfattning, en väsentlig ökning av det totala belopp som stödmottagaren spenderar på det understödda projektet eller den understödda verksamheten eller en väsentlig ökning i hur snabbt projektet eller verksamheten slutförs. Det bör också vara möjligt att fastställa stimulanseffekten på grundval av det faktum att investeringsprojektet eller verksamheten i sig inte skulle ha genomförts i det berörda landsbygdsområdet om stödet inte hade beviljats.

(25)

Automatiska stödordningar i form av skatteförmåner bör fortsätta att omfattas av ett särskilt villkor när det gäller stimulanseffekt med tanke på att stöd från sådana stödordningar beviljas automatiskt. Detta särskilda villkor betyder att dessa stödordningar bör ha antagits innan verksamheten eller arbetet med det projekt eller den verksamhet som får stöd inleds. Detta villkor bör emellertid inte vara tillämpligt i fråga om efterföljande ordningar på skatteområdet, under förutsättning att verksamheten redan omfattades av de föregående ordningarna i form av skatteförmåner. För bedömningen av stimulanseffekten hos efterföljande stödordningar är den avgörande tidpunkten den tidpunkt då skatteåtgärden inleddes första gången i den ursprungliga ordningen.

(26)

Vad gäller Natura 2000-områden (9) för jordbruk är syftet att säkerställa miljöprestanda och effektivitet inom företag som är verksamma inom jordbrukssektorn. Stödet per hektar bör vara förenligt med unionslagstiftningen och de berörda medlemsstaternas nationella lagstiftning om miljöskydd, uppnåendet av mål för miljö- och klimatvänligt jordbruk, även bevarandestatusen för biologisk mångfald för arter och livsmiljöer, och höjningen av rekreationsvärdet för allmänheten i Natura 2000-områden.

(27)

Vad gäller stöd för arrondering, stöd för informationsåtgärder i syfte att göra informationen tillgänglig för ett obestämt antal stödmottagare inom jordbruks- och skogsbrukssektorn, stöd för säljfrämjande åtgärder i form av publikationer avsedda att öka medvetenheten om jordbruksprodukter hos den bredare allmänheten, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof och andra allvarliga klimathändelser, stöd för att kompensera för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar och växtskadegörare och för förluster orsakade av sådana djursjukdomar eller växtskadegörare, stöd för att täcka kostnaderna för bortskaffande av avlivade eller självdöda djur, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av skyddade djur, stöd för nackdelar i samband med Natura 2000-områden, stöd för forskning, utveckling och innovation, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer och stöd för investeringar i syfte att bevara kultur- och naturarv på jordbruksföretag och i skogar, stöd för återställande av skador på skogar, stöd för jordbrukares deltagande i kvalitetssystem för bomull och livsmedel och stöd till företag som deltar i eller drar nytta av LLU-projekt eller projekt initierade av en operativ EIP-grupp bör förekomsten av en stimulanseffekt inte krävas eller bör antas föreligga om de särskilda villkor som fastställs för dessa stödkategorier i denna förordning är uppfyllda.

(28)

För att säkerställa att stödet är proportionerligt och begränsas till det belopp som är nödvändigt, bör de högsta tillåtna stödbeloppen när så är möjligt uttryckas som stödnivåer i förhållande till en uppsättning stödberättigande kostnader. Om den högsta stödnivån inte kan avgöras på grund av att de stödberättigande kostnaderna inte kan fastställas eller för att tillhandahålla enklare instrument för låga belopp, bör högsta nominella stödbelopp anges för att se till att stödet är proportionerligt. Stödnivån och de högsta stödbeloppen bör fastställas till en nivå som skapar minsta möjliga snedvridning av konkurrensen inom den understödda sektorn och på lämpligt sätt bidrar till att uppnå målet att underlätta för stödmottagarna att utveckla sin ekonomiska verksamhet inom jordbrukssektorn, i landsbygdsområden eller inom skogsbrukssektorn. För att uppnå samstämmighet med unionsfinansierade interventioner för landsbygdsutveckling bör taken harmoniseras med de tak som anges i förordning (EU) 2021/2115 i den mån detta är förenligt med principerna för statligt stöd som följer av tillämpningen av artikel 107.3 c i fördraget.

(29)

Vid beräkningen av stödnivån bör endast stödberättigande kostnader beaktas. Denna förordning bör inte undanta stöd som överskrider den relevanta stödnivån därför att icke stödberättigande kostnader tas med. Fastställandet av de stödberättigande kostnaderna bör styrkas av tydliga, specifika och aktuella skriftliga underlag. Beräkningen bör basera sig på belopp före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter. Stöd som betalas ut i flera delbetalningar bör diskonteras till sitt värde den dag då stödet beviljades. De stödberättigande kostnaderna bör också diskonteras till sitt värde den dag då stödet beviljades. Den räntesats som ska användas för diskontering och beräkning av stödbeloppet vid ett stöd som inte beviljas i form av ett bidrag bör vara den gällande diskonteringsräntan respektive referensräntan den dag då stödet beviljades, fastställda i enlighet med kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (10). Om stöd beviljas i annan form än bidrag bör stödbeloppet uttryckas i bruttobidragsekvivalent. Om stöd beviljas i form av skatteförmåner bör de olika delarna av stödet diskonteras på grundval av den diskonteringsränta som gäller på de olika datum då skatteförmånerna får verkan. Användningen av stöd i form av förskott med återbetalningsskyldighet bör främjas eftersom sådana riskdelningsinstrument bidrar till att öka stödets stimulanseffekt. Det bör därför slås fast att i de fall stöd beviljas i form av förskott med återbetalningsskyldighet kan de tillämpliga stödnivåer som fastställs i denna förordning komma att höjas.

(30)

Om det är fråga om skatteförmåner gällande framtida skatter är det eventuellt inte känt på förhand vilken diskonteringsränta som gäller och hur stora de olika delarna av stödet är. Medlemsstaterna bör då på förhand sätta ett tak för det diskonterade värdet på stödet som respekterar den tillämpliga stödnivån. När det blir känt hur stort stödbelopp som beviljas vid en viss tidpunkt kan diskonteringen därefter ske på grundval av den gällande diskonteringsräntan vid den tidpunkten. Det diskonterade värdet på varje del av stödet bör dras av från det sammanlagda takbeloppet.

(31)

För att avgöra huruvida de individuella tröskelvärdena för anmälan och de högsta stödnivåer eller de högsta stödbelopp som fastställs i denna förordning iakttas, bör det totala beloppet för det statliga stödet till den understödda verksamheten eller det understödda projektet beaktas. Dessutom bör de omständigheter under vilka olika kategorier av stöd kan kumuleras anges i denna förordning. Stöd som är undantaget från anmälningsskyldigheten genom denna förordning och allt annat förenligt stöd som är undantaget genom någon annan förordning eller som godkänts av kommissionen får kumuleras, om åtgärderna i fråga avser olika identifierbara stödberättigande kostnader. Om olika källor till stöd hör ihop med samma identifierbara stödberättigande kostnader, som helt eller delvis överlappar varandra, bör kumulering tillåtas upp till den högsta stödnivån eller det högsta stödbelopp som gäller för detta stöd enligt denna förordning. Denna förordning bör även ange särskilda regler för kumulering av stöd med och utan identifierbara stödberättigande kostnader, och för kumulering med stöd av mindre betydelse. Stöd av mindre betydelse beviljas sällan för eller kan sällan hänföras till särskilda identifierbara stödberättigande kostnader. I ett sådant fall bör det vara möjligt att fritt kumulera stöd av mindre betydelse med statligt stöd som undantas enligt denna förordning. Om stöd av mindre betydelse beviljas för samma identifierbara stödberättigande kostnader som statligt stöd som undantas enligt denna förordning bör dock kumulering tillåtas endast upp till den högsta tillåtna stödnivå som anges i kapitel III i denna förordning.

(32)

Unionsfinansiering som förvaltas centralt av unionens institutioner, byråer, gemensamma företag eller andra organ och som inte direkt eller indirekt kontrolleras av medlemsstaterna utgör inte statligt stöd. Om sådan unionsfinansiering kombineras med statligt stöd bör endast det sistnämnda beaktas vid bedömningen av om tröskelvärdena för anmälan och de högsta tillåtna stödnivåerna eller de högsta tillåtna stödbeloppen iakttas, under förutsättning att det totala beloppet av den offentliga finansiering som beviljas avseende samma stödberättigande kostnader inte överstiger den mest fördelaktiga finansieringsgrad som fastställs i tillämpliga bestämmelser i unionslagstiftningen.

(33)

Statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget är i princip förbjudet. Enligt artikel 107.2 och 107.3 i fördraget ska, respektive får, kommissionen dock på vissa villkor tillåta att medlemsstaterna ger statligt stöd. Det är därför viktigt att alla parter kan kontrollera om ett stöd beviljas i enlighet med tillämpliga regler. Insyn i statligt stöd är därför av avgörande betydelse för en korrekt tillämpning av fördragets regler och leder till bättre efterlevnad, ökad ansvarighet, inbördes granskning och i slutändan till effektivare användning av de offentliga utgifterna. För att säkerställa öppenhet bör medlemsstaterna åläggas att inrätta övergripande webbplatser för statligt stöd på regional eller nationell nivå med sammanfattande information om varje stödåtgärd som undantas genom denna förordning. Denna skyldighet bör utgöra ett villkor för det individuella stödets förenlighet med den inre marknaden. Enligt den standardpraxis för offentliggörande av information som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 (11) bör ett standardformat användas som gör det möjligt att söka, ladda ner och lätt offentliggöra information på internet. Länkarna till alla medlemsstaters webbplatser för statligt stöd bör offentliggöras på kommissionens webbplats. I enlighet med artikel 3.2 i förordning (EU) 2015/1588 bör den sammanfattande informationen om varje stödåtgärd som beviljats undantag enligt denna förordning offentliggöras på kommissionens webbplats.

(34)

Med avseende på offentliggörandet av information om beviljat individuellt stöd är det lämpligt att fastställa tröskelvärden över vilka sådant offentliggörande kan anses vara proportionerligt med beaktande av stödets betydelse. Enligt kommissionens erfarenhet från perioden 2014–2019, med ett tröskelvärde för offentliggörande på 60 000 euro för primär jordbruksproduktion, offentliggjordes omkring 30 % av de beviljade stöden. För att öka effektiviteten i kraven på insyn, och eftersom det genomsnittliga investeringsstödet för primärproduktion för perioden 2014–2019 uppskattas till omkring 17 000 euro, är det därför lämpligt att sänka tröskeln för offentliggörande till 10 000 euro för primär jordbruksproduktion.

(35)

För att säkerställa effektiv kontroll i enlighet med artikel 3.2 i förordning (EU) 2015/1588 är det lämpligt att utarbeta ett standardformulär som medlemsstaterna bör använda för att förse kommissionen med sammanfattande information varje gång en stödordning genomförs eller ett individuellt stöd som inte omfattas av en stödordning beviljas enligt denna förordning. Dessutom bör det i enlighet med artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (12) och artikel 3.4 i förordning (EU) 2015/1588 fastställas regler om årliga rapporter om stöd som har undantagits från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget i enlighet med de villkor som föreskrivs i denna förordning, inbegripet särskilda krav för vissa kategorier av stöd, och att medlemsstaterna ska lämna dessa till kommissionen.

(36)	Med tanke på att den teknik som krävs är allmänt tillgänglig bör den sammanfattande informationen och årsrapporten tillhandahållas i elektroniskt format och översändas till kommissionen.

(37)

Med tanke på den preskriptionstid för återkrav av stöd som fastställs i artikel 17 i förordning (EU) 2015/1589 är det i enlighet med artikel 3.3 i förordning (EU) 2015/1588 lämpligt att genom den här förordningen fastställa regler om de register som medlemsstaterna bör föra över stöd som undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget.

(38)

För att göra de villkor om förenlighet som föreskrivs i denna förordning mer effektiva bör det vara möjligt för kommissionen att återkalla gruppundantaget för framtida stödåtgärder vid underlåtelse att följa dessa villkor. Kommissionen bör kunna begränsa återkallelsen av gruppundantaget till vissa typer av stöd, vissa stödmottagare eller stödåtgärder som antagits av vissa myndigheter, om endast en begränsad grupp åtgärder eller endast vissa myndigheter berörs av att denna förordning inte följs. En sådan riktad återkallelse bör vara en proportionerlig åtgärd med direkt koppling till en konstaterad bristande efterlevnad av denna förordning. Om ett stöd inte anmäls och inte uppfyller alla villkor för att undantas från anmälningsskyldigheten, är det olagligt stöd som kommissionen kommer att granska inom ramen för det relevanta förfarandet enligt förordning (EU) 2015/1589 för oanmält stöd. I fall av underlåtelse att uppfylla kraven i kapitel II påverkar återkallelsen av gruppundantaget med avseende på framtida åtgärder inte det faktum att tidigare åtgärder som var förenliga med denna förordning var föremål för gruppundantag.

(39)

Mikroföretag samt små och medelstora företag spelar en avgörande roll för att skapa arbetstillfällen och de medverkar mer allmänt till social stabilitet och till att stimulera ekonomin. Utvecklingen av mikroföretag samt små och medelstora företag kan dock begränsas av marknadsmisslyckanden, som innebär att de drabbas av vissa för sådana företag typiska nackdelar. Mikroföretag samt små och medelstora företag har ofta svårt att få tillgång till kapital och lån på grund av att vissa finansmarknader är ovilliga att ta risker och att dessa företag ofta har begränsade möjligheter att erbjuda säkerheter. Deras begränsade resurser kan också inskränka deras möjligheter att få tillgång till information, särskilt om ny teknik och nya marknader. För att underlätta för mikroföretag samt små och medelstora företag att utveckla sin verksamhet bör denna förordning därför undanta vissa kategorier av stöd till förmån för sådana företag från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget.

(40)

För att undanröja skillnader som kan ge upphov till snedvridningar av konkurrensen och för att underlätta samordningen mellan olika unionsinitiativ och nationella initiativ som rör mikroföretag samt små och medelstora företag samt av hänsyn till administrativ klarhet, och klarhet vad gäller rättsläget, bör den definition av mikroföretag samt små och medelstora företag som används vid tillämpningen av denna förordning grunda sig på definitionerna i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (13).

(41)

För att säkerställa överensstämmelse med den gemensamma jordbrukspolitiken och för att förenkla reglerna baserat på kommissionens erfarenhet av tillämpningen av 2014 års riktlinjer är det lämpligt att från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget undanta olika kategorier av stöd till förmån för företag verksamma inom jordbruks- och skogsbrukssektorerna utan att det påverkar tillämpningen av några materiella regler i kraft.

(42)

Det är också lämpligt att beakta att jordbruks- och skogsbrukssektorerna är särskilt utsatta för allvarliga klimathändelser, djursjukdomar, växtskadegörare och skador orsakade av skyddade djur. Erfarenheten visar att dessa sektorer är mer sårbara för sådana händelser och att jordbrukare och skogsbrukare drabbas hårt av dem. Stödåtgärder för att avhjälpa sådana skador anses därför vara ett lämpligt verktyg för att hjälpa företag att återhämta sig från sådana skador och fortsätta sin verksamhet. På så sätt kan de säkerställa att den ekonomiska verksamheten inom dessa sektorer utvecklas och att ekosystemen kan fylla sina miljöfunktioner inom jord- och skogsbruket.

(43)

Inom jordbrukssektorn bör undantag göras för stöd till mikroföretag samt små och medelstora företag för investeringar i produktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, arrondering, omlokalisering av jordbruksbyggnader, nystartade företag, unga jordbrukare och småbruk, producentgrupper, kvalitetssystem, kunskapsöverförings- och informationsåtgärder, rådgivningstjänster, säljfrämjande åtgärder, avbytartjänster samt risk- och krishantering i samband med allvarliga klimathändelser, djursjukdomar, växtskadegörare, skador som orsakats av skyddade djur, stöd för betalning av försäkringspremier och ekonomiska bidrag till gemensamma fonder, för bevarande av genetiska resurser, för djurens välbefinnande och för samarbete. Undantagen bör också gälla företag av alla storlekar i fråga om stöd för miljöskydd i jordbruket, stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag och i skogar, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn samt stöd till forskning, utveckling och innovation inom jordbruks- och skogsbrukssektorerna och stöd till förmån för skogsbruk.

(44)

Undantag bör tillämpas på stöd för skogsbruk och på viss annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden som medfinansieras som landsbygdsutvecklingsinterventioner inom ramen för Ejflu samt stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder, forskning, utveckling och innovation, EU:s rymdbaserade uppgifter och tjänster och arrondering.

(45)

På grund av risken för snedvridningar av konkurrensen till följd av riktat investeringsstöd inom sektorn för primär jordbruksproduktion bör investeringsstöd som undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget inte begränsas till en specifik jordbruksprodukt. Detta villkor bör inte hindra en medlemsstat från att utesluta vissa jordbruksprodukter från tillämpningsområdet för ett visst stöd, när det inte finns några normala avsättningsmöjligheter på marknaden eller när det råder överkapacitet på den inre marknaden. Vidare bör stöd till vissa typer av investeringar i sig inte kvalificera för undantag från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget enligt denna förordning.

(46)

För att säkerställa en lämplig balans mellan minsta möjliga snedvridning av konkurrensen och främjande av energi- och resurseffektivitet vid investeringar i jordbruksföretag, som är knutna till primär jordbruksproduktion, bör stöd beviljas endast för investeringar som är kopplade till produktion på jordbruksföretaget av biobränslen eller energi från förnybara energikällor och endast om denna produktion inte överskrider jordbruksföretagets genomsnittliga årliga bränsleförbrukning. I sådana fall bör stöd till biobränslen omfattas endast i den mån det beviljas för hållbara biodrivmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (14).

(47)

För att främja övergången till produktion av mer avancerade former av biobränslen, vilket förutses i de övergripande reglerna för statligt stöd på miljö- och energiområdet, bör stöd till livsmedelsbaserade biobränslen uteslutas från denna förordning när det gäller stöd för investeringar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter.

(48)

Tack vare förordning (EU) 2015/1588 blir det möjligt för kommissionen att genom förordningar förklara vissa stödkategorier förenliga med den inre marknaden, när kommissionen har tillräcklig erfarenhet för att fastställa allmänna kriterier för förenlighet. Mot bakgrund av de erfarenheter som gjordes under perioden 2014–2021 vid bedömningen av ett stort antal statliga stöds förenlighet med reglerna mot bakgrund av 2014 års riktlinjer, kan kommissionen nu utnyttja sina befogenheter att från anmälningsskyldigheten undanta statligt stöd för grundläggande tjänster och infrastruktur i landsbygdsområden som medfinansieras av Ejflu, för samarbete, för åtgärder för att förebygga och avhjälpa skador orsakade av skyddade djur, för bevarande av genetiska resurser inom jordbruket, för åtaganden om djurens välbefinnande, för att kompensera för nackdelar i samband med Natura 2000-områden, för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk och för ekologiskt jordbruk.

(49)	Med avseende på skogsbrukssektorn får dock kommissionen, på grundval av sina erfarenheter inom ramen för 2014 års riktlinjer, från anmälningsskyldigheten undanta åtgärder som uteslutande finansieras med nationella medel, utan att detta påverkar tillämpningen av gällande materiella regler.

(50)

Under perioden 2014–2020 och med tillämpning av 2014 års riktlinjer godkände kommissionen 52 stödordningar för ersättning för skador som orsakats av skyddade djur inom jordbrukssektorn. Skador som orsakats av skyddade djur kräver brådskande åtgärder från de beviljande myndigheternas sida för att snarast möjligt återställa produktionsmedlen och den ekonomiska verksamheten så att de berörda företagen kan fortsätta sin verksamhet och därigenom säkerställa utvecklingen av den ekonomiska verksamheten. Kommissionens erfarenhet visar att detta stöd, givet dess kompenserande karaktär och de tydliga kriterierna för förenlighet med den inre marknaden, vanligen inte ger upphov till någon betydande snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden. Därför är det lämpligt att undanta detta stöd från anmälningsskyldigheten för statligt stöd.

(51)

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av skyddade djur bör vara tillgängligt för mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion. Villkoren för att undanta stöd för att avhjälpa skador som orsakats av skyddade djur bör vara förenliga med redan etablerad praxis för andra kompensationsstöd, såsom stöd i form av kompensation, på grundval av marknadsvärdet, för förlust av djur eller växter som förstörts, betalning för veterinär- eller arbetskostnader och ersättning för materiella skador på jordbruksutrustning, maskiner, jordbruksbyggnader och lager.

(52)

Under perioden 2014–2020 och med tillämpning av 2014 års riktlinjer godkände kommissionen fyra stödordningar för bevarande av genetiska resurser inom jordbruket. Kommissionens erfarenhet visar att detta stöd vanligen inte ger upphov till någon betydande snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden, samtidigt som det bidrar till det allmänpolitiska målet att bevara biologisk mångfald. Därför är det lämpligt att undanta detta stöd från anmälningsskyldigheten för statligt stöd.

(53)

För stöd som avser särskilda hållbara driftsformer i lantbruket, såsom åtaganden om djurens välbefinnande, miljö- och klimatvänligt jordbruk eller ekologiskt jordbruk föreligger endast en begränsad risk för snedvridning av konkurrensen. För att bättre tillgodose samhällets krav på livsmedel av hög kvalitet som produceras på ett hållbart sätt bör det vara möjligt för kommissionen att undanta sådana stödåtgärder från kravet på anmälan av statligt stöd.

(54)

Samtidigt är det lämpligt att fastställa högsta stödbelopp per enhet för sådana åtgärder, på grundval av de erfarenheter av handläggning av ärenden som gjorts inom ramen för 2014 års riktlinjer. Omkring 64 % av alla åtgärder med åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk (som utgör den största andelen åtgärder med frivilliga åtaganden) som anmäldes under perioden juli 2014–mars 2020 överskred de högsta beloppen per hektar och analyserades därför i detalj för att avgöra om överskridandena var motiverade. Med den nuvarande inflationen och de stigande priserna på insatsvaror är det sannolikt att denna utveckling fortsätter. De högsta belopp per enhet som fastställdes i 2014 års riktlinjer anses därför vara lämpliga tröskelvärden för gruppundantagna åtgärder som inbegriper frivilliga åtaganden till förmån för miljön, klimatet eller djurens välbefinnande.

(55)

Under perioden 2014–2020 och med tillämpning av 2014 års riktlinjer godkände kommissionen 21 stödordningar för åtaganden om djurens välbefinnande inom ramen för 2014 års riktlinjer. Kommissionens erfarenhet visar att detta stöd, givet dess kompenserande karaktär och de tydliga kriterierna för förenlighet med den inre marknaden, vanligen inte ger upphov till någon betydande snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden. Därför är det lämpligt att undanta detta stöd från anmälningsskyldigheten för statligt stöd.

(56)

Kommissionen har tillämpat artiklarna 107 och 108 i fördraget på stöd för nackdelar i samband med Natura 2000-områden inom jordbrukssektorn, stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk och stöd för ekologiskt jordbruk inom ramen för 2014 års riktlinjer. Under perioden 2014–2020 godkände kommissionen 10 stödordningar kopplade till Natura 2000-områden inom jordbruket, 65 stödordningar för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk och 5 stödordningar för ekologiskt jordbruk. Kommissionens erfarenheter visar att dessa stöd, särskilt om de understiger vissa tröskelvärden, vanligtvis inte ger upphov till någon betydande snedvridning av konkurrensen, samtidigt som de bidrar till att uppnå det allmänpolitiska målet för miljöskydd. Därför är det lämpligt att kommissionen använder de befogenheter den tilldelas genom ordning (EU) 2015/1588 i fråga om stöd för nackdelar i samband med Natura 2000 inom jordbrukssektorn, stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk och stöd för ekologiskt jordbruk.

(57)	Undantaget för stöd för nackdelar i samband med Natura 2000 inom jordbrukssektorn, stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk och stöd för ekologiskt jordbruk bör endast gälla företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

(58)

Projekt som finansieras av det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (EIP) främjar innovation inom jordbrukssektorn och i landsbygdsområden. Statligt stöd som beviljas företag som deltar i projekt initierade av en operativ grupp inom EIP vilka omfattas av artikel 127 i förordning (EU) 2021/2115 har en mindre inverkan på konkurrensen, särskilt med tanke på den positiva roll som stödet spelar för kunskapsutbyte, särskilt för lokala samhällen och jordbrukssamhällen, stödets kollektiva karaktär och dess relativt ringa omfattning. Dessa projekt är integrerade till sin karaktär. De omfattar vanligen flera aktörer och sektorer, vilket kan leda till vissa svårigheter när det gäller att klassificera dem enligt reglerna om statligt stöd. Eftersom enskilda projekt initierade av en operativ grupp inom EIP är lokala, utvalda enligt en flerårig lokal utvecklingsstrategi som fastställs och genomförs inom ramen för offentlig-privata partnerskap och utgår från samhälleliga och sociala samt miljö- och klimatrelaterade intressen, bör denna förordning inriktas på vissa svårigheter som projekt initierade av en operativ grupp inom EIP ställs inför, så att reglerna om statligt stöd lättare kan efterlevas.

(59)

Med hänsyn till att små stödbelopp som beviljas företag, vilka direkt eller indirekt drar nytta av projekt initierade av en operativ grupp inom EIP har en begränsad effekt på handeln och konkurrensen, bör enkla regler föreskrivas för de fall där det samlade stödbeloppet per projekt inte överstiger ett visst tak.

(60)

Kommissionen har tillämpat artiklarna 107 och 108 i fördraget på företag som är verksamma inom skogsbrukssektorn i ett stort antal beslut, i synnerhet inom ramen för 2014 års riktlinjer. Under perioden 2014–2020 godkände kommissionen över 200 stödordningar till förmån för skogsbrukssektorn i enlighet med dessa riktlinjer. Enligt kommissionens erfarenhet har stödåtgärder till skogsbruket inte orsakat någon betydande snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden, vilket beror på att det finns tydliga förenlighetskriterier. Mot bakgrund av denna erfarenhet, och av förenklings- och processekonomiska skäl, bör det därför vara möjligt att undanta stödåtgärder till skogsbrukssektorn från anmälningsskyldigheten, oavsett om de medfinansieras av Ejflu eller inte. Därför är det lämpligt att kommissionen använder de befogenheter den tilldelas genom förordning (EU) 2015/1588 i fråga om stöd för beskogning och skapande av skogsmark, stöd för system för trädjordbruk, stöd för förebyggande och återställande av skador på skogar till följd av skogsbränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, växtskadegörare och katastrofer, stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde, stöd för områdesspecifika nackdelar till följd av vissa obligatoriska krav enligt vad som fastställs i artikel 3 i rådets direktiv 92/43/EEG och i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (15), stöd för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd, stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbrukssektorn, stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter, stöd för bevarande av genetiska resurser i skogsbruket, nyetableringsstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn, stöd för arrondering av skogsmark och stöd för samarbete inom skogsbrukssektorn.

(61)

För att uppmuntra grupperade initiativ inom skogsbrukssektorn har kommissionen tillämpat artiklarna 107 och 108 i fördraget på stöd till nyetableringsstöd till producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn. Under perioden 2014–2020 godkände kommissionen sådant stöd i fem fall. Inom jordbrukssektorn var sådant stöd redan undantaget från anmälningsskyldigheten enligt förordning (EU) nr 702/2014. Därför är det lämpligt att undanta nyetableringsstöd till producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn från anmälningsskyldigheten för statligt stöd.

(62)

Ekonomisk diversifiering och skapandet av nya ekonomiska verksamheter, även sådana som bygger på cirkulär bioekonomi, är avgörande för landsbygdsområdenas utveckling och konkurrenskraft, för mikroföretag samt små och medelstora företag, då de utgör stommen i unionens landsbygdsekonomi. Förordning (EU) 2021/2115 föreskriver om åtgärder för att stödja affärsutveckling inom andra områden än jordbruk i landsbygdsområden som syftar till att främja sysselsättning och skapa kvalitativ sysselsättning på landsbygden, upprätthålla redan befintlig sysselsättning, minska säsongsbetonade variationer i sysselsättningen, utveckla andra sektorer än jordbrukssektorn samt bearbetning av jordbruks- och livsmedelsprodukter, samtidigt som företagsintegration och kopplingar på lokal nivå mellan olika sektorer uppmuntras.

(63)

För att säkerställa överensstämmelse med förordning (EU) 2021/2115 och förenkla reglerna för godkännande av statligt stöd för den medfinansierade delen och den ytterligare nationella finansieringen av den strategiska GJP-planen bör anmälningsskyldigheten inte tillämpas på olika kategorier av stöd till mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma i landsbygdsområden, däribland stöd för grundläggande tjänster och infrastruktur, nyetableringsstöd, stöd för samarbete, stöd för jordbrukares nya deltagande i kvalitetssystem för bomull och livsmedel och säljfrämjande åtgärder till förmån för livsmedel som omfattas av ett kvalitetssystem. Sådana stödåtgärder bör vara identiska med de underliggande landsbygdsutvecklingsinterventionerna och det undantagna stödet bör endast beviljas i enlighet med och i överensstämmelse med den berörda medlemsstatens strategiska GJP-plan.

(64)

Kommissionen har tillämpat artiklarna 107 och 108 i fördraget på stöd till förmån för grundläggande tjänster och infrastruktur i landsbygdsområden och stöd för samarbete i landsbygdsområden i ett flertal fall, i synnerhet inom ramen för 2014 års riktlinjer. Under perioden 2014–2020 godkände kommissionen 27 stödordningar för grundläggande tjänster och infrastruktur i landsbygdsområden och 28 stödordningar för samarbete i landsbygdsområden. Enligt kommissionens erfarenhet har stödåtgärder till förmån för landsbygdsområden inte orsakat någon betydande snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden, med tanke på att det finns tydliga förenlighetskriterier och med tanke på att stödet har bidragit till ekonomisk diversifiering och skapandet av nya ekonomiska verksamheter. Därför bör stöd till grundläggande tjänster och infrastruktur i landsbygdsområden och stöd för samarbete i landsbygdsområden undantas från anmälningsskyldigheten för statligt stöd.

(65)	Stöd till grundläggande tjänster och infrastruktur i landsbygdsområden och stöd för samarbete i landsbygdsområden bör dock undantas från anmälningsskyldigheten endast om det ingår i en strategisk GJP-plan som validerats av kommissionen inom ramen för förordning (EU) 2021/2115.

(66)

Statligt stöd som beviljas mikroföretag samt små och medelstora företag som deltar i projekt för lokalt ledd utveckling (LLU), som avses i artikel 31 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (16) och med beteckningen Leader enligt förordning (EU) 2021/2115, har liten inverkan på konkurrensen, särskilt med tanke på den positiva roll som stödet spelar för kunskapsutbyte, framför allt för lokala samhällen och jordbrukssamhällen, och stödets ofta kollektiva karaktär och dess relativt ringa omfattning. Dessa projekt är integrerade samt omfattar flera aktörer och sektorer, vilket kan leda till vissa svårigheter när det gäller att klassificera dem enligt lagstiftningen om statligt stöd. Med tanke på att enskilda LLU-projekt är lokala, utvalda enligt en flerårig lokal utvecklingsstrategi som fastställs och genomförs inom ramen för offentlig-privata partnerskap och utgår från samhälleliga och sociala samt miljö- och klimatrelaterade intressen, bör denna förordning inriktas på vissa svårigheter som LLU-projekt ställs inför, så att reglerna om statligt stöd lättare kan efterlevas. Kommuner omfattas till sin natur inte av definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (offentligt ägande). Kommuner spelar dock ofta en viktig roll i organisationen och genomförandet av LLU-projekt. Om ett LLU-projekt genomförs till förmån för ett av de mål som anges i artikel 1 i rådets förordning (EU) 2015/1588 bör det därför vara möjligt att gruppundanta även stöd till kommuner inom ramen för ett sådant projekt.

(67)

Med hänsyn till att små stödbelopp som beviljas mikroföretag samt små och medelstora företag, vilka direkt eller indirekt drar nytta av LLU-projekt, har en begränsad effekt på handeln och konkurrensen, bör enkla regler föreskrivas för de fall där det samlade stödbeloppet per projekt inte överstiger ett visst tak. Detta bör också gälla kommuner som direkt eller indirekt drar nytta av LLU-projekt som eftersträvar ett av de mål som anges i artikel 1 i förordning (EU) 2015/1588.

(68)

I fråga om ett flertal stödkategorier, såsom stöd för forskning, kunskapsöverföring och information, inbegripet genom EU:s rymdbaserade data och tjänster, rådgivningstjänster, avbytartjänster inom jordbruket, främjande och förebyggande och utrotning av djursjukdomar och växtskadegörare, beviljas stödet indirekt, in natura, till de slutliga stödmottagarna i form av subventionerade tjänster. I sådana fall bör stödet betalas till leverantören av den berörda tjänsten eller verksamheten.

(69)

I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2015/1588 är det nödvändigt att regelbundet se över strategin för statligt stöd. Därför bör tillämpningsperioden för denna förordning begränsas. Därför är det lämpligt att fastställa övergångsbestämmelser, inklusive regler om en anpassningsperiod i slutet av giltighetstiden för denna förordning, för stödordningar som omfattas av undantag. Dessa regler bör ge medlemsstaterna tid att anpassa sig till det nya systemet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

KAPITEL I GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

KAPITEL II FÖRFARANDEKRAV

KAPITEL III STÖDKATEGORIER

Avsnitt 1

Stöd till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag verksamma inom primär jordbruksproduktion, bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter

Avsnitt 2

Stöd till miljöskydd i jordbruket

Avsnitt 3

Stöd för investeringar till förmån för bevarande av kultur- och naturarv

Avsnitt 4

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn

Avsnitt 5

Stöd till forskning, utveckling och innovation

Avsnitt 6

Stöd till förmån för skogsbruk

Avsnitt 7

Stöd till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag i landsbygdsområden

KAPITEL IV ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL I

Gemensamma bestämmelser

Artikel 1

Tillämpningsområde

1. Denna förordning ska tillämpas på följande kategorier av stöd:

Stöd till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag

som är verksamma inom jordbrukssektorn, det vill säga primär jordbruksproduktion, bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter, med undantag för artiklarna 14, 15, 16, 18, 23 och 25–31, som endast ska tillämpas på mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion,

ii)

som är verksamma inom jordbruksverksamhet i landsbygdsområden som inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget, i den mån sådant stöd beviljas i enlighet med förordning (EU) 2021/2115 och antingen medfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) eller beviljas som ytterligare nationell finansiering av sådana medfinansierade åtgärder. Undantagsvis ska denna förordning också tillämpas på stöd till kommuner som direkt eller indirekt drar nytta av LLU-projekt i enlighet med artiklarna 60–61.

b)	Stöd till miljöskydd i jordbruket såsom avses i artiklarna 33, 34 och 35, vilket endast ska tillämpas på företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

c)	Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag och i skogar.

d)	Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn.

e)	Stöd till forskning, utveckling och innovation inom jordbruks- och skogsbrukssektorn.

f)	Stöd till förmån för skogsbruk.

2. Om medlemsstaterna finner det lämpligt får de välja att bevilja det stöd som avses i punkt 1 a, e och f i överensstämmelse med kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (17).

3. Denna förordning ska inte tillämpas på följande:

Stödordningar som avses i artiklarna 14, 17, 41–44 och 46, stödordningar som avses i artiklarna 49 och 50, om de uppfyller villkoren i artikel 12, från sex månader efter det att de trätt i kraft. Kommissionen får emellertid besluta att denna förordning ska fortsätta att gälla en stödordning längre än sex månader, efter att ha bedömt den relevanta utvärderingsplan som medlemsstaten anmält till kommissionen. När medlemsstaterna lämnar in utvärderingsplanerna ska de också lämna in all information som behövs för att kommissionen ska kunna göra en bedömning av utvärderingsplanerna och fatta ett beslut.

b)	Ändringar av de stödordningar som avses i punkt a, utom ändringar som inte påverkar stödordningens förenlighet med den inre marknaden enligt denna förordning eller som inte påtagligt påverkar innehållet i den godkända utvärderingsplanen.

c)	Stöd till exportrelaterad verksamhet riktad mot tredjeländer eller medlemsstater, det vill säga stöd som är direkt knutet till exporterade kvantiteter, till upprättandet och driften av ett distributionsnät eller till andra löpande kostnader som har samband med exportverksamheten.

d)	Stöd som är förenat med villkoret att inhemska varor används framför importerade.

4. Denna förordning ska inte tillämpas på följande:

Stödordningar som inte uttryckligen utesluter utbetalning av individuellt stöd till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd som beviljats av samma medlemsstat olagligt och oförenligt med den inre marknaden, med undantag för

i)	stödordningar för att avhjälpa den skada som orsakats av naturkatastrofer i enlighet med artikel 37,

ii)	stödordningar för lokalt ledd utveckling (LLU) eller projekt initierade av en operativ grupp inom det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (EIP) i enlighet med artiklarna 40 och 61.

b)	Stöd för särskilda ändamål till ett företag som avses i led a.

5. Denna förordning ska inte tillämpas på stöd till företag i svårigheter, med undantag för stöd som beviljats

a)	för informationsåtgärder inom jordbruks- och skogsbrukssektorn i enlighet med artiklarna 21 och 47,

b)	för säljfrämjande åtgärder i form av publikationer avsedda att öka medvetenheten hos den bredare allmänheten, i enlighet med artikel 24.2 b,

c)	för att kompensera för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar och växtskadegörare, i enlighet med artikel 26.8 och 26.9,

d)	för att täcka kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur, i enlighet med artikel 27.2 c, d och e,

e)	för nackdelar i samband med Natura 2000-områden i enlighet med artikel 33,

f)	för att avhjälpa den skada som orsakats av naturkatastrofer i enlighet med artikel 37,

g)	för företag som deltar i eller drar nytta av LLU-projekt och projekt initierade av en operativ grupp inom EIP, i enlighet med artiklarna 40 och 61,

i följande fall, under förutsättning att företaget blev ett företag i svårigheter på grund av förluster eller skador som orsakats av händelsen i fråga, för att

i)	avhjälpa skador som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, i enlighet med artikel 25,

ii)	avhjälpa skador som orsakats av djursjukdomar och växtskadegörare, i enlighet med artikel 26.9 och 26.10,

iii)	avhjälpa skador som orsakats av skyddade djur, i enlighet med artikel 29,

iv)	för återställande av skador på skogar i enlighet med artikel 43.2 d.

6. Denna förordning ska inte tillämpas på stöd som i sig självt, genom de villkor som de är förenade med eller deras finansieringsmetod, ger upphov till en icke särskiljbar överträdelse av unionslagstiftningen, i synnerhet följande:

a)	Stöd som innebär att beviljandet är förenat med en skyldighet för stödmottagaren att använda nationellt producerade varor eller nationella tjänster.

b)	Stöd som begränsar stödmottagarens möjligheter att utnyttja resultaten från forskning, utveckling och innovation i andra medlemsstater.

7. Denna förordning ska inte tillämpas på stöd till jordbruksprodukter i den mening som avses i bilaga 1 till WTO-avtalet om jordbruk (18), vilket utgör en exportsubvention enligt definitionen i det avtalet. Den ska inte heller tillämpas på stöd till sådana produkter som utgör exportfinansieringsstöd från en regering eller ett offentligt organ som omfattas av WTO:s ministerbeslut om exportkonkurrens av den 19 december 2015 (19), om det inte uppfyller de relevanta kraven i punkt 15 i det beslutet om längsta återbetalningstid och självfinansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.	stöd för särskilda ändamål: stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning.

allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof: ogynnsamma väderförhållanden såsom frost, stormar och hagel, is, kraftigt eller ihållande regn eller allvarlig torka som, i fråga om jordbruk, förstör över 30 % av den genomsnittliga produktionen beräknat på grundval av den föregående tre- eller fyraårsperioden eller genomsnittet under tre år grundat på den närmast föregående fem- eller åttaårsperioden, varvid det högsta och det lägsta värdet inte medräknas; i fråga om skogsbruk, över 20 % av skogspotentialen.

3.	rådgivning: uttömmande rådgivning som ges inom ramen för ett och samma kontrakt.

4.	jordbruksverksamhet: en verksamhet som definierats av medlemsstaten i dess strategiska GJP-plan i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EU) 2021/2115.

5.	jordbruksareal: areal som definierats av medlemsstaten i dess strategiska GJP-plan i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2021/2115.

6.	jordbruksföretag: en enhet som består av mark, lokaler och anläggningar som används för primär jordbruksproduktion.

7.	jordbruksprodukt: de produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget, med undantag av de fiskeri- och vattenbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 (20).

8.	jordbrukssektor: alla företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter.

9.	trädjordbruk: markanvändningssystem där träd odlas i kombination med jordbruk på samma mark.

10.	stöd: varje åtgärd som uppfyller samtliga kriterier i artikel 107.1 i fördraget.

11.	stöd som beviljas inom ramen för en strategisk GJP-plan: stöd som beviljas i enlighet med förordning (EU) 2021/2115 antingen som stöd som medfinansieras av Ejflu eller som ytterligare nationell finansiering till sådant medfinansierat stöd.

12.	stödnivå: stödbeloppet brutto uttryckt som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna, före eventuella avdrag för skatter eller andra avgifter.

13.

stödordning: varje rättsakt på grundval av vilken individuellt stöd kan beviljas företag som i rättsakten definieras på ett allmänt och abstrakt sätt, utan att några ytterligare genomförandeåtgärder krävs, samt varje rättsakt på grundval av vilken stöd som inte är hänförbart till ett visst projekt kan beviljas ett eller flera företag för obestämd tid och med obestämt belopp.

14.

normala marknadsmässiga villkor: sådana villkor för en transaktion mellan avtalsslutande parter som inte skiljer sig från de villkor som skulle fastställas mellan oberoende företag och som inte innehåller inslag av samverkan. Varje transaktion som är resultatet av ett öppet, överblickbart och villkorslöst förfarande anses uppfylla principen om normala marknadsmässiga villkor.

15.

biosäkerhet: summan av hanteringsåtgärder och fysiska åtgärder som har till syfte att minska risken för att sjukdomar introduceras, utvecklas och sprids till, från och inom

a)	en djurpopulation,

b)	en anläggning, en zon, en anläggningskrets, ett transportmedel eller någon annan lokal, fastighet eller plats.

16.	stambok: bok i den mening som avses i artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 (21).

17.	strategisk GJP-plan: strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 1.1 c i förordning (EU) 2021/2115.

18.	anläggningsarbeten: arbeten som utförs av en jordbrukare själv eller av jordbrukarens anställda på gården och som skapar en tillgång.

19.	ordningar för kolinlagrande jordbruk: stödordningar som avser markförvaltningsmetoder som leder till ökad lagring av koldioxid i levande biomassa, döda organiska ämnen och mark genom att öka avskiljningen av koldioxid och/eller minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

20.	katastrof: en oförutsedd händelse av biotiskt eller abiotiskt slag som orsakats av människan och som leder till stora störningar av skogsstrukturerna och som så småningom orsakar stora ekonomiska skador för skogsbrukssektorn.

21.	dag då stödet beviljas: den dag då stödmottagaren får laglig rätt till stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning.

22.	bekämpnings- och utrotningsåtgärder: åtgärder avseende djursjukdomar för vilka en behörig myndighet i en medlemsstat formellt har erkänt ett utbrott, eller när det gäller växtskadegörare eller invasiva främmande arter för vilka en behörig myndighet formellt har bekräftat att de förekommer.

23.

utvärderingsplan: ett dokument som avser en eller flera stödordningar och som minst omfattar följande aspekter: de mål som ska utvärderas, utvärderingsfrågorna, resultatindikatorerna, den planerade metoden för att genomföra utvärderingen, datainsamlingskraven, den föreslagna tidpunkten för utvärderingen inklusive datum för inlämnande av interimsrapporten och den slutliga utvärderingsrapporten, en beskrivning av det oberoende organ som kommer att genomföra utvärderingen eller de kriterier som kommer att användas för att välja detta organ samt förfarandet för att göra utvärderingen offentligt tillgänglig.

24.	avlivade eller självdöda djur: djur som avlivats genom dödshjälp med eller utan slutgiltig diagnos, eller som dött, inklusive dödfödda och ofödda djur, på ett jordbruksföretag eller i någon lokal eller under transport, men som inte slaktats för att användas som livsmedel.

25.	snabbväxande träd: skog med kort omloppstid, där minimitiden före avverkning är fastställd till minst 8 år och maximitiden före avverkning är fastställd till högst 20 år.

26.	efterföljande ordning på skatteområdet: en ordning i form av skatteförmåner som utgör en ändrad version av en tidigare befintlig ordning i form av skatteförmåner och som ersätter denna.

27.

fasta kostnader som uppstår till följd av deltagande i kvalitetssystem: kostnader för att ansluta sig till ett kvalitetssystem för vilket stöd beviljas samt årsavgiften för deltagande i det systemet, inklusive i förekommande fall utgifter för nödvändiga kontroller av överensstämmelse med specifikationerna i kvalitetssystemet.

28.	livsmedelsbaserat biobränsle: biobränsle som framställs ur livsmedels- och fodergrödor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001.

29.	livsmedel: livsmedel som inte är jordbruksprodukter och som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (22).

30.	bruttobidragsekvivalent: stödbeloppet om stödet hade getts i form av ett bidrag till stödmottagaren, före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter.

31.

individuellt stöd:

a)	stöd för särskilda ändamål,

b)	stöd till enskilda stödmottagare som beviljas på grundval av en stödordning.

32.	immateriella tillgångar: tillgångar som saknar fysisk eller finansiell gestaltning, t.ex. patent, licenser, know-how eller andra immateriella rättigheter.

33.	investeringar för att följa en unionsnorm: investeringar som görs för att följa en unionsnorm efter utgången av den övergångsperiod som föreskrivs i unionslagstiftning.

34.	stort företag: företag som inte uppfyller kriterierna i bilaga I.

35.

saluföring av jordbruksprodukter: att inneha eller visa upp en jordbruksprodukt i avsikt att sälja, erbjuda för försäljning, leverera eller på annat sätt föra ut på marknaden, med undantag för en jordbrukares första försäljning till återförsäljare eller förädlare samt varje förberedande av produkten för sådan första försäljning; jordbrukarens försäljning till slutkonsumenter betraktas som saluföring av jordbruksprodukter om den sker i separata lokaler eller anläggningar som är särskilt avsedda för detta syfte.

36.	gemensamma fonder: system som ackrediteras av en medlemsstat i enlighet med dess nationella rätt och vars anslutna jordbrukare är försäkrade via fonden varvid fonden betalar ut ersättning till dem för ekonomiska förluster.

37.	Natura 2000-områden: särskilda jordbruks- och skogsbruksområden som avses i artikel 3 i direktiv 92/43/EEG och artikel 3 i direktiv 2009/147/EG.

38.	naturkatastrofer: jordbävningar, laviner, jordskred och översvämningar, tromber, orkaner, vulkanutbrott och naturligt uppkomna skogsbränder.

39.	icke-produktiv investering: en investering som inte leder till en påtaglig ökning av företagets värde eller lönsamhet.

40.

åtgärder före industriell bearbetning: fällning, avgrening, avbarkning, kapning, lagring, skyddsbehandling och torkning av trä och alla andra arbetsmoment innan det sågas upp industriellt vid ett sågverk, samt sågning när den maximala bearbetningskapaciteten är 20 000 m3 rundvirke som tillförs sågning per år.

41.	annan allvarlig klimathändelse: ogynnsamma väderförhållanden som inte utgör en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

42.	yttersta randområden: de områden som avses i artikel 349 första stycket i fördraget.

43.	växtskadegörare: alla arter, stammar eller biotyper av någon växt, djur eller patogen som är skadlig för växter eller växtprodukter.

44.	primär jordbruksproduktion: produktionen av produkter från jorden och från uppfödning, som förtecknas i bilaga I till fördraget, utan att några andra vidare processer utförs som förändrar dessa produkters natur.

45.

bearbetning av jordbruksprodukter: varje process som en jordbruksprodukt undergår som till resultat ger en produkt som också är en jordbruksprodukt, med undantag av verksamheter vid jordbruksföretaget som är nödvändiga för att förbereda en animalisk eller vegetabilisk produkt för den första försäljningen.

46.

producentgrupp eller producentorganisation: en grupp eller organisation som bildas i syfte att

a)	för de producenter som är medlemmar i dessa producentgrupper eller producentorganisationer anpassa produktionen och utbudet till marknadens krav,

b)	gemensamt släppa ut varor på marknaden, inklusive förberedelse för försäljning, centralisering av försäljningen och leveranser till grossister,

c)	införa gemensamma regler för information om produktionen, särskilt om skörd och tillgänglighet,

bedriva annan verksamhet som kan bedrivas av producentgrupper eller producentorganisationer, såsom utveckling av affärs- och marknadsföringskompetens, organisering och underlättande av innovationsprocesser, gemensam förvaltning av medlemmarnas mark, användning av miljövänliga odlings- och produktionsmetoder, och sunda djurhanteringsmetoder samt sund teknik och sunda metoder för djurskydd.

47.	skyddat djur: djur som skyddas antingen genom unionslagstiftning eller nationell lagstiftning, inbegripet djurarter för vilka det i nationell lagstiftning finns särskilda bestämmelser för att bevara populationen.

48.	regionalstödskartor: den förteckning över områden som en medlemsstat har utsett i enlighet med villkoren i riktlinjerna för statligt regionalstöd (23) och som kommissionen har godkänt.

49.	förskott med återbetalningsskyldighet: ett lån för ett projekt som betalas ut i en eller flera delbetalningar och där villkoren för återbetalning beror på projektets resultat.

50.

organisation för forskning och kunskapsspridning: en enhet, oberoende av rättsligt status eller finansieringssätt, vars främsta syfte är att bedriva oberoende grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling, eller att sprida resultaten av sådan verksamhet genom undervisning, offentliggörande eller kunskapsöverföring.

51.	de mindre Egeiska öarna: de mindre öar som avses i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 (24).

52.	mikroföretag samt små och medelstora företag: företag som uppfyller kriterierna i bilaga I.

53.

inledande av arbete med projektet eller verksamheten: antingen inledandet av byggnadsarbeten eller byggnadsverksamheter eller det första rättsligt bindande åtagandet att beställa utrustning eller utnyttja tjänster eller varje annat åtagande som gör investeringen oåterkallelig, beroende på vilket som inträffar först; markförvärv och förberedande arbeten såsom att utverka tillstånd och utföra genomförbarhetsstudier anses inte som inledande av arbetet eller verksamheten.

54.	subventionerade tjänster: en form av stöd som innebär att stödet beviljas den slutliga stödmottagaren indirekt, in natura, och betalas ut till den som tillhandahåller tjänsten eller verksamheten i fråga.

55.	materiella tillgångar: tillgångar i form av mark, byggnader och anläggningar, maskiner och utrustning.

56.	transaktionskostnad: merkostnad som är knuten till fullgörandet av ett åtagande, men som inte direkt kan hänföras till dess genomförande eller inte ingår i de kostnader eller det inkomstbortfall som kompenseras direkt; den kan beräknas på grundval av en standardkostnad.

57.

kostnader för TSE-tester (transmissibel spongiform encefalopati) och BSE-tester (bovin spongiform encefalopati): samtliga kostnader, inklusive kostnader för provtagningsutrustning, provtagning, transporter, utförande av testerna samt lagring och destruering av de prov som krävs för provtagning enligt kapitel C i bilaga X till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 (25).

58.

skottskog med kort omloppstid: arealer som har planterats med trädarter enligt KN-nummer 06 02 9041, som ska anges av medlemsstaterna och som består av vedartade, fleråriga skogsgrödor, där rotskott eller stubbskott lämnas kvar i marken efter skörd och där nya skott växer upp följande säsong samt med ett maximalt avverkningsintervall som ska fastställas av medlemsstaterna.

59.	företag i svårigheter: ett företag som uppfyller de kriterier som anges i artikel 2.18 i förordning (EU) nr 651/2014.

60.

unionsnorm: obligatorisk norm enligt unionslagstiftning som fastställer den nivå som enskilda företag måste uppnå, särskilt i fråga om miljö, hygienförhållanden och djurskydd; normer eller mål som fastställs på unionsnivå och som är bindande för medlemsstaterna men inte för enskilda företag betraktas dock inte som unionsnormer.

61.	ung jordbrukare: en jordbrukare enligt medlemsstatens definition i dess strategiska GJP-plan i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EU) 2021/2115.

Artikel 3

Villkor för undantag

Stödordningar, individuellt stöd som beviljas enligt stödordningar och stöd för särskilda ändamål ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 eller 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget under förutsättning att sådant stöd uppfyller samtliga villkor i kapitel I i denna förordning och de särskilda villkoren för den relevanta stödkategorin i kapitel III i denna förordning.

Artikel 4

Tröskelvärden för anmälan

1. Denna förordning ska inte tillämpas på individuellt stöd vars bruttobidragsekvivalent överstiger följande tröskelvärden:

a)	Stöd för investeringar i jordbruksföretag knutna till primär jordbruksproduktion som avses i artikel 14: 600 000 euro per företag och investeringsprojekt.

b)	Stöd för investeringar som rör flyttning av en jordbruksbyggnad vilket leder till en modernisering av anläggningar eller till en ökning av produktionskapacitet i den mening som avses i artikel 16.4: 600 000 euro per företag och investeringsprojekt.

c)	Stöd för investeringar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter som avses i artikel 17: 7,5 miljoner euro per företag och investeringsprojekt.

d)	Stöd för åtaganden om djurens välbefinnande som avses i artikel 31: 500 euro per djurenhet per år.

e)	Stöd för nackdelar i samband med Natura 2000-områden som avses i artikel 33: 500 euro per hektar och år som högst under den inledande perioden om högst fem år och därefter 200 euro per hektar och år.

f)	Stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk som avses i artikel 34: 600 euro per hektar och år för ettåriga grödor, 900 euro per hektar och år för specialiserade fleråriga grödor och 450 euro per hektar och år för annan markanvändning.

g)	Stöd för ekologiskt jordbruk som avses i artikel 35: 600 euro per hektar och år för ettåriga grödor, 900 euro per hektar och år för specialiserade fleråriga grödor och 450 euro per hektar och år för annan markanvändning.

h)	Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag eller i skogar i den mening som avses i artikel 36: 600 000 euro per företag och investeringsprojekt.

i)	Stöd för forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn som avses i artikel 38: 7,5 miljoner euro per projekt.

j)	Stöd för kostnader som uppstår för företag som deltar i projekt initierade av en operativ grupp inom EIP i den mening som avses i artikel 39: 2 miljoner euro per företag och projekt.

k)	Begränsat stöd till företag som får delta i projekt initierade av en operativ grupp inom EIP i den mening som avses i artikel 40: 500 000 euro per projekt initierade av en operativ grupp inom EIP.

l)	Stöd för beskogning och skapande av skogsmark i den mening som avses i artikel 41: 7,5 miljoner euro per etableringsprojekt.

m)	Stöd för system för trädjordbruk som avses i artikel 42: 7,5 miljoner euro per projekt för etablering av trädjordbruk.

n)	Stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde i den mening som avses i artikel 44: 7,5 miljoner euro per investeringsprojekt.

o)	Stöd för områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav i den mening som avses i artikel 45: 500 euro per hektar och år under den inledande perioden på högst fem år och därefter 200 euro per hektar och år.

p)	Stöd för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd i den mening som avses i artikel 46: 200 euro per hektar och år, med undantag för stöd som avses i artikel 46.8.

q)	Stöd för rådgivningstjänster inom skogsbrukssektorn som avses i artikel 48: 200 000 euro per företag och år.

r)	Stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbrukssektorn i den mening som avses i artikel 49: 7,5 miljoner euro per investeringsprojekt.

s)	Stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsprodukter i den mening som avses i artikel 50: 7,5 miljoner euro per investeringsprojekt.

t)	Stöd för grundläggande tjänster och infrastruktur i landsbygdsområden i den mening som avses i artikel 55: 10 miljoner euro per investeringsprojekt.

u)	Stöd för kostnader som uppstår för mikroföretag samt små och medelstora företag som deltar i LLU-projekt, med beteckningen Leader lokalutveckling inom ramen för Ejflu enligt vad som avses i artikel 60: 2 miljoner euro per företag och projekt.

v)	Begränsat stöd till mikroföretag samt små och medelstora företag som får delta i LLU-projekt i den mening som avses i artikel 61: 200 000 euro per LLU-projekt.

2. De tröskelvärden som anges i punkt 1 får inte kringgås genom en konstgjord uppdelning av stödordningar eller stödprojekt.

Artikel 5

Stödets överblickbarhet

1. Denna förordning ska endast tillämpas på överblickbart stöd.

2. Stöd ska anses vara överblickbart om det är möjligt att på förhand exakt beräkna bruttobidragsekvivalenten utan att behöva göra en riskbedömning.

3. Vid tillämpningen av denna förordning ska följande former av stöd anses vara överblickbart stöd:

a)	Stöd i form av bidrag, räntesubventioner och subventionerade tjänster.

b)	Stöd som ingår i lån, om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av den referensränta som gällde när stödet beviljades.

Stöd bestående av garantier om ett av följande villkor är uppfyllt:

i)	Bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs i ett tillkännagivande från kommissionen.

ii)

Före genomförandet av stödet har metoden för beräkning av bruttobidragsekvivalenten för garantin godkänts på grundval av tillkännagivandet om garantier, efter anmälan av den metoden till kommissionen enligt varje förordning på området statligt stöd som antagits av kommissionen och som gällde vid den aktuella tidpunkten, och om den godkända metoden uttryckligen avser den typ av garantier och den typ av underliggande transaktioner som det är fråga om vid tillämpningen av denna förordning.

d)	Stöd i form av skatteförmåner, om det i åtgärden föreskrivs ett tak som garanterar att det tillämpliga tröskelvärdet inte överskrids.

Stöd i form av förskott med återbetalningsskyldighet, om det sammanlagda nominella beloppet av förskottet med återbetalningsskyldighet inte överstiger de tillämpliga tröskelvärdena enligt denna förordning eller om metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten för förskottet med återbetalningsskyldighet före genomförandet av åtgärden har godkänts efter anmälan till kommissionen.

Stöd i form av försäljning eller uthyrning av materiella anläggningstillgångar under marknadspriset om värdet kan fastställas antingen genom en oberoende expertvärdering före transaktionen eller genom hänvisning till ett allmänt tillgängligt, regelbundet uppdaterat och allmänt accepterat referensvärde.

4. Vid tillämpningen av denna förordning ska följande former av stöd inte anses vara överblickbart stöd:

a)	Stöd som ingår i kapitaltillskott.

b)	Stöd som ingår i riskfinansieringsåtgärder.

Artikel 6

Stimulanseffekt

1. Denna förordning ska endast tillämpas på stöd som har en stimulanseffekt.

2. Stöd ska anses ha en stimulanseffekt om stödmottagaren har lämnat in en skriftlig ansökan om stöd till den berörda medlemsstaten innan arbetet med projektet eller verksamheten inleds. Ansökan om stöd ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

a)	Företagets namn och storlek.

b)	Beskrivning av projektet eller verksamheten, inklusive start- och slutdatum.

c)	Plats för projektet eller verksamheten.

d)	Förteckning över stödberättigande kostnader.

e)	Typ (bidrag, lån, garanti, förskott med återbetalningsskyldighet eller annat) och det offentliga finansieringsbelopp som behövs för projektet/verksamheten.

3. Stöd för särskilda ändamål som beviljas stora företag ska anses ha en stimulanseffekt om medlemsstaten, utöver att se till att det villkor som föreskrivs i punkt 2 är uppfyllt, innan den beviljar det berörda stödet för särskilda ändamål har kontrollerat att den dokumentation som stödmottagaren har utarbetat visar att stödet kommer att få ett eller flera av följande resultat:

a)	En väsentlig ökning av projektets eller verksamhetens omfattning till följd av stödet.

b)	En väsentlig ökning av det totala belopp som stödmottagaren lägger på projektet eller verksamheten till följd av stödet.

c)	En väsentlig ökning i hur snabbt projektet eller verksamheten slutförs.

d)	I fall av investeringsstöd för särskilda ändamål, att projektet eller verksamheten i sig inte skulle ha utförts i det berörda landsbygdsområdet eller inte skulle ha varit tillräckligt lönsamt för stödmottagaren i det berörda landsbygdsområdet utan stöd.

Dessa krav gäller inte kommuner som är självständiga lokala myndigheter med en årsbudget på mindre än 10 miljoner euro och har färre än 5 000 invånare.

4. Genom undantag från punkterna 2 och 3 ska åtgärder i form av skatteförmåner anses ha en stimulanseffekt om båda av följande villkor är uppfyllda:

a)	Åtgärden fastställer en rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare bedömningsutrymme för medlemsstaten.

b)	Åtgärden har antagits och trätt i kraft innan arbetet med det understödda projekt eller den understödda verksamheten har inletts, utom när det gäller uppföljande ordningar på skatteområdet, om verksamheten redan omfattades av de tidigare ordningarna i form av skatteförmåner.

5. Dessutom gäller, genom undantag från punkterna 2, 3 och 4, att följande kategorier av stöd inte behöver ha en stimulanseffekt eller ska anses ha en stimulanseffekt:

Stödordningar för arrondering, om villkoren i artikel 15 eller artikel 53 är uppfyllda och om

i)	stödordningen fastställer en rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare bedömningsutrymme för medlemsstaten, och

ii)	stödordningen har antagits och trätt i kraft innan stödberättigande kostnader enligt artikel 15 eller artikel 53 har uppstått för stödmottagaren.

b)	Stöd för informationsåtgärder inom jordbrukssektorn i enlighet med artiklarna 21 och 22, som består i att göra informationen tillgänglig för ett obestämt antal stödmottagare.

c)	Stöd för säljfrämjande åtgärder i form av publikationer avsedda att öka medvetenheten hos den bredare allmänheten, om villkoren i artikel 24.2 b är uppfyllda.

d)	Stöd för att kompensera för förluster som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, om villkoren i artikel 25 är uppfyllda.

e)	Stöd för att kompensera för kostnader för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar och växtskadegörare och för förluster orsakade av dessa djursjukdomar eller växtskadegörare, om villkoren i artikel 26 är uppfyllda.

f)	Stöd för att täcka kostnaderna för bortskaffande av avlivade eller självdöda djur, om villkoren i artikel 27.2 c, d, e och f är uppfyllda.

g)	Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av skyddade djur, om villkoren i artikel 29 är uppfyllda.

h)	Stöd för nackdelar i samband med Natura 2000-områden i den mening som avses i artikel 33:

i)	Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag eller i skogar när villkoren i artikel 36 är uppfyllda.

j)	Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn om villkoren i artikel 37 är uppfyllda.

k)	Stöd till forskning, utveckling och innovation inom jordbruks- och skogsbrukssektorn, om villkoren i artikel 38 är uppfyllda.

l)	Stöd för återställande av skador på skogar i enlighet med artikel 43.2 d, om villkoren i artikel 43 är uppfyllda.

m)	Stöd för informationsåtgärder inom skogsbrukssektorn i enlighet med artiklarna 47 och 48, som består i att göra informationen tillgänglig för ett obestämt antal stödmottagare.

n)	Stöd för bevarande av genetiska resurser inom skogsbrukssektorn, om villkoren i artikel 51 är uppfyllda.

o)	Stöd för jordbrukares deltagande i kvalitetssystem för bomull och livsmedel, om de villkor som anges i artikel 58 är uppfyllda.

p)	Stöd för företag som deltar i eller drar nytta av LLU-projekt och projekt initierade av en operativ grupp inom EIP, om de relevanta villkoren i artiklarna 39, 40, 60 och 61 är uppfyllda.

Artikel 7

Stödnivå och stödberättigande kostnader

1. Vid beräkningen av stödnivån och de stödberättigande kostnaderna ska alla siffror som används avse belopp före avdrag för skatter eller andra avgifter. De stödberättigande kostnaderna ska styrkas av skriftliga underlag som ska vara tydliga, specifika och aktuella. Beloppen för stödberättigande kostnader får beräknas i enlighet med de förenklade kostnadsalternativ som anges i förordning (EU) 2021/1060, och förordning (EU) 2021/2115, förutsatt att transaktionen åtminstone delvis finansieras via Ejflu och att kostnadskategorin är stödberättigande enligt den tillämpliga undantagsbestämmelsen.

2. Stödbelopp för de åtgärder eller typer av insatser som avses i artiklarna 31, 33, 34, 35, 41, 45 och 46 får fastställas på grundval av standardantaganden om merkostnader och inkomstbortfall. I sådana fall ska medlemsstaterna se till att beräkningarna och motsvarande stöd endast innehåller inslag som är kontrollerbara, grundas på siffror som fastställts av lämplig expertis, tydligt anger upphovet till de siffror som används, är differentierade så att de i tillämpliga fall beaktar regionala eller lokala villkor för området samt faktisk markanvändning, och inte innehåller inslag som är kopplade till investeringskostnader.

3. Mervärdesskatt får inte vara stödberättigande, utom om den inte kan återbetalas enligt nationell lagstiftning om mervärdesskatt.

4. Om stöd beviljas i annan form än bidrag ska stödbeloppet vara lika med stödets bruttobidragsekvivalent.

5. Stöd som ska betalas ut i framtiden, inbegripet stöd som betalas ut i flera delbetalningar, ska diskonteras till sitt värde vid den tidpunkt då det beviljas. De stödberättigande kostnaderna ska diskonteras till sitt värde den dag då stödet beviljades. Den räntesats som ska användas för diskonteringen ska vara den gällande diskonteringsräntan den dag då stödet beviljades.

6. Om stöd beviljas genom skatteförmåner ska diskonteringen av respektive del av stödet ske på grundval av den gällande diskonteringsräntan vid de olika tidpunkter då respektive skatteförmån får verkan.

7. Om stöd beviljas i form av förskott med återbetalningsskyldighet som, i avsaknad av en vedertagen metod för att beräkna bruttobidragsekvivalenten, uttrycks som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna och om det genom åtgärden föreskrivs att förskotten, om projektet blir en framgång, definierat på grundval av en rimlig och försiktig hypotes, ska betalas tillbaka med en räntesats som minst motsvarar den gällande diskonteringsräntan den dag då stödet beviljades, får de högsta stödnivåer som anges i kapitel III höjas med 10 procentenheter.

Artikel 8

Kumulering

1. Vid fastställandet av huruvida de tröskelvärden för anmälan som anges i artikel 4 och de högsta stödnivåer och högsta stödbelopp som anges i kapitel III iakttas, ska totalbeloppet för det statliga stödet till den verksamhet, det projekt eller det företag som får stöd beaktas.

2. Om unionsfinansiering förvaltas centralt av unionens institutioner, byråer, gemensamma företag eller andra organ som inte direkt eller indirekt står under medlemsstaternas kontroll kombineras med statligt stöd ska endast det sistnämnda beaktas vid bedömningen av om tröskelvärdena för anmälan, de högsta stödnivåerna och stödtaken iakttas, under förutsättning att det totala beloppet av den offentliga finansiering som beviljas avseende samma stödberättigande kostnader inte överstiger de mest förmånliga finansieringsgrader som fastställs i tillämpliga regler i unionslagstiftningen.

3. Stöd med identifierbara stödberättigande kostnader som undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget genom denna förordning får kumuleras med

a)	annat statligt stöd, så länge dessa åtgärder avser olika identifierbara stödberättigande kostnader,

b)	annat statligt stöd, med avseende på samma stödberättigande kostnader som helt eller delvis överlappar varandra, endast om en sådan kumulering inte leder till att den högsta stödnivå eller det högsta stödbelopp som gäller för detta stöd enligt denna förordning överskrids.

4. Stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader som undantas enligt artiklarna 18, 19, 40 och 61 får kumuleras med annat statligt stöd med identifierbara stödberättigande kostnader.

Stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader får kumuleras med annat statligt stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader, upp till den högsta relevanta totala finansieringströskel som fastställts med hänsyn till de specifika omständigheterna i varje enskilt fall enligt denna förordning eller enligt en annan gruppundantagsförordning eller ett beslut som antagits av kommissionen.

5. Statligt stöd som undantas enligt kapitel III avsnitten 1, 2 och 3 i denna förordning får inte kumuleras med utbetalningar som avses i artiklarna 145.2 och 146 i förordning (EU) 2021/2115 avseende samma stödberättigande kostnader om en sådan kumulering skulle leda till en stödnivå eller ett stödbelopp som överstiger de som föreskrivs i denna förordning.

6. Statligt stöd som undantas enligt artiklarna 31, 34 och 35 får inte kumuleras med utbetalningar som avses i artikel 31 i förordning (EU) 2021/2115 vad gäller samma stödberättigande kostnader om en sådan kumulering skulle leda till en stödnivå eller ett stödbelopp som överstiger de som föreskrivs i denna förordning.

7. Statligt stöd som undantas enligt denna förordning får inte kumuleras med stöd av mindre betydelse avseende samma stödberättigande kostnader om en sådan kumulering skulle leda till en stödnivå eller ett stödbelopp som överstiger de som anges i kapitel III.

8. Stöd för investeringar i syfte att återupprätta jordbrukets produktionspotential enligt vad som avses i artikel 14.3 d får inte kumuleras med stöd för att kompensera för materiella skador i den mening som avses i artiklarna 25, 26, 28 och 37.

9. Nyetableringsstöd till producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn som avses i artikel 19 i denna förordning får inte kumuleras med stöd för inrättande av producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn som avses i artikel 77 i förordning (EU) 2021/2115.

10. Nyetableringsstöd för unga jordbrukare och nyetableringsstöd för jordbruksverksamhet i den mening som avses i artikel 18 i denna förordning får inte kumuleras med stödet för etablering av unga jordbrukare eller nyetablering på landsbygden som avses i artikel 75 i förordning (EU) 2021/2115 om en sådan kumulering skulle leda till ett stödbelopp som överstiger de som föreskrivs i denna förordning.

Artikel 9

Offentliggörande och information

1. Den berörda medlemsstaten ska se till att följande offentliggörs i Europeiska kommissionens modul för stödtransparens (26) eller på en webbplats med uttömmande information om statligt stöd på nationell eller regional nivå:

a)	Den sammanfattande information som avses i artikel 11 eller en länk till denna information.

b)	Den fullständiga texten till varje stöd som avses i artikel 11, inklusive dess ändringar, eller en länk som ger tillgång till den fullständiga texten.

Den information som avses i bilaga III om varje beviljat individuellt stöd som överstiger följande:

i)	10 000 euro för stödmottagare som är verksamma inom sektorn för primär jordbruksproduktion.

ii)	100 000 euro för stödmottagare verksamma inom sektorn för bearbetning av jordbruksprodukter, saluföring av jordbruksprodukter, skogsbrukssektorn eller verksamheter som inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget.

2. För stödordningar i form av skatteförmåner ska de villkor som anges i punkt 1 anses vara uppfyllda om medlemsstaterna offentliggör den begärda informationen om individuella stödbelopp inom följande intervaller (i miljoner euro):

a)	0,01–0,1 endast för primär jordbruksproduktion.

0,1–0,5.

0,5–1.

1–2.

2–5.

5–10.

10–30.

h)	30 och mer.

3. Den information som avses i punkt 1 ska presenteras och hållas tillgänglig på ett standardiserat sätt, enligt vad som anges i bilaga III, och ska möjliggöra effektiva sök- och nedladdningsfunktioner. Den information som avses i punkt 1 c ska offentliggöras inom sex månader från den dag då stödet beviljades eller, i fråga om stöd i form av skatteförmåner, inom ett år från den dag då skattedeklarationen ska lämnas in, och ska finnas tillgänglig i minst tio år från den dag då stödet beviljades.

4. Offentliggörandet enligt punkt 1 av den fullständiga texten till stödordningen eller stödet för särskilda ändamål ska särskilt innehålla en uttrycklig hänvisning till denna förordning, med angivande av förordningens titel och en hänvisning till dess publikationsreferens i Europeiska unionens officiella tidning och till de särskilda bestämmelser i kapitel III som berörs av akten eller, i tillämpliga fall, till den nationella lagstiftning som säkerställer att de relevanta bestämmelserna i denna förordning iakttas. Stödordningen eller stödet för särskilda ändamål ska åtföljas av genomförandebestämmelser för ordningen och ändringar av den.

5. De krav på offentliggörande som fastställs i punkt 1 ska inte tillämpas på stöd som beviljats projekt initierade av en operativ grupp inom EIP och LLU-projekt enligt artiklarna 39, 40, 60 och 61.

6. Kommissionen ska offentliggöra följande på sin webbplats:

a)	Den sammanfattande information som avses i punkt 1.

b)	Länkar till samtliga medlemsstaters webbplatser för statligt stöd, som avses i punkt 1.

KAPITEL II

Förfarandekrav

Artikel 10

Återkallelse av gruppundantaget

Om en medlemsstat beviljar stöd som inte uppfyller de villkor som anges i kapitlen I, II och III, får kommissionen, efter att ha gett den berörda medlemsstaten tillfälle att lämna sina synpunkter, anta ett beslut om att alla eller en del av de framtida stödåtgärder som i övrigt uppfyller kraven i denna förordning och som antas av den berörda medlemsstaten ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. Det stöd som ska anmälas får begränsas till vissa typer, till stöd som beviljas till förmån för vissa stödmottagare eller till stöd som antas av vissa myndigheter i den berörda medlemsstaten.

Artikel 11

Rapportering

1. Medlemsstater ska till kommissionen, via kommissionens elektroniska anmälningssystem, översända sammanfattande information om varje stödåtgärd som undantas enligt denna förordning i det standardiserade format som anges i bilaga II, tillsammans med en länk som ger tillgång till den fullständiga texten till stödåtgärden inklusive alla ändringar inom 20 arbetsdagar efter det att den har trätt i kraft.

2. Medlemsstaterna ska i elektronisk form till kommissionen översända en årlig rapport som avses i kapitel III i förordning (EG) nr 794/2004 om tillämpningen av denna förordning med avseende på varje helt år eller del av ett år då denna förordning varit tillämplig.

3. Den årliga rapporten ska även innehålla information om följande:

a)	Djursjukdomar eller växtskadegörare som avses i artikel 26.

b)	Meteorologisk information om typ, tidpunkt, relativ magnitud och plats för klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof i den mening som avses i artikel 25 eller naturkatastrofer inom jordbrukssektorn i den mening som avses i artikel 37.

4. Punkt 1 ska inte tillämpas på stöd som beviljats projekt initierade av en operativ grupp inom EIP och på LLU-projekt enligt artiklarna 40 och 61.

Artikel 12

Utvärdering

1. Stödordningar som avses i artikel 1.3. ska bli föremål för en utvärdering i efterhand om de har en budget för statligt stöd eller redovisade utgifter på mer än 150 miljoner euro under ett visst år eller 750 miljoner euro under deras totala varaktighet. Det gäller med andra ord den sammanlagda varaktigheten för stödordningen och eventuella tidigare stödordningar som omfattar ett liknande mål och geografiskt område, med början den 1 januari 2023. Med tanke på utvärderingens syften och för att undvika att lägga en oproportionerligt stor börda på medlemsstaterna ska efterhandsutvärderingar krävas endast för stödordningar vars sammanlagda varaktighet överstiger tre år, från och med den 1 januari 2023.

2. Kravet på efterhandsutvärdering kan åsidosättas för stödordningar som är en direkt efterföljare till en stödordning med ett liknande mål och geografiskt område som redan har utvärderats, för vilken en slutlig utvärderingsrapport har lämnats in i enlighet med den utvärderingsplan som kommissionen godkänt, och som inte föranlett några negativa slutsatser. Om den slutliga utvärderingsrapporten för en stödordning inte överensstämmer med den godkända utvärderingsplanen ska den stödordningen skjutas upp med omedelbar verkan. Efterföljare till en sådan tillfälligt upphävd stödordning får inte komma i åtnjutande av gruppundantaget.

3. Syftet med utvärderingen ska vara att kontrollera om de antaganden och villkor som ligger till grund för stödordningens förenlighet med den inre marknaden har uppnåtts, i synnerhet stödåtgärdens nödvändighet och effektivitet mot bakgrund av dess allmänna och specifika mål. Utvärderingen ska också inbegripa en bedömning av stödordningens inverkan på konkurrens och handel.

4. För stödordningar som omfattas av utvärderingskravet enligt punkt 1 ska medlemsstaterna anmäla ett utkast till utvärderingsplan enligt följande:

a)	Inom 20 arbetsdagar från stödordningens ikraftträdande om stödordningens budget uppgår till mer än 150 miljoner euro under ett visst år eller 750 miljoner euro under stödordningens totala varaktighet.

b)	Inom 30 arbetsdagar efter en betydande ändring som ökar stödordningens budget till mer än 150 miljoner euro under ett visst år eller till 750 miljoner euro under stödordningens totala varaktighet.

c)	Inom 30 arbetsdagar efter registrering i den officiella bokföringen av utgifter inom ramen för stödordningen som uppgår till mer 150 miljoner euro under ett år.

5. Utkastet till utvärderingsplan ska upprättas i enlighet med den gemensamma metod för utvärdering av statligt stöd som antagits av kommissionen. Medlemsstaterna ska offentliggöra den utvärderingsplan som godkänts av kommissionen.

6. Efterhandsutvärderingen ska utföras av en expert som är oberoende i förhållande till den myndighet som beviljar stöd på grundval av en utvärderingsplan. Varje utvärdering ska inkludera minst en interimsrapport och en slutlig utvärderingsrapport. Medlemsstaterna ska offentliggöra båda rapporterna.

7. Den slutliga utvärderingsrapporten ska lämnas till kommissionen senast nio månader innan den undantagna stödordningen upphör att gälla. Denna frist kan förkortas för stödordningar som utlöser utvärderingskravet under de två sista genomförandeåren. Den exakta omfattningen av och metoden för varje utvärdering ska anges i beslutet om godkännande av utvärderingsplanen. I anmälan av alla eventuella efterföljande stödåtgärder med ett liknande mål ska det beskrivas hur utvärderingsresultaten har beaktats.

Artikel 13

Övervakning

Medlemsstaterna ska föra detaljerade register med den information och de styrkande handlingar som behövs för att fastställa att alla villkor i denna förordning är uppfyllda. Sådana register ska bevaras i tio år från den dag då stödet för särskilda ändamål beviljades eller det sista stödet beviljades enligt en stödordning. En berörd medlemsstat ska på begäran inom 20 arbetsdagar, eller inom en längre tidsfrist som får anges i begäran, förse kommissionen med all information och alla styrkande handlingar som kommissionen anser nödvändiga för att kunna övervaka tillämpningen av denna förordning.

KAPITEL III

Stödkategorier

Avsnitt 1

Stöd till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag verksamma inom primär jordbruksproduktion, bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter

Artikel 14

Stöd för investeringar i jordbruksföretag knutna till primär jordbruksproduktion

1. Stöd för investeringar i jordbruksföretag som är knutna till primär jordbruksproduktion ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Investeringen får genomföras av en eller flera stödmottagare eller avse en materiell eller immateriell tillgång som används av en eller flera stödmottagare.

3. Investeringen ska syfta till att uppnå minst ett av följande mål:

a)	Förbättra jordbruksföretagets generella prestationer och hållbarhet, särskilt genom att minska produktionskostnaderna eller förbättra och omfördela produktionen.

b)	Förbättra den naturliga miljön, hygienförhållandena eller normer för djurskydd.

c)	Skapa och förbättra infrastruktur som är knuten till utveckling, anpassning och modernisering av jordbruket, inklusive tillträde till jordbruksmark, arrondering och grundförbättring, energieffektivitet, hållbar energiförsörjning samt energi- eller vattenbesparing.

Återupprätta produktionspotential som skadats genom naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med naturkatastrofer, djursjukdomar, växtskadegörare och skyddade djur, och förebygga skador som orsakas av sådana händelser och faktorer. Om skadan kan kopplas till klimatförändringen ska stödmottagarna, när så är lämpligt, inkludera åtgärder i återställandet som är anpassade till klimatförändringarna.

e)	Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, bland annat genom att minska växthusgasutsläppen och förbättra koldioxidbindningen samt främja hållbar energi och energieffektivitet.

f)	Bidra till hållbar cirkulär bioekonomi och främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser såsom vatten, mark och luft, bland annat genom att minska behovet av kemikalier.

g)	Bidra till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, förbättra ekosystemtjänsterna och bevara livsmiljöer och landskap.

4. Investeringen får vara knuten till jordbruksföretagets produktion av biobränslen eller energi från förnybara energikällor, under förutsättning att produktionen inte överstiger den genomsnittliga årsförbrukningen av bränsle eller energi på jordbruket i fråga.

Om investeringen görs för produktion av biodrivmedel får produktionsanläggningarnas produktionskapacitet inte överstiga den genomsnittliga årliga drivmedelsförbrukningen på jordbruksföretaget och det producerade biodrivmedlet får inte säljas på marknaden.

Om investeringen görs för produktion av värmeenergi och el från förnybara energikällor på jordbruksföretag, får produktionsanläggningarna endast tillgodose stödmottagarens eget energibehov och deras produktionskapacitet får inte överstiga den sammanlagda genomsnittliga årliga förbrukningen av värmeenergi och el på jordbruksföretaget, inklusive jordbrukshushållet. Försäljning av el till nätet ska endast vara tillåten i den mån den årliga gränsen för genomsnittlig egen förbrukning respekteras.

Om investeringen görs av flera stödmottagare än en i syfte att tillgodose deras egna behov av biobränsle och energi, ska den genomsnittliga årliga förbrukningen ackumuleras till det belopp som motsvarar den genomsnittliga årliga förbrukningen för alla stödmottagare.

Investeringar i förnybar energiinfrastruktur som konsumerar eller producerar energi ska iaktta miniminormer för energieffektivitet, om sådana normer finns på nationell nivå.

Investeringar i anläggningar vars främsta syfte är produktion av el från biomassa får inte vara stödberättigande, såvida inte en minimiprocentsats värmeenergi används, vilken ska fastställas av medlemsstaterna.

Medlemsstaterna ska fastställa tröskelvärden för största andel spannmål, andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor som får användas för produktion av bioenergi, inbegripet biobränsle, för olika typer av anläggningar, i enlighet med artikel 26 i direktiv (EU) 2018/2001. Stöd för investeringar i bioenergiprojekt får endast beviljas för bioenergi som uppfyller de tillämpliga hållbarhetskriterier som föreskrivs i unionslagstiftningen.

5. När det gäller en investering som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU (27), ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning har genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

6. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

Kostnader för uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom, inbegripet investeringar i passiv intern kabeldragning eller strukturerad kabeldragning för datanät och, vid behov, den kompletterande delen av det passiva nätet på den privata fastigheten utanför byggnaden, varvid markförvärv endast är stödberättigande upp till 10 % av de totala stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

b)	Kostnader för inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, hållbar energi, energieffektivitet samt produktion och användning av förnybar energi, inbegripet genomförbarhetsstudier. genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

d)	Utgifterna för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar och liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

e)	Utgifter för icke-produktiva investeringar som är kopplade till de specifika miljö- och klimatrelaterade mål som avses i punkt 3 e, f och g.

När det gäller bevattning, kostnaderna för investeringar som uppfyller följande villkor:

En förvaltningsplan för avrinningsdistrikt i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (28) har anmälts till kommissionen för hela det område där investeringen är tänkt att äga rum samt för eventuella andra områden där miljön kan påverkas av investeringen. De åtgärder som vidtagits inom ramen för förvaltningsplanen för avrinningsdistrikt i enlighet med artikel 11 i det direktivet och som är av relevans för jordbrukssektorn ska ha angetts i det tillämpliga åtgärdsprogrammet.

ii)	Vattenmätare som gör det möjligt att mäta vattenanvändningen för den investering som får stöd är installerade eller ska installeras som en del av investeringen.

iii)	En investering i förbättringar av en befintlig bevattningsanläggning eller en beståndsdel av bevattningsinfrastruktur ska bedömas på förhand avseende möjliga vattenbesparingar på grundval av de tekniska parametrarna för den befintliga anläggningen eller infrastrukturen.

iv)

Om investeringen påverkar grund- eller ytvattenförekomster som i förvaltningsplanen för det berörda avrinningsdistriktet bedömts inte uppnå god status på grund av vattenmängden, eller om aktuella bedömningar av klimatkänslighet och risker visat (29) att de berörda vattenförekomster med god status kan förlora denna status av skäl som är kopplade till vattenmängder på grund av klimateffekter, måste en faktisk minskning av vattenanvändningen uppnås så att den bidrar till att dessa vattenförekomster uppnår god status och att den upprätthålls, i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2000/60/EG. Villkoren i föregående mening ska inte vara tillämpliga på en investering i en befintlig anläggning som endast påverkar energieffektivitet eller på en investering i inrättande av en reservoar eller på en investering som avser vattenåtervinning och som inte påverkar en grund- eller ytvattenförekomst.

Medlemsstaten ska, som villkor för stödberättigande, fastställa procentsatser för potentiella vattenbesparingar och faktisk minskning av vattenanvändningen för att säkerställa en effektiv minskning av den vattenmängd som rinner genom utrustningen, jämfört med nivåerna 2014–2020, och därmed undvika en försämring av miljöambitionerna:

—

Andelen potentiella vattenbesparingar uttryckt i procent ska vara minst 5 % om de tekniska parametrarna för den befintliga anläggningen eller infrastrukturen redan (före investeringen) ger en hög effektivitetsgrad, och minst 25 % om den nuvarande effektiviteten är låg och/eller för investeringar som görs i områden där vattenbesparingar behövs mest för att säkerställa att god vattenstatus uppnås.

—	Den faktiska minskning av vattenanvändningen, hänförbar till investeringen som helhet, ska vara minst 50 % av den potentiella vattenbesparing som möjliggörs av investeringen i den befintliga bevattningsanläggningen eller infrastrukturbeståndsdelen.

—	Sådana vattenbesparingar måste återspegla de behov som anges i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt enligt direktiv 2000/60/EG.

g)	Stöd får beviljas investeringar i användning av återvunnet vatten som alternativ vattenförsörjning endast om tillhandahållandet och användningen av sådant vatten är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 (30).

När det gäller investeringar i syfte att återupprätta jordbrukets produktionspotential efter skador som orsakats av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med naturkatastrofer, djursjukdomar, växtskadegörare eller skyddade djur, får de stödberättigande kostnaderna omfatta de kostnader som uppkommit för återupprättandet av produktionspotentialen upp till den nivå som förelåg innan händelserna inträffade.

När det gäller investeringar i syfte att förebygga skada som orsakas av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med naturkatastrofer, djursjukdomar, växtskadegörare eller skyddade djur, får de stödberättigande kostnaderna omfatta kostnader för specifika förebyggande åtgärder.

7. Andra kostnader än de som avses i punkt 6 a och b som har samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter får inte anses vara stödberättigande kostnader.

Rörelsekapital får inte anses vara en stödberättigande kostnad.

8. Med avseende på bevattning ska stöd betalas ut endast av medlemsstater som i fråga om det avrinningsdistrikt där investeringen äger rum ser till att jordbrukssektorns olika vattenanvändningsverksamheter bidrar till kostnadstäckningen för vattentjänster i överensstämmelse med artikel 9.1 andra stycket första strecksatsen i direktiv 2000/60/EG, i tillämpliga fall med beaktande av kostnadstäckningens sociala, miljömässiga och ekonomiska effekter liksom geografiska och klimatiska förhållanden i den eller de regioner som påverkas.

9. Stöd får inte beviljas för följande:

a)	Köp av stödrätter.

b)	Köp och plantering av ettåriga växter, med undantag för stöd som täcker de kostnader som avses i punkt 6 h.

c)	Dräneringsarbeten.

d)	Köp av djur, med undantag för stöd som täcker de kostnader som avses i punkt 6 h och köp av vakthundar.

e)	Ledningar eller kabeldragning för datanät utanför den privata fastigheten.

10. Det stöd som avses i punkt 1 får inte beviljas i strid med förbud eller restriktioner som fastställs i rådets förordning (EU) nr 1308/2013, även om dessa förbud eller restriktioner endast avser det unionsstöd som föreskrivs i den förordningen.

11. Stödnivån får inte överskrida 65 % av de stödberättigande kostnaderna.

12. Stödnivån får höjas till högst 80 % för följande investeringar:

a)	Investeringar som är kopplade till ett eller flera av de särskilda miljö- och klimatrelaterade mål som avses i punkt 3 e, f och g eller till djurskydd.

b)	Investeringar som görs av unga jordbrukare.

c)	Investeringar i de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna.

13. Den stödnivå som avses i punkt 12 c får höjas till högst 85 % för småbruks investeringar i den mening som avses i artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115.

14. Stödnivån får höjas till högst 100 % för följande investeringar:

a)	Icke-produktiva investeringar som är kopplade till de mål som avses i punkt 3 e, f och g.

Investeringar för återställande av produktionspotential enligt punkt 3 d och investeringar som avser förebyggande och riskreducerande åtgärder avseende skador som orsakas av naturkatastrofer, exceptionella händelser, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof eller skyddade djur.

15. Stödnivån för bevattning enligt punkt 6 f ska begränsas till en eller flera stödnivåer som inte överstiger följande:

a)	80 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i bevattning på gården i enlighet med punkt 6 f iii.

b)	100 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i sådan jordbruksinfrastruktur utanför gården som ska användas till bevattning.

c)	65 % av de stödberättigande kostnaderna för övriga investeringar i bevattning på gården.

Artikel 15

Stöd för arrondering av jordbruksmark

Stöd för arrondering av jordbruksmark ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i kapitel I i denna förordning och beviljas för och begränsas till de rättsliga och administrativa kostnaderna, inklusive lantmäterikostnader, upp till 100 % av de faktiska kostnaderna.

Artikel 16

Stöd för investeringar som rör flyttning av jordbruksbyggnader

1. Stöd till mikroföretag samt små och medelstora företag verksamma inom primär jordbruksproduktion för investeringar som rör flyttning av jordbruksbyggnader ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Flyttningen av jordbruksbyggnaden ska tjäna ett syfte av allmänt intresse.

Det allmänna intresse som åberopas för att motivera att stöd beviljas enligt denna artikel ska anges i den berörda medlemsstatens relevanta bestämmelser.

3. Om flyttningen av en jordbruksbyggnad består av att montera ned, flytta och åter bygga upp befintliga anläggningar ska stödnivån vara begränsad till 100 % av de faktiska kostnaderna för sådan verksamhet.

4. Om flyttningen, utöver den nedmontering, flyttning och återuppbyggnad av befintliga anläggningar som avses i punkt 3, leder till en modernisering av anläggningarna eller till en ökning av produktionskapaciteten, ska de stödnivåer för investeringar som avses i artikel 14.12–14.15 gälla avseende de kostnader som har samband med moderniseringen av anläggningarna eller ökningen av produktionskapaciteten.

Vid tillämpningen av denna punkt ska ett rent ersättande av en befintlig byggnad eller anläggning med en ny, modern byggnad eller anläggning, utan att i grunden förändra produktionens karaktär eller den teknik som används, inte anses ha samband med moderniseringen.

5. Den högsta stödnivån får uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnaderna om flyttningen avser verksamheter som ligger i närheten av landsbygdssamhällen och syftar till att förbättra livskvaliteten eller landsbygdssamhällets miljöprestanda.

Artikel 17

Stöd för investeringar i samband med bearbetning eller saluföring av jordbruksprodukter

1. Stöd för investeringar i samband med bearbetning eller saluföring av jordbruksprodukter ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Investeringen ska avse materiella eller immateriella tillgångar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter eller saluföring av jordbruksprodukter.

3. Investeringar i samband med livsmedelsbaserade biobränslen får inte vara stödberättigande enligt denna artikel.

4. För investeringar som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

5. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

Kostnader för uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom, inbegripet investeringar i passiv intern kabeldragning eller strukturerad kabeldragning för datanät och, vid behov, den kompletterande delen av det passiva nätet på den privata fastigheten utanför byggnaden, varvid förvärvad mark endast är stödberättigande upp till 10 % av de totala stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

b)	Kostnader för inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden för arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier; genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

d)	Utgifter för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar och liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

6. Andra kostnader än de som avses i punkt 5 a och b som har samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter får inte anses vara stödberättigande kostnader.

7. Rörelsekapital får inte anses vara en stödberättigande kostnad.

8. Ledningar eller kabeldragning för datanät utanför den privata fastigheten får inte betraktas som en stödberättigande kostnad.

9. Stöd får inte beviljas för investeringar för att uppfylla gällande unionsnormer.

11. Stödnivån får inte överstiga 65 %, utom i de fall som anges i punkt 12.

12. Stödnivån får höjas till högst 80 % för följande investeringar:

a)	Investeringar som är kopplade till ett eller flera av de särskilda miljö- och klimatrelaterade mål som avses i artikel 14.3 e, f och g eller till förbättringar i fråga om djurens välbefinnande.

b)	Investeringar som görs av unga jordbrukare.

c)	Investeringar i de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna.

Artikel 18

Nyetableringsstöd för unga jordbrukare och nyetableringsstöd för jordbruksverksamhet

1. Nyetableringsstöd till unga jordbrukare och nyetableringsstöd för jordbruksverksamhet ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller de villkor som anges i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska omfatta etablering av jordbruksföretag på landsbygden och diversifiering av jordbrukshushållens inkomster till annan jordbruksverksamhet.

3. Stödet ska endast beviljas unga jordbrukare som bedriver verksamhet i form av mikroföretag och små företag.

4. Om stöd beviljas en ung jordbrukare som etablerar ett jordbruksföretag i form av en juridisk person, ska den unga jordbrukaren utöva effektiv och långsiktig kontroll över den juridiska personen när det gäller beslut som rör ledning, ersättningar och ekonomiska risker. Om flera fysiska personer, inbegripet personer som inte är unga jordbrukare, deltar i den juridiska personens kapital eller i ledningen av den juridiska personen, ska den unga jordbrukaren kunna utöva sådan effektiv och långsiktig kontroll antingen ensam eller tillsammans med andra personer. Om en juridisk person ensamt eller gemensamt kontrolleras av en annan juridisk person, ska dessa krav tillämpas på varje fysisk person som har kontroll över denna andra juridiska person (31).

5. Stödet ska vara villkorat av att en affärsplan lämnas in till den berörda medlemsstatens behöriga myndighet.

6. En stödmottagare som är en ung jordbrukare och inte uppfyller villkoren i artikel 4.6 c i förordning (EU) 2021/2115 ska ändå vara berättigad till stöd för unga jordbrukare, under förutsättning att stödmottagaren åtar sig att förvärva dessa yrkesfärdigheter och yrkeskvalifikationer inom 36 månader från dagen för antagandet av beslutet om beviljande av stöd. Detta åtagande måste ingå i affärsplanen.

7. Stödet ska vara begränsat till 100 000 euro per ung jordbrukare eller per etablering inom jordbruket eller per jordbrukshushåll.

Artikel 19

Nyetableringsstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn

1. Nyetableringsstöd för producentgrupper och producentorganisationer ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Endast producentgrupper eller producentorganisationer som har erkänts officiellt av den berörda medlemsstatens behöriga myndighet ska vara berättigade till stöd.

3. Medlemsstaterna ska anpassa stöd som undantas i enlighet med denna artikel för att ta hänsyn till eventuella ändringar i förordningarna om den gemensamma organisationen av marknaden för jordbruksprodukter.

4. Följande får inte beviljas stöd:

a)	Produktionsorganisationer, produktionsenheter eller produktionsorgan, såsom företag eller kooperativ, vars uppgift det är att förvalta ett eller flera jordbruksföretag och som därför i praktiken är att betrakta som enskilda producenter.

b)	Jordbrukssammanslutningar med verksamhet såsom ömsesidigt stöd, avbytar- och företagsledningstjänster på medlemmarnas jordbruksföretag, men som inte inbegriper en gemensam anpassning av utbudet till marknaden.

c)	Producentgrupper, producentorganisationer eller producentsammanslutningar vilkas syften är oförenliga med artikel 152.1 c, artikel 152.3 eller artikel 156 i förordning (EU) nr 1308/2013.

5. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

a)	Kostnader för hyra av lämpliga lokaler.

b)	Förvärv av kontorsutrustning.

c)	Personalkostnader.

d)	Allmänna omkostnader och juridiska och administrativa kostnader.

e)	Förvärv av datormaskinvara och kostnader för förvärv eller användning av programvara, molnlösningar och liknande.

Om lokaler köps ska de stödberättigande kostnaderna för lokaler begränsas till motsvarande marknadshyror.

6. Stödet ska utbetalas årligen i form av ett schablonbelopp under de första fem åren från den dag då producentgruppen eller producentorganisationen erkändes officiellt av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

Medlemsstaterna får betala ut det sista delbeloppet först efter det att de kontrollerat att åtgärden har genomförts korrekt.

7. Stödet ska vara begränsat till 10 % av producentgruppens eller producentorganisationens årliga saluförda produktion.

8. Stödbeloppet ska vara begränsat till 100 000 euro per år. Stödet ska minskas gradvis.

Artikel 20

Stöd för deltagande i kvalitetssystem för producenter av jordbruksprodukter

1. Följande kategorier av stöd till producenter av jordbruksprodukter och grupper av sådana produkter ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget:

a)	Stöd för ett första deltagande i kvalitetssystem om det uppfyller villkoren i punkterna 2–6 i denna artikel och i kapitel I.

Stöd för kostnaderna för obligatoriska kontrollåtgärder avseende kvalitetssystem som genomförs i enlighet med unionslagstiftning eller nationell lagstiftning av den behöriga myndigheten eller för dennas räkning, om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 4, 6, 7 och 8 i denna artikel och i kapitel I.

c)	Stöd för kostnaderna för marknadsundersökningar, produktutformning och produktdesign och för utarbetande av ansökningar om godkännande inom ramen för kvalitetssystem, om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 6, 7 och 8 i denna artikel och i kapitel I.

2. Det stöd som avses i punkt 1 ska beviljas för följande kvalitetssystem:

Kvalitetssystem som inrättats enligt

i)	del II avdelning II kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) nr 1308/2013 med avseende på vin,

ii)	förordning (EU) nr 1151/2012,

iii)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 (32),

iv)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 (33),

v)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 (34).

Kvalitetssystem, inbegripet system för certifiering av jordbruksföretag, för jordbruksprodukter vilka enligt erkännande från medlemsstaterna uppfyller följande villkor:

Slutproduktens särdrag inom sådana system ska härröra från otvetydiga skyldigheter att garantera något av följande:

—	Särskilda produktegenskaper.

—	Särskilda jordbruks- eller produktionsmetoder.

—	En kvalitet på slutprodukten som är väsentligt högre än vad som krävs enligt handelsnormerna när det gäller folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd, djurskydd eller miljöskydd.

ii)	Systemet ska vara öppet för alla producenter.

iii)	Systemet ska inbegripa bindande specifikationer för slutprodukten och överensstämmelsen med specifikationerna ska kontrolleras av myndigheter eller ett oberoende inspektionsorgan.

iv)	Systemet ska vara överblickbart och säkerställa att jordbruksprodukterna kan spåras.

c)	Frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter som enligt erkännande från den berörda medlemsstaten uppfyller de krav som fastställs i kommissionens meddelande EU:s riktlinjer för bästa metoder när det gäller frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel (35).

3. Det stöd som avses i punkt 1 a ska beviljas producenter av jordbruksprodukter i form av ett årligt stimulansbidrag vars nivå ska fastställas med hänsyn till de fasta kostnader som uppstår till följd av deltagandet i kvalitetssystemen.

4. Det stöd som avses i punkt 1 a och b får inte beviljas för kostnaden för kontroller som utförs av stödmottagaren själv, eller om det i unionslagstiftningen föreskrivs att kostnaden för kontroller ska bekostas av producenter av jordbruksprodukter och grupper av sådana producenter, utan uppgift om den faktiska nivån på avgifterna.

5. Det stöd som avses i punkt 1 a ska beviljas för en period om högst sju år.

6. Stödet ska vara tillgängligt för alla stödberättigade företag i det berörda området enligt objektivt utformade villkor.

7. Det stöd som avses i punkt 1 b och c får inte innebära direktstöd till stödmottagarna.

Det ska betalas ut till det organ som är ansvarigt för kontrollåtgärderna, den som tillhandahåller forskning eller den som tillhandahåller rådgivning.

8. Det stöd som avses i punkt 1 b och c ska vara begränsat till 100 % av de faktiska kostnaderna.

Artikel 21

Stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder

1. Stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stöd ska omfatta yrkesutbildnings- och kompetensutvecklingsåtgärder, inklusive kurser, workshoppar, konferenser och coaching, demonstration, informationsåtgärder och främjande av innovation.

Stöd får också omfatta kortvariga utbytesprogram avseende företagsledning och gårdsbesök inom jordbruket.

Medlemsstaterna ska säkerställa att åtgärder som får stöd enligt denna artikel överensstämmer med den beskrivning i kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket som återfinns i den strategiska GJP-planen.

Stöd för demonstrationsverksamheter får täcka relevanta investeringskostnader.

3. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

a)	Kostnader för att organisera yrkesutbildnings- och kompetensutvecklingsåtgärder, inklusive kurser, workshoppar, konferenser och coaching, demonstration och informationsåtgärder.

b)	Kostnader för resa, inkvartering och dagliga utgifter för deltagarna.

c)	Kostnader för avbytare under deltagarnas frånvaro.

När det gäller demonstrationsprojekt i samband med investeringar:

i)	Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; förvärvad mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

ii)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

iii)

De allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden i och ii, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. Genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden i och ii uppstår.

iv)	Utgifterna för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar och liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

4. De kostnader som avses i punkt 3 d ska vara stödberättigande endast i den utsträckning som de uppstått som en följd av demonstrationsprojektet och under den tid som demonstrationsprojektet pågick.

Endast de avskrivningskostnader som motsvarar demonstrationsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, ska vara stödberättigande.

5. Stöd som avses i punkt 3 a och c får inte innebära direktstöd till stödmottagarna.

Det stöd för kostnaderna för avbytartjänster som avses i punkt 3 c kan betalas ut direkt till den som tillhandahåller dessa tjänster.

6. Organ som tillhandahåller kunskapsutbytes- och informationsåtgärder ska ha lämplig kapacitet i form av kvalificerad personal och regelbunden utbildning för att kunna utföra dessa uppgifter.

De verksamheter som avses i punkt 2 får tillhandahållas av producentgrupper eller andra organisationer, oberoende av deras storlek.

7. Stödet ska vara tillgängligt för alla stödberättigade företag i det berörda området enligt objektivt utformade villkor.

Om de verksamheter som avses i punkt 2 tillhandahålls av producentgrupper och producentorganisationer får medlemskap i sådana grupper eller organisationer inte utgöra ett villkor för att få tillgång till dessa verksamheter.

Icke-medlemmars bidrag till den berörda producentgruppens eller organisationens administrativa kostnader ska begränsas till kostnaderna för tillhandahållandet av de verksamheter som avses i punkt 2.

8. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

För demonstrationsprojekt som avses i punkt 3 d ska det högsta stödbeloppet vara begränsat till 100 000 euro under en period som omfattar tre räkenskapsår.

Artikel 22

Stöd för rådgivningstjänster

1. Stöd för rådgivningstjänster ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska vara utformat för att hjälpa företag verksamma inom jordbrukssektorn och unga jordbrukare att utnyttja rådgivningstjänster.

3. Rådgivningen ska vara kopplad till minst ett specifikt mål som anges i artikel 6 i förordning (EU) 2021/2115 och ska täcka minst ett av följande inslag:

a)	Skyldigheter som följer av de föreskrivna verksamhetskrav och normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115.

Medlemsstaternas krav för genomförandet av direktiv 2000/60/EG, direktiv 92/43/EEG, direktiv 2009/147/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG (36), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 (37), förordning (EU) 2016/2031, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (38), artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (39) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG (40).

c)	Jordbruksmetoder som förhindrar utvecklingen av antimikrobiell resistens enligt vad som avses i meddelandet En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens (41).

d)	Förebyggande och hantering av risker.

e)	Modernisering, förstärkning av konkurrenskraft, sektorsintegration, marknadsorientering och främjande av entreprenörskap och innovation, särskilt för förberedande och genomförande av projekt initierade av en operativ grupp inom EIP.

f)	Digital teknik inom jordbruket i den mening som avses i artikel 114 b i förordning (EU) 2021/2115.

g)	Hållbar hantering av näringsämnen, inbegripet, senast från och med 2024, användning av ett verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk i den mening som avses i artikel 15.4 i förordning (EU) 2021/2115.

h)	Anställningsvillkor och arbetsgivarskyldigheter samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt socialt stöd i jordbrukssamhällen.

i)	Hållbar foderproduktion, bedömning av foder med avseende på näringsinnehåll och fodervärden, dokumentation, planering och kontroll av utfodringen av produktionsdjur på grundval av behov.

4. Rådgivningen får också omfatta andra frågor än de som avses i punkt 3, kopplade till jordbruksföretagets ekonomiska resultat och miljöprestanda, inbegripet konkurrensaspekter. Detta kan inbegripa rådgivning för utveckling av korta leveranskedjor, ekologiskt jordbruk, energibesparing, hållbar energi, energieffektivitet samt produktion och användning av förnybar energi för jordbruket, ökning av den biologiska mångfalden eller den biologiska mångfaldens prestanda och hälsoaspekter av djurhållningen.

5. Detta stöd ska anta formen av en subventionerad tjänst.

6. De organ som utsetts att tillhandahålla rådgivning ska ha lämpliga resurser i form av regelbundet utbildad och kvalificerad personal och erfarenhet av rådgivning samt tillförlitlighet inom de områden där de tillhandahåller rådgivning.

Rådgivning får tillhandahållas av producentgrupper eller andra organisationer, oberoende av deras storlek.

Medlemsstaterna ska se till att tillhandahållaren av rådgivningstjänsten är opartisk och inte har någon intressekonflikt.

7. Stödet ska vara tillgängligt för alla stödberättigade företag i det berörda området enligt objektivt utformade villkor.

Om rådgivningstjänsten tillhandahålls av producentgrupper och producentorganisationer får medlemskap i sådana grupper eller organisationer inte utgöra ett villkor för att få tillgång till tjänsten.

Icke-medlemmars bidrag till den berörda producentgruppens eller organisationens administrativa kostnader ska begränsas till kostnaderna för tillhandahållandet av rådgivningstjänsten.

8. Stödbeloppet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna upp till 25 000 euro (utom de kostnader som anges i punkt 4) per treårsperiod, för rådgivning från tjänsteleverantörer till en enskild stödmottagare som är verksam inom primär jordbruksproduktion.

9. Stödbeloppet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna upp till 200 000 euro (utom de kostnader som anges i punkt 4) per treårsperiod, för rådgivning från tjänsteleverantörer till en enskild stödmottagare som är verksam inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter.

Artikel 23

Stöd för avbytartjänster inom jordbruket

1. Stöd för avbytartjänster inom jordbruket ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska täcka de faktiska kostnaderna för att ersätta en jordbrukare, en fysisk person som är en medlem i jordbrukshushållet eller en anställd under deras frånvaro från arbetet på grund av sjukdom, inbegripet deras barns sjukdom och allvarlig sjukdom hos en sammanboende person som kräver ständig vård, semester, mödraledighet och föräldraledighet, obligatorisk militärtjänst, vid dödsfall eller i fall enligt artikel 21.3 c.

3. Den totala varaktigheten av ersättandet ska vara begränsad till tre månader om året och stödmottagare, med undantag för mödraledighet och föräldraledighet och ersättande under obligatorisk militärtjänst. När det gäller mödraledighet och föräldraledighet, ska varaktigheten av ersättandet vara begränsad till sex månader i vart och ett fall. När det gäller obligatorisk militärtjänst ska varaktigheten av ersättandet vara begränsad till tjänstgöringens varaktighet.

4. Detta stöd ska anta formen av en subventionerad tjänst.

Avbytartjänsten får tillhandahållas av producentgrupper och producentorganisationer, oberoende av deras storlek. I så fall får medlemskap i sådana grupper eller organisationer inte utgöra ett villkor för att få tillgång till tjänsten.

5. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de faktiska kostnaderna.

Artikel 24

Stöd för säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter

1. Stöd för säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska täcka kostnaderna för följande:

a)	Anordnande av och deltagande i tävlingar, mässor och utställningar.

b)	Publikationer avsedda att öka medvetenheten om jordbruksprodukter hos den bredare allmänheten.

3. De publikationer som avses i punkt 2 b får inte hänvisa till något visst företag, varumärke eller ursprung.

Den första strecksatsen ska dock inte gälla hänvisningar till ursprung för jordbruksprodukter som omfattas av följande:

a)	Kvalitetssystem som avses i artikel 20.2 a, förutsatt att hänvisningen exakt motsvarar den som är skyddad av unionen.

b)	Kvalitetssystem som avses i artikel 20.2 b och c, förutsatt att hänvisningen är sekundär i förhållande till budskapet.

4. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader för anordnande av och deltagande i tävlingar, mässor och utställningar:

a)	Deltagaravgifter.

b)	Resekostnader och kostnader för transport av djur och av de produkter som kommer att omfattas av den säljfrämjande åtgärden.

c)	Kostnader för publikationer och webbplatser som tillkännager evenemanget.

d)	Hyra för utställningslokaler och montrar och kostnaderna för att montera och nedmontera dem.

e)	Symboliska priser upp till ett värde av 3 000 euro per pris och vinnare av en tävling.

5. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader för sådana publikationer avsedda att öka medvetenheten om jordbruksprodukter hos den bredare allmänheten:

Kostnader för publikationer i tryckt och elektronisk media och webbplatser samt inslag i elektronisk media, på radio eller tv, som syftar till att lägga fram faktauppgifter om producenter från en viss region eller producenter av en viss jordbruksprodukt, under förutsättning att uppgifterna är neutrala och att alla producenter har samma möjligheter att få vara med i publikationen.

Kostnader för att sprida vetenskaplig kunskap och faktauppgifter om

i)	kvalitetssystem som avses i artikel 20.2 och som är öppna för jordbruksprodukter från andra medlemsstater och tredjeländer,

ii)	generiska jordbruksprodukter och deras fördelar i näringshänseende och förslag på användning av dem.

6. Stödet ska beviljas i någon av följande former:

a)	Som naturaförmån.

b)	På grundval av ersättning för stödmottagarens faktiska kostnader.

c)	När det gäller stöd för symboliska priser, även i kontanter.

Om stödet beviljas som naturaförmån ska stödet anta formen av en subventionerad tjänst.

Säljfrämjande åtgärder får tillhandahållas av producentgrupper eller andra organisationer, oberoende av deras storlek.

Stöd för symboliska priser som avses i punkt 4 e ska betalas ut till leverantören av de säljfrämjande åtgärderna endast om priset verkligen har tilldelats och vid uppvisande av bevis på priset.

7. Stöd för säljfrämjande åtgärder ska vara tillgängligt för alla stödberättigade företag i det berörda området enligt objektivt utformade villkor.

Om den säljfrämjande åtgärden tillhandahålls av producentgrupper och producentorganisationer får medlemskap i sådana grupper eller organisationer inte utgöra ett villkor för deltagande. Icke-medlemmars bidrag till den berörda producentgruppens eller organisationens administrativa avgifter ska begränsas till kostnaden för tillhandahållandet av de säljfrämjande åtgärderna.

8. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 25

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof

1. Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof ska omfattas av följande kumulativa villkor:

a)	Medlemsstatens behöriga myndighet ska formellt ha erkänt händelsens karaktär av allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

b)	Det ska finnas ett direkt orsakssamband mellan den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof och den skada som företaget lidit.

3. Medlemsstaterna får, om lämpligt, på förhand fastställa kriterier på grundval av vilka det formella erkännande som avses i punkt 2 a ska anses beviljas.

4. Stödet ska betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i.

Om stödet betalas till en producentgrupp eller producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.

5. Stödordningar som avser en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof ska inrättas inom tre år och stödet betalas ut inom fyra år från den dag då den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof inträffade.

6. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för den skada som uppstått som en direkt följd av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, såsom denna bedömts av en myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag.

7. Den skada som uppstått på grund av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof ska beräknas för den enskilda stödmottagaren. Stödet får avse följande:

a)	Det inkomstbortfall till följd av fullständig eller delvis förstörelse av jordbruksproduktionen och produktionsmedlen som avses i punkt 8.

b)	Den materiella skada som avses i punkt 9.

8. Inkomstbortfallet ska beräknas genom att

resultatet av multiplikationen av den producerade mängden jordbruksprodukter under det år då den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof inträffade, eller varje påföljande år som påverkas av den fullständiga eller delvisa förstörelsen av produktionsmedlen, med det genomsnittliga försäljningspriset under det året, subtraheras

från

resultatet av multiplikationen av den genomsnittliga årliga producerade mängden jordbruksprodukter under den treårsperiod som föregick den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, eller genomsnittet under tre år inom den femårsperiod som föregick den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas, med det genomsnittliga försäljningspriset.

Om ett mikroföretag eller litet eller medelstort företag grundats inom tre år efter den dag då den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof inträffade, ska hänvisningen till treårsperioden i punkt 8 b förstås som en hänvisning till den kvantitet som producerats och sålts av ett genomsnittligt företag av samma storlek som det sökande, nämligen ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag inom den nationella eller regionala sektor som drabbats av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

Inkomstbortfallet får beräknas antingen på jordbrukets årliga produktionsnivå eller på växtodlings- eller djurnivå.

Det belopp som motsvarar inkomstbortfallet får ökas med andra kostnader som stödmottagaren har haft till följd av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

Det belopp som motsvarar inkomstbortfallet ska minskas med eventuella kostnader som inte uppstått på grund av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

Index får användas vid beräkningen av stödmottagarens jordbruksproduktion, under förutsättning att den beräkningsmetod som används gör det möjligt att fastställa stödmottagarens faktiska förlust under det aktuella året.

9. Den materiella skadan på tillgångar såsom jordbruksbyggnader, utrustning, maskiner, lager och produktionsmedel som orsakats av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof ska beräknas på grundval av den berörda tillgångens reparationskostnad eller ekonomiska värde före den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

Den får inte överstiga de reparationskostnader eller den minskning av det skäliga marknadsvärdet som katastrofen orsakat, det vill säga skillnaden mellan tillgångens värde omedelbart före och omedelbart efter den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

Om stödmottagarens förlust som avses i punkt 8 beräknas på växtodlings- eller djurnivå ska endast den materiella skada som avser den aktuella växtodlingen eller de aktuella djuren beaktas.

10. Stöd ska minskas med minst 50 % om det inte beviljas stödmottagare som har tecknat en försäkring som täcker minst 50 % av deras genomsnittliga årsproduktion eller produktionsrelaterade inkomst och de statistiskt sett oftast förekommande klimatriskerna i den berörda medlemsstat eller region som omfattas av försäkringen.

11. Stödet och varje annan ersättning som erhållits för att kompensera för förlusterna, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar ska begränsas till 80 % av de stödberättigande kostnaderna.

Stödnivån får ökas upp till 90 % i områden med naturliga begränsningar.

Artikel 26

Stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar eller växtskadegörare och stöd för att avhjälpa skador som orsakats av djursjukdomar eller växtskadegörare

1. Stöd för att täcka förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar och växtväxtskadegörare och stöd för att kompensera för förluster orsakade av sådana djursjukdomar eller växtskadegörare ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stöd ska omfattas av följande villkor:

a)	Det ska utbetalas enbart i samband med djursjukdomar eller växtskadegörare för vilka det finns unionsregler eller nationella regler, oavsett om de är fastställda i lagar eller i andra författningar.

Det ska ingå som en del i något av följande:

i)	Ett offentligt program på unionsnivå, nationell nivå eller regional nivå för förebyggande, kontroll eller utrotning av den berörda djursjukdomen eller växtskadegöraren.

ii)	Nödåtgärder som ålagts av medlemsstatens behöriga myndigheter.

iii)	Åtgärder för att utrota eller begränsa spridningen av en växtskadegörare som genomförts i enlighet med artikel 18, artikel 28.1 och 28.2, artikel 29.1 och 29.2 samt artiklarna 30.1 och 33.1 i förordning (EU) 2016/2031.

iv)	Åtgärder för att förebygga, kontrollera och utrota djursjukdomar i enlighet med förordning (EU) 2016/429.

Det program och de åtgärder som avses i led b ska innehålla en beskrivning av de berörda åtgärderna för förebyggande, kontroll eller utrotning.

3. När det gäller djursjukdomar ska stödet beviljas för djursjukdomar som avses i den förteckning över djursjukdomar som avses i artikel 5.1 i förordning (EU) 2016/429, i den förteckning över zoonoser som fastställs i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 (42) eller i den förteckning över djursjukdomar, infektioner och angrepp i OIE:s Terrestrial Code som upprättats av Världsorganisationen för djurhälsa.

4. Stöd får också beviljas för nya sjukdomar som uppfyller kriterierna i artikel 6.2 i förordning (EU) 2016/429.

5. Stödet får inte avse åtgärder vars kostnader enligt unionslagstiftning ska bäras av stödmottagaren, såvida inte kostnaden för sådana åtgärder helt och hållet täcks av obligatoriska avgifter för stödmottagarna.

6. Stödet ska betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i.

Om stödet betalas till en producentgrupp eller producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.

7. Stödordningar som avser en djursjukdom eller en växtskadegörare ska inrättas inom tre år och stödet betalas ut inom fyra år från den dag då kostnaden eller skadan orsakad av djursjukdomen eller växtskadegöraren inträffade.

8. När det gäller åtgärder som rör en djursjukdom, en växtskadegörare eller en invasiv främmande art, i betydelsen invasiv främmande art av unionsbetydelse enligt definitionen i artikel 3.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 (43) och invasiv främmande art av medlemsstatsbetydelse enligt definitionen i artikel 3.4 i förordning (EU) nr 1143/2014, som ännu inte har förekommit (förebyggande åtgärder) ska stödet täcka följande stödberättigande kostnader:

a)	Hälsokontroller.

b)	Analyser, inbegripet in vitro-diagnostik.

c)	Tester och andra undersökningsåtgärder, inbegripet TSE- och BSE-tester.

d)	Inköp, lagring, distribution och insättande av vaccin, mediciner, ämnen för behandling av djur, växtskyddsprodukter och biocidprodukter.

e)	Slakt eller utslaktning av djur eller destruktion av animaliska produkter och växter samt rengöring och desinfektion eller sanering av anläggningen och utrustningen.

f)	Fastställande eller förbättring av biosäkerhetsåtgärder.

9. I fall av kontroll- och utrotningsåtgärder ska stödet täcka följande stödberättigande kostnader:

a)	Tester och andra undersökningsåtgärder i fall av djursjukdomar, inbegripet TSE- och BSE-tester.

b)	Inköp, lagring, insättande och distribution av vaccin, mediciner, ämnen för behandling av djur, växtskyddsprodukter och biocidprodukter.

c)	Slakt eller utslaktning och destruktion av djur och destruktion av produkter knutna till dem, eller destruktion av växter, inbegripet de som dör eller destrueras till följd av vaccinationer eller andra åtgärder som beslutats av de behöriga myndigheterna.

d)	Rengöring, desinficering och sanering av anläggningen och utrustningen på grundval av patogenens eller vektorns epidemiologi och egenskaper.

10. I fall av stöd för att avhjälpa skador orsakade av djursjukdomar eller växtskadegörare ska kompensationen beräknas endast på grundval av följande:

Marknadsvärdet av de djur som har slaktats eller avlivats eller som har dött eller de produkter, knutna till dem, eller de växter som destruerats

i)	till följd av djursjukdomen eller växtskadegöraren,

ii)	som en del av ett offentligt program eller en åtgärd som avses i punkt 2 b.

b)	Inkomstbortfallet till följd av karantäntvång, svårigheter när det gäller återställande av djurbesättningen eller återplantering och obligatoriskt växelbruk som åläggs som en del av ett offentligt program eller en åtgärd som avses i punkt 2 b.

c)	Kostnaderna för utbyte av utrustning som förstörts på uppdrag av medlemsstatens behöriga myndigheter.

Vid tillämpningen av den första strecksatsens led a ska marknadsvärdet fastställas på grundval av värdet av djuren, produkterna eller växterna omedelbart innan varje misstanke om djursjukdomen eller skadegöraren på växter väcktes eller bekräftades.

11. Den ersättning som beräknas i enlighet med punkt 10 ska minskas med

a)	eventuella kostnader som till följd av djursjukdomen eller skadegöraren på växter inte uppstått för stödmottagaren, som stödmottagaren annars skulle ha haft,

b)	eventuella intäkter från försäljning av produkter med anknytning till de djur som slaktats eller avlivats och till de växter som destruerats i förebyggande syfte eller utrotningssyfte på begäran av de behöriga myndigheterna.

12. Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av djursjukdomar eller växtskadegörare ska vara begränsat till kostnader och skador som orsakats av djursjukdomar och växtskadegörare med avseende på vilka den behöriga myndigheten har gjort endera av följande:

a)	Formellt erkänt ett utbrott, med avseende på en djursjukdom.

b)	Formellt erkänt förekomsten, med avseende på växtskadegörare.

13. Stöd avseende de stödberättigande kostnader som anges i punkterna 8 och 9 ska beviljas som naturaförmån och ska betalas ut till den som tillhandahåller åtgärderna för förebyggande, kontroll och utrotning.

Genom undantag från första stycket får stöd avseende de stödberättigande kostnader som avses i följande bestämmelser beviljas direkt till stödmottagaren i form av ersättning för stödmottagarens faktiska kostnader:

a)	Punkt 8 d och e och punkt 9 b, med avseende på djursjukdomar eller växtskadegörare.

b)	Punkterna 8 e och 9 c, med avseende på växtskadegörare och för rengöring och desinfektion av anläggningen och utrustning.

14. Individuellt stöd får inte beviljas om det är fastställt att djursjukdomen eller skadegörarangreppet orsakats avsiktligen eller av oaktsamhet av stödmottagaren.

15. Stödet och varje annan ersättning som stödmottagaren erhållit, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar eller gemensamma fonder, för samma stödberättigande kostnader som de som avses i punkterna 8, 9 och 10 ska begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 27

Stöd till animaliesektorn och stöd för avlivade eller självdöda djur

1. Följande stöd till jordbrukare inom animaliesektorn ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska täcka kostnaderna för

a)	administrativa kostnader i samband med upprättande och förande av stamböcker,

b)	testerna som utförs av eller på uppdrag av tredje man för att fastställa djurens genetiska kvalitet eller avkastning, med undantag för kontroller som utförs av djurens ägare och rutinkontroller av mjölkens kvalitet,

c)	bortskaffande av avlivade eller självdöda djur,

d)	destruering av avlivade eller självdöda djur,

e)	bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur om stödet finansieras via avgifter eller obligatoriska bidrag till finansieringen av destrueringen av sådana avlivade eller självdöda djur, förutsatt att sådana avgifter eller bidrag är begränsade till och direkt påläggs köttsektorn,

f)	kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur om det finns en skyldighet att utföra TSE-tester på djuren i fråga eller i fall av ett utbrott av en djursjukdom som avses i artikel 26.3.

3. Stöd som avses i punkt 2 c, d, e och f ska vara villkorat av att det finns ett enhetligt övervakningsprogram som säkerställer ett säkert bortskaffande av avlivade eller självdöda djur i medlemsstaten.

Stöd för kostnaderna för premier som jordbrukare betalar för försäkring som täcker kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur som avses i punkt 2 e i denna artikel ska iaktta de villkor som anges i artikel 28.2.

4. Stödet ska tillhandahållas som naturaförmån och får inte innebära direktstöd till stödmottagarna.

För att underlätta administrationen av det stöd som avses i punkt 2 c, d, e och f får stödet betalas ut till ekonomiska aktörer eller organ som uppfyller följande villkor:

a)	De är verksamma i produktionsled efter de företag som är verksamma inom animaliesektorn.

b)	De tillhandahåller tjänster som har samband med bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur.

5. Stödnivån ska vara begränsad till

a)	70 % av kostnaderna för tester som avses i punkt 2 b,

b)	75 % av kostnaderna i samband med den destruering som avses i punkt 2.

c)	100 % av kostnaderna för administrativa kostnader, avlägsnande, destruering och försäkringspremie i samband med avlägsnande som avses i punkt 2 a, d, e och f.

Artikel 28

Stöd för betalning av försäkringspremier och ekonomiska bidrag till gemensamma fonder

1. Stöd för betalning av försäkringspremier och ekonomiska bidrag till gemensamma fonder ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stöd för betalning av försäkringspremier får inte

a)	utgöra ett hinder för den inre marknaden för försäkringstjänster,

b)	vara begränsat till försäkringar som tillhandahålls av ett enda försäkringsföretag eller en enda grupp av försäkringsföretag,

c)	ges på villkor att försäkringsavtalet ska ingås med ett företag som är etablerat i den berörda medlemsstaten.

3. Försäkringen ska vara avsedd att täcka förluster orsakade av något av följande:

a)	Naturkatastrofer.

b)	En allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof och andra allvarliga klimathändelser.

c)	Djursjukdomar, växtskadegörare eller skyddade djur.

d)	Ersättningar för försäkringspremier för försäkringar som täcker kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur.

4. Försäkringen

a)	får endast ersätta kostnaden för de förluster som avses i punkt 3,

b)	får inte vara kopplad till krav på eller specificering av typ eller volym av framtida jordbruksproduktion.

5. Medlemsstaterna får begränsa den andel av försäkringspremien som är stödberättigande genom att tillämpa lämpliga stödtak.

6. Den berörda gemensamma fonden ska uppfylla följande kumulativa villkor:

a)	vara godkänd av den behöriga myndigheten i medlemsstaten i enlighet med nationell rätt,

b)	ha en klar och tydlig strategi för inbetalningar till och uttag från fonden,

c)	ha tydliga regler om fördelning av ansvar för eventuella skulder.

7. Medlemsstaterna ska fastställa regler för inrättande och förvaltning av de gemensamma fonderna, särskilt regler för beviljande av ersättning och för förvaltning och övervakning av efterlevnaden av dessa regler. Medlemsstaterna ska se till att det i fondarrangemangen föreskrivs sanktioner vid försummelse från stödmottagarens sida.

8. Stödnivån ska vara begränsad till 70 % av kostnaderna för försäkringspremien eller det ekonomiska bidraget till en gemensam fond.

Artikel 29

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av skyddade djur

1. Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av skyddade djur ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Medlemsstaten ska fastställa ett direkt orsakssamband, i enlighet med punkt 5, mellan den skada som lidits och det skyddade djurets beteende.

3. Stödet ska betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i. Om stödet betalas till en producentgrupp och producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.

4. Stödordningen ska inrättas inom tre år och stödet betalas ut inom fyra år från den dag då skadehändelsen inträffade.

5. De stödberättigande kostnaderna ska vara de kostnader som uppkommit som en direkt följd av den händelse som orsakade skadan, såsom denna bedömts av en offentlig myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag.

De stödberättigande kostnaderna får omfatta följande:

a)	Djur som dödats eller växter som förstörts: de stödberättigande kostnaderna baseras på marknadsvärdet för de djur som dödats eller de växter som förstörts av de skyddade djuren.

b)	Indirekta kostnader: veterinärkostnader till följd av behandling av skadade djur och arbetskostnader i samband med sökandet efter saknade djur, inkomstbortfall på grund av lägre produktionsresultat till följd av angrepp från skyddade djur.

Materiell skada på följande tillgångar: jordbruksbyggnader, jordbruksmaskiner och jordbruksmaskiner samt lager. Beräkningen av de materiella skadorna ska baseras på den berörda tillgångens reparationskostnad eller ekonomiska värde före den händelse som orsakade skadan. Den får inte överstiga den reparationskostnad eller den minskning av det skäliga marknadsvärde som den händelse som orsakade skadan gett upphov till, det vill säga skillnaden mellan tillgångens värde omedelbart före och omedelbart efter händelsen.

6. Skadan ska beräknas för den enskilda stödmottagaren.

Beloppet ska minskas med eventuella kostnader som till följd av den händelse som orsakade skadan inte uppstått, som stödmottagaren annars skulle ha haft.

7. Medlemsstatens behöriga myndigheter ska kräva en minsta ansträngning av stödmottagarna för att minska risken för snedvridning av konkurrensen och ge incitament att minimera risken. Denna ansträngning ska bestå av förebyggande åtgärder, såsom säkerhetsstängsel där så är möjligt, eller vakthundar på boskap, som står i proportion till risken för skador orsakade av skyddade djur i det berörda området, såvida inte sådana åtgärder inte rimligen är möjliga. Denna punkt ska inte tillämpas på det första angreppet från ett skyddat djur i ett visst område.

8. Stöd enligt denna artikel ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

9. Stödet och varje annan ersättning som stödmottagaren erhållit för att avhjälpa skadan, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar för den skada för vilken stöd ges, ska begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 30

Stöd för bevarande av genetiska resurser inom jordbruket

1. Stöd för bevarande av genetiska resurser inom jordbruket, kopplat till åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. I denna artikel gäller följande definitioner:

in situ-bevarande: bevarande av genetiskt material i ekosystem och naturliga livsmiljöer och underhåll och återställande av livskraftiga populationer av arter eller förvildade arter i deras naturliga miljö, och, i fråga om raser av tamdjur eller sorter av odlade växter, i den jordbruksmiljö där de har utvecklat sina särskiljande egenskaper,

b)	bevarande på jordbruk: bevarande och utveckling in situ på jordbruksföretaget,

c)	ex situ-bevarande: bevarande av genetiskt material för jordbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön,

d)	ex situ-samling: samling av genetiskt material för jordbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön.

3. Åtaganden att föda upp lokala raser som riskerar att försvinna från djurhållningen eller att bevara växtgenetiska resurser som hotas av genetisk utarmning ska omfatta något av följande:

a)	Uppfödning av produktionsdjur av lokala utrotningshotade raser.

b)	Bevarande av växtgenetiska resurser som är naturligt anpassade till de lokala och regionala förhållandena och som hotas av genetisk utarmning.

4. Lokala raser ska anses som utrotningshotade om de villkor som anges i artikel 2.24 i förordning (EU) 2016/1012 är uppfyllda och om dessa villkor också beskrivs och ingår i den information som ska lämnas till kommissionen i enlighet med artikel 9.1 i denna förordning.

5. Följande produktionsdjur kan komma i fråga för stöd: nötboskap, får, getter, hästdjur, svin, fåglar, kaniner och bin.

6. Växtgenetiska resurser ska anses vara i riskzonen för genetisk utarmning på villkor att tillräckliga bevis för genetisk utarmning, baserade på vetenskapliga rön eller indikatorer för att nationella sorter eller ursprungliga lokala sorter, eller deras populationsdiversitet, minskar, samt i förekommande fall, för förändringar i de lokalt dominerande jordbruksmetoderna, beskrivs och ingår i den information som ska offentliggöras i enlighet med artikel 9.1 b.

7. Stödet ska täcka kostnaderna för följande:

a)	Riktade insatser: insatser för att främja bevarande, karakterisering, insamling och utnyttjande av genetiska resurser i jordbruket in situ och ex situ, inbegripet webbaserade förteckningar över genetiska resurser som för närvarande bevaras in situ, samt ex situ-samlingar och databaser.

b)	Samordnade insatser: insatser för att främja utbyte av information för bevarande, karakterisering, insamling och utnyttjande av genetiska resurser i unionens jordbruk bland behöriga organisationer i medlemsstaterna.

c)	Kompletterande insatser: information, informationsspridning och rådgivande verksamhet som omfattar icke-statliga organisationer och andra berörda intressenter samt utbildning och utarbetande av tekniska rapporter.

8. Stödet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 31

Stöd för åtaganden om djurens välbefinnande

1. Stöd för åtaganden om djurens välbefinnande ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska beviljas företag som frivilligt förbinder sig att genomföra insatser som består av ett eller flera av de åtaganden om djurens välbefinnande som avses i punkt 7.

3. Medlemsstaterna ska endast bevilja stöd för åtaganden som går utöver de tillämpliga obligatoriska normer som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115 och andra tillämpliga obligatoriska krav som fastställs i nationell lagstiftning och unionslagstiftning.

4. Stöd enligt denna artikel ska endast beviljas för åtaganden som skiljer sig från åtaganden för vilka stöd beviljas enligt artikel 31 i förordning (EU) 2021/2115.

5. Alla obligatoriska normer och krav som avses i punkterna 3 och 4 ska fastställas och beskrivas i den nationella rättsliga grunden.

6. Om nationell lagstiftning föreskriver nya krav som går utöver de motsvarande minimikraven i unionsrätten, får stöd beviljas för åtaganden som bidrar till uppfyllandet av dessa krav under högst 24 månader från och med den dag då de blir obligatoriska för jordbruksföretaget.

7. För att vara stödberättigande ska åtaganden om djurens välbefinnande innebära strängare normer för produktionsmetoder på något av följande områden:

a)	Vatten, foder och omvårdnad i enlighet med djurens naturliga behov.

b)	Inhysningsförhållanden som förbättrar djurens komfort och deras rörelsefrihet, såsom ökat utrymme, golvytor, naturligt ljus, mikroklimatkontroll samt inhysningsförhållanden såsom fri grisning eller grupphållning, beroende på djurens naturliga behov.

c)	Förhållanden som gör det möjligt att uttrycka naturligt beteende, såsom berikning av livsmiljön eller sen avvänjning.

d)	Tillträde till utomhusytor och bete.

e)	Praxis som ökar djurens robusthet och livslängd, däribland raser som växer långsammare.

f)	Praxis som förhindrar stympning eller kastrering av djur. I särskilda fall när stympning eller kastrering av djur anses nödvändigt ska bedövning, smärtlindring och antiinflammatoriska läkemedel eller immunokastrering användas.

g)	Sanitära åtgärder för att förebygga icke överförbara sjukdomar som inte kräver användning av medicinska substanser, såsom vacciner, insekticider eller antiparasitära medel.

8. Åtagandena om djurens välbefinnande ska göras för en period om ett till sju år. Om det är nödvändigt för att uppnå eller bibehålla vissa vinster för djuren välbefinnande får medlemsstaterna besluta om en längre period för särskilda typer av åtaganden, vilket inbegriper möjligheten att bevilja förlängning med ett år i taget efter det att den inledande perioden har avslutats.

9. Förlängning av kontrakt om åtaganden kan också ske automatiskt, om detaljerna för förlängningen anges i kontraktet. Medlemsstaterna ska utforma mekanismen för förlängning av åtagandena om djurens välbefinnande i enlighet med relevanta nationella regler. Denna mekanism ska beskrivas i den nationella rättsliga grunden. Förlängningen ska alltid omfattas av de villkor som anges i denna artikel.

10. Medlemsstaterna ska se till att de företag som genomför insatser inom ramen för denna artikel har tillgång till lämplig kunskap och den information som krävs för att genomföra åtgärderna, och att passande utbildning görs tillgänglig för dem som så behöver, liksom tillgång till expertis för att hjälpa jordbrukare som åtar sig att ändra sina produktionssystem.

11. För åtaganden som görs i enlighet med denna artikel ska medlemsstaten införa en översynsklausul för att säkerställa att de anpassas i fall av ändringar av de berörda obligatoriska krav och normer som avses i punkterna 3 och 7.

12. Stödet ska beviljas på årsbasis för att kompensera för samtliga eller delar av merkostnader och inkomstbortfall som uppstått till följd av åtagandena om djurens välbefinnande.

13. Stödet ska vara begränsat till 100 % av de kostnader som avses i punkt 12 och får inte överstiga 500 euro per djurenhet.

Artikel 32

Stöd för samarbete inom jordbrukssektorn

1. Stöd för samarbete inom jordbrukssektorn ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stöd ska endast beviljas för att främja samarbete som bidrar till att uppnå ett eller flera av de mål som anges i artikel 6.1 och 6.2 i förordning (EU) 2021/2115.

3. De former av samarbete som omfattas av denna artikel ska inbegripa minst två aktörer, oavsett om de är verksamma inom jordbrukssektorn eller inte, men med det ska vara ett villkor att samarbetet huvudsakligen gynnar jordbrukssektorn.

4. Följande former av samarbete ska vara stödberättigande:

a)	Samarbete mellan olika företag inom jordbrukssektorn, livsmedelskedjan och andra aktörer som är verksamma inom jordbrukssektorn, inbegripet producentgrupper, kooperativ och branschorganisationer, som bidrar till att uppnå målen och prioriteringarna för landsbygdsutvecklingspolitiken.

b)	Skapande av kluster och nätverk.

c)	Överlåtelse av jordbruksföretag, särskilt för generationsskifte på gårdsnivå (stöd ska endast beviljas jordbrukare som vid insatsens slut har uppnått eller kommer att ha uppnått den pensionsålder som fastställts av den berörda medlemsstaten i enlighet med dess nationella lagstiftning).

5. Stödet får inte beviljas för samarbete som endast omfattar forskningsorgan.

6. Stödet får beviljas för samarbete som avser följande verksamheter:

a)	Pilotprojekt.

b)	Utveckling av nya produkter, metoder, processer och tekniker inom jordbrukssektorn och livsmedelssektorn, förutsatt att det är fråga om jordbruksprodukter.

c)	Samarbete mellan små aktörer inom jordbrukssektorn för att utveckla gemensamma arbetsprocesser och dela anläggningar och resurser.

d)	Horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan för att inrätta och utveckla korta leveranskedjor och lokala marknader.

e)	Främjande åtgärder i ett lokalt sammanhang som rör utvecklingen av korta leveranskedjor och lokala marknader.

f)	Kollektiva åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

g)	Gemensamma angreppssätt när det gäller miljöprojekt och pågående miljöarbete, inbegripet effektiv vattenförvaltning, användning av förnybar energi (44) och bevarande av odlingslandskap.

h)	Horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan inom hållbart tillhandahållande av biomassa för användning i livsmedel om resultatet är en jordbruksprodukt och energiproduktion för egen konsumtion.

i)	Genomförande, särskilt genom andra grupper av offentliga och privata partner än de som avses i artikel 31.2 b i förordning (EU) 2021/1060, av andra lokala utvecklingsstrategier än de som avses i artikel 32 i förordning (EU) 2021/1060.

7. Stöd ska endast beviljas för nya samarbetsformer, även befintliga sådana, om en ny verksamhet inleds.

8. Stöd för att inrätta och utveckla korta leveranskedjor som avses i punkt 6 d och e får endast omfatta leveranskedjor som inbegriper högst en mellanhand mellan jordbrukare och konsument.

9. Stöd enligt denna artikel ska vara förenligt med artiklarna 206–210a i förordning (EU) nr 1308/2013.

10. Insatser som består av investeringar ska vara förenliga med de regler och krav som fastställs i den tillämpliga artikeln om investeringsstöd i denna förordning samt artikel 4 om tröskelvärden för anmälan.

11. Följande kostnader ska vara stödberättigande i den mån de avser jordbruksverksamhet:

a)	Kostnaderna för förberedande stöd, kapacitetsuppbyggnad, utbildning och nätverksbyggande i syfte att förbereda och genomföra ett samarbetsprojekt.

b)	Kostnaderna för studier av det berörda området och genomförbarhetsstudier och för upprättande av en affärsplan eller annan lokal utvecklingsstrategi än den som avses i artikel 32 i förordning (EU) 2021/1060.

c)	De löpande kostnaderna för samarbetet.

d)	Kostnaderna för de insatser som ska genomföras, inbegripet kostnader för ledningsfunktioner.

e)	Kostnaderna för säljfrämjande verksamhet.

12. Stödet ska vara begränsat till högst sju år.

13. Stödet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

14. Vad gäller de insatser som avses i punkt 11 d, vilka består av investeringar, ska stödet vara begränsat till de högsta stödnivåerna för investeringsstöd, på det sätt som anges i den berörda artikeln om investeringsstöd.

Avsnitt 2

Stöd till miljöskydd i jordbruket

Artikel 33

Stöd för nackdelar i samband med Natura 2000-områden

1. Stöd för nackdelar i samband med jordbruksmark inom Natura 2000 ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska beviljas på årsbasis per hektar jordbruksmark i syfte att kompensera stödmottagarna för merkostnader och inkomstbortfall till följd av nackdelar på den jordbruksmark som direkt påverkas av genomförandet av direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG.

3. Stöd får endast beviljas i förhållande till nackdelar som uppstår till följd av krav som går utöver de relevanta normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC-normer) som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115 samt de villkor som fastställs för underhåll av jordbruksarealen i enlighet med artikel 4.1 a i förordning (EU) 2021/2115.

4. Stöd ska endast betalas ut för följande jordbruksmark:

a)	Jordbruksmark inom Natura 2000.

b)	Andra avgränsade naturskyddsområden med miljöbegränsningar för jordbruket som bidrar till genomförandet av artikel 10 i direktiv 92/43/EEG. Dessa områden får inte överskrida 5 % av de utsedda Natura 2000-områden som omfattas av den strategiska GJP-planen.

5. Stödnivån ska vara högst 100 % av de kostnader som avses i punkt 2 och får inte överstiga 500 euro per hektar och år under den inledande perioden om högst fem år och därefter får det inte överstiga 200 euro per hektar och år.

Artikel 34

Stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk

1. Stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet får beviljas alla företag och grupper av sådana företag som frivilligt förbinder sig att genomföra åtgärder som består av ett eller flera av de åtaganden som avses i punkt 1 i syfte att bevara och främja nödvändiga förändringar av jordbruksmetoder som bidrar positivt till miljön och klimatet.

3. Medlemsstaterna ska endast bevilja stöd för åtaganden som går utöver

a)	tillämpliga föreskrivna verksamhetskrav och de normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115,

b)	de tillämpliga minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel, djurskydd liksom också andra tillämpliga obligatoriska krav som fastställs i nationell rätt och unionsrätten,

c)	de villkor som fastställts för underhållet av jordbruksareal i enlighet med artikel 4.2 b i förordning (EU) 2021/2115.

4. Alla obligatoriska normer och krav som avses i punkt 3 ska fastställas och beskrivas i den nationella rättsliga grunden.

5. För åtaganden som avses i punkt 3 b får stöd beviljas för åtaganden som bidrar till uppfyllandet av dessa krav under högst 24 månader från och med den dag då de blir obligatoriska för jordbruksföretaget, om nationell lagstiftning föreskriver nya krav som går utöver motsvarande minimikrav i unionsrätten.

6. Medlemsstaterna ska säkerställa att de företag som får stöd inom ramen för denna åtgärd har tillgång till lämplig kunskap och den information som krävs för att genomföra åtgärderna, och att passande utbildning görs tillgänglig för dem som så behöver, liksom tillgång till expertis för att hjälpa jordbrukare som åtar sig att ändra sina produktionssystem.

7. Åtaganden inom ramen för denna artikel ska göras för en period om fem till sju år. Om det är nödvändigt för att uppnå eller bibehålla de eftersträvade miljövinsterna får medlemsstaterna dock besluta om en längre period för särskilda typer av åtaganden, vilket inbegriper möjligheten att bevilja förlängning med ett år i taget efter det att den inledande perioden har avslutats. För åtaganden om bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser, för nya åtaganden som följer direkt på det åtagande som gjorts under den inledande perioden eller i andra vederbörligen motiverade fall, får medlemsstaterna fastställa en kortare period om minst ett år.

8. Stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk till andra stödmottagare än företag som är verksamma inom jordbrukssektorn får beviljas enligt avsnitt 7.

9. Åtaganden om att extensifiera djurproduktionen ska uppfylla minst följande villkor:

a)	Jordbruksföretagets hela betesmark ska förvaltas och underhållas så att överbetning och underutnyttjande undviks.

b)	Djurtätheten ska fastställas på grundval av det totala antalet djur som betar på jordbruksföretaget eller, om ett åtagande avser att minska urlakningen av gödningsämnen, på grundval av det totala antal djur som hålls på jordbruksföretaget och som är relevanta för åtagandet i fråga.

10. Stödet får omfatta gemensamma ordningar och resultatbaserade stödordningar, såsom ordningar för kolinlagrande jordbruk för att uppmuntra jordbrukarna att få till stånd en väsentlig höjning av miljökvaliteten i större skala och på ett mätbart sätt. Resultatbaserade ordningar för kolinlagrande jordbruk ska säkerställa att kvalitetskriterierna avseende kvantifiering, additionalitet, långsiktig lagring och hållbarhet uppfylls, även med beaktande av meddelandet om återställande av hållbara kretslopp för kol när det (45) gäller certifiering av koldioxidupptag.

12. Stödet ska beviljas på årsbasis för att kompensera för samtliga eller delar av merkostnader och inkomstbortfall som uppstått till följd av åtagandena om miljö- och klimatvänligt jordbruk.

13. Stöd enligt denna artikel får inte beviljas för åtaganden som omfattas av artikel 35.

14. Stödet ska betalas per hektar.

15. Stödet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna och får inte överstiga 600 euro per hektar och år för ettåriga grödor, 900 euro per hektar och år för specialiserade fleråriga grödor och 450 euro per hektar och år för annan markanvändning.

Artikel 35

Stöd för ekologiskt jordbruk

1. Stöd för ekologiskt jordbruk ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stöd får beviljas alla företag eller grupper av företag som frivilligt förbinder sig att övergå till eller bibehålla ekologiska odlingsmetoder enligt definitionen i rådets förordning (EU) 2018/848.

3. Medlemsstaterna ska endast bevilja stöd för åtaganden som går utöver

a)	tillämpliga föreskrivna verksamhetskrav och de normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115,

b)	de tillämpliga minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel, djurskydd och andra tillämpliga obligatoriska krav som fastställs i nationell rätt och unionsrätten,

c)	de villkor som fastställts för upprätthållandet av jordbruksarealen i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EU) 2021/2115.

4. Alla sådana obligatoriska normer och krav ska fastställas och beskrivas i den nationella rättsliga grunden.

6. De åtaganden som avses i punkt 3 ska genomföras under en inledande period om fem till sju år. Medlemsstaterna får besluta om en längre period, vilket inbegriper beviljande av en förlängning med ett år i taget efter det att den inledande perioden har avslutats för att uppnå eller bibehålla vissa eftersträvade miljövinster. Om stöd beviljas för övergång till ekologiskt jordbruk får medlemsstaterna fastställa en kortare period om minst ett år. Med avseende på nya åtaganden som rör bibehållande och som följer direkt på de åtaganden som fullgjorts under den inledande perioden får medlemsstaterna fastställa en kortare period om minst ett år.

7. Medlemsstaterna ska se till att de företag som genomför insatser inom ramen för denna artikel har tillgång till lämplig kunskap och den information som krävs för att genomföra åtgärderna, och att passande utbildning görs tillgänglig för dem som så behöver, liksom tillgång till expertis för att hjälpa jordbrukare som åtar sig att ändra sina produktionssystem.

8. För åtaganden som görs i enlighet med denna artikel ska medlemsstaten införa en översynsklausul för att säkerställa att de anpassas i fall av ändringar av de berörda obligatoriska krav, normer och villkor som avses i punkt 3.

9. Stödet ska beviljas på årsbasis för att kompensera för alla eller delar av de merkostnader och allt eller delar av det inkomstbortfall som uppstått till följd av åtagandena. Stöd enligt denna artikel får inte beviljas för åtaganden som omfattas av artikel 34 eller för kostnader som omfattas av artikel 20.

10. Stöd för investeringar i primärproduktion samt bearbetning och saluföring av ekologiska produkter ska omfattas av bestämmelserna i artiklarna 14 och 17.

11. Stödet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna och får inte överstiga 600 euro per hektar och år för ettåriga grödor, 900 euro per hektar och år för specialiserade fleråriga grödor och 450 euro per hektar och år för annan markanvändning.

Avsnitt 3

Stöd för investeringar till förmån för bevarande av kultur- och naturarv

Artikel 36

Stöd för investeringar till förmån för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag eller i skogar

1. Stöd för investeringar i syfte att bevara kultur- och naturarv på jordbruksföretag eller i skogar ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller de relevanta villkoren i punkterna i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stöd får beviljas för investeringar som syftar till bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag eller i skogar.

3. Stödet ska beviljas för bevarande av kultur- och naturarv i form av naturlandskap och byggnader som formellt har erkänts som kultur- eller naturarv av den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter.

4. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader avsedda att bevara kultur- och naturarv:

a)	Kostnader för investeringar i materiella tillgångar.

b)	Anläggningsarbeten.

5. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

6. Stöd för anläggningsarbeten ska vara begränsat till 10 000 euro årligen.

Avsnitt 4

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn

Artikel 37

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn

1. Stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 b i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stöd ska omfattas av följande villkor:

a)	Det får endast betalas ut om medlemsstatens behöriga myndighet formellt har erkänt händelsens karaktär av naturkatastrof.

b)	Det finns ett direkt orsakssamband mellan naturkatastrofen och den skada som företaget lidit.

3. Stödet ska betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i.

Om stödet betalas till en producentgrupp eller producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.

4. Stödordningar som avser en naturkatastrof ska inrättas inom tre år och stödet betalas ut inom fyra år från den dag då naturkatastrofen inträffade.

5. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för den skada som uppstått som en direkt följd av naturkatastrofen, såsom denna bedömts antingen av en myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag.

6. Den skada som uppstått till följd av naturkatastrofen ska beräknas för den enskilda stödmottagaren.

7. Stödet får avse följande:

a)	Det inkomstbortfall till följd av fullständig eller delvis förstörelse av jordbruksproduktionen och produktionsmedlen som avses i punkt 8.

b)	Materiell skada i den mening som avses i punkt 9.

8. Inkomstbortfallet ska beräknas genom att

resultatet av multiplikationen av den producerade mängden jordbruksprodukter under det år då naturkatastrofen inträffade, eller varje påföljande år som påverkas av den fullständiga eller delvisa förstörelsen av produktionsmedlen, med det genomsnittliga försäljningspriset under det året, subtraheras

från

resultatet av multiplikationen av den genomsnittliga årliga producerade mängden jordbruksprodukter under den treårsperiod som föregick naturkatastrofen eller genomsnittet under tre år inom den femårsperiod som föregick naturkatastrofen, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas, med det genomsnittliga försäljningspriset.

Om ett mikroföretag eller litet eller medelstort företag grundats inom tre år efter den dag då naturkatastrofen inträffade, ska hänvisningen till treårsperioden i punkt 8 b förstås som en hänvisning till den kvantitet som producerats och sålts av ett genomsnittligt företag av samma storlek som det sökande, nämligen ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag inom den nationella eller regionala sektor som drabbats naturkatastrofen.

Inkomstbortfallet får beräknas antingen på jordbrukets årliga produktionsnivå eller på växtodlings- eller djurnivå.

Detta belopp får ökas med andra kostnader med direkt koppling till naturkatastrofen som stödmottagaren ådragit sig.

Beloppet ska minskas med eventuella kostnader som till följd av naturkatastrofen inte uppstått.

Index får användas vid beräkningen av stödmottagarens årsproduktion, under förutsättning att den beräkningsmetod som används gör det möjligt att fastställa stödmottagarens faktiska förlust under det aktuella året.

9. Den materiella skadan på tillgångar såsom jordbruksbyggnader, utrustning, maskiner, lager och produktionsmedel som orsakats av en naturkatastrof ska beräknas på grundval av den berörda tillgångens reparationskostnad eller ekonomiska värde omedelbart före katastrofen.

10. Stödet och andra betalningar som erhållits för att kompensera för förlusterna, inbegripet ersättningar från försäkringar, ska begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Avsnitt 5

Stöd till forskning, utveckling och innovation

Artikel 38

Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorerna

1. Stöd för forsknings- och utvecklingsprojekt inom jordbruks- och skogsbrukssektorerna och deras undersektorer ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Det understödda projektet ska vara av allmänt intresse för alla företag som är verksamma inom de berörda sektorer eller delsektorer som avses i punkt 1.

3. Före dagen för inledandet av det understödda projektet ska följande information offentliggöras på en allmänt tillgänglig webbplats på nationell eller regional nivå:

a)	Information om att det understödda projektet ska genomföras.

b)	Målen för det understödda projektet.

c)	Ett ungefärligt datum för offentliggörande av de förväntade resultaten av det understödda projektet.

d)	Upplysningar webbplats där de förväntade resultaten av det understödda projektet kommer att offentliggöras.

e)	Upplysningar om att resultaten av det understödda projektet kommer att vara kostnadsfritt tillgängliga för alla företag som är verksamma i den berörda sektorn eller delsektorn.

4. Resultatet av det understödda projektet ska göras tillgängligt på en allmänt tillgänglig webbplats från och med projektets slutdatum eller från och med den dag då eventuella uppgifter om dessa resultat ges till medlemmar i en viss organisation, beroende på vilket som infaller först. Resultaten ska hållas tillgängliga på internet i minst fem år från och med det understödda projektets slutdatum.

5. Stödet ska beviljas direkt till organisationen för forskning och/eller kunskapsspridning.

6. Stödet får inte medföra att företag verksamma inom jordbruks- eller skogssektorn får stöd som är baserat på priset på jordbruks- eller skogsprodukter.

7. De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:

a)	Personalkostnader för forskare, tekniker och annan stödpersonal i den omfattning som de arbetar med projektet.

Kostnader för instrument, utrustning i den utsträckning och under den tid de tas i anspråk för projektet. Om instrumenten och utrustningen inte används under projektets hela livscykel anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande.

Kostnader för byggnader och mark i den utsträckning och under den tid som de används för projektet och på följande villkor:

i)	När det gäller byggnader anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande.

ii)	Med avseende på mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande.

d)	Kostnader för kontraktsforskning, kunnande och patent, som har köpts eller hyrts in från utomstående källor på marknadsvillkor samt kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster som används uteslutande för forskningsverksamheten.

e)	Ytterligare omkostnader och andra driftskostnader, inklusive kostnader för material, insatsvaror och liknande produkter, som uppkommit som en direkt följd av det understödda projektet.

8. Om en organisation för forskning och/eller kunskapsspridning även bedriver ekonomisk verksamhet ska finansieringen, kostnaderna och intäkterna av den ekonomiska verksamheten redovisas separat.

9. Företag som kan utöva inflytande på organisationen för forskning och/eller kunskapsspridning, till exempel i sin egenskap av aktieägare eller delägare, får inte ges företräde till företagets forskningskapacitet eller till de resultat som det uppnår.

10. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 39

Stöd för kostnader som uppstår för företag som deltar i projekt initierade av en operativ grupp inom EIP

1. Stöd för kostnader som uppstår för företag som deltar i projekt initierade av en operativ grupp inom EIP vilka omfattas av artikel 127 i förordning (EU) 2021/2115 ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Följande kostnader ska vara stödberättigande vid projekt initierade av en operativ grupp inom EIP:

a)	Kostnaderna för förberedande stöd, kapacitetsuppbyggnad, utbildning och nätverksbyggande i syfte att förbereda och genomföra ett projekt initierat av en operativ grupp inom EIP.

b)	Genomförande av godkända insatser.

c)	Förberedelser inför och genomförande av gruppens samarbetsverksamhet.

d)	Driftskostnader som är kopplade till förvaltningen av genomförandet av ett projekt initierat av en operativ grupp inom EIP.

e)	Ledningsfunktioner inom EIP för att underlätta utbyte mellan berörda parter för att ge information, främja projekten samt bistå potentiella stödmottagare i syfte att utveckla insatser och utarbeta ansökningar.

3. Stödnivån får inte överskrida de högsta stödnivåer som anges för varje typ av insats i förordning (EU) 2021/2115.

Artikel 40

Begränsade stödbelopp till företag som drar nytta av projekt initierade av en operativ grupp inom EIP

1. Stöd till företag som deltar i eller drar nytta av projekt initierade av en operativ grupp inom EIP enligt vad som avses i artikel 39.1 i den här förordningen ska vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Det totala stödbelopp som beviljas per projekt som initierats av en operativ grupp inom EIP får inte överstiga 500 000 euro.

Avsnitt 6

Stöd till förmån för skogsbruk

Artikel 41

Stöd för beskogning och skapande av skogsmark

1. Stöd för beskogning och skapande av skogsmark ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stöd för beskogning och skapande av skogsmark ska täcka etableringskostnaderna och ett årligt bidrag per hektar.

Stödet för beskogning och skapande av skogsmark får omfatta investeringsinsatser.

3. Stöd för beskogning och skapande av skogsmark med anknytning till investeringsinsatser ska omfatta följande stödberättigande kostnader:

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; förvärv av mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen med undantag för markförvärv om stödet beviljas inom ramen för den strategiska GJP-planen.

b)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. Genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av resultaten av dessa studier, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

d)	Utgifterna för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar och liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

e)	Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner eller likvärdiga instrument.

Stöd som beviljas inom ramen för en strategisk GJP-plan och som tillhandahålls i form av finansieringsinstrument får täcka andra stödberättigande kostnader än de som avses i första stycket, förutsatt att kostnaderna är fullt stödberättigande enligt berörd GJP-plan och att stödet sätts i kraft efter det att kommissionen har godkänt berörd strategisk plan.

Rörelsekapital får inte betraktas som en stödberättigande kostnad, utom när stöd ges inom ramen för en strategisk GJP-plan i form av finansieringsinstrument.

4. För investeringsinsatser som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning har genomförts och tillståndet har beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

5. Följande etableringskostnader ska vara stödberättigande:

a)	Kostnader för planteringsmaterial och förökningsmaterial.

b)	Planteringskostnader och kostnader som är direkt knutna till planteringen.

c)	Kostnader för andra därmed sammanhängande åtgärder, såsom lagring och behandling av sticklingar med nödvändiga förebyggande material och skyddsmaterial.

d)	Kostnader för kompletteringsplantering efter plantdöd under det första året och kompletteringsplantering efter småskalig plantdöd under de första åren efter planteringen. Kostnaderna för kompletteringsplantering efter storskalig plantdöd får endast stödjas i enlighet med artikel 43.

6. Det årliga bidraget per hektar ska täcka kostnaderna för bortfallet av inkomster och kostnaderna för underhåll, inklusive tidiga och sena röjningar, och ska betalas ut för en period av högst tolv år från den dag då stödet beviljades.

7. Stöd får inte beviljas för plantering av följande träd:

a)	Träd i skottskog med kort omloppstid.

b)	Julgranar.

c)	Snabbväxande träd avsedda för energiproduktion.

d)	Arter som inte hör hemma i området, utom när stöd ges inom ramen för den strategiska GJP-planen.

e)	Investeringar i beskogning som inte är förenliga med klimat- och miljömålen enligt de principer om hållbar skogsförvaltning som utvecklats i de europeiska riktlinjerna för beskogning och återbeskogning (46).

8. De arter som planteras ska vara anpassade för de miljö- och klimatförhållanden som råder i området och uppfylla grundläggande miljökrav som avses i punkt 12.

9. I områden där beskogning försvåras av svåra mark- och klimatförhållanden får stöd beviljas för plantering av fleråriga vedartade arter, såsom snår eller buskar som är lämpliga för de lokala förhållandena.

10. Stöd till stora företag ska beviljas på villkor att de lägger fram relevant information från en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument i enlighet med de allmänna riktlinjerna för hållbar skogsförvaltning i Europa (47).

Detta krav gäller inte kommuner som är självständiga lokala myndigheter med en årsbudget på mindre än 10 miljoner euro och har färre än 5 000 invånare.

11. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

12. Följande minimimiljökrav ska gälla i samband med stöd för beskogning och skapande av skogsmark:

Urvalet av de arter som ska planteras och av de arealer och metoder som ska användas ska göras på ett sådant sätt att man undviker olämplig beskogning av känsliga livsmiljöer såsom torvmossar och våtmarker och motverkar negativa effekter på områden med stort ekologiskt värde, inbegripet arealer som används för jordbruk med högt naturvärde. På områden som utsetts som Natura 2000-områden enligt direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG får endast sådan beskogning tillåtas som är förenlig med skötselmålen för området i fråga och som beslutats tillsammans med den myndighet i medlemsstaten som har ansvar för genomförandet av Natura 2000.

Urvalet av arter, sorter, ekotyper och härkomst för träd ska göras på ett sådant sätt att man beaktar behovet av motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer och tar hänsyn till mark- och vattenförhållandena i det berörda området, samt till arternas potentiella invasiva karaktär under de lokala förhållanden som anges av medlemsstaterna. Stödmottagaren ska åläggas att skydda och vårda skogen, åtminstone under den period för vilken stödet för uteblivna jordbruksinkomster och underhållskostnader betalas ut. Detta ska omfatta skötsel, gallring eller betning, när så är lämpligt, för att gynna skogens framtida utveckling, reglera konkurrens med örtvegetation och undvika ansamling av brännbart material i undervegetationen. Vad gäller snabbväxande arter ska medlemsstaterna fastställa minimi- och maximitidsfrister för avverkning. Minimitidsfristen för avverkning får inte vara lägre än åtta år och maximitidsfristen får inte vara mer än 20 år.

I fall där svåra jord-, miljö- eller klimatförhållanden, inklusive miljöförstöring, gör att plantering av fleråriga vedartade arter inte kan förväntas leda till etablering av skog såsom detta definieras i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning, får den berörda medlemsstaten tillåta stödmottagaren att etablera annat vedartat vegetationstäcke, såsom snår eller buskar som är lämpliga för de lokala förhållandena. Stödmottagaren ska säkerställa samma nivå av skydd och vård som gäller för skog.

När det gäller beskogning som leder till skapande av skogar av en storlek som överstiger en viss tröskel, som ska fastställas av medlemsstaterna, ska beskogningen utgöras av antingen

i)	plantering av ekologiskt anpassade arter eller arter som är motståndskraftiga mot klimatförändring i det berörda biogeografiska området, vilka i en bedömning av effekter inte har befunnits hota biologisk mångfald och ekosystemtjänster eller ha en negativ påverkan på människors hälsa, eller

ii)	en blandning av trädslag som innefattar antingen minst 10 % lövträd per areaenhet eller minst tre trädslag eller sorter varav det minst vanliga upptar minst 10 % av arealen.

Artikel 42

Stöd för system för trädjordbruk

1. Stöd för system för trädjordbruk ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stöd för system för trädjordbruk ska täcka kostnaderna för inrättande, förnyelse eller föryngring och ett årligt bidrag per hektar.

3. Stöd för system för trädjordbruk får omfatta investeringsinsatser.

4. Utom i de fall där stöd tillhandahålls i form av finansieringsinstrument, ska stöd för system för trädjordbruk med anknytning till investeringsinsatser omfatta följande stödberättigande kostnader:

b)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. Genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när ingen utgift av det slag som avses i leden a och b och uppstår.

d)	Utgifterna för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar och liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

e)	Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner eller likvärdiga instrument.

Rörelsekapital får inte betraktas som en stödberättigande kostnad, utom när stöd ges inom ramen för en strategisk GJP-plan i form av finansieringsinstrument.

5. För investeringsinsatser som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

Första stycket ska inte tillämpas på stöd som ges i form av finansieringsinstrument.

6. Följande kostnader för inrättande, föryngring eller förnyelse av system för trädjordbruk ska vara stödberättigande:

a)	Kostnaderna för plantering av träd, inbegripet kostnaderna för planteringsmaterial, plantering, lagring och behandling av sticklingar med nödvändiga förebyggande material och skyddsmaterial.

b)	Kostnaderna för omvandling av befintliga skogar eller annan skogsmark, inbegripet kostnaderna för trädavverkning, gallring och beskärning samt skydd mot betande djur.

c)	Andra kostnader som är direkt knutna till inrättandet, föryngringen eller förnyelsen av ett system för trädjordbruk, såsom kostnader för genomförbarhetsstudier, etableringsplan, markundersökning, markberedning och markskydd.

d)	Kostnaderna för silvopastorala system, det vill säga betessystem samt bevattnings- och skyddsanläggningar.

e)	Kostnader för nödvändig behandling i samband med inrättandet, föryngringen eller förnyelsen av ett system för trädjordbruk, inbegripet bevattning och beskärning.

f)	Kostnaderna för återplantering under det första året efter inrättandet, föryngringen eller förnyelsen av ett system för trädjordbruk.

7. Det årliga bidraget per hektar ska täcka kostnaderna för underhåll av trädjordbruket och ska betalas ut för en period av högst tolv år från den dag då stödet beviljades.

De stödberättigande kostnaderna för underhåll får avse de inrättade trädbältena, ogräsrensning, beskärning och klippning samt skyddsåtgärder och -investeringar såsom stängsel eller enskilda skyddsrör.

8. Medlemsstaterna ska fastställa strukturen i och sammansättningen av systemet för trädjordbruk, med beaktande av

a)	lokala mark- och klimatförhållanden samt miljöförhållanden,

b)	skogsarter,

c)	behovet av att säkra en hållbar markanvändning inom jordbruket.

9. Den högsta stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 43

Stöd för förebyggande och återställande av skador på skogar

1. Stöd för förebyggande och återställande av skador på skogar som uppstår till följd av skogsbränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, växtskadegörare, katastrofer samt händelser relaterade till klimatförändringar ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 b eller artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

a)	Inrättande av skyddsinfrastruktur, inbegripet underhållskostnader i samband med brandgator.

b)	Lokala, småskaliga förebyggande åtgärder mot brand eller andra naturliga risker, inbegripet kostnaderna för användning av betesdjur, såsom åkrar, vattning, stängsel och transport av djuren.

c)	Upprättande och förbättrande av system för övervakning av skogsbränder, växtskadegörare och sjukdomar samt av kommunikationsutrustning.

d)	Återställande av skogsbrukspotential som har skadats till följd av bränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, växtskadegörare, andra katastrofer och händelser relaterade till klimatförändringar.

3. Stöd får inte beviljas för jordbruksrelaterad verksamhet i områden som omfattas av de åtaganden som avses i artikel 34.

4. Endast skogsområden som omfattas av den berörda medlemsstatens skogsskyddsplan klassificeras som medelhög till hög ska vara berättigade till stöd som avser förebyggande åtgärder mot skogsbrand.

5. I fråga om återställande av skogsbrukspotential i den mening som avses i punkt 2 d ska stödet villkoras av

ett formellt erkännande från de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten av att en brand, en naturkatastrof, en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, en annan allvarlig klimathändelse, en växtskadegörare, en katastrof eller en klimatförändringsrelaterad händelse har förekommit, och av att stödmottagarna lägger fram belägg för lämpliga riskhanteringsverktyg för hantering av den potentiella förekomsten av den skadliga händelsen i framtiden, där så är lämpligt,

b)	ett formellt erkännande från de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten att åtgärder i enlighet med förordning (EU) 2016/2031 för att bekämpa, utrota eller begränsa spridningen av en växtskadegörare har genomförts,

att stödmottagarna, i fråga om stöd enligt artikel 107.3 c i fördraget, lägger fram belägg för att ett sådant återställande kommer att omfatta åtgärder för anpassning till klimatförändringarna, såvida inte sådana anpassningsåtgärder utgör en integrerad del av stödordningen och är tillämpliga på alla stödmottagare.

6. När det gäller stöd för förebyggande av skada på skogar till följd av växtskadegörare ska risken för att skadegörarangreppet ska inträffa underbyggas med vetenskapliga bevis och erkännas av en offentlig vetenskapsorganisation.

Förteckningen över arter av växtskadegörare som orsakar eller kan orsaka skada ska ingå i den stödordning eller det stöd för särskilda ändamål som lämnats in av den berörda medlemsstaten.

7. De understödda verksamheterna eller projekten ska vara förenliga med medlemsstaternas skogsskyddsplaner.

I fråga om återställande av skogsbrukspotential i den mening som avses i punkt 2 d, ska stöd till stora företag ska beviljas på villkor att dessa lägger fram relevant information från en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument i enlighet med de allmänna riktlinjerna för hållbar skogsförvaltning i Europa. Detta krav gäller inte kommuner som är självständiga lokala myndigheter med en årsbudget på mindre än 10 miljoner euro och har färre än 5 000 invånare.

8. Stöd får inte beviljas för inkomstbortfall till följd av bränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, växtskadegörare, katastrofer och händelser med koppling till klimatförändringarna.

9. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Stöd som beviljas för de stödberättigande kostnader som avses i punkt 2 d och varje annan ersättning som stödmottagaren erhållit, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar, för samma stödberättigande kostnader ska begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 44

Stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde

1. Stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Investeringarna ska syfta till att fullgöra åtaganden om miljömål, om tillhandahållande av ekosystemtjänster eller om stärkande av skogars eller skogsmarkers skönhets- eller rekreationsvärde för allmänheten eller förbättring av ekosystemens potential att begränsa klimatförändringar och att anpassa sig, utan att utesluta ekonomiska vinster på lång sikt. Arter som inte hör hemma i området ska uteslutas, utom när stöd ges inom ramen för den strategiska GJP-planen.

3. För investeringar som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas. Stöd som ges i form av finansieringsinstrument ska dock undantas från detta villkor.

4. Utom i de fall där stöd tillhandahålls i form av finansieringsinstrument, ska stödet omfatta följande stödberättigande kostnader:

b)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

Allmänna kostnader kopplade till utgifter som avses i leden a och b, såsom ersättning till arkitekter, ingenjörer och konsulter, ersättning för rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. Genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

d)	Utgifterna för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar och liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

e)	Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner eller likvärdiga instrument.

f)	Kostnader för planteringsmaterial och förökningsmaterial.

g)	Planteringskostnader och kostnader som är direkt knutna till planteringen.

h)	Kostnader för andra därmed sammanhängande åtgärder, såsom lagring och behandling av sticklingar med nödvändiga förebyggande material och skyddsmaterial.

i)	Kostnader för kompletteringsplantering efter plantdöd under det första året och kompletteringsplantering efter småskalig plantdöd under de första åren efter planteringen. Kostnaderna för kompletteringsplantering efter storskalig plantdöd får endast stödjas i enlighet med artikel 43.

5. Förutom när stöd ges i form av finansieringsinstrument ska andra kostnader än de som avses i punkt 4 a och b, som har samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter inte anses vara stödberättigande kostnader.

Rörelsekapital får inte betraktas som en stödberättigande kostnad, utom när stöd ges inom ramen för en strategisk GJP-plan i form av finansieringsinstrument.

6. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 45

Stöd för områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav

1. Stöd som avser områdesspecifika nackdelar i samband med krav som följer av genomförandet av direktiv 92/43/EEG eller direktiv 2009/147/EG som beviljas skogsbrukare, skogsförvaltare och deras sammanslutningar ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska beviljas på årsbasis per hektar skogsyta i syfte att kompensera stödmottagarna för merkostnader och inkomstbortfall till följd av nackdelar i de skogsområden som avses i punkt 3, i samband med genomförandet av direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG.

3. Stöd ska endast betalas ut i samband med följande skogsarealer:

a)	Skogsområden inom Natura 2000.

b)	Element i naturen som bidrar till genomförandet av artikel 10 i direktiv 92/43/EEG, vilket inte får överstiga 5 % av de områden som ingår i nätet Natura 2000 och det berörda landsbygdsprogrammets territoriella tillämpningsområde.

4. Stöd får beviljas skogsbrukare, skogsförvaltare och deras sammanslutningar.

5. Stödnivån ska vara högst 100 % av de kostnader som avses i punkt 2 och får inte överstiga 500 euro per hektar och år under den inledande perioden om högst fem år och därefter 200 euro per hektar och år.

Artikel 46

Stöd för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd

1. Stöd för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt för skogsskydd ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska endast omfatta frivilliga förvaltningsåtaganden i syfte att uppnå ett eller flera av de klimat- och miljörelaterade särskilda mål som anges i artikel 6.1 i förordning (EU) 2021/2115 vilka går utöver de tillämpliga bindande krav som fastställs i nationell skogslagstiftning eller annan tillämplig nationell lagstiftning eller unionslagstiftning.

3. Alla obligatoriska krav som avses i punkt 2 ska fastställas och beskrivas i den nationella rättsliga grunden.

4. Åtaganden ska göras för en period på mellan fem och sju år. Om det är nödvändigt och vederbörligen motiverat, får medlemsstaterna dock besluta om en längre period för vissa typer av åtaganden.

5. För åtaganden som görs i enlighet med denna artikel ska medlemsstaten införa en översynsklausul för att säkerställa att de anpassas i fall av ändringar av de berörda obligatoriska krav som avses i punkt 2.

6. Stödet ska kompensera stödmottagarna för alla eller delar av de merkostnader och det inkomstbortfall till följd av de åtaganden som avses i punkt 2 ger upphov till.

7. Stödet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna och får inte överstiga 200 euro per hektar och år.

8. När stöd tillhandahålls inom ramen för en strategisk plan får det maximala beloppet enligt punkt 7 höjas i undantagsfall, med beaktande av särskilda omständigheter i enlighet med den strategiska planen.

Artikel 47

Stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder inom skogsbrukssektorn

1. Stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder till förmån för företag som är verksamma inom skogsbrukssektorn ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stöd ska omfatta yrkesutbildnings- och kompetensutvecklingsåtgärder, inklusive kurser, workshoppar och coaching, demonstrationer, informationsåtgärder och främjande av innovation.

Stöd får också omfatta kortvariga utbyten inom skogsförvaltning och skogsbesök, vilka ska vara särskilt inriktade på hållbara skogsbruksmetoder eller skogsbrukstekniker, utveckling av nya affärsmöjligheter och ny teknik samt på förbättring av skogens motståndskraft.

Stöd för demonstrationsverksamheter får täcka relevanta investeringskostnader.

3. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

a)	Kostnaderna för att organisera och genomföra kunskapsutbytes- eller informationsåtgärden.

När det gäller demonstrationsprojekt i samband med investeringar:

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; förvärv av mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av övriga sammanlagda stödberättigande utgifter för den berörda transaktionen, med undantag för markköp om stödet beviljas inom ramen för den strategiska GJP-planen.

ii)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

iii)

iv)	Utgifter för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar och liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

c)	Kostnaderna för resa, inkvartering och dagtraktamenten för deltagarna.

Rörelsekapital får inte anses vara en stödberättigande kostnad.

4. De kostnader som avses i punkt 3 b ska vara stödberättigande endast i den utsträckning som de uppstått som en följd av demonstrationsprojektet och under den tid som demonstrationsprojektet pågick.

5. Endast de avskrivningskostnader som motsvarar demonstrationsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, ska vara stödberättigande.

6. Stödet som avses i punkt 3 a får inte innebära direktstöd till stödmottagarna. Stödet ska betalas ut till den som tillhandahåller kunskapsutbytes- och informationsåtgärderna.

7. Organ som tillhandahåller kunskapsöverförings- och informationsåtgärder ska ha lämplig kapacitet i form av kvalificerad personal och regelbunden utbildning för att kunna utföra sådana uppgifter.

8. Stödet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 48

Stöd för rådgivningstjänster inom skogsbrukssektorn

1. Stöd för rådgivningstjänster inom skogsbrukssektorn ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. De berörda tjänsterna får inte vara en kontinuerlig eller periodisk verksamhet och inte heller avse företagets driftskostnader. Rådgivningen ska omfatta den ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionen och tillhandahålla aktuella tekniska och vetenskapliga uppgifter som tagits fram genom forskning och innovation.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att systemet med rådgivningstjänster minst omfattar frågor som rör genomförandet av direktiv 92/43/EEG, direktiv 2000/60/EG, direktiv 2008/50/EG, direktiv 2009/147/EG, förordning (EU) 2016/2031, artikel 55 i förordning (EG) nr 1107/2009 och direktiv 2009/128/EG.

4. Detta stöd ska anta formen av en subventionerad tjänst.

De organ som utsetts att tillhandahålla rådgivning ska ha lämpliga resurser i form av regelbundet utbildad och kvalificerad personal och erfarenhet av rådgivning samt tillförlitlighet inom de områden där de tillhandahåller rådgivning.

5. Medlemsstaterna ska se till att tillhandahållaren av rådgivningstjänsten är opartisk och inte har någon intressekonflikt.

6. Om det är motiverat och lämpligt får rådgivning delvis ges i grupp, samtidigt som man tar hänsyn till situationen för de enskilda mottagarna av rådgivningstjänsterna.

7. Stödet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna och får inte överstiga 200 000 euro per företag under en treårsperiod.

Artikel 49

Stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbrukssektorn

1. Stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbrukssektorn ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. För investeringar som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

Första stycket ska inte tillämpas på stöd som ges i form av finansieringsinstrument.

3. Stöd till stora företag ska beviljas på villkor att de lägger fram relevant information från en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument i enlighet med de allmänna riktlinjerna för hållbar skogsförvaltning i Europa.

Detta krav gäller inte kommuner som är självständiga lokala myndigheter med en årsbudget på mindre än 10 miljoner euro och har färre än 5 000 invånare.

4. Stödet får omfatta investeringar som gäller infrastruktur i samband med utveckling, modernisering eller anpassning av skogar. Om stödet beviljas utanför ramen för en strategisk GJP-plan ska det endast omfatta följande:

a)	Tillträde till skogsmark.

b)	Arrondering och grundförbättring.

c)	Leverans av hållbar energi, energieffektivitet, vattenförsörjning och vattenbesparing.

d)	Användning av djur i stället för maskiner.

e)	Inrättande av anläggningar för tillfällig lagring.

5. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom, medan markförvärv endast ska vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen med undantag för markförvärv för miljöbevarande om stödet beviljas inom ramen för den strategiska GJP-planen.

b)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning, inbegripet användning av djur i stället för maskiner, upp till tillgångens marknadsvärde.

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

d)	Utgifter för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar eller liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

e)	Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner och likvärdiga instrument.

6. Förutom när stöd ges inom ramen för en strategisk GJP-plan i form av finansieringsinstrument, ska följande kostnader inte anses vara stödberättigande:

a)	Andra kostnader än de som avses i punkt 5 a och b som har samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter.

b)	Rörelsekapital.

7. Stödnivån ska vara begränsad till 65 % av de stödberättigande kostnaderna.

Stödnivån får höjas till högst 80 % för följande investeringar:

a)	Investeringar kopplade till ett eller flera av de specifika miljö- och klimatrelaterade mål som avses i artikel 14.3 e, f och g.

b)	Investeringar i de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna.

8. Stödnivån får höjas till 100 % för icke-produktiva investeringar, arrondering, markförbättring och investeringar för skogsvägar som är kostnadsfritt öppna för allmänheten och som tjänar skogens multifunktionella aspekter.

Artikel 50

Stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter

1. Stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

4. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

b)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

d)	Utgifter för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar eller liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

e)	Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner och likvärdiga instrument.

5. Förutom när stöd ges inom ramen för en strategisk GJP-plan i form av finansieringsinstrument, ska följande kostnader inte anses vara stödberättigande:

a)	Kostnader i samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter.

b)	Rörelsekapital.

6. Investeringar som rör förbättringar av skogars ekonomiska värde ska vara motiverade i förhållande till förväntade förbättringar av skogarna vid ett eller flera skogsbruksföretag och får inbegripa investeringar för jord- och resursvänliga avverkningsmaskiner och avverkningsmetoder.

7. Investeringar som avser användning av trä som råvara eller energikälla ska vara begränsade till de arbetsmoment som föregår industriell bearbetning.

8. Stödnivån ska vara begränsad till 65 % av de stödberättigande kostnaderna.

9. Stödnivån får höjas till högst 80 % för följande investeringar:

a)	Investeringar kopplade till ett eller flera av de specifika miljö- och klimatrelaterade mål som avses i artikel 14.3 e, f och g.

b)	Investeringar i de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna.

Artikel 51

Bevarande av genetiska resurser inom skogsbruket

1. Stöd för bevarande av genetiska resurser inom skogsbruket, kopplat till tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. I denna artikel gäller följande definitioner:

a)	in situ-bevarande: bevarande av genetiskt material i ekosystem och naturliga livsmiljöer och underhåll och återställande av livskraftiga populationer av arter i deras naturliga miljö.

b)	bevarande på skogsbruk: bevarande och utveckling in situ på skogsbruksföretaget.

c)	ex situ-bevarande: bevarande av genetiskt material för skogsbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön.

d)	ex situ-samling: samling av genetiskt material för skogsbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön.

3. Stödet ska täcka kostnaderna för följande:

Riktade insatser: Insatser för att främja bevarande, karakterisering, insamling och utnyttjande av genetiska resurser i skogsbruket in situ och ex situ, inbegripet webbaserade förteckningar över genetiska resurser som för närvarande bevaras in situ, inbegripet bevarande på skogsbruket, samt ex situ-samlingar och databaser.

b)	Samordnade insatser: Insatser för att främja utbyte av information för bevarande, karakterisering, insamling och nyttjande av genetiska resurser i unionens skogsbruk bland behöriga organ i medlemsstaterna.

c)	Kompletterande insatser: information, informationsspridning och rådgivande verksamhet som omfattar icke-statliga organisationer och andra berörda intressenter samt utbildning och utarbetande av tekniska rapporter.

4. Stödet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 52

Nyetableringsstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn

1. Nyetableringsstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning. Medlemmarna i producentgruppen eller producentorganisationen får inte vara stora företag, med undantag för kommuner.

2. Som ett alternativ till att bevilja stöd till producentgrupper eller producentorganisationer får stöd upp till det totala stödbelopp som producentgruppen eller producentorganisationen skulle ha varit berättigad till enligt denna artikel beviljas direkt till producenterna för att kompensera deras bidrag till kostnaderna för att driva grupperna eller organisationerna under de första fem åren efter bildandet av gruppen eller organisationen.

3. Stödet ska täcka följande kostnader:

a)	Kostnader för hyra av lämpliga lokaler till marknadspris.

b)	Kostnader för inköp av kontorsutrustning.

c)	Kostnader för administrativ personal och kostnader för en kvalificerad skogsförvaltare.

d)	Allmänna omkostnader och juridiska och administrativa kostnader.

e)	Kostnader för inköp av datorutrustning och kostnader för förvärv eller användning av programvara, moln och liknande lösningar.

f)	Vid förvärv av lokaler, ett belopp som motsvarar hyreskostnader till marknadspriser.

4. Stöd får inte betalas ut för kostnader som uppstått efter det femte året efter det att producentgruppen eller producentorganisationen officiellt erkänts av medlemsstatens behöriga myndighet på grundval av sin affärsplan, med undantag för kollektiva miljö- och klimatåtgärder för att uppnå de mål som avses i artikel 6 i förordning (EU) 2021/2115.

5. Om stödet betalas ut i årliga delbetalningar får medlemsstaterna inte göra den sista utbetalningen förrän de har kontrollerat att affärsplanen har genomförts korrekt.

6. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 53

Stöd för arrondering av skogsmark

1. Stöd för arrondering av skogsmark ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska beviljas för att täcka, och begränsas till, de rättsliga och administrativa kostnaderna, inklusive lantmäterikostnader.

3. Stödet ska vara begränsat till 100 % av de faktiska kostnaderna.

Artikel 54

Stöd för samarbete inom skogsbrukssektorn

1. Stöd för samarbete inom skogsbrukssektorn ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stöd får endast beviljas för att främja samarbete som bidrar till att uppnå ett eller flera av de mål som anges i artikel 6 i förordning (EU) 2021/2115.

3. De former av samarbete som omfattas av denna artikel ska inbegripa minst två aktörer, oavsett om de är verksamma inom skogsbrukssektorn eller inom skogsbruks- och jordbrukssektorerna. Samarbetet ska huvudsakligen gynna skogsbrukssektorn eller skogsbruks- och jordbrukssektorerna.

4. Följande former av samarbete ska vara stödberättigande:

a)	Samarbete mellan olika företag inom skogsbrukssektorn och andra aktörer inom jordbruks- och skogsbrukssektorerna som bidrar till att uppnå ett eller flera av de särskilda mål som anges i artikel 6 i förordning (EU) 2021/2115, inbegripet producentgrupper och kooperativ.

b)	Skapande av kluster och nätverk.

5. Stödet får inte beviljas för samarbete som endast omfattar forskningsorgan.

6. Stödet får beviljas för samarbete som särskilt avser följande verksamheter:

a)	Pilotprojekt.

b)	Utveckling av nya produkter, metoder, processer och tekniker inom skogsbrukssektorn.

c)	Samarbete mellan små aktörer inom skogsbrukssektorn för att utveckla gemensamma arbetsprocesser och dela anläggningar och resurser.

d)	Horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan för att inrätta och utveckla korta leveranskedjor och lokala marknader.

e)	Främjande åtgärder i ett lokalt sammanhang som rör utvecklingen av korta leveranskedjor och lokala marknader.

f)	Kollektiva åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

g)	Genomförande, särskilt genom andra grupper av offentliga och privata partner än de som avses i artikel 31.2 b i förordning (EU) 2021/1060, av andra lokala utvecklingsstrategier än de som avses i artikel 32 i den förordningen.

7. Stöd ska endast beviljas för nya samarbetsformer, även befintliga sådana, om en ny verksamhet inleds.

8. Stöd för att inrätta och utveckla sådana korta leveranskedjor som avses i punkt 6 d och e och det får endast omfatta leveranskedjor som inbegriper högst en mellanhand mellan skogsägare/skogsbrukare och konsument.

9. Insatser som består av investeringar och direktkostnader för specifika projekt som är kopplade till genomförandet av en skogsbruksplan eller ett likvärdigt instrument ska vara förenliga med de regler och krav som fastställs i den tillämpliga artikeln om investeringsstöd i denna förordning samt i artikel 4 om tröskelvärden för anmälan.

10. Följande kostnader ska vara stödberättigande i den mån de avser skogsbruksverksamhet:

a)	Kostnaderna för studier av det berörda området och genomförbarhetsstudier och för upprättande av en affärsplan eller annan lokal utvecklingsstrategi än den som avses i artikel 32 i förordning (EU) 2021/1060.

b)	Löpande kostnader för samarbete, såsom lönen till en ”samordnare”.

c)	Kostnaderna för de insatser som ska genomföras.

d)	Kostnaderna för säljfrämjande verksamhet.

e)	Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner eller motsvarande instrument

11. Stödet ska vara begränsat till högst sju år.

12. Stödet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Avsnitt 7

Stöd till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag i landsbygdsområden

Artikel 55

Stöd för grundläggande tjänster och infrastruktur i landsbygdsområden

1. Stöd för grundläggande tjänster och infrastruktur i landsbygdsområden som beviljas inom ramen för en strategisk GJP-plan ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om det sätts i kraft efter kommissionens godkännande av den berörda strategiska GJP-planen och om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska uppfylla båda följande villkor:

Det ska beviljas inom ramen för en strategisk GJP-plan i enlighet med förordning (EU) 2021/2115, i form av ett av följande stöd:

i)	Som stöd medfinansierat av Ejflu.

ii)	Som ytterligare nationell finansiering av stöd medfinansierat av Ejflu.

b)	Det ska vara identiskt med den berörda åtgärd som anges i den strategiska GJP-plan som avses i led a.

3. Stödet ska täcka följande:

Investeringar i inrättande, förbättring eller utvidgning av alla typer av infrastruktur med stödberättigande kostnader som är begränsade till 2 miljoner euro (”småskalig infrastruktur”), med undantag för investeringar i förnybar energi, energieffektivitet och bredbandsinfrastruktur, som inte ska vara stödberättigande.

b)	Investeringar som syftar till upprättande, förbättring och utvidgning av grundläggande tjänster för landsbygdsbefolkningen, inbegripet sociala tjänster, fritid och kultur, och den tillhörande infrastrukturen.

c)	Investeringar för offentligt bruk i infrastruktur för rekreationsändamål, turistinformation och småskalig turistinfrastruktur.

d)	Investeringar i samband med underhåll, restaurering och uppgradering av natur- och kulturarvet i landsbygdssamhällen, på landsbygden och i områden med högt naturvärde, inbegripet socioekonomiska aspekter samt åtgärder för att öka miljömedvetenheten,

e)	Investeringar som är inriktade på omlokalisering av verksamheter och ombyggnader av byggnader eller andra inrättningar som ligger i eller i närheten av landsbygdssamhällen och som syftar till att förbättra livskvaliteten eller att förbättra det berörda landsbygdssamhällets miljöprestanda.

4. De insatser som omfattas av de investeringar som avses i punkt 3 ska genomföras i enlighet med planer för utveckling av kommuner och samhällen på landsbygden och deras grundläggande tjänster, och ska vara förenliga med varje relevant lokal utvecklingsstrategi. Sådana planer krävs inte när det gäller investeringar som stöds av finansieringsinstrument.

5. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

a)	Kostnader för utarbetande och uppdatering av utvecklings- och förvaltningsplaner för landsbygdsområden och deras grundläggande tjänster och av områden med högt naturvärde.

b)	Kostnader för utarbetande av utredningar i samband med natur- och kulturarv, landsbygdslandskap och områden med högt naturvärde.

c)	Kostnader för investeringar i materiella och immateriella tillgångar.

d)	Kostnader knutna till åtgärder för att öka miljömedvetenheten.

Kostnader för anläggningsarbeten kan också vara stödberättigande för sådant stöd som avses i punkt 3 d.

Rörelsekapital får inte anses vara en stödberättigande kostnad. Följande får inte beviljas i form av driftsstöd:

6. Med avseende på de verksamheter som avses i punkt 3 a–d ska stödnivån begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

För att inte överskrida den högsta stödnivån för de verksamheter som avses i punkt 3 b, c och d ska nettointäkterna på förhand dras av från de stödberättigande kostnaderna på grundval av rimliga prognoser eller genom en återvinningsmekanism. Alternativt får den högsta stödnivån för stöd som inte överstiger 1 miljon euro fastställas till 80 % av de stödberättigande kostnaderna.

7. Med avseende på de investeringar som avses i punkt 3 e får stödnivån inte överstiga 100 % av de faktiska kostnaderna för sådan verksamhet där omlokaliseringen av verksamheten eller ombyggnaden av byggnader eller andra anläggningar består i nedmontering, flyttning och återuppbyggnad av befintliga anläggningar.

Om omlokaliseringen av verksamheten eller återuppbyggnaden av byggnader eller andra anläggningar leder till en modernisering av dessa anläggningar eller till en ökning av produktionskapaciteten, utöver nedmontering, flyttning och återuppbyggnad av befintliga anläggningar enligt första stycket, får stödnivåerna inte överskrida den högsta tillåtna stödnivå som fastställs i den regionalstödskarta som är i kraft vid den tidpunkt då stödet beviljas i det berörda området, när det gäller kostnaderna för modernisering av anläggningarna eller ökning av produktionskapaciteten. Det rena ersättandet av en befintlig byggnad eller anläggning med en ny, modern byggnad eller anläggning, utan att i grunden förändra produktionens karaktär eller den teknik som används, anses inte ha samband med moderniseringen.

Artikel 56

Nyetableringsstöd för annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden

1. Nyetableringsstöd för annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska uppfylla båda följande villkor:

Det ska beviljas inom ramen för en strategisk GJP-plan i enlighet med förordning (EU) 2021/2115, i form av ett av följande stöd:

i)	Stöd medfinansierat av Ejflu.

ii)	Ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i.

b)	Det ska vara identiskt med den berörda åtgärd som anges i den strategiska GJP-plan som avses i led a.

3. Stöd ska beviljas följande kategorier av stödmottagare:

a)	Jordbrukare eller medlemmar i ett jordbrukshushåll i landsbygdsområden som diversifierar till annan verksamhet än jordbruksverksamhet.

b)	Mikroföretag och små företag i landsbygdsområden.

c)	Fysiska personer i landsbygdsområden.

4. Om medlemmen i ett jordbrukshushåll som avses i punkt 3 a är en juridisk person eller en grupp av juridiska personer, ska denna medlem bedriva jordbruksverksamhet på gården vid den tidpunkt då ansökan om stödet lämnas in.

5. Stödet ska vara villkorat av att en affärsplan lämnas in till den berörda medlemsstatens behöriga myndighet.

I affärsplanen ska följande beskrivas:

a)	Stödmottagarens ursprungliga ekonomiska situation.

b)	Delmål och mål för utvecklingen av stödmottagarens nya verksamheter.

c)	Närmare uppgifter om de insatser som krävs för utvecklingen av stödmottagarens verksamheter, såsom uppgifter om investeringar, utbildning och rådgivning.

Affärsplanen ska ha en maximal giltighetstid på fem år.

6. Den sista delbetalningen ska göras på villkor att den affärsplan som avses i punkt 5 genomförs korrekt. Medlemsstaterna ska när de avgör stödbeloppet ta hänsyn till den socioekonomiska situationen i det område som omfattas av den strategiska GJP-planen.

7. Stödet ska vara begränsat till 100 000 euro per stödmottagare.

Artikel 57

Stöd för jordbrukares första deltagande i kvalitetssystem för bomull och livsmedel

1. Stöd för jordbrukares första deltagande, eller deltagande under de föregående fem åren, i kvalitetssystem för bomull och livsmedel ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska uppfylla båda följande villkor:

Det ska beviljas inom ramen för en strategisk GJP-plan i enlighet med förordning (EU) 2021/2115, i form av ett av följande stöd:

i)	Stöd medfinansierat av Ejflu.

ii)	Ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i.

b)	Det ska vara identiskt med den berörda åtgärd som anges i den strategiska GJP-plan som avses i led a.

3. Stöd ska beviljas för ett första deltagande i någon av följande typer av kvalitetssystem:

a)	Kvalitetsordningar för bomull och livsmedel som inrättats enligt förordning (EU) nr 1151/2012.

Kvalitetssystem för bomull och livsmedel, inbegripet certifieringssystem, som enligt erkännande från medlemsstaterna är förenliga med följande kriterier:

Slutproduktens särdrag inom sådana system härrör från otvetydiga skyldigheter att garantera något eller flera av följande:

—	Särskilda produktegenskaper.

—	Särskilda jordbruks- eller produktionsmetoder.

—	En slutprodukt vars kvalitet är väsentligt högre än vad som krävs enligt handelsnormerna när det gäller folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd, djurskydd eller miljöskydd.

ii)	Systemet är öppet för alla producenter.

iii)	Systemet inbegriper bindande slutproduktspecifikationer och överensstämmelsen med specifikationerna kontrolleras av myndigheter eller ett oberoende inspektionsorgan.

iv)	Systemet är överblickbart och säkerställer att jordbruksprodukter kan spåras.

c)	Frivilliga certifieringssystem för livsmedel som enligt erkännande från den berörda medlemsstaten uppfyller de krav som fastställs i kommissionens meddelande EU:s riktlinjer för bästa metoder när det gäller frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel (48).

4. Stöd ska beviljas i form av ett årligt stimulansbidrag vars nivå ska fastställas med hänsyn till de fasta kostnader som uppstår till följd av deltagandet i kvalitetssystem.

5. Stödet ska beviljas för en period om högst sju år.

6. Om det första deltagandet i kvalitetssystemet påbörjats före ansökan om stöd, ska perioden på högst sju år minskas med det antal år som har förflutit mellan det första deltagandet och tidpunkten för ansökan om stöd.

7. Stödet ska vara begränsat till 3 000 euro per stödmottagare och år.

Artikel 58

Stöd för informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet avseende bomull och livsmedel som omfattas av ett kvalitetssystem

1. Stöd för informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet avseende bomull och livsmedel som omfattas av ett kvalitetssystem ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska uppfylla båda följande villkor:

Det ska beviljas inom ramen för en strategisk GJP-plan i enlighet med förordning (EU) 2021/2115, i form av ett av följande stöd:

i)	Stöd medfinansierat av Ejflu.

ii)	Ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i.

b)	Det ska vara identiskt med den berörda åtgärd som anges i den strategiska GJP-plan som avses i led a.

3. Stödet ska beviljas till grupper av producenter som genomför informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet.

4. Endast informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet som genomförs på den inre marknaden ska vara stödberättigande.

5. Stöd ska beviljas för informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet avseende bomull och livsmedel som omfattas av ett kvalitetssystem och för vilka stöd beviljas i enlighet med artikel 57.

6. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för insatser som har följande kännetecken:

a)	De är avsedda att få konsumenterna att köpa livsmedel eller bomull som omfattas av ett kvalitetssystem som avses i artikel 57.3.

b)	De betonar särdragen hos eller fördelarna med livsmedlet eller bomullen, särskilt med avseende på kvalitet, särskild produktionsmetod, stränga normer för djurskydd och miljöhänsyn, med anknytning till det berörda kvalitetssystemet.

7. De verksamheter som avses i punkt 6 får inte stimulera konsumenter att köpa ett livsmedel eller en bomullsprodukt på grund av dess särskilda ursprung, utom när det gäller produkter som omfattas av de kvalitetsordningar som avses i avdelning II i förordning (EU) nr 1151/2012.

8. Livsmedels- eller bomullsproduktens ursprung får anges, förutsatt att angivelsen av ursprunget är sekundär i förhållande till det centrala budskapet.

9. Informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet med anknytning till vissa företag eller kommersiella varumärken får inte vara stödberättigande.

10. Stödnivån ska vara begränsad till 70 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 59

Stöd för samarbete i landsbygdsområden

1. Stöd för samarbete i landsbygdsområden ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska uppfylla båda följande villkor:

Det ska beviljas inom ramen för en strategisk GJP-plan i enlighet med förordning (EU) 2021/2115, i form av ett av följande stöd:

i)	Stöd medfinansierat av Ejflu.

ii)	Ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i.

b)	Det ska vara identiskt med den berörda åtgärd som anges i den strategiska GJP-plan som avses i led a.

3. De former av samarbete som omfattas av denna artikel ska inbegripa minst två aktörer och kan omfatta företag som är verksamma inom jordbrukssektorn, företag som är verksamma i livsmedelskedjan och andra aktörer, inbegripet producentgrupper, kooperativ och branschorganisationer, om samarbetet gynnar landsbygdsområden.

4. Följande former av samarbete ska vara stödberättigande:

a)	Samarbete mellan företag och andra aktörer i den mening som avses i punkt 3.

b)	Skapande av kluster och nätverk.

5. Stödet får inte beviljas för samarbete som endast omfattar forskningsorgan.

6. Stödet får beviljas för samarbete som avser följande verksamheter:

a)	Pilotprojekt.

b)	Utveckling av nya produkter, metoder, processer och tekniker inom livsmedelssektorn.

c)	Samarbete som bedrivs mellan små aktörer för att utveckla gemensamma arbetsprocesser och dela anläggningar och resurser samt för utveckling och/eller marknadsföring av turismtjänster med anknytning till landsbygdsturism.

d)	Horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan för att inrätta och utveckla korta leveranskedjor och lokala marknader.

e)	Säljfrämjande verksamheter i ett lokalt sammanhang som främjar utvecklingen av korta leveranskedjor och lokala marknader.

f)	Gemensamma åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

g)	Gemensamma angreppssätt när det gäller miljöprojekt och pågående miljöarbete, inbegripet effektiv vattenförvaltning, användning av förnybar energi och bevarande av odlingslandskap,

h)	Horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan inom hållbart tillhandahållande av biomassa för användning i livsmedel och energiproduktion och industriprocesser.

Genomförande, särskilt genom andra grupper av offentliga och privata partner än de som definieras i artikel 32.2 b i förordning (EU) nr 1303/2013, av andra lokala utvecklingsstrategier än de som avses i artikel 2.19 i förordning (EU) nr 1303/2013, och som avser en eller flera av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling.

j)	Diversifiering av verksamheter inom jordbruket till verksamhet med anknytning till hälso- och sjukvård, social integration, jordbruk med stöd från lokalsamhället samt utbildning i fråga om miljö och livsmedel.

k)	Genomförande av strategier för smarta byar.

7. Stöd ska endast beviljas för nya samarbetsformer, även befintliga sådana, om en ny verksamhet inleds.

8. Stöd för pilotprojekt som avses i punkt 6 a och för utveckling av nya produkter, metoder, processer och tekniker inom livsmedelssektorn som avses i punkt 6 b får också beviljas enskilda aktörer i de fall denna möjlighet ges inom de nationella strategiska planerna. Resultaten av de pilotprojekt som avses i punkt 6 a och den verksamhet som avses i punkt 6 b vilka genomförs av enskilda aktörer ska spridas.

9. Stöd för att inrätta och utveckla korta leveranskedjor som avses i punkt 6 d och e får endast omfatta leveranskedjor som inbegriper högst en mellanhand mellan jordbrukare och konsument.

10. Stöd enligt denna artikel ska vara förenligt med artiklarna 206–210a i förordning (EU) nr 1308/2013.

11. Stödet ska vara begränsat till högst sju år.

12. Följande kostnader är stödberättigande:

a)	Kostnader för förberedande stöd, kapacitetsuppbyggnad, utbildning och nätverksbyggande i syfte att förbereda och genomföra ett samarbetsprojekt.

b)	Kostnader för studier av det berörda området och genomförbarhetsstudier och för upprättande av en affärsplan eller annan lokal utvecklingsstrategi än den som avses i artikel 32 i förordning (EU) 2021/1060.

c)	Kostnader för ledningsfunktioner i det berörda området för att göra det möjligt att genomföra ett gemensamt territoriellt projekt. För kluster kan ledningsfunktioner också omfatta att skapa nätverk mellan medlemmarna och rekrytera nya medlemmar.

d)	Löpande kostnader för samarbete, såsom lönen till en samordnare.

e)	Direkta kostnader för specifika projekt som är kopplade till genomförandet av en affärsplan, en miljöplan, en annan lokal utvecklingsstrategi än den som avses i artikel 32 i förordning (EU) 2021/1060 eller andra åtgärder som är inriktade på innovation, inbegripet tester.

f)	Kostnader för säljfrämjande verksamhet.

13. Stödet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

14. Direkta kostnader enligt punkt 12 e som avser investeringar ska begränsas till de stödberättigande kostnaderna för investeringsstöd och ska uppfylla de villkor som anges i motsvarande artiklar i förordning (EU) nr 651/2014 och/eller i de relevanta artiklarna i den här förordningen, inbegripet de särskilda villkoren för tröskelvärden för anmälan.

Artikel 60

Stöd för LLU-projekt

1. Stöd för kostnader som uppstår för mikroföretag samt små och medelstora företag som deltar i LLU-projekt enligt artikel 31 i förordning (EU) 2021/1060 och med beteckningen Leader lokalutveckling inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

Stöd för kostnader som uppstår för kommuner som deltar i LLU-projekt enligt artikel 31 i förordning (EU) 2021/1060 och med beteckningen Leader lokalutveckling inom ramen för Ejflu till förmån för projekt som avses i punkt 3 ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Följande kostnader ska vara stödberättigande för LLU-projekt:

a)	Förberedande stöd, kapacitetsuppbyggnad, utbildning och nätverksbyggande i syfte att förbereda och genomföra en strategi för lokalt ledd utveckling.

b)	Genomförande av godkända insatser.

c)	Förberedelser inför och genomförande av samarbetsverksamheten.

d)	Driftskostnader som är kopplade till förvaltningen av genomförandet av strategin för den lokalt ledda utvecklingen.

e)	Ledningsfunktioner inom ramen för strategin för den lokalt ledda utvecklingen för att underlätta utbyte mellan berörda parter för att ge information, främja strategin och projekten samt bistå potentiella stödmottagare i syfte att utveckla insatser och utarbeta ansökningar.

3. De kostnader som uppstår för kommuner som deltar i LLU-projekt som avses i punkt 1 ska vara stödberättigande inom ramen för denna artikel förutsatt att projekten avser ett eller flera av följande områden:

a)	Forskning, utveckling och innovation.

Miljö.

c)	Sysselsättning och utbildning.

d)	Kultur och bevarande av kulturarvet.

e)	Skogsbruk.

f)	Främjande av livsmedelsprodukter som inte är upptagna i förteckningen i bilaga I till fördraget.

Idrott.

4. Stödnivån får inte överskrida de högsta stödnivåer som anges för varje typ av insats i förordning (EU) 2021/2115.

Artikel 61

Begränsade stödbelopp för LLU-projekt

1. Stöd till företag som deltar i eller drar nytta av LLU-projekt enligt vad som avses i artikel 60.1 ska vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

Stöd till kommuner som deltar i eller drar nytta av LLU-projekt enligt vad som avses i artikel 60.1 ska vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. De kostnader som uppstår för kommuner som deltar i LLU-projekt som avses i punkt 1 ska vara stödberättigande inom ramen för denna artikel förutsatt att projekten avser ett eller flera av följande områden:

a)	Forskning, utveckling och innovation.

Miljö.

c)	Sysselsättning och utbildning.

d)	Kultur och bevarande av kulturarvet.

e)	Skogsbruk.

f)	Främjande av livsmedelsprodukter som inte är upptagna i förteckningen i bilaga I till fördraget.

Idrott.

3. Det totala stödbelopp som beviljas enligt denna artikel per LLU-projekt får inte överstiga 200 000 euro.

KAPITEL IV

Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 62

Ersättning och fortsatt tillämpning av förordning (EU) nr 702/2014

1. I artikel 52 i förordning (EU) nr 702/2014 anges att den förordningen ska tillämpas till och med den 31 december 2022. När förordning (EU) nr 702/2014 upphör att gälla kommer den att ersättas av den här förordningen.

2. Bestämmelserna i förordning (EU) 702/2014 ska dock fortsätta att gälla till och med den 31 december 2025 för stöd som beviljas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (49).

Artikel 63

Övergångsbestämmelser

1. Denna förordning ska tillämpas på individuellt stöd som beviljas före den dag då denna förordning träder i kraft om det individuella stödet uppfyller samtliga villkor i denna förordning, med undantag för artikel 9.

2. Allt stöd som inte är undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget ska bedömas av kommissionen i enlighet med 2023 års riktlinjer och andra tillämpliga rambestämmelser, riktlinjer, meddelanden och tillkännagivanden.

3. Individuellt stöd som beviljas före den 1 januari 2023 med stöd av någon förordning som antagits i enlighet med artikel 1 i förordning (EU) 2015/1588, och som var i kraft när stödet beviljades, ska anses vara förenligt med den inre marknaden och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget.

4. Vid utgången av denna förordnings giltighetstid ska stödordningar som undantagits enligt denna förordning fortsätta att vara undantagna under en anpassningsperiod på sex månader.

Genom undantag från första stycket ska, vid utgången av denna förordnings giltighetstid, stödordningar som omfattas av förordning (EU) 2021/2115 och som antingen medfinansieras av Ejflu eller genom ytterligare nationell finansiering till sådana medfinansierade åtgärder, fortsätta att vara undantagna under hela programperiodens varaktighet i enlighet med förordning (EU) 2021/2115.

Artikel 64

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2029.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 december 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 248, 24.9.2015, s. 1.

(2) Kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s. 1).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1).

(5) 2014 Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden (EUT C 204, 1.7.2014, s. 1). Ändrade genom tillkännagivanden offentliggjorda i EUT C 390, 24.11.2015, s. 4, EUT C 139, 20.4.2018, s. 3 och EUT C 403, 9.11.2018, s. 10, samt genom den rättelse som offentliggjordes i EUT C 265, 21.7.2016, s. 5.

(6) EUT C 249, 31.7.2014, s. 1.

(7) Kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (EUT C 155, 20.6.2008, s. 10).

(8) Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2023, Meddelande från kommissionen – Riktlinjer för statligt stöd inom jord- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden (EUT C 485, 21.12.2022, s. 1).

(9) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(10) EUT C 14, 19.1.2008, s. 6.

(11) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).

(12) Kommissionens förordning (EG) 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EU) 2015/1589 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).

(13) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(14) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(15) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

(17) Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

(18) EGT L 336, 23.12.1994, s. 22.

(19) WT/MIN(15)/45 – WT/L/980.

(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 1).

(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 av den 8 juni 2016 om avelstekniska och genealogiska villkor för avel, handel med och införsel till unionen av renrasiga avelsdjur, hybridavelssvin och avelsmaterial från dem och om ändring av förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv 89/608/EEG och 90/425/EEG och om upphävande av vissa akter med avseende på djuravel (förordningen om djuravel) (EUT L 171, 29.6.2016, s. 66).

(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

(23) Riktlinjer för statligt regionalstöd (EUT C 153, 29.4.2021, s. 1).

(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 41).

(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1).

(26) Offentlig sökning i modulen för stödtransparens, som finns här: https://webgate.ec.europa.eu/competition/transparency/public

(27) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).

(28) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(29) Tillkännagivande – om teknisk vägledning om klimatsäkring av infrastruktur under perioden 2021–2027 (EUT C 373, 16.9.2021, s. 1).

(30) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 av den 25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten (EUT L 177, 5.6.2020, s. 32).

(31) Med avseende på begreppet kontroll ska kapitel II punkt 1 i kommissionens konsoliderade tillkännagivande om behörighet enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EUT C 95, 16.4.2008, s. 1) tillämpas på motsvarande sätt.

(32) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 150, 14.6.2018, s. 1),

(33) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 av den 17 april 2019 om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker, användning av jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter i alkoholhaltiga drycker samt om upphävande av förordning (EG) nr 110/2008 (EUT L 130, 17.5.2019, s. 1).

(34) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91 (EUT L 84, 20.3.2014, s. 14).

(35) Meddelande från kommissionen – EU:s riktlinjer för bästa metoder när det gäller frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT C 341, 16.12.2010, s. 5).

(36) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1).

(37) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).

(38) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).

(39) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

(40) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

(41) En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens (COM(2017) 339 final).

(42) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014 och (EU) nr 652/2014 (EUT L 153, 3.5.2021, s. 1).

(43) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).

(44) Detta gäller samarbete avseende produktion av energi från förnybara källor eller produktion av biobränsle på jordbruksföretag, under förutsättning att villkoren i artikel 14 uppfylls.

(45) Kommissionens meddelande av den 15 december 2021, Hållbara kretslopp för kol (COM(2021) 800 final).

(46) https://foresteurope.org/wp-content/uploads/2016/08/Pan-EuropeanAfforestationReforestationGuidelines.pdf

(47) General Guidelines for the Sustainable Management of Forests in Europe adopted at the Second Ministerial Conference on the Protection of Forests in Europe held in Helsinki on 16–17 June 1993 (https://www.foresteurope.org/docs/MC/MC_helsinki_resolutionH1.pdf).

(48) EUT C 341, 16.12.2010, s. 5.

(49) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

BILAGA I

Definition av mikroföretag samt små och medelstora företag

Artikel 1

Företag

Varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet ska anses som ett företag. Som företag anses således sådana enheter som utövar ett hantverk eller annan verksamhet enskilt eller inom familjen, personsammanslutningar eller föreningar som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet.

Artikel 2

Personalstyrka och finansiella trösklar som definition av olika företagskategorier

1. Kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag (SMF-kategorin) utgörs av företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro årligen.

2. Inom SMF-kategorin definieras små företag som företag vilka sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro årligen.

3. Inom SMF-kategorin definieras små företag som företag vilka sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro årligen.

Artikel 3

Typer av företag som beaktas vid beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen

1. ”Fristående företag” är de företag som inte betecknas som partnerföretag enligt punkt 2 eller anknutet företag enligt punkt 3.

2. ”Partnerföretag” är de företag som inte betecknas som anknutna företag enligt punkt 3 och mellan vilka det finns följande förbindelse: Ett företag (företag i föregående marknadsled) innehar, antingen ensamt eller tillsammans med ett eller flera anknutna företag i den mening som avses i punkt 3, 25 % eller mer av kapitalet eller rösträtterna i ett annat företag (företag i efterföljande marknadsled).

Ett företag kan dock betecknas som fristående, och alltså inte anses ha ett partnerföretag, även om tröskelvärdet på 25 % har uppnåtts eller överskridits, om det gäller följande kategorier av investerare och dessa enskilt eller tillsammans inte är anknutna i den mening som avses i punkt 3 till det berörda företaget:

Offentliga investeringsbolag, riskkapitalbolag, fysiska personer eller grupper av fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar (så kallade ”business angels”) och som investerar eget kapital i icke börsnoterade företag, förutsatt att dessa ”business angels” sammanlagda investering i ett och samma företag inte överstiger 1 250 000 euro.

b)	Universitet eller forskningscentrum utan vinstsyfte.

c)	Institutionella investerare, inklusive regionala utvecklingsfonder.

d)	Självständiga lokala myndigheter som har en årlig budget som understiger 10 miljoner euro och som har färre än 5 000 invånare.

3. ”Anknutna företag” är de företag som mellan sig upprätthåller en av följande förbindelser:

a)	Ett företag innehar en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i ett annat företag.

b)	Ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan.

c)	Ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta eller enligt en bestämmelse i det företagets stadgar.

d)	Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag förfogar till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i företaget ensamt över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget.

Ett bestämmande inflytande anses inte föreligga då de investerare som avses i punkt 2 andra stycket inte direkt eller indirekt deltar i förvaltningen av det berörda företaget, dock utan detta påverkar deras rättigheter som aktieägare.

De företag som upprätthåller någon av de förbindelser som avses i första stycket via ett eller flera andra företag eller via de investerare som avses i punkt 2 ska också anses som anknutna företag.

De företag som upprätthåller någon av dessa förbindelser via en fysisk person eller en grupp fysiska personer i samverkan ska också anses som anknutna företag, om dessa företag helt eller delvis bedriver sin verksamhet på samma eller angränsande marknader.

Som ”angränsande marknad” ska betraktas marknaden för en produkt eller en tjänst i ett föregående eller efterföljande marknadsled.

4. Utom i de fall som avses i punkt 2 andra stycket, kan ett företag inte anses tillhöra SMF-kategorin, om 25 % eller mer av dess kapital eller dess röstandel direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, individuellt eller gemensamt.

5. Företagen får avge en försäkran om sin status som fristående företag, partnerföretag eller anknutet företag och om uppgifter rörande trösklarna i artikel 2. Även om kapitalspridningen inte gör det möjligt att exakt veta vem som innehar kapitalet, får företaget avge en sådan försäkran om det kan försäkra att det har rimliga skäl att anta att det inte till 25 % eller mer ägs av ett företag eller gemensamt av anknutna företag eller via fysiska personer eller grupper av fysiska personer. Sådana försäkringar ska avges utan att det påverkar de kontroller eller granskningar som föreskrivs i nationell lagstiftning eller i unionslagstiftningen.

Artikel 4

Uppgifter som behövs för att beräkna personalstyrkan och de finansiella beloppen samt referensperiod

1. Uppgifterna för beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen ska hämtas från det senast godkända räkenskapsåret och beräknas på årsbasis. De beaktas från och med att räkenskaperna har godkänts. Omsättningen ska beräknas exklusive mervärdesskatt och andra indirekta skatter.

2. Om uppgifterna om ett företag beräknade på årsbasis vid datum för bokslut överstiger eller understiger de trösklar som anges i artikel 2 för personalstyrkan eller för de finansiella beloppen, erhåller eller förlorar företaget sin status av medelstort företag, litet företag eller mikroföretag först om detta inträffar under två på varandra följande år.

3. Om företaget är nyetablerat och bokslutet ännu inte har blivit godkänt, ska uppgifterna i fråga grunda sig på en skälig uppskattning som görs under räkenskapsåret.

Artikel 5

Personalstyrkan

Personalstyrkan motsvarar antalet årsarbetskrafter, det vill säga antalet personer som på heltid arbetat i företaget eller för företagets räkning under hela referensåret. Det arbete som utförs av personer som inte har arbetat hela året, som har arbetat deltid, oberoende av varaktighet, eller som utfört säsongsarbete ska beräknas som delar av årsarbetskrafter. Personalstyrkan utgörs av

a)	löntagarna,

b)	de personer som arbetar för företaget och som har en underordnad ställning i förhållande till detta och som i nationell rätt jämställs med löntagare,

c)	de ägare som driver företaget,

d)	de delägare som utövar en regelbunden verksamhet i företaget och som erhåller ekonomiska förmåner från företaget.

Lärlingar och studerande under yrkesutbildning som omfattas av lärlings- eller yrkesutbildningsavtal ska inte räknas in vid beräkningen av personalstyrkan. Den tid som utgörs av mödraledighet eller föräldraledighet ska inte räknas in.

Artikel 6

Fastställande av uppgifterna om företaget

1. I fråga om ett fristående företag ska fastställandet av uppgifterna, inklusive personalstyrkan, göras enbart på grundval av företagets egna räkenskaper.

2. Uppgifterna, inklusive personalstyrkan, om ett företag som har partnerföretag eller anknutna företag ska beräknas på grundval av räkenskaperna och andra uppgifter om företaget eller – om sådana finns – företagets konsoliderade räkenskaper eller de konsoliderade räkenskaperna där företaget räknats in genom konsolidering.

Till uppgifterna i första stycket ska aggregeras uppgifterna om det berörda företagets eventuella partnerföretag som befinner sig i föregående eller efterföljande marknadsled i förhållande till det berörda företaget. Uppgifterna ska aggregeras i proportion till andelen av kapitalet eller rösträtten (den högsta av dessa båda andelar). Vid korsvist ägande ska den högsta andelen tillämpas.

Till uppgifterna i första och andra styckena ska läggas 100 % av uppgifterna för de eventuella företag som är direkt eller indirekt anknutna till det berörda företaget och som inte redan har tagits med i räkenskaperna genom konsolidering.

3. Vid tillämpningen av punkt 2 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till uppgifterna i första och andra styckena ska läggas 100 % av uppgifterna för de eventuella företag som är direkt eller indirekt anknutna till det berörda företaget och som inte redan har tagits med i räkenskaperna genom konsolidering.

Vid tillämpningen av punkt 2 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till dessa ska aggregeras proportionellt uppgifterna om de eventuella partnerföretag till dessa anknutna företag i föregående eller efterföljande marknadsled i förhållande till dessa, om de inte redan har räknats in i de konsoliderade räkenskaperna i en proportion som motsvarar minst den procentsats som anges i punkt 2 andra stycket.

4. När personalstyrkan inte framgår av de konsoliderade räkenskaperna, ska den beräknas genom att proportionellt aggregera uppgifterna om de företag till vilka detta företag är partnerföretag och lägga till uppgifterna om de företag till vilka det är anknutet.

BILAGA II

Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning ska tillhandahållas genom kommissionens fastställda it-applikation enligt vad som föreskrivs i artikel 11

DEL I

Stödreferens	(fylls i av kommissionen)
Medlemsstat
Medlemsstatens referensnummer
Område	Regionens namn (Nuts (1)) ……	Regionens stödstatus (2) De yttersta randområdena De mindre Egeiska öarna Annat
Beviljande myndighet	Namn
	Postadress
	Webbadress
Stödåtgärdens benämning	……
Nationell rättslig grund (hänvisning till relevant nationell officiell tidning)	….… ….…
Webblänk till stödåtgärdens fullständiga text	…..…
Typ av åtgärd	Stödordning
	Stöd för särskilda ändamål	Det stödmottagande företagets namn och den koncern (3) det tillhör
Ändring av en befintlig stödordning eller ett befintligt stöd för särskilda ändamål		Kommissionens stödreferens
	Förlängning
	Ändring
Varaktighet (4)	Stödordning	dd/mm/åååå–dd/mm/åååå
Datum för beviljande	Stöd för särskilda ändamål	dd/mm/åååå
Berörd(a) ekonomisk(a) sektor(er)	Precisera på Nace-gruppnivå (5)
Typ av stödmottagare	Mikroföretag samt små och medelstora företag
	Stora företag
Budget	Stödordning: Totalt belopp (6) i nationell valuta … (avrundade belopp) ……
	Stöd för särskilda ändamål: Totalt belopp (7) i nationell valuta … (avrundade belopp) ….…
	För garantier (8):	Nationell valuta … (avrundade belopp) ……
Stödinstrument	Bidrag/Räntesubvention
	Subventionerade tjänster
	Lån/Återbetalningspliktiga förskott
	Garanti (i förekommande fall med en hänvisning till kommissionens beslut (9))
	Skatteförmån eller skattebefrielse
	Annat (precisera) …..… Ange i vilken av nedanstående bredare kategori stödet passar bäst med hänsyn till dess verkningar/funktion: Bidrag Lån Garanti Skatteförmån
Vid medfinansiering från EU-fonder	Namn på EU-fond(er): …..… …..…	Finansierings-belopp (per EU-fond) ……	Nationell valuta … (avrundade belopp) ……

DEL II

Informationen ska lämnas genom kommissionens elektroniska anmälningssystem enligt vad som föreskrivs i artikel 11

Ange enligt vilken bestämmelse i gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn som stödåtgärden genomförs

Primära mål (Det är möjligt att ange flera mål. Ange i så fall alla mål.)	Högsta stödnivå i %	Högsta stödbelopp i nationell valuta (avrundade belopp)
Stöd för investeringar i jordbruksföretag knutna till primär jordbruksproduktion (artikel 14))
Stöd för arrondering av jordbruksmark (artikel 15)
Stöd för investeringar som rör flyttning av jordbruksbyggnader (artikel 16)
Stöd för investeringar i samband med bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (artikel 17)
Nyetableringsstöd för unga jordbrukare och nyetableringsstöd för jordbruksverksamhet (artikel 18)
Nyetableringsstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn (artikel 19)
Stöd för deltagande i kvalitetssystem för producenter av jordbruksprodukter (artikel 20)
Stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder (artikel 21)
Stöd för rådgivningstjänster (artikel 22)
Stöd för avbytartjänster inom jordbruket (artikel 23)
Stöd för säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter (artikel 24)
Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof (artikel 25)
	Typ av allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof:	frost storm hagel is kraftigt eller ihållande regn orkan svår torka annan Precisera:
	Dag då händelsen inträffade:	dd/mm/åååå –dd/mm/åååå
Stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar och skadegörare på växter och stöd för att avhjälpa skador som orsakats av djursjukdomar eller skadegörare på växter (artikel 26)
Stöd till animaliesektorn och stöd för avlivade eller självdöda djur (artikel 27)
Stöd för betalning av försäkringspremier och för ekonomiska bidrag till gemensamma fonder (artikel 28)
Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av skyddade djur (artikel 29)
Stöd för bevarande av genetiska resurser inom jordbruket (artikel 30)
Stöd för åtaganden om djurens välbefinnande (artikel 31)
Stöd för samarbete inom jordbrukssektorn (artikel 32)
Stöd för nackdelar i samband med Natura 2000-områden (artikel 33)
Stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk (artikel 34)
Stöd för ekologiskt jordbruk (artikel 35)
Stöd för investeringar till förmån för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag eller i skogar (artikel 36)
Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn (artikel 37)
	Typ av naturkatastrof:	jordbävning lavin jordskred översvämning tornado orkan vulkanutbrott okontrollerad skogsbrand annan Precisera:
	Dag då naturkatastrofen inträffade:	dd/mm/åååå –dd/mm/åååå
Stöd till forskning, utveckling och innovation inom jordbruks- och skogsbrukssektorn (artikel 38)
Stöd för kostnader som uppstår för företag som deltar i projekt initierade av en operativ grupp inom EIP (artikel 39)
Begränsade stödbelopp till företag som drar nytta av projekt initierade av en operativ grupp inom EIP (artikel 40)
Stöd för beskogning och skapande av skogsmark (artikel 41)
Stöd för system för trädjordbruk (artikel 42)
Stöd för förebyggande och återställande av skador på skogar (artikel 43)
Stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde (artikel 44)
Stöd för områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav (artikel 45)
Stöd för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd (artikel 46)
Stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder inom skogsbrukssektorn (artikel 47)
Stöd för rådgivningstjänster inom skogsbrukssektorn (artikel 48)
Stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbrukssektorn (artikel 49)
Stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter (artikel 50)
Bevarande av genetiska resurser i skogsbruket (artikel 51)
Nyetableringsstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn (artikel 52)
Stöd för arrondering av jordbruksmark (artikel 53)
Stöd för samarbete inom skogsbrukssektorn (artikel 54)
Stöd för grundläggande tjänster och infrastruktur i landsbygdsområden (artikel 55)
Nyetableringsstöd för annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden (artikel 56)
Stöd för jordbrukares första deltagande i kvalitetssystem för bomull och livsmedel (artikel 57)
Stöd för informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet avseende bomull och livsmedel som omfattas av ett kvalitetssystem (artikel 58)
Stöd för samarbete i landsbygdsområden (artikel 59)
Stöd för LLU-projekt (artikel 60)
Begränsade stödbelopp för LLU-projekt (artikel 61)

(1) Nuts – Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter. Vanligen anges regionen på nivå 2.

(2) Ange om stödet beviljas till förmån för ett företag som är verksamt i ett av de på förhand fastställda områdena. I annat fall, välj rutan ”Annat”.

(3) Med företag avses vid tillämpningen av konkurrensreglerna i fördraget och vid tillämpningen av denna förordning en enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och hur den finansieras. Domstolen har fastställt att enheter som (rättsligt eller faktiskt) kontrolleras av samma enhet bör betraktas som ett företag.

(4) Period under vilken den beviljande myndigheten kan åta sig att bevilja stödet.

(5) Nace Rev. 2 är Europeiska gemenskapens statistiska näringsgrensindelning. Sektorn ska vanligen anges på gruppnivå.

(6) I fråga om en stödordning: Ange det sammanlagda årliga stödbelopp som planeras enligt stödordningen eller den beräknade årliga skatteförlusten för samtliga stödinstrument som ingår i stödordningen.

(7) I fall av stöd för särskilda ändamål: Ange totalt stödbelopp eller skattebortfall.

(8) För garantier, ange de garanterade lånens högsta belopp.

(9) I förekommande fall, hänvisning till kommissionens beslut om att godkänna metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten, i överensstämmelse med artikel 5.3 c ii i förordningen.

BILAGA III

Bestämmelser om offentliggörande av information enligt artikel 9.1

Medlemsstaterna ska organisera sina övergripande webbplatser för statligt stöd, där den information som avses i artikel 9.1 ska offentliggöras, på ett sätt som gör att informationen är lättillgänglig. Informationen ska offentliggöras i kalkylbladsformat som möjliggör sökning och utdrag av uppgifter och som är lätt att publicera på internet, till exempel i csv- eller xml-format. Alla berörda parter ska ges tillträde till webbplatsen för statligt stöd utan begränsningar. Ingen användarregistrering ska krävas för åtkomst till webbplatsen för statligt stöd.

Följande information om beviljat individuellt stöd enligt artikel 9.1 c ska offentliggöras:

a)	Stödets identifikationsnummer (1).

b)	Stödmottagarens referens (2).

c)	Typ av företag (litet, medelstort eller stort) vid tidpunkten för beviljandet.

d)	Region där stödmottagaren är belägen, på Nuts II-nivå (3) och, i tillämpliga fall, de yttersta randområdena eller de mindre Egeiska öarna.

e)	Verksamhetsområde på Nace-gruppnivå (4).

f)	Stödinslag, angivet i heltal i nationell valuta (5).

g)	Stödinstrument (6) (bidrag/räntesubvention, lån/förskott med återbetalningsskyldighet/bidrag som ska återbetalas, garanti, skatteförmån eller skattebefrielse, riskfinansiering, övrigt (precisera)).

h)	Datum för beviljande.

i)	Stödets syfte (7).

j)	Beviljande myndighet.

(1) Som kommissionen tilldelat enligt det förfarandet som avses i artikel 9.1 i denna förordning.

(2) Med hänsyn till det berättigade intresset av insyn i information till allmänheten drar kommissionen, när behovet av insyn vägs mot rättigheterna enligt dataskyddsreglerna, slutsatsen att det är motiverat att offentliggöra stödmottagarens namn när stödmottagaren är en fysisk person eller en juridisk person som genom sitt namn identifierar en fysisk person (se C-92/09, Volker und Markus Schecke och Eifert, punkt 53), med beaktande av artikel 49.1 g i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Reglerna om insyn syftar till ökad ansvarighet, inbördes granskning och i slutändan till effektivare användning av de offentliga utgifterna. Detta mål ska ha företräde framför dataskyddsrättigheter för fysiska personer som får offentligt stöd.

(3) Nuts – Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter. Vanligen ska regionen anges på nivå 2.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

(5) Bruttobidragsekvivalent.

(6) Om stödet beviljas genom flera stödinstrument ska stödbeloppet anges per instrument.

(7) Om stödet har flera syften ska stödbeloppet anges per syfte.