Kommissionens förordning (EU) 2025/1047 av den 27 maj 2025 om ändring av förordning (EU) 2023/1803 vad gäller International Financial Reporting Standard 9 och International Financial Reporting Standard 7

Europeiska unionens
officiella tidning

L-serien

2025/1047

28.5.2025

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2025/1047

av den 27 maj 2025

om ändring av förordning (EU) 2023/1803 vad gäller International Financial Reporting Standard 9 och International Financial Reporting Standard 7

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens förordning (EU) 2023/1803 (2) antogs vissa internationella redovisningsstandarder och tolkningar som förelåg per den 8 september 2022.

(2)

Den 30 maj 2024 utfärdade International Accounting Standards Board vissa ändringar av International Financial Reporting Standard 9 Finansiella instrument (IFRS 9) och International Financial Reporting Standard 7 Finansiella instrument: Upplysningar (IFRS 7). Syftet med dessa ändringar var att följa upp några av resultaten från 2022 års översyn efter genomförandet av klassificerings- och värderingskraven i IFRS 9 och även följa upp intressenternas begäran till IFRS Interpretations Committee.

(3)

Ändringarna förtydligar klassificeringen av finansiella tillgångar vad gäller miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) och liknande inslag samt regleringen av skulder genom elektroniska betalningssystem. Genom dessa ändringar införs också upplysningskrav för att öka transparensen för investerare när det gäller investeringar i egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och finansiella instrument med inslag av eventualitet, såsom inslag knutna till ESG-relaterade mål.

(4)

Dessa ändringar bör främja lån med ESG-relaterade inslag eftersom man för sådana lån bör kunna tillämpa antingen upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat, beroende på affärsmodell, under förutsättning att lånen uppfyller SPPI-kriterierna, dvs. ger upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta. På så sätt bör den finansiella rapporteringen stödja ekonomiska omställningsåtgärder som bidrar till genomförandet av den europeiska gröna given.

(5)

Efter samråd med European Financial Reporting Advisory Group (Efrag) har kommissionen konstaterat att ändringarna av IFRS 9 och IFRS 7 uppfyller villkoren för antagande i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002. Efrag har också dragit slutsatsen att fördelarna med dessa ändringar uppväger kostnaderna.

(6)	Förordning (EU) 2023/1803 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning överensstämmer med yttrandet från Föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EU) 2023/1803 ska ändras på följande sätt:

1.	International Financial Reporting Standard (IFRS) 9 Finansiella instrument samt

2.	IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Alla företag ska tillämpa de ändringar som avses i artikel 1, senast från och med den första dagen av deras första räkenskapsår som inleds den 1 januari 2026 eller senare.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 maj 2025.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2002/1606/oj.

(2) Kommissionens förordning (EU) 2023/1803 av den 13 september 2023 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (EUT L 237, 26.9.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/1803/oj).

BILAGA

ÄNDRINGAR AV KLASSIFICERING OCH VÄRDERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Ändringar av IFRS 9 och IFRS 7

Ändringar av IFRS 9 Finansiella instrument

Punkterna 7.1.12–7.1.13 och 7.2.47–7.2.49 samt rubriken före punkt 7.2.47 läggs till.

7.1 IKRAFTTRÄDANDE

...

7.1.12

Ändringar av klassificering och värdering av finansiella instrument, som ändrade IFRS 9 och IFRS 7, utfärdad i maj 2024, innebar att punkterna 7.2.47–7.2.49, B3.1.2A, B3.3.8–B3.3.10, B4.1.8A, B4.1.10A, B4.1.16A och B4.1.20A lades till, och att punkterna B4.1.10, B4.1.13, B4.1.14, B4.1.16, B4.1.17, B4.1.20, B4.1.21 och B4.1.23 ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2026 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.

7.1.13

Om ett företag väljer att tillämpa dessa ändringar på en tidigare period ska det antingen

a)	tillämpa alla ändringar samtidigt och redovisa detta, eller

b)	endast tillämpa ändringarna i vägledningen vid tillämpning av avsnitt 4.1 i denna standard (Klassificering av finansiella tillgångar) för den tidigare perioden och redovisa detta.

7.2 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

...

Övergångsbestämmelser för Ändringar av klassificering och värdering av finansiella instrument

7.2.47

Ett företag ska tillämpa Ändringar av klassificering och värdering av finansiella instrument retroaktivt, i enlighet med IAS 8, med undantag för vad som anges i punkterna 7.2.48–7.2.49. Vid tillämpning av bestämmelserna i dessa punkter är den första tillämpningsdagen den dag som inleder det räkenskapsår för vilket företaget först tillämpar ändringarna.

7.2.48

Ett företag behöver inte räkna om tidigare perioder för att återspegla tillämpningen av dessa ändringar. Ett företag får räkna om tidigare perioder om, och endast om, det är möjligt att göra detta utan användning av i efterhand erhållen information. Om ett företag inte räknar om tidigare perioder ska det redovisa effekten av att dessa ändringar först tillämpas som en justering av ingående balans för finansiella tillgångar och finansiella skulder och den eventuella kumulativa effekten som en justering av ingående balans för balanserade vinstmedel (eller annan komponent i eget kapital, beroende på vad som är tillämpligt) per den första tillämpningsdagen.

7.2.49

Per den första tillämpningsdagen för ändringarna av vägledningen vid tillämpning av avsnitt 4.1 i denna standard (Klassificering av finansiella tillgångar) ska ett företag för varje klass av finansiella tillgångar för vilka tillämpningen av ändringarna innebär att värderingskategorin ändras lämna upplysningar om

a)	värderingskategori och redovisat värde, vilka fastställs omedelbart innan ändringarna tillämpas, och

b)	värderingskategori och redovisat värde, vilka fastställs omedelbart efter det att ändringarna tillämpas.

Tillägg B

Vägledning vid tillämpning

Punkterna B3.1.2A, B3.3.8–B3.3.10, B4.1.8A, B4.1.10A, B4.1.16A och B4.1.20A samt rubriken före punkt B3.1.2A läggs till. Punkterna B4.1.10, B4.1.13, B4.1.14, B4.1.16, B4.1.17, B4.1.20, B4.1.21 och B4.1.23 ändras. Punkterna B4.1.7A, B4.1.15 och B4.1.22 ändras inte, men återges för tydlighetens skull.

REDOVISNING I OCH BORTTAGANDE FRÅN RAPPORTEN ÖVER FINANSIELL STÄLLNING (KAPITEL 3)

Det första redovisningstillfället (avsnitt 3.1)

...

Tidpunkt för det första redovisningstillfället eller det första borttagandet från rapporten över finansiell ställning

B3.1.2A

Såvida inte punkt 3.1.2 är tillämplig ska ett företag redovisa en finansiell tillgång eller finansiell skuld den dag då företaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor (se punkt 3.1.1). En finansiell tillgång ska tas bort från rapporten över finansiell ställning den dag då de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena upphör eller tillgången överförs (se punkt 3.2.3). Såvida inte ett företag väljer att tillämpa punkt B3.3.8 ska en finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning på likviddagen, som är den dag då skulden utsläcks på grund av att den förpliktelse som är angiven i avtalet fullgörs, annulleras eller upphör (se punkt 3.3.1) eller skulden på annat sätt uppfyller villkoren för borttagande från rapporten över finansiell ställning (se punkt 3.3.2).

...

Borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella skulder (avsnitt 3.3)

...

B3.3.8

Trots kravet i punkt B3.1.2A på borttagande av en finansiell skuld från rapporten över finansiell ställning på likviddagen får ett företag, när det reglerar en finansiell skuld (eller en del av en finansiell skuld) med kontanter med hjälp av ett elektroniskt betalningssystem, betrakta den finansiella skulden (eller en del av den) som fullgjord före likviddagen om, och endast om, företaget har initierat en betalningsinstruktion som har lett till

a)	att företaget inte har någon praktisk möjlighet att dra tillbaka, avbryta eller annullera betalningsinstruktionen,

b)	att företaget inte har någon praktisk möjlighet att få tillgång till de kontanter som ska användas för reglering till följd av betalningsinstruktionen, och

c)	att avvecklingsrisken i samband med det elektroniska betalningssystemet är obetydlig.

B3.3.9

Vid tillämpning av punkt B3.3.8 c är avvecklingsrisken i samband med ett elektroniskt betalningssystem obetydlig om betalningssystemets egenskaper är sådana att slutförandet av betalningsinstruktionen följer ett standardiserat administrativt förfarande och kort tid förlöper mellan uppfyllandet av kriterierna i punkt B3.3.8 a och b och leveransen av kontanter till motparten. Avvecklingsrisken är dock inte obetydlig om fullgörandet av betalningsinstruktionen är beroende av företagets förmåga att leverera kontanter på likviddagen.

B3.3.10

Ett företag som väljer att tillämpa punkt B3.3.8 på reglering av en finansiell skuld (eller en del av en finansiell skuld) med hjälp av ett elektroniskt betalningssystem ska tillämpa den punkten på alla regleringar som görs genom samma elektroniska betalningssystem.

KLASSIFICERING (KAPITEL 4)

Klassificering av finansiella tillgångar (avsnitt 4.1)

...

Avtalsenliga kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet

...

B4.1.7A

Avtalsenliga kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet är förenliga med ett grundläggande lånearrangemang. I ett grundläggande lånearrangemang är ersättning för pengars tidsvärde (se punkterna B4.1.9A–B4.1.9E) och kreditrisk oftast de mest betydande delarna av räntan. I ett sådant arrangemang kan ränta också inbegripa ersättning för andra grundläggande utlåningsrisker (t.ex. likviditetsrisker) och kostnader (t.ex. administrativa kostnader) som förknippas med den finansiella tillgången under en viss period. Dessutom kan ränta också inbegripa en vinstmarginal som är förenlig med ett grundläggande lånearrangemang. Under extrema ekonomiska omständigheter kan räntan vara negativ om exempelvis innehavaren av en finansiell tillgång uttryckligen eller underförstått betalar för deponering av sina pengar för en viss period (och denna avgift överstiger den ersättning som innehavaren erhåller för pengarnas tidsvärde, kreditrisken och andra grundläggande utlåningsrisker och -kostnader). Avtalsvillkor som introducerar exponering för risker eller volatilitet i avtalsenliga kassaflöden som inte har koppling till ett grundläggande lånearrangemang, såsom exponering för förändringar i aktiekurser eller råvarupriser, ger dock inte upphov till avtalsenliga kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. En utgiven eller köpt finansiell tillgång kan vara ett grundläggande lånearrangemang oavsett om det är ett lån i juridisk mening.

...

B4.1.8A

Vid bedömningen av huruvida de avtalsenliga kassaflödena för en finansiell tillgång är förenliga med ett grundläggande lånearrangemang kan ett företag behöva beakta de olika delarna av räntan separat. Bedömningen av ränta är inriktad på vad ett företag får ersättning för, snarare än på hur mycket ersättning ett företag får. Det ersättningsbelopp som ett företag erhåller kan dock tyda på att företaget kompenseras för något annat än grundläggande utlåningsrisker och lånekostnader. Avtalsenliga kassaflöden är oförenliga med ett grundläggande lånearrangemang om de är knutna till en variabel som inte är en grundläggande utlåningsrisk eller lånekostnad (t.ex. värdet på egetkapitalinstrument eller priset på en råvara) eller om de utgör en andel av gäldenärens intäkter eller vinst, även om sådana avtalsvillkor är vanliga på den marknad där företaget är verksamt.

...

Avtalsvillkor som ändrar tidpunkt eller belopp för avtalsenliga kassaflöden

B4.1.10

Om en finansiell tillgång innehåller ett avtalsvillkor som kan ändra tidpunkt eller belopp för avtalsenliga kassaflöden (exempelvis om tillgången kan lösas i förtid före förfallodagen eller dess löptid kan förlängas) ska företaget avgöra huruvida de avtalsenliga kassaflöden som kan uppstå under instrumentets löptid på grund av detta avtalsvillkor enbart är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. För att avgöra detta måste företaget bedöma de avtalsenliga kassaflöden som kan uppstå både före och efter förändringen i de avtalsenliga kassaflödena, oavsett hur sannolikt det är att förändringen i de avtalsenliga kassaflödena inträffar. Företaget kan också behöva bedöma arten av eventuella händelser (dvs. utlösande) som skulle kunna ändra tidpunkten eller beloppet för de avtalsenliga kassaflödena. Även om arten av eventuell händelse inte i sig är en avgörande faktor vid bedömningen av huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta, kan den vara en indikator. Exempelvis kan man jämföra ett finansiellt instrument med en ränta som sätts om till en högre sats om låntagaren missar ett visst antal betalningar till ett finansiellt instrument med en ränta som sätts om till en högre sats om ett visst aktieindex når en viss nivå. Det är mer sannolikt att de avtalsenliga kassaflödena i det förstnämnda fallet under instrumentets löptid endast kommer att vara betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet på grund av förhållandet mellan uteblivna betalningar och en ökad kreditrisk. I det förstnämnda fallet är arten av eventuell händelse direkt kopplad till förändringar i grundläggande utlåningsrisker och lånekostnader, och de avtalsenliga kassaflödena förändras i samma riktning som dessa. (Se även punkt B4.1.18).

B4.1.10A

I vissa fall ger inslaget av eventualitet upphov till avtalsenliga kassaflöden som både före och efter förändringen i de avtalsenliga kassaflödena överensstämmer med det grundläggande lånearrangemanget, men det finns ingen direkt koppling mellan arten av eventuell händelse i sig och förändringarna i grundläggande utlåningsrisker och lånekostnader. Räntesatsen för ett lån kan exempelvis justeras med ett visst antal punkter om gäldenären uppnår en avtalsenlig minskning av koldioxidutsläppen. I ett sådant fall har den finansiella tillgången vid tillämpning av punkt B4.1.10 avtalsenliga kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet om, och endast om, de avtalsenliga kassaflödena i alla avtalsmässigt möjliga scenarier inte skulle skilja sig väsentligt från de avtalsenliga kassaflödena för ett finansiellt instrument som har identiska avtalsvillkor men saknar en sådan eventualitet. Under vissa omständigheter kan företaget avgöra detta genom att göra en kvalitativ bedömning, medan det under andra omständigheter kan behöva göra en kvantitativ bedömning. Om det är uppenbart, utan analys eller efter en snabb analys, att de avtalsenliga kassaflödena inte skiljer sig väsentligt åt behöver företaget inte göra en detaljerad bedömning.

...

B4.1.13

Följande exempel illustrerar avtalsenliga kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Denna uppräkning är inte uttömmande.

Instrument

Analys

...

Instrument EA

Instrument EA är ett lån med en räntesats som varje rapporteringsperiod justeras med ett fast antal räntepunkter om gäldenären under den föregående rapporteringsperioden uppnår en avtalsenlig minskning av koldioxidutsläppen.

Även om de största möjliga sammanlagda justeringarna uppnås ändras inte räntesatsen på lånet väsentligt.

...

De avtalsenliga kassaflödena är endast betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Företaget beaktar huruvida de avtalsenliga kassaflöden som kan uppstå både före och efter varje förändring i avtalsenliga kassaflöden endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta (se punkt B4.1.10).

Om den eventuella händelsen – uppnåendet av koldioxidutsläppsmålet – inträffar justeras räntesatsen med ett fast antal punkter, vilket leder till avtalsenliga kassaflöden som är förenliga med ett grundläggande lånearrangemang. Det är endast på grund av att det inte finns någon direkt koppling mellan arten av eventuell händelse och förändringarna i grundläggande utlåningsrisker och lånekostnader som företaget inte – utan vidare bedömning – kan avgöra om kassaflödena för den finansiella tillgången endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta.

Företaget bedömer därför huruvida det i alla avtalsmässigt möjliga scenarier inte finns en väsentlig skillnad mellan dessa avtalsenliga kassaflöden och de avtalsenliga kassaflödena för ett finansiellt instrument utan inslag av eventualitet kopplade till koldioxidutsläpp men med i övrigt identiska avtalsvillkor (se punkt B4.1.10A).

Eftersom justeringar under instrumentets löptid inte skulle leda till avtalsenliga kassaflöden som är väsentligt annorlunda avgör företaget att lånet har avtalsenliga kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

B4.1.14

Följande exempel illustrerar avtalsenliga kassaflöden som inte enbart är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Denna uppräkning är inte uttömmande.

Instrument

Analys

...

Instrument I

Instrument I är ett lån med en ränta som justeras varje rapportperiod i enlighet med utvecklingen i ett koldioxidprisindex som fastställdes på marknaden under föregående rapportperiod.

...

De avtalsenliga kassaflödena är inte bara betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

De avtalsenliga kassaflödena är knutna till en variabel (koldioxidprisindex) som inte är en grundläggande utlåningsrisk eller lånekostnad. De avtalsenliga kassaflödena är därför oförenliga med ett grundläggande lånearrangemang (se punkt B4.1.8A).

B4.1.15

I vissa fall kan en finansiell tillgång ha avtalsenliga kassaflöden som beskrivs som kapitalbelopp och ränta, men dessa kassaflöden utgör inte betalningen av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet som beskrivs i punkterna 4.1.2 b, 4.1.2A b och 4.1.3 i denna standard.

B4.1.16

Detta kan vara fallet om den finansiella tillgången utgör en investering i särskilda tillgångar eller kassaflöden och därmed är de avtalsenliga kassaflödena inte bara betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Om avtalsvillkoren exempelvis föreskriver att den finansiella tillgångens kassaflöden ökar ju fler bilar som använder en avgiftsbelagd väg är de avtalsenliga kassaflödena oförenliga med ett grundläggande lånearrangemang. Som en följd av detta skulle instrumentet inte uppfylla villkoret i punkterna 4.1.2 b och 4.1.2A b.

B4.1.16A

Den situation som beskrivs i punkt B4.1.15 kan också uppstå om en finansiell tillgång har inslag som inte medför regressrätt. En finansiell tillgång har inslag som inte medför regressrätt om ett företags slutliga rätt att erhålla kassaflöden är avtalsenligt begränsad till de kassaflöden som genereras av vissa tillgångar. Med andra ord är företaget främst exponerat för fullgöranderisker kopplade till de angivna tillgångarna snarare än kreditrisker kopplade till gäldenären. Exempelvis kan en långivares slutliga rätt att erhålla kassaflöden begränsas till de kassaflöden som genereras av specificerade tillgångar i ett strukturerat företag.

B4.1.17

Det faktum att en finansiell tillgång har inslag som inte medför regressrätt behöver dock inte i sig själv utesluta att den finansiella tillgången uppfyller villkoret i punkterna 4.1.2 b och 4.1.2A b. I sådana situationer är långivaren skyldig att bedöma (”se igenom”) kopplingen mellan de specifika underliggande tillgångarna eller kassaflödena och de avtalsenliga kassaflödena för den finansiella tillgång som klassificeras för att avgöra om dessa avtalsenliga kassaflöden är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Ett företag ska också beakta hur denna koppling påverkas av andra avtalsarrangemang, såsom efterställda skulder eller egetkapitalinstrument som emitterats av gäldenären. Om villkoren för den finansiella tillgången ger upphov till andra kassaflöden eller begränsar kassaflödena på ett sätt som är oförenligt med betalningar som motsvarar kapitalbeloppet och räntan uppfyller den finansiella tillgången inte villkoret i punkterna 4.1.2 b och 4.1.2A b. Om de underliggande tillgångarna är finansiella tillgångar eller icke-finansiella tillgångar påverkar inte i sig denna bedömning.

...

Instrument som är sammankopplade via avtal

B4.1.20

För vissa typer av transaktioner som har inslag som inte medför regressrätt får en emittent prioritera betalningar till innehavare av finansiella tillgångar genom att använda flera instrument som är sammankopplade via avtal (trancher). Varje tranch har en rankning som anger i vilken ordning eventuella kassaflöden som genererats av emittenten från den underliggande gruppen av finansiella instrument tilldelas tranchen. Prioriteringen av betalningar till innehavarna av dessa trancher fastställs genom en betalningsstruktur med prioritetsordning som skapar koncentrationer av kreditrisk och leder till att underskott i kassaflöden från den underliggande gruppen fördelas oproportionerligt mellan trancherna. I sådana situationer kommer innehavare av en tranch ha rätt till betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet endast om emittenten generar tillräckligt stora kassaflöden för att tillgodose överordnade trancher. För dessa typer av transaktioner tillämpar innehavarna av en tranch punkterna B4.1.21–B4.1.26 i stället för punkt B4.1.17.

B4.1.20A

Vissa transaktioner som kan innehålla flera skuldinstrument och som förefaller ha de egenskaper som beskrivs i punkt B4.1.20 är i själva verket lånearrangemang som är strukturerade för att ge ett förstärkt kreditriskskydd till en långivare (eller grupp av långivare). Exempelvis kan ett strukturerat företag bildas för att inneha de underliggande tillgångar som kommer att generera kassaflöden för återbetalning till långivaren. Det strukturerade företaget emitterar prioriterade och efterställda skuldinstrument. Långivaren innehar det prioriterade skuldinstrumentet och det företag som sponsrar det strukturerade företag som innehar det efterställda skuldinstrumentet har ingen praktisk möjlighet att sälja det efterställda instrumentet utan att det prioriterade skuldinstrumentet förfaller till betalning. Innehavarna av sådana skuldinstrument tillämpar punkterna B4.1.7–B4.1.19 i stället för punkterna B4.1.21–B4.1.26.

B4.1.21

I transaktioner som innehåller instrument som är sammankopplade via avtal, enligt beskrivningen i punkt B4.1.20, har en tranch kassaflödesegenskaper som är betalningar av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbelopp endast om

...

B4.1.22

Ett företag ska se igenom kopplingarna tills det kan identifiera den underliggande gruppen av instrument som skapar (i stället för kanaliserar) kassaflödena. Detta är den underliggande gruppen av finansiella instrument.

B4.1.23

Den underliggande gruppen måste innehålla ett eller flera instrument som har avtalsenliga kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Vid denna bedömning kan den underliggande gruppen omfatta finansiella instrument som inte omfattas av klassificeringskraven (se avsnitt 4.1) men som har avtalsenliga kassaflöden som endast motsvarar betalningar av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbelopp, till exempel vissa leasingfordringar. Leasingfordringar som omfattas av restvärdesrisk, eller som omfattar variabla leasingavgifter som är knutna till en variabel som inte är en grundläggande utlåningsrisk eller lånekostnad (t.ex. en marknadshyra), har dock inte avtalsenliga kassaflöden som endast motsvarar betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Ändringar av IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar

Punkterna 20B, 20C, 20D, 44LL och 44MM läggs till. Punkterna 11A och 11B ändras.

DE FINANSIELLA INSTRUMENTENS BETYDELSE FÖR FÖRETAGETS FINANSIELLA STÄLLNING OCH RESULTAT

...

Rapport över finansiell ställning

...

Investeringar i egetkapitalinstrument som identifieras som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

11A

Om företaget har identifierat investeringar i egetkapitalinstrument som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, enligt vad som är tillåtet enligt punkt 5.7.5 i IFRS 9, ska det för varje klass av investeringar lämna upplysningar om

...

c)	verkligt värde vid rapportperiodens slut,

...

den vinst eller förlust i verkligt värde som redovisas i övrigt totalresultat under perioden, med separat redovisning av den vinst eller förlust i verkligt värde som hänför sig till investeringar som tagits bort från rapporten över finansiell ställning under rapportperioden och den vinst eller förlust i verkligt värde som hänför sig till investeringar som innehas i slutet av rapportperioden.

11 B

Om ett företag tog bort investeringar i egetkapitalinstrument som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat från rapporten över finansiell ställning under rapportperioden ska det lämna upplysning om

...

d)	alla överföringar av ackumulerad vinst eller förlust inom eget kapital under rapportperioden avseende investeringar som tagits bort från rapporten över finansiell ställning under den rapportperioden.

...

Rapport över totalresultat

Intäktsposter, kostnadsposter, vinster eller förluster

...

20B

Ett företag ska lämna den information som krävs enligt punkt 20C per klass av finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat och per klass av finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde. Företaget ska överväga hur detaljerade upplysningar som ska lämnas, lämplig aggregeringsnivå eller uppdelningsnivå och huruvida användare av finansiella rapporter behöver ytterligare förklaringar för att utvärdera eventuell kvantitativ information som lämnas.

20C

För att göra det möjligt för användare av finansiella rapporter att förstå effekten av avtalsvillkor som skulle kunna ändra beloppet för avtalsenliga kassaflöden baserat på förekomsten (eller frånvaron) av en eventuell händelse som inte är direkt kopplad till förändringar i grundläggande utlåningsrisker och lånekostnader (såsom pengars tidsvärde eller kreditrisk) ska ett företag lämna upplysning om

a)	arten av eventuell händelse (kvalitativ beskrivning)

b)	eventuella ändringar av avtalsenliga kassaflöden som skulle kunna bli följden av dessa avtalsvillkor (t.ex. omfattningen av möjliga förändringar) (kvantitativ information) och

c)	det redovisade bruttovärdet av finansiella tillgångar och upplupet anskaffningsvärde för finansiella skulder som omfattas av dessa avtalsvillkor.

20D	Ett företag ska exempelvis lämna de upplysningar som krävs enligt punkt 20C för en klass av finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde vars avtalsenliga kassaflöden förändras om företaget uppnår en minskning av sina koldioxidutsläpp. ...

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

...

44LL

Genom Ändringar av klassificering och värdering av finansiella instrument, utfärdad i maj 2024, lades punkterna 20B, 20C och 20D till och punkterna 11A och 11B ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar ändringarna i IFRS 9 i enlighet med punkterna 7.1.12–7.1.13 i IFRS 9. Om ett företag väljer att endast tillämpa ändringarna i vägledningen vid tillämpning av avsnitt 4.1 i IFRS 9 (Klassificering av finansiella tillgångar) för en tidigare period i enlighet med punkt 7.1.13 b i IFRS 9 ska företaget samtidigt tillämpa punkterna 20B, 20C och 20D i denna standard. I vilket fall behöver företaget inte lämna de uppgifter som krävs i ändringarna för en redovisad period som inleds före det datum då ändringarna tillämpas för första gången.

44MM	Under den rapportperiod då ett företag för första gången tillämpar Ändringar av klassificering och värdering av finansiella instrument behöver företaget inte lämna de upplysningar som annars skulle krävas enligt punkt 28 f i IAS 8.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/1047/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)