Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1191 av den 11 augusti 2020 om åtgärder för att förhindra introduktion i och spridning inom unionen av Tomato brown rugose fruit virus (ToBRFV) och om upphävande av genomförandebeslut (EU) 2019/1615

(1)

Tomato brunt rugose fruit virus (ToBRFV) (nedan kallat den angivna skadegöraren) förtecknas för närvarande inte som EU-karantänskadegörare eller som reglerade EU-icke-karantänskadegörare i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (3).

(2)

Medlemsstaterna har dock sedan 2018 rapporterat utbrott av den angivna skadegöraren på tomatgrödor inom sina territorier och om de åtgärder som vidtagits för att bekämpa skadegöraren. De riskanalyser av skadegörare som Tyskland och Italien genomförde under 2018 respektive 2019 visade att den angivna skadegöraren och de skador den ger upphov till skulle kunna utgöra ett stort växtskyddsproblem för unionen, särskilt för produktion av Solanum lycopersicum L. och Capsicum spp.

(3)

På grundval av detta antogs kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1615 (4) för att fastställa åtgärder för att förhindra introduktion i och spridning inom unionen av den angivna skadegöraren.

(4)

Efter att genomförandebeslut (EU) 2019/1615 antogs har nyare vetenskaplig information samlats in om spridningen av den angivna skadegöraren och om testmetoder, vilket motiverar behovet av mer detaljerade åtgärder än de som föreskrivs i genomförandebeslut (EU) 2019/1615.

(5)

Särskilt bör utsäde av Solanum lycopersicum L. och Capsicum spp. testas, oberoende av ursprung. Detta är nödvändigt på grund av osäkerheten rörande skadegörarens förekomst i världen och eftersom utsäde av olika ursprung ofta blandas i partierna när de saluförs, vilket ökar risken för spridning av den angivna skadegöraren.

(6)

När produktionsanläggningar fria från skadegörare inrättas måste dessa dessutom vara föremål för vissa åtgärder för att säkerställa att friskt material produceras.

(7)

Sorter av Capsicum spp. som är kända för att vara resistenta mot den angivna skadegöraren anses inte utgöra en risk för infektion och spridning av den angivna skadegöraren. Dessa sorter bör därför undantas från kraven på testning om de har officiellt intyg på att de är resistenta.

(8)

Provtagning och testning bör utföras enligt särskilda villkor på grundval av de senaste uppgifter som samlats in på unionsnivå och internationell nivå. Metoder baserade på realtids-PCR är effektivast när det gäller att påvisa och identifiera den angivna skadegöraren. Elisa-metoden är mindre känslig och mindre specifik eftersom den har visat sig korsreagera med andra tomatvirus. På grund av Covid-19-pandemin råder det dock brist på de kit som krävs för påvisande med realtids-PCR. Fram till den 1 oktober 2020 bör Elisa-metoden också anses som en godtagbar metod för att påvisa och identifiera den angivna skadegöraren. För att säkerställa en högre växtskyddsnivå i unionen bör denna provtagning och testning utföras utöver den provtagning för fysiska kontroller som utförs i enlighet med bestämmelserna i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2130 (5).

(9)

Villkoren för förflyttning av växter för plantering bör inte gälla för växter som redan har producerats i enlighet med genomförandebeslut (EU) 2019/1615, eftersom det inte skulle vara proportionerligt att kräva ytterligare tester för detta utsäde och eftersom dessa villkor i de flesta fall inte skulle kunna genomföras i praktiken.

(10)

I bilaga III till genomförandeförordning (EU) 2019/2130 fastställs bestämmelser om de åtgärder som ska vidtas vid fysiska kontroller av växter för plantering, inklusive provtagning. Utöver dessa bestämmelser och för att anpassa provtagnings- och testningsfrekvensen i förhållande till den växtskyddsrisk som den angivna skadegöraren utgör bör medlemsstaterna fastställa provtagnings- och testningsfrekvensen vid import av sändningar av det angivna utsädet och de angivna växterna för plantering. För att säkerställa att ett tillräckligt representativt prov kontrolleras bör frekvensen inte vara lägre än 20 % av det importerade angivna utsädet och de importerade angivna växterna för plantering.

(11)

Genomförandebeslut (EU) 2019/1615 bör upphävas och ersättas med den här förordningen för att beakta Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072, vilka är tillämpliga från och med den 14 december 2019.

(12)

Denna förordning bör tillämpas till och med den 31 maj 2022 så att tillräckligt med tid ges för övervakning av situationen och för fastställande av den angivna skadegörarens växtskyddsstatus med avseende på unionens territorium och spridningen i världen.

(13)

För att man snabbt ska kunna hantera den angivna skadegörarens växtskyddsrisk bör bestämmelserna i denna förordning börja gälla så snart som möjligt. Denna förordning bör därför träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

a)

angiven skadegörare: Tomato brown rugose fruit virus (ToBRFV),

b)

angivna växter för plantering: växter för plantering av Solanum lycopersicum L. och Capsicum spp., utom utsäde,

c)

angivet utsäde: utsäde av Solanum lycopersicum L. och Capsicum spp.,

d)

angiven frukt: frukt av Solanum lycopersicum L. och Capsicum spp.