Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1428 av den 12 oktober 2020 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av stänger, profiler och rör av aluminium med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 14 februari 2020 inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av stänger, profiler och rör av aluminium med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen.

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål (nedan kallat klagomålet) som ingetts av intresseorganisationen European Aluminium (nedan ibland kallad klaganden) den 3 januari 2020. Klaganden representerade mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av stänger, profiler och rör av aluminium. Klagomålet innehöll bevisning för dumpning och därav följande väsentlig skada.

(3)

På grundval av detta ansåg kommissionen att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av en undersökning.

(4)

Till följd av en begäran från klaganden som stöddes av erforderlig bevisning antog kommissionen genomförandeförordning (EU) 2020/1215 (2), genom vilken import av den berörda produkten blev föremål för registrering enligt artikel 14.5 i grundförordningen.

(5)

I tillkännagivandet om inledande (3) uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Vidare underrättade kommissionen särskilt klaganden, de kända unionstillverkarna, nationella aluminiumorganisationer i unionen, de kända exporterande tillverkarna, de kinesiska myndigheterna, kända importörer, kända handlare och användare om att undersökningen skulle inledas och inbjöd dem att delta.

(6)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. De parter som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta.

(7)

Kommissionen mottog synpunkter på inledandet av undersökningen från två importörer (Airoldi och Kastens and Knauer). Kommissionen beaktade alla synpunkter och de behandlas i avsnitten nedan.

(8)

I sitt tillkännagivande om inledande meddelade kommissionen att den övervägde att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(9)

I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen baserade urvalet på den största representativa tillverknings- och försäljningsvolym på unionsmarknaden som kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet bestod av de fyra största unionstillverkarna sett till tillverkning och försäljning. De tillverkare som valdes ut att ingå i urvalet tillverkade och sålde ett mycket brett sortiment av produkter, däribland de fyra grundläggande produkttyperna (stänger, massiva profiler, ihåliga profiler och rör), och stod för knappt 10 % av tillverkningen och försäljningen på unionsmarknaden. Kommissionen inbjöd berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet.

(10)

European Aluminium kommenterade att ett urval baserat på de största tillverkarna innebar att skadans fulla omfattning kanske inte kunde fastställas. Detta påstående grundades på att mindre tillverkare representerade den största produktions- och försäljningsvolymen och att dessa företag inte kunde åtnjuta samma stordriftsfördelar som de största tillverkarna. European Aluminium föreslog två ytterligare företag som skulle ingå i urvalet, vilket också skulle möjliggöra en större täckning av marknaderna för slutanvändare.

(11)

Kommissionen bedömde begäran och beslutade att behålla sitt ursprungliga urval. Även om det fanns några få företag som kunde uppfylla de rättsliga kriterierna för att betraktas som små och medelstora företag och som lämnade in stickprovsinformation, svarade de endast för en marginell andel av tillverkningen och försäljningen i unionen. De mindre tillverkare som European Aluminium föreslog var i själva verket för stora för att betraktas som små och medelstora företag. Kommissionen hade således ingen objektiv grund för att ändra urvalet eller för att inkludera de två företag som föreslagits av European Aluminium.

(12)

Kommissionen ansåg följaktligen att urvalet var representativt för unionsindustrin på grundval av tillgängliga uppgifter i ärendehandlingarna.

(13)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(14)

Sex icke-närstående importörer tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av två importörer, baserat på den största representativa volymen av försäljning av de undersökta produkterna med ursprung i Kina under undersökningsperioden. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hölls samråd med alla kända berörda importörer om urvalet. Kommissionen mottog inga synpunkter i detta avseende.

(15)

En importör (Airoldi Metalli S.p.A.) anförde att större importörer, särskilt från Tyskland, inte deltog i undersökningen, vilket skulle innebära att kommissionens marknadsanalys avseende både skada och dumpning inte motsvarade industrins ekonomiska verklighet.

(16)

Alla importörer underrättades om inledandet av undersökningen genom det tillkännagivande om inledande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning och gavs tillfälle att samarbeta och ingå i urvalet. Även om importörernas samarbetsvilja var låg, fanns det samarbete från tyska aktörers sida, däribland en av importörerna i urvalet.

(17)

Kommissionen ansåg följaktligen att urvalet var representativt på grundval av tillgängliga uppgifter för stickprovsförfarandet i ärendehandlingarna.

(18)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(19)

Trettiosju exporterande tillverkare i Kina lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet inom den fastställda tidsfristen. Två av dessa exporterande tillverkare lämnade de begärda uppgifterna efter den angivna tidsfristen. Deras svar beaktades, men de valdes inte ut att ingå i urvalet i ett senare skede, eftersom de inte var bland de största när det gäller exportvolym. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av tre samarbetsvilliga grupper av exporterande tillverkare baserat på den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande, och denna volym utgjorde 28,1 % av den sammanlagda exporten.

(20)

I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen samrådde kommissionen med alla kända exporterande tillverkare av stänger, profiler och rör av aluminium och de kinesiska myndigheterna om urvalet. Kommissionen mottog inga synpunkter på sitt preliminära urval.

(21)

Tjugotvå exporterande tillverkare i Kina tillkännagav sin avsikt att ansöka om enskild undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen. Endast två exporterande tillverkare lämnade dock in ifyllda frågeformulär inom den fastställda tidsfristen. På grund av tidsbegränsningarna har kommissionen i detta skede inte kunnat behandla dessa ansökningar. Den kommer följaktligen att besluta om huruvida enskild undersökning ska medges i undersökningens slutliga skede.

(22)

Kommissionen bad följande parter att besvara frågeformuläret (4):

(23)

Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från de fyra unionstillverkare som ingick i urvalet, unionstillverkarnas intresseorganisation, de två icke-närstående importörerna i urvalet, en användare (Alstom Holdings) och två grupper av exporterande tillverkare: Haomeigruppen och Press Metal-gruppen.

(24)

Liaoning Zhongwang-gruppen besvarade inte frågeformuläret. Mot bakgrund av detta meddelade kommissionen Liaoning Zhongwang-gruppen den 1 april 2020 att den avsåg att tillämpa artikel 18 i grundförordningen på gruppen. I denna skrivelse bad kommissionen gruppen att inkomma med sina synpunkter på tillämpningen av artikel 18 senast den 13 april 2020. Liaoning Zhongwang-gruppen ingav inga synpunkter. Urvalet minskades till två grupper av exporterande tillverkare, som stod för 20,9 % av den sammanlagda exporten.

(25)

Med tanke på covid-19-utbrottet och de isoleringsåtgärder som infördes av olika medlemsstater och tredjeländer kunde kommissionen i det preliminära skedet inte göra några kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen.

(26)

Kommissionen korskontrollerade på distans alla de uppgifter som ansågs nödvändiga för dess preliminära fastställanden. Den genomförde korskontroller på distans hos följande företag/parter:

(27)

Airoldi begärde att undersökningen på grund av covid-19-utbrottet skulle avbrytas tills situationen hade förbättrats, eftersom isoleringsåtgärderna inverkade negativt på deras rätt till försvar (bland annat genom att de inte kunde få tillgång till sina egna register eller inte kunde delta i kommissionens utfrågningar).

(28)

Kommissionen kunde inte bevilja denna begäran. I synnerhet finns det ingen rättslig grund i grundförordningen som gör det möjligt för kommissionen att avbryta en undersökning. Faktum är att bindande tidsfrister för att slutföra undersökningen gäller för kommissionen. Den har därför inget utrymme att fatta ett sådant beslut. Kommissionen erkände de allvarliga svårigheter som vissa samarbetsvilliga företag stod inför och utfärdade ett tillkännagivande om konsekvenserna av covid-19-utbrottet, där största möjliga flexibilitet medges när det gäller förlängningar av tidsfrister och med hänsyn till de rättsliga begränsningarna och behovet av att iaktta de tillämpliga tidsfristerna. Såsom beskrivs i föregående punkt korskontrollerade kommissionen dessutom på distans de uppgifter som lämnats av parterna eller höll videokonferenser med berörda parter på ett sätt som tillfredsställde kraven. Alla dessa åtgärder säkerställde att parterna, däribland Airoldi, fullt ut kunde utöva sin rätt till försvar och delta i undersökningen.

(29)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 januari 2019–31 december 2019 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som var relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2016 till och med utgången av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(30)

Mot bakgrund av att det fanns tillräcklig bevisning tillgänglig vid inledandet av undersökningen som visade att det förelåg betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det vara lämpligt att inleda en undersökning med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(31)

För att samla in nödvändiga uppgifter för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen hade kommissionen i tillkännagivandet om inledande således uppmanat alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som begärs i bilaga III till tillkännagivandet när det gäller de insatsvaror som används för att tillverka stänger, profiler och rör av aluminium. Trettiotre kinesiska exporterande tillverkare lämnade in relevanta uppgifter.

(32)

För att kommissionen skulle få de uppgifter den behövde för sin undersökning av de påstådda betydande snedvridningarna i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, sände den också ett frågeformulär till kinesiska myndigheter. De kinesiska myndigheterna besvarade emellertid inte frågeformuläret. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(33)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen också alla berörda parter att senast 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter på, uppgifter om och bevisning för lämpligheten av att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. Två exporterande tillverkare lämnade synpunkter på förekomsten av betydande snedvridningar. Dessa synpunkter analyseras ingående i skälen 74–89 nedan.

(34)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kunde behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa ett normalvärde baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(35)

Den 16 mars 2020 offentliggjorde kommissionen en första notering i ärendehandlingarna om källor till fastställandet av normalvärdet (nedan kallad noteringen av den 16 mars 2020 ) i syfte att inhämta de berörda parternas synpunkter på de relevanta källor som kommissionen skulle kunna använda för att fastställa normalvärdet, i enlighet med artikel 2.6a e andra stycket i grundförordningen. I den noteringen angav kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder i tillverkningen av den berörda produkten. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen i det skedet följande möjliga representativa länder: Brasilien, Colombia, Ecuador, Iran, Kazakstan, Malaysia, Mauritius, Mexiko, Montenegro, Ryssland, Serbien, Sri Lanka, Thailand och Turkiet.

(36)

Kommissionen gav alla berörda parter tillfälle att lämna synpunkter. Kommissionen mottog synpunkter från två kinesiska exporterande tillverkare, klaganden och en importör. De kinesiska myndigheterna inkom inte med några synpunkter.

(37)

Kommissionen bemötte de synpunkter som mottagits på noteringen av den 16 mars 2020 i en andra notering om källor till fastställandet av normalvärdet av den 25 juni 2020 (nedan kallad noteringen av den 25 juni 2020 ). Kommissionen fastställde även en provisorisk förteckning över produktionsfaktorer och konstaterade att den i det skedet avsåg att använda Turkiet som representativt land enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen inbjöd berörda parter att lämna synpunkter och mottog synpunkter från klaganden, en grupp av exporterande tillverkare och en importör. Dessa synpunkter analyseras ingående i skälen 169–173.

(38)

Den undersökta produkten är stänger, profiler (även ihåliga) och rör, omonterade, även bearbetade för användning i konstruktioner (t.ex. skurna i längder, försedda med borrade hål, böjda, avfasade och gängade), tillverkade av aluminium, även legerat, och innehållande högst 99,3 % aluminium.

(39)

Den undersökta produkten med ursprung i Kina klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 7604 10 10, ex 7604 10 90, 7604 21 00, 7604 29 10, 7604 29 90, ex 7608 10 00, 7608 20 81, 7608 20 89 och ex 7610 90 90 (Taric-nummer 7604101011, 7604109011, 7604109025, 7604109080, 7608100011, 7608100080 och 7610909010) (nedan kallad den berörda produkten). Dessa KN- och Taric-nummer anges endast upplysningsvis och har ingen bindande verkan beträffande produktens klassificering.

(40)

Den berörda produkten kallas vanligen ”strängpressade aluminiumprofiler” med hänvisning till den vanligaste tillverkningsprocessen, även om den kan tillverkas genom andra produktionsprocesser, till exempel valsning, smidning eller gjutning.

(41)

Följande produkter omfattas inte av denna undersökning:

(42)

Den berörda produkten används i många olika tillämpningar. De viktigaste slutanvändningsområdena är bland annat följande:

(43)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(44)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(45)

Unionsmarknaden för den undersökta produkten består av stänger, rör och massiva och ihåliga profiler tillverkade av olika aluminiumlegeringar. Dessa produkter har olika dimensioner och vissa produkter färdigbearbetas med hjälp av flera olika metoder, t.ex. dragning, skärning och formning. Dessa produkter säljs alla till olika användarindustrier. De viktigaste användarindustrierna är bygg- och anläggningssektorn (omkring 50 %), transport (cirka 30 %), verkstadsindustrin (cirka 12 %) och konsumentprodukter (cirka 8 %). Produkterna säljs antingen direkt till slutanvändarindustrin eller via distributörer.

(46)

Importen från det berörda landet består också av samma grundläggande produkttyper, tillverkade av liknande varianter av aluminiumlegeringar och med liknande varianter av dimensioner och typer av färdigbearbetning. Prisjämförelser mellan de importerade produkttyperna och de som såldes av unionstillverkarna i urvalet visade att mer än 95 % av de importerade produkttyperna hade en direkt motsvarighet i unionsindustrins försäljning. Det stod därför klart att konkurrensen mellan de importerade produkterna och unionsindustrins produkter var mycket hög.

(47)

Många importerade produkter och många av unionsindustrins produkter tillverkades enligt kundens egna specifikationer. Även om dessa produkter kan betraktas som specialanpassade har de alla samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och bör i denna undersökning betraktas som en enda produkt.

(48)

Vissa berörda parter hävdade att den undersökta produkten inte var tydligt definierad i tillkännagivandet om inledande. Argumentationen var följande:

(49)

Den undersökta produkten har definierats på grundval av fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. I definitionen anges tydligt att alla stänger, profiler och rör som innehåller högst 99,3 % aluminium omfattas av undersökningen.

(50)

Kommissionen bekräftar, i motsats till vissa berörda parters uppfattning, att definitionen av den undersökta produkten inte baserades på produktionsmetoder. Strängpressning är den vanligaste produktionsmetoden, men produkter som uppfyller de fysiska, tekniska och kemiska egenskaperna enligt produktdefinitionen omfattas oavsett produktionsmetod.

(51)

När det gäller den påstådda utvidgningen av produktdefinitionen med frasen ”tillverkade av aluminium” härrör detta från en ofullständig läsning av produktdefinitionen. Frasen är ”tillverkade av aluminium, även legerat”. Detta är endast ett förtydligande av villkoret ”innehållande högst 99,3 % aluminium”, så att produkter från både olegerat aluminium och aluminiumlegeringar omfattas så länge de inte innehåller mer än 99,3 % aluminium.

(52)

När det gäller det faktum att KN-nummer anges ”endast upplysningsvis” i tillkännagivandet om inledande hävdade parten att en sådan inexakt definition i den provisoriska eller slutliga versionen av förordningen om införande av tull skulle utgöra en överträdelse av allmänna principer i EU-rätten. Enligt denna part var tolkningen av KN-nummer inte bindande och en sådan allmän fras skulle försämra rättssäkerheten i fråga om produktomfattningen. I detta avseende noterade kommissionen att frasen ”endast upplysningsvis” infördes i tillkännagivandet om inledande för att säkerställa att den undersökta produkten definieras i enlighet med produktdefinitionen i tillkännagivandet om inledande, och inte enligt definitionen i KN-numren. I enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen skapade kommissionen ett antal Taric-nummer vid inledandet av denna undersökning, i de fall där de angivna KN-numren hade en bredare räckvidd än den berörda produkten. Den berörda produkten identifieras i den normativa delen av denna förordning om provisorisk tull genom dessa i skäl 39 angivna Taric-nummer.

(53)

Importören Airoldi gjorde gällande att stänger, profiler och rör av aluminium tillverkade av hårda legeringar, särskilt icke-standardiserade hårda legeringar, borde undantas från produktomfattningen, eftersom tillverkningen i EU inte på långt när kunde tillgodose EU:s faktiska efterfrågan på sådana produkter.

(54)

Härvid visade undersökningen att stänger, profiler och rör av aluminium tillverkade av hårda legeringar har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper som andra produkter som ingår i definitionen av den berörda produkten. Airoldi lade inte fram någon bevisning för att det skulle råda brist på denna produkttyp. I själva verket konstaterade kommissionen att unionsindustrin, inklusive två av de tillverkare som ingick i urvalet, investerade avsevärt i nya pressar för hårda legeringar under skadeundersökningsperioden och därför kan leverera ett brett sortiment av stänger, profiler och rör av aluminium, inbegripet hårda legeringar.

(55)

Den exporterande tillverkaren Fuyao Glass hävdade att undersökningen främst borde inriktas på stänger, profiler och rör av aluminium som används i bygg- och anläggningsarbeten eller ”i konstruktioner”, och att produkter som tillverkades och exporterades av det företaget, såsom bilrelaterade tillbehör, borde undantas.

(56)

Fuyao Glass anförde vidare att med hänsyn till särskiljbara fysiska, tekniska och kemiska egenskaper, tillverkningsprocess, kvalitet, distributionskanaler, avsaknad av utbytbarhet, olika konsumentuppfattningar samt skillnader i tillverkningskostnader och prissättning mellan produkter med mycket olika slutanvändningsområden, borde deras stänger, profiler och rör av aluminium för dekorativ bilanvändning undantas från undersökningens räckvidd.

(57)

Till stöd för sin begäran anförde Fuyao Glass ett antal tekniska skillnader mellan de produkter som företaget tillverkar och exporterar och de produkter som används inom bygg- och anläggningssektorn, såsom den typ av aluminiumlegering som används, vissa specifika tillverkningssteg, identifieringskoder, åldrande, inspektion av utseendet och förpackning. Fuyao Glass hävdade vidare att homogeniteten eller likheten är en faktor som bör beaktas vid produktdefinitionen.

(58)

Kommissionen noterade i detta hänseende att Fuyao Glass inte förklarade varför undersökningen bara skulle täcka stänger, profiler och rör av aluminium som används i bygg- och anläggningsarbeten eller ”i konstruktioner”, och inte stänger, profiler och rör av aluminium som används inom andra industrier. Stänger, profiler och rör av aluminium används i många industrier, inklusive bilindustrin, och har alla samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. Även om det är riktigt att det finns vissa skillnader mellan olika stänger, profiler och rör av aluminium i fråga om form och egenskaper, är det viktigt att notera att dessa varor har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper, såsom att de tillverkas av aluminium och används som insatsvara (dvs. mellanprodukter) vid tillverkningen av produkter i senare led i förädlingskedjan. De olika produkttyperna tillhör därför fullständigt den berörda produkten enligt beskrivningen i produktdefinitionen.

(59)

Vissa exporterande tillverkare (Jilin Qixing och Shandong Nollvetec Lightweight Equipment) och användaren Alstom och dess intresseorganisation Unife gjorde gällande att stänger, profiler och rör av aluminium för järnvägsindustrin borde undantas från undersökningen. Huvudargumenten var att detta var en liten kundsektor för unionsindustrin, att användaren skulle drabbas oproportionerligt hårt och att importen från Kina utgörs av specialanpassade lösningar. Man anförde också att annorlunda standarder och tekniska egenskaper gäller för stänger, profiler och rör av aluminium inom denna sektor och att denna sektor därför skiljer sig från andra sektorer.

(60)

Unionsindustrin ifrågasatte denna begäran om undantag med hänvisning till att unionsindustrin har kapacitet att tillverka produkter för järnvägsindustrin. Unionsindustrin uppgav också att den undersökta produkten är allmänt definierad och att de fysiska, kemiska och tekniska egenskaperna hos produkter för denna industri ingår i produktdefinitionen.

(61)

Kommissionen avvisade denna begäran om undantag eftersom ingen övertygande bevisning hade lagts fram som visade att stänger, profiler och rör av aluminium för järnvägssektorn skulle ha annorlunda grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. Alla användarsektorer och även många enskilda användare har särskilda standarder och tekniska krav, vilket innebär att järnvägsindustrin helt enkelt är en av användarsektorerna snarare än en sektor som bör undantas från åtgärderna. På liknande sätt kunde andra ansökningar grundade på särskilda tekniska standarder som uppfylls av de importerade produkterna eller särskilda slutanvändningsområden inte godtas, eftersom en överensstämmelse med en viss standard inte i sig är en orsak till uteslutning från produktdefinitionen, om produkten omfattas av definitionen i fråga. Det är oundvikligt att industrin för stänger, profiler och rör av aluminium, som i allt högre grad inriktas på specialanpassade produkter, kommer att mötas av särskilda krav och standarder, men detta innebär inte att produkterna har olika grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper.

(62)

Dessutom kan flera unionstillverkare tillgodose de flesta av denna sektors behov. Detta bekräftades till exempel när det gäller stora stänger, profiler och rör av aluminium för järnvägsvagnar, där järnvägsindustrin uppgav att tre tillverkare i Kina och en i unionen kunde tillgodose dess behov.

(63)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några skäl att undanta järnvägssektorn (eller en del av den) från produktomfattningen i undersökningen.

(64)

Flera andra berörda parter nämnde produkter som de tillverkar eller importerar och begärde klargöranden om huruvida de ingår i produktomfattningen. Även om unionsindustrin kommenterade sådana begäranden i en notering som fogats till de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av, noterar kommissionen att sådana beslut i slutändan ingår i de nationella tullmyndigheternas behörighet vid importtillfället. Denna fråga kommer att ägnas särskild uppmärksamhet i form av en möjlig alternativ beskrivning av den berörda produkten.

(65)

Såsom anges i skäl 24 samarbetade Liaoning Zhongwang-gruppen inte i undersökningen. Den lämnade inte heller några synpunkter på den skrivelse där den informerades om att kommissionen avsåg att tillämpa artikel 18 i grundförordningen.

(66)

Såsom anges i skäl 32 inleddes undersökningen på grundval av artikel 2.6a a i grundförordningen. Vid inledandet av undersökningen sände kommissionen två frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av snedvridningar (5). De lämnade dock inga synpunkter. Genom en verbalnot av den 25 mars 2020 informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den avsåg att tillämpa artikel 18 i grundförordningen i detta avseende och inbjöd de kinesiska myndigheterna att lämna synpunkter på tillämpningen av artikel 18. De lämnade inga synpunkter.

(67)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(68)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska dock, om det fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden och omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(69)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av de kinesiska myndigheternas bristande samarbetsvilja var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(70)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(71)

I enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen ska vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a hänsyn bland annat tas till den icke-uttömmande förteckning över faktorer som anges i den föregående bestämmelsen. I enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen ska vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar hänsyn tas till de potentiella följderna av en eller flera av dessa aspekter för priser och kostnader i den berörda produktens exportland. Eftersom denna förteckning inte är fullständig behöver inte alla aspekter beaktas för att dra en slutsats om förekomsten av betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av det exporterande landets ekonomiska och administrativa struktur ger staten betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är ett resultat av marknadskrafternas fria utveckling.

(72)

I artikel 2.6a c i grundförordningen sägs att när ”kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn”.

(73)

Enligt denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landrapport om Kina (nedan kallad rapporten) (6), som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (såsom stål och kemikalier). Rapporten fördes till ärendehandlingarna i inledningsskedet. Klagomålet innehåller även viss relevant bevisning som kompletterar rapporten. Vid tidpunkten för inledandet av undersökningen inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna.

(74)

Klagomålet innehöll uppgifter om ytterligare studier och rapporter som analyserade aluminiumindustrins situation i Kina. En första källa var rapporten om överkapacitet i Kina från Europeiska unionens handelskammare i Kina (nedan kallad rapporten från EU:s handelskammare), som användes för att påvisa överskott av produktionskapacitet i Kina. För det andra angav klaganden OECD-dokumentet Measuring distortions in international markets – The aluminium value chain (nedan kallat OECD-studien) (7), som ingående analyserar frågan om finansiella subventioner till företag inom aluminiumindustrin, samt det faktum att exportskatter på primärt aluminium och ofullständiga momsrabatter på export av vissa aluminiumprodukter avskräcker från export av primärt aluminium och uppmuntrar produktion och export av halvfabrikat och tillverkade aluminiumvaror, inklusive stänger, profiler och rör av aluminium. Slutligen påpekade klaganden att kommissionen i en nyligen genomförd översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningstullar på import av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Kina (8) bekräftade förekomsten av betydande snedvridningar och att denna slutsats var systemomfattande och inte begränsad till den produkt som berördes av den särskilda undersökningen, och att det inte fanns någon anledning att avvika från denna metod.

(75)

Såsom anges i skäl 66 lämnade de kinesiska myndigheterna i inledningsskedet inga synpunkter på eller någon bevisning till stöd för eller som motbevisade den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, inbegripet rapporten samt den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, när det gäller förekomsten av betydande snedvridningar och/eller huruvida det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(76)

Vid inledandet av undersökningen lämnades synpunkter i detta avseende på två exporterande tillverkares vägnar, GuangDong HaoMei New Materials Co., Ltd och GuangDong King Metal Light Alloy Technology Co., Ltd (nedan kallade Haomei och King Metal). För det första anförde dessa berörda parter att de subventioner de fick var av minimal storlek och inriktade på teknik- och it-uppgraderingar. De exporterande tillverkarna sade vidare att det stöd de fick var jämförbart med det stöd som beviljades i EU till högteknologiska företag för att uppnå mål av allmänt intresse, såsom uppgradering av teknisk omställning och digitalisering, och hänvisade till ett antal europeiska rättsakter om ekonomiskt stöd till företag.

(77)

Kommissionen erinrar om att den vid fastställandet av huruvida betydande snedvridningar föreligger i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen analyserar de potentiella följderna av en eller flera av de snedvridande aspekter som anges i den bestämmelsen för priserna och kostnaderna i det exporterande landet. Kostnadsstrukturen och prisbildningen på andra marknader, däribland frågor avseende ekonomiskt stöd, exempelvis det stöd som beviljas i EU, beaktas inte i det här sammanhanget. Kommissionen erinrar dessutom om att betydande snedvridningar i Kina bedömdes på landsomfattande nivå. Även om de kommenterande exporterande tillverkarna i själva verket inte erhöll någon betydande statlig finansiering, var således båda företagen berättigade till ekonomiskt stöd enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.1.8 i kombination med avsnitt 3.2.1.5 nedan. Detta beror på att, såsom förklaras i avsnitt 3.2.1.4, båda exporterande tillverkare, liksom alla företag inom aluminiumsektorn, omfattades av kinesiska statliga planerings- och vägledningsdokument och åtnjöt tillgång till finansiering genom det kinesiska finansiella system som beskrivs i avsnitt 3.2.1.8. I detta avseende underlättar banker och andra finansinstitut, i enlighet med de kinesiska myndigheternas vägledning, tillgången till finansiering för marknadsaktörer, inbegripet tillverkare av aluminiumprodukter, och skapar därmed ett finansiellt skyddsnät för dessa företag och ger dem en ytterligare fördel jämfört med deras motparter utanför Kina.

(78)

För det andra gjorde de exporterande tillverkarna gällande att klagomålet hänvisade till betydande snedvridningar som i mycket allmänna termer påverkade priser och kostnader och att dessa faktorer inte var särskilt tillämpliga på dem själva. De exporterande tillverkarna anförde att kommissionen i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen vid konstrueringen av normalvärdet kan välja att använda inhemska kostnader i den mån det har slagits fast att de inte är snedvridna, på grundval av tillförlitliga och lämpliga bevis, och att bedömningen ska göras separat för varje exportör och tillverkare. Haomei och King Metal anförde att bevisningen om betydande snedvridningar i klagomålet, på grundval av olika rapporter, avsåg den kinesiska ekonomin och dess aluminiumsektor i stort och inte automatiskt var tillämplig på de två exporterande tillverkarna.

(79)

I detta avseende noterar kommissionen att den förekomst av betydande snedvridningar som ger upphov till tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen fastställs på landsomfattande nivå. Om det fastställs att betydande snedvridningar förekommer är bestämmelserna i artikel 2.6a tillämpliga på alla exporterande tillverkare i Kina. I vilket fall som helst anger samma bestämmelse i grundförordningen att exporterande tillverkare kan visa att deras egna inhemska kostnader inte påverkas av betydande snedvridningar, och i så fall får dessa användas för beräkningen av normalvärdet. Inga inhemska kostnader har dock fastställts vara icke snedvridna på grundval av tillförlitliga och lämpliga bevis, inbegripet inom ramen för bestämmelsen om berörda parter i artikel 2.6a c. I synnerhet lämnade de exporterande tillverkarna inte in några tillförlitliga och lämpliga bevis på icke snedvridna priser och kostnader. Mot bakgrund av de undersökningsresultat som anges i avsnitt 3.2.1.10 och eftersom det inte fanns någon relevant bevisning för att dessa inte skulle gälla för dessa exporterande tillverkares inhemska kostnader, avvisades detta påstående.

(80)

För det tredje hävdade de exporterande tillverkarna att både kommissionens rapport och rapporten från EU:s handelskammare i ärendehandlingarna är av mycket allmän karaktär, eftersom de tar upp allmänna problem inom aluminiumindustrin som dock i synnerhet inte är tillämpliga på Haomei och King Metal. På liknande sätt koncentrerades OECD-studien på de största tillverkarna, och även om de är stora mottagare av statliga subventioner i Kina erkänns det i dokumentet att andra tillverkare, däribland tillverkare av halvfabrikat, inte åtnjuter de omfattande statliga subventionerna. Dessutom får de två exporterande tillverkarna inte överdrivet stora statliga subventioner, vilket beskrivs i detalj i de synpunkter som mottagits med en förteckning över allt statligt stöd som mottagits av Haomei och King Metal. De två exporterande tillverkarna skulle därför inte åtnjuta statliga subventioner i samma utsträckning som de största tillverkarna, och deras priser skulle således inte vara snedvridna.

(81)

Kommissionen erinrar om att förekomsten av betydande snedvridningar fastställs för exportlandet som helhet i enlighet med artikel 2.6a b. De tre rapporter som används för att påvisa förekomsten av betydande snedvridningar är därför relevanta vid undersökningen av huruvida kraven i artikel 2.6a b är uppfyllda. Enligt artikel 2.6a a får inhemska kostnader användas om det fastställs att de inte är snedvridna på nivån för enskilda exporterande tillverkare. Det faktum att de två exporterande tillverkarna inte erhöll subventioner på samma nivå som andra större tillverkare är irrelevant i detta fall, vilket förklaras närmare i skälen 76–77.

(82)

De två exporterande tillverkarna hävdade också att deras energipriser och lönekostnader inte var snedvridna och att det inte fanns någon bevisning till stöd för påståendet att betydande snedvridningar skulle förekomma avseende dessa två produktionsfaktorer.

(83)

Såsom redan förklaras i skäl 77 fastställs förekomsten av betydande snedvridningar som föranleder tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen på landsomfattande nivå, och artikel 2.6a medger en möjlighet för exporterande tillverkare att visa att deras egna inhemska kostnader inte påverkas av betydande snedvridningar, i vilket fall de kan användas för att beräkna normalvärdet. I detta fall har emellertid inga inhemska energikostnader eller löner fastställts vara icke snedvridna på grundval av tillförlitliga och lämpliga bevis, inbegripet inom ramen för bestämmelsen om berörda parter i artikel 2.6a c. Ingen exporterande tillverkare lämnade in bevisning för att deras kostnader för energi och arbetskraft inte skulle vara snedvridna. Deras påstående i detta avseende avvisades därför.

(84)

När det gäller Kinas momsrabatter på export av vissa aluminiumprodukter hävdade Haomei och King Metal att de inte åtnjöt momsrabatter för stänger, och att de endast åtnjöt en skattereduktion på 10 % av bolagsskatten.

(85)

För det första lämnade de kommenterande exporterande tillverkarna, utöver information om stänger, inga ytterligare uppgifter om huruvida andra produkter som de exporterade kunde omfattas av en momsrabatt. För det andra är Kinas politik för momsrabatter, såsom kommissionen fastställt i sin rapport, särskilt relevant som bevis för snedvridning av kostnaderna för insatsvaror (dvs. primärt aluminium) som används vid tillverkningen av den berörda produkten. Det faktum att Haomeis och King Metals export av vissa aluminiumprodukter inte skulle omfattas av momsrabatter påverkar inte det faktum att priserna på de råvaror som de använder i tillverkningsprocessen skulle vara snedvridna till följd av politiken för momsrabatter på landsomfattande nivå. De nämnda exporterande tillverkarna lade inte fram någon bevisning för motsatsen. Deras påstående avvisades därför.

(86)

De två exporterande tillverkarna gjorde vidare gällande att den handelsrätt som gäller för dem och deras bolagsstadgar inte nämner någon roll för partikommittén, och att de omfattades av genomförandet av konkurs-, bolags- och egendomsrätt. De anförde att revisioner genomfördes regelbundet av auktoriserade revisorer och att redovisningen var öppen för insyn och tillgänglig för allmänheten.

(87)

Kommissionen erinrar om att alla kinesiska företag enligt kommunistpartiets stadgar är skyldiga att inrätta particeller, vilket förklaras närmare i skäl 105. Det faktum att det inte fanns några särskilda bestämmelser i de båda exporterande tillverkarnas stadgar ändrar därför inte det faktum att kommunistpartiet påverkade affärsbesluten när det gäller majoriteten av Kinas näringsliv, genom statlig närvaro i particeller (9). Detta bidrog till det kinesiska kommunistpartiets övergripande inflytande och kontroll över den kinesiska ekonomin. Följaktligen påverkade ett sådant statligt ingripande inte bara kinesiska exporterande tillverkare utan även tillverkarna av råvaror och insatsvaror som används av dessa exporterande tillverkare (inbegripet Haomei och King Metal), vilket ledde till snedvridna priser på dessa insatsvaror. Ärendehandlingarna innehåller ingen bevisning som motsäger detta faktum. För det andra fastställde kommissionen i avsnitt 3.2.1.6 att det rådde landsomfattande snedvridningar när det gäller genomförandet av konkurs-, bolags- och egendomsrätt, i enlighet med kraven i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen. Ingen bevisning lades fram för att visa att snedvridningarna på landsomfattande nivå inte skulle vara tillämpliga på de två exporterande tillverkarna. Bägge påståendena avvisades därför.

(88)

En annan exporterande tillverkare, Press Metal-gruppen, lämnade synpunkter på förekomsten av betydande snedvridningar som reaktion på noteringen av den 16 mars 2020. Den exporterande tillverkaren hävdade att kommissionen inte borde ha inlett förfarandet på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen innan den faktiskt hade fastställt förekomsten av betydande snedvridningar. Enligt denna exportör borde kommissionen därför inte vidta åtgärder såsom att sända frågeformulär enligt artikel 2.6a och börja leta efter ett representativt land förrän förekomsten av betydande snedvridningar har fastställts.

(89)

Kommissionen klargjorde att även om fastställandet av den faktiska förekomsten av betydande snedvridningar och den efterföljande användningen av metoden i artikel 2.6a a först sker vid tidpunkten för det preliminära och/eller slutliga utlämnandet av uppgifter, anges i artikel 2.6a e en skyldighet att inhämta de uppgifter som krävs för tillämpningen av denna metod när undersökningen har inletts på denna grund. I detta fall ansåg kommissionen att den bevisning som klaganden lagt fram om betydande snedvridningar var tillräcklig för att inleda undersökningen på denna grund. Detta angavs tydligt i punkt 3 i tillkännagivandet om inledande, i enlighet med den skyldighet som anges i artikel 2.6a e i grundförordningen. Kommissionen vidtog därför nödvändiga åtgärder för att tillämpa artikel 2.6a e i grundförordningen. Detta förfarande innefattar att man skickar ut frågeformulär och letar efter möjliga lämpliga representativa länder. Dessutom ålägger artikel 2.6a e andra stycket kommissionen ytterligare en skyldighet att omgående efter inledandet underrätta parterna om de relevanta källor som den avser att använda i detta avseende. Detta utgör den rättsliga grunden för de uppgifter som begärs i frågeformulären angående noteringarna rörande produktionsfaktorer, vilket beskrivs närmare i skälen 35–37. På grundval av alla dessa faktorer avvisade kommissionen påståendet.

(90)

Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller ej att använda inhemska priser och kostnader i Kina med anledning av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Detta gjordes på grundval av tillgänglig bevisning i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydliga statliga ingripandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn för den berörda produkten.

(91)

Kinas ekonomiska system bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska författningen och avgör hur Kina styrs ekonomiskt. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, dvs. att de ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i nationens ekonomi” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (10). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör ett betydande statligt inflytande i ekonomin, utan också att staten uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomsrätten är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom rätten tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (11).

(92)

Enligt den kinesiska rätten utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av Kinas kommunistparti. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt och personligt) och bildar en överbyggnad där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara. Genom en ändring av författningen i mars 2018 fick det kinesiska kommunistpartiets ledande roll en ännu mer framträdande plats genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i författningen. Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet i Folkrepubliken Kina” lades en ny andra mening till med följande lydelse: ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap.” (12) Detta åskådliggör kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder, där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(93)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik som eftersträvar mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet, i stället för att avspegla de rådande ekonomiska förhållandena på en fri marknad (13). De kinesiska myndigheterna använder interventionistiska ekonomiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt regelverket.

(94)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning när det gäller den övergripande administrativa kontrollen av ett komplext system av industriell planering, som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de förekommer på alla myndighetsnivåer. Planerna på provinsnivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de verktyg som ska användas för att stödja de berörda industrierna/sektorerna samt tidsramar för uppnåendet av målen. Vissa planer innehåller fortfarande explicita produktionsmål, medan detta var ett vanligt förekommande inslag under tidigare planeringscykler. Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar, och de tilldelas specifika utvecklingsmål (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste i grunden anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina lagstadgade befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att följa de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.2.1.5 nedan) (14).

(95)

För det andra domineras Kinas finansiella system vad gäller fördelningen av finansiella medel av de statsägda affärsbankerna. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till statens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.2.1.8 nedan) (15). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktie- och obligationsmarknader, marknader för riskkapital osv. Även dessa delar av finanssektorn som inte ingår i banksektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från statens och kommunistpartiets sida (16).

(96)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på en rad olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel regelmässigt för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. Den tillämpliga lagstiftningen föreskriver uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av mål som utformas utifrån statens politik. Dessa mål är dock stadigt odefinierade, vilket ger de beslutsfattande organen ett stort utrymme för godtycklig bedömning (17). När det gäller investeringar har myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över vad både statliga och privata investeringar ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Granskning av investeringar samt olika incitament, restriktioner och förbud i samband med investeringar används av myndigheterna som viktiga verktyg för att stödja industripolitiska mål, till exempel för att upprätthålla statlig kontroll över viktiga sektorer eller stärka den inhemska industrin (18).

(97)

Sammanfattningsvis bygger Kinas ekonomiska modell på vissa grundsatser som föreskriver och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden går stick i stäv med principen om att ge marknadskrafterna fritt spelrum, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning i linje med marknadsprinciperna (19).

(98)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(99)

De kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt statsägda företag. Staten (och i många avseenden också kommunistpartiet) inte bara utformar och övervakar aktivt de enskilda statsägda företagens genomförande av den allmänna ekonomiska politiken, utan hävdar även sina rättigheter att delta i de statsägda företagens operativa beslutsfattande. Detta sker vanligen genom att tjänstemän roterar mellan de statliga myndigheterna och de statsägda företagen, genom att partimedlemmar sitter med i de statsägda företagens ledningsorgan, genom att particeller ingår i företagen (se även avsnitt 3.2.1.4) samt genom att staten utformar bolagsstrukturen inom sektorn för statsägda företag (20). I gengäld har statsägda företag en särskild ställning inom den kinesiska ekonomin, vilket medför flera ekonomiska fördelar, i synnerhet skydd mot konkurrens och förmånligt tillträde till relevanta insatsvaror, inbegripet finansiering (21). De faktorer som visar på förekomsten av statlig kontroll över företag i aluminiumsektorn beskrivs närmare i avsnitt 3.2.1.5 nedan.

(100)

I OECD-studien, som klaganden lade fram som bevisning, hänvisas det till statsägda företag inom aluminiumsektorn som i sina lagstadgade uppgiftsinlämningar särskilt betonar hur statligt ägande påverkar relevant industripolitik och hur statligt ägande leder till statligt stöd. Mer specifikt nämner ett statsägt företag i ett obligationsprospekt från 2016 att det är ett av 52 konstitutiva statsägda företag, att det spelar en viktig roll i utformningen och genomförandet av politiken inom kraftsektorn och att det får omfattande och långsiktigt stöd från de kinesiska myndigheterna. Ett annat statsägt företag hänvisar i sitt obligationsprospekt från 2017 till det faktum att respektive provinsstyrelse kan utöva ett betydande inflytande på koncernen (22).

(101)

Kina är den största aluminiumtillverkaren i världen, och landet har flera stora statsägda företag som återfinns bland världens största tillverkare. Enligt uppskattningar svarar de statsägda företagen för mer än 50 % av den sammanlagda produktionen av primärt aluminium i Kina (23). En studie av icke-järnmetallindustrin i Kina tyder också på att de statsägda företagen står för en dominerande andel av den inhemska marknaden (24). Även om en kapacitetsökning under de senaste åren delvis kan tillskrivas privatägda företag, skulle en sådan kapacitetsökning vanligtvis också innebära olika former av (lokal) offentlig inblandning, till exempel att man tolererar olaglig kapacitetsökning (25). Dessutom har produktionskapaciteten för aluminium bland de viktigaste statsägda företagen också ökat, om än i mindre utsträckning (26).

(102)

Utöver att kontrollera de statsägda företagen utövar de kinesiska myndigheterna även ett inflytande över de privatägda företagen i Kina. Kommissionen fann till exempel att ett av företagen i urvalet, Press Metal-gruppen, bekräftade att det hade mottagit statligt ekonomiskt stöd under de senaste åren. Ordföranden i företagets styrelse, Guan Baoqiang, sade följande: ”Staten stöder omställningen av vårt företag till intelligent tillverkning i olika avseenden. Under 2011 gynnades dotterbolaget till vårt nyetablerade högteknologiska företag av en statlig förmånspolitik såsom skattelättnader osv. För att få en mer intelligent och automatiserad produktionskedja införde vi under det senaste året storskalig, avancerad och intelligent utrustning till ett värde av över 100 miljoner renminbi yuan, och staten beviljade en subvention för teknisk omvandling. Nu kommer vi spontant att uppmärksamma statens politik för industristöd (27).”

(103)

Enligt börsintroduktionsprospektet från den exporterande tillverkaren Guangdong Haomei New Materials Co. Ltd. erhöll företaget regelbundet statliga subventioner. Under rapporteringsperioden fick den exporterande tillverkaren följande belopp: 11 318 300 renminbi yuan 2016, 17 020 800 renminbi yuan 2017 och 11 486 700 renminbi yuan 2018. Dessa överföringar motsvarade 11,28 %, 13,24 % respektive 11,16 % av företagets vinst. I prospektet anges det hur viktiga dessa subventioner är för företaget: ”Under rapporteringsperioden innebar de statliga subventionerna till företaget en viss finansieringsgaranti. Om man ser till förhållandet mellan statliga subventioner och vinsten är företagets rörelseresultat inte i någon större utsträckning beroende av statliga subventioner. Om företaget i framtiden inte skulle kunna få statliga subventioner skulle det dock kunna påverka företagets kassaflöde och rörelseresultat” (28).

(104)

På grund av det stora statliga inflytandet i aluminiumindustrin och den höga andelen statsägda företag i sektorn hindras till och med privatägda tillverkare från att bedriva verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentligägda och privatägda företags verksamheter inom aluminiumsektorn bedrivs också under politisk styrning och politiskt överinseende såsom framgår av avsnitt 3.2.1.5 nedan.

(105)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom att äga företag och på andra sätt kan de kinesiska myndigheterna påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. Även om de statliga myndigheternas rätt enligt landets lagstiftning att utse och avsätta nyckelpersoner i ledande ställning i de statsägda företagen kan anses återspegla äganderätten (29), utgör kommunistpartiets celler i företag, oavsett om de är statsägda eller privata, en annan viktig kanal genom vilken staten kan ingripa i affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (30)) och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare år förefaller detta krav inte alltid ha följts eller kontrollerats strikt. Men åtminstone från och med 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera företagsbeslut i statsägda företag som en politisk princip. Kommunistpartiet uppges också pressa privata företag till att prioritera ”patriotism” och rätta sig efter partidisciplinen (31). Under 2017 rapporterades att det fanns particeller hos 70 % av cirka 1,86 miljoner privatägda företag, och trycket ökade på att organisationer från kommunistpartiet ska ha sista ordet när det gäller affärsbesluten inom respektive företag (32). Dessa regler tillämpas generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet tillverkarna av aluminiumprodukter och leverantörerna av insatsvaror till dessa.

(106)

Följande exempel illustrerar den ovan beskrivna tendensen att de kinesiska myndigheterna i allt högre utsträckning ingriper i aluminiumsektorn:

(107)

Som kommissionen konstaterade i en annan undersökning av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Kina (33) ändrade en kinesisk, statsägd aluminiumtillverkare, China Aluminium International Engineering Corporation Limited (Chalieco), under 2017 sin bolagsordning så att particellerna fick en mer framträdande roll inom företaget. Företaget införde ett helt kapitel om partikommittén, och i artikel 113 sägs att styrelsen ”i förväg ska samråda med företagets partikommitté när viktiga affärsbeslut ska fattas” (34). I sin årsredovisning (35) för 2017 anger vidare Aluminum Corporation of China (Chalco) att ett antal direktörer, övervakare och högre chefer, däribland ordföranden, den verkställande direktören och ordföranden för övervakningskommittén, är medlemmar i kommunistpartiet.

(108)

När det gäller ett annat statsägt företag som är verksamt inom landets aluminiumsektor fastställde kommissionen att företagets verkställande direktör och ordförande, He Zhihui, innehade posten som sekreterare för kommunistpartiets kommitté, medan ordföranden för företagets övervakningskommitté, Ye Guohua, var medlem i kommunistpartiets kommitté.

(109)

Nära band till staten och dess ideologi återspeglas också på webbplatsen för ett annat företag – Xinfa-gruppen. Företaget ”följer Xi Jinpings socialistiska ideologi med kinesiska förtecken i den nya tidsåldern” (36). Ordföranden för Shandong Xinfa-gruppen, Zhang Gang, tilldelades 2001 hedersutmärkelsen ”framstående kommunistpartimedlem i provinsen Shandong” av provinsens kommunistpartikommitté. Han var också ledamot av den 10:e och 11:e nationella folkkongressen (37).

(110)

Likaså valdes Zhang Bo, verkställande direktör och styrelseordförande för den stora tillverkaren China Hongqiao-gruppen, till ledamot av den 12:e sessionen i provinsen Shandongs folkkongress och tilldelades titeln ”nationell förebild för arbetare” 2010. Samtidigt innehar Zhang Bo posterna som vice ordförande för China Nonferrous Metals Industry Association och ordförande för Shandong Aluminum Industry Association (38). Kommissionen konstaterade också att vice ordföranden för Hongqiao-gruppen, Deng Wenqiang, var ledamot av den 15:e, 16:e och 17:e sessionen av regionen Zoupings folkkongress och den 9:e och 10:e sessionen av staden Binzhous folkkongress (39).

(111)

Som ett annat exempel bekräftades kommunistpartiets närvaro i ett av företagen i urvalet, Liaoning Zhongwang Group Co. Ltd., av följande uppgifter: ”Bland de sju medlemmarna i gruppens partikommitté tjänstgör partikommitténs sekreterare som ställföreträdande generaldirektör för gruppen, och de övriga sex ledamöterna i partikommittén har poster som ställföreträdande direktör, fabriksdirektör respektive andra befattningar. Partikommittén har inrättat ’gemensamma möten’, ’tvåvägsmöten’ och andra system med företagsgruppens ledningsgrupp och ska ge ledningen återkoppling om de yttranden och förslag som samlas in från personal och arbetstagare, för att skapa en viktig referens för företagets vetenskapliga beslutsfattande. Partiets demokratiska centralism ska tillämpas på företagets beslutsfattande i viktiga frågor, och partiets interna utvärderingssystem ska ingå i företagets personaladministration, så att ett vetenskapligt beslutsfattande garanteras” (40).

(112)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna (se även avsnitt 3.2.1.8 nedan), liksom i försörjningen med råvaror och insatsvaror, har också en snedvridande effekt på marknaden (41). Den statliga närvaron i företag, inklusive statsägda företag, i aluminiumindustrin och andra sektorer (t.ex. finans- och insatsvarusektorerna) gör det därför möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(113)

Inriktningen av Kinas ekonomi bestäms i betydande utsträckning av ett välutvecklat planeringssystem som innehåller prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste koncentrera sig på. Relevanta planer finns på alla myndighetsnivåer och täcker praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar hur respektive lägre myndighet genomför planerna. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som staten har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (42).

(114)

Staten har till exempel en viktig roll i utvecklingen av den kinesiska aluminiumsektorn. Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument som direkt eller indirekt rör sektorn och som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Genom dessa och andra instrument styr och kontrollerar staten praktiskt taget alla aspekter av aluminiumsektorns utveckling och funktion. Denna politik har en betydande direkt eller indirekt inverkan på tillverkningskostnaderna för stänger, profiler och rör av aluminium.

(115)

I linje med kommissionens slutsatser i ärendet rörande viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Kina (43) är följande omständigheter även tillämpliga i det aktuella ärendet rörande stänger, profiler och rör av aluminium, som på liknande sätt är en aluminiumprodukt i senare led i förädlingskedjan:

(116)

Även om den trettonde femårsplanen för ekonomisk och social utveckling (44) inte har några särskilda bestämmelser om aluminium, innehåller den en allmän strategi för icke-järnmetallindustrin om att främja samarbete om internationell tillverkningskapacitet och tillverkning av utrustning. För att uppnå dessa mål anges i planen att den ska förbättra stödsystemen relaterade till beskattning, finansiering, försäkringar, investeringar, finansieringsplattformar och plattformar för riskbedömning (45).

(117)

I utvecklingsplanen för icke-järnmetallindustrin (2016–2020) (nedan kallad planen), som är den motsvarande sektorsplanen, anges specifika strategier och specifika mål som staten strävar efter att uppnå för ett antal icke-järnmetallindustrier (46), däribland aluminiumindustrin.

(118)

Syftet med planen är att uppgradera de produkttyper som tillverkas av den kinesiska aluminiumindustrin, vilket bland annat ska ske genom stöd till innovation. Den manar till en snabb utveckling av systemet för blandat ägande och en förstärkning av de statsägda företagens livskraft. Den ger också möjlighet till lagring av icke-järnmetaller, tryggare försörjning med resurser, inklusive aluminium, och fastställer specifika kvantitativa mål för att minska energiförbrukningen, öka andelen återvunnet aluminium i tillverkningen och höja kapacitetsutnyttjandet (47).

(119)

I planen föreskrivs vidare strukturanpassningar med striktare kontroll av nya smältverk och nedläggning av föråldrad kapacitet. Den föreskriver en geografisk fördelning av bearbetningsanläggningar och inriktas på projekt som syftar till att öka exploateringen av bauxit- och aluminiumoxidresurser samt behandlar även elförsörjning och prissättning (48).

(120)

Genom denna breda uppsättning åtgärder och strategier utgör planen en fortsättning på 2009 års anpassnings- och vitaliseringsplan för icke-järnmetallindustrin, som antogs för att mildra finanskrisens negativa effekter på icke-järnmetallindustrin. Planens huvudmål täcker bland annat kontroll av tillverkningsvolym, omstrukturering, råvaruanskaffning, exportskattepolitik, tryggad resursförsörjning, lagring, teknisk innovation, finansiering samt planering och genomförande (49).

(121)

Ett annat policydokument som är inriktat på aluminiumsektorn är de standardvillkor för aluminiumindustrin som utfärdades av ministeriet för industri och informationsteknik (Ministry of Industry and Information Technology – MIIT) den 18 juli 2013, i syfte att påskynda strukturanpassningen och hindra en okontrollerad ökning av kapaciteten för aluminiumsmältning. I standardvillkoren införs minimiproduktionsvolymer för nya anläggningar, kvalitetsstandarder och tryggad försörjning med importerad och inhemskt anskaffad bauxit och aluminiumoxid. I standardvillkoren anges att MIIT är den myndighet som ansvarar för standardisering och förvaltning av aluminiumindustrin samt offentliggörande av förteckningen över företag med tillstånd att bedriva verksamhet i aluminiumindustrin (50).

(122)

I det vägledande yttrandet om att skapa en utmärkt marknadsmiljö, främja strukturanpassning och omvandling av icke-järnmetallindustrin och öka de förmåner som beviljas av statsrådets allmänna kansli från 2016 (2016/42) (51) anger de kinesiska myndigheterna som huvudmål att ”optimera icke-järnmetallindustrins struktur; i princip balansera tillgång och efterfrågan på viktiga produktkategorier; behålla en utnyttjandegrad på över 80 % av produktionskapaciteten för elektrolytiskt aluminium och avsevärt öka kapaciteten att trygga försörjningen av mineraltillgångar som koppar och aluminium” (52). I dokumentet anges även att ny produktionskapacitet måste kontrolleras strikt. För att uppnå detta kräver staten att man ”säkerställer genomförandet av oumbärliga nya (reformerade, utvidgade) byggprojekt för elektrolytiskt aluminium; […] använder social övervakning och andra verktyg; intensifierar övervaknings- och inspektionsinsatserna och strikt undersöker och hanterar nya projekt för elektrolytiskt aluminium som bryter mot bestämmelserna” (53). Dessa bestämmelser visar att de kinesiska myndigheterna i betydande utsträckning ingriper i sektorn för icke-järnhaltiga metaller, inklusive aluminiumsektorn.

(123)

Det ovan beskrivna statliga inflytandet i aluminiumsektorns verksamhet med hjälp av planeringsdokument återspeglas också på provinsnivå. Till exempel anges det i Shandongprovinsstyrelsens meddelande om genomförandeplanen för att påskynda en högkvalitativ utveckling av sju energiintensiva industrier (2018/248) av den 6 november 2018 att man måste ”främja utvidgningen av den industriella förädlingskedjan för elektrolytiskt aluminium” med hjälp av följande åtgärder: ”ytterligare öka andelen fin- och djupbearbetning av elektrolytisk aluminiumvätska och material för aluminiumbearbetning; påskynda och främja utvidgningen av aluminiumindustrins förädlingskedja till färdiga produkter och produkter i det övre marknadssegmentet; utöka användningen av avancerade aluminiummaterial och öka utvecklingsmöjligheterna inom industrin för aluminiumbearbetning (54).”

(124)

Såsom kommissionen fastställde i sin rapport ingrep staten under många år i aluminiumsektorns funktion redan innan ovannämnda policydokument utfärdades, vilket till exempel illustreras av riktlinjerna för att påskynda omstrukturering av aluminiumindustrin (nedan kallade riktlinjerna för omstrukturering) (55), som utfärdades av den nationella utvecklings- och reformkommissionen (NDRC) i april 2006. I dessa riktlinjer betraktas aluminium som en grundläggande produkt för den nationella ekonomins utveckling. I riktlinjerna för omstrukturering anges att vid genomförandet av den politik för industriell utveckling som antagits av statsrådet ska särskilda mål uppnås inom vissa områden. Områdena är följande: ökad koncentration i industrin; tillgång till finansiellt kapital (se även avsnitt 3.2.1.8 nedan); industrins organisation; strikt kontroll av exporten av elektrolytiskt aluminium och nedläggning av föråldrad kapacitet.

(125)

Kommissionen konstaterade vidare att den kinesiska staten har gripit in i marknadskrafternas fria spel inom sektorn för aluminiumprodukter i tidigare led i förädlingskedjan, dvs. i tillverkningen av insatsvaror och insatsvaror för insatsvaror som används av tillverkarna av den berörda produkten. I detta avseende anges till exempel i meddelandet om främjande av en ordnad utveckling av aluminiumoxidindustrin (2018/1655), utfärdat den 28 december 2018 av MIIT:s allmänna kansli (56), att i fråga om aluminiumoxid (en viktig insatsvara för produktionen av primärt aluminium) och ”under vägledning av Xi Jinpings socialistiska ideologi med kinesiska förtecken i en ny tidsålder, ska [alla berörda parter] på ett heltäckande och grundligt sätt genomföra andan i slutsatserna från partiets 19:e nationella kongress; hålla fast vid den allmänna inriktningen på stabilitet i det pågående arbetet; hålla fast vid det nya utvecklingskonceptet; fokusera på strukturreformer på utbudssidan; dra full nytta av marknadens avgörande roll för resursallokering, involvera staten på ett bättre sätt, […] möta inhemska utvecklingsbehov och främja en ordnad och hälsosam utveckling av aluminiumoxidindustrin” (57). I samma dokument anges att ”provinsernas utvecklings- och reformkommissioner och MIIT:s förvaltningar ska hålla sig à jour med den aktuella utvecklingen inom aluminiumoxidindustrin i sina regioner; kombinera sina regioners ekonomiska och sociala utveckling, industriella bas, marknadsefterfrågan, energiförbrukning och miljökapacitet; stärka den vetenskapliga planeringen för utvecklingen av aluminiumoxidindustrin; samordna omfattningen och spridningen av sina regioners industriella utveckling; säkerställa projektdemonstrationer; strikt genomföra kraven vid uppförande av projekt; på ett ordnat sätt stödja uppförandet av projekt; stärka övervakningen av hela processen; se till att omfattningen av industrins utveckling motsvarar den inhemska marknadsefterfrågan och den lokala bärkraften och förhindra ett forcerat uppförande av projekt” (58). För att uppnå det senare anger dokumentet att övervakning och inspektioner behöver stärkas: ”I enlighet med kraven i detta meddelande ska den nationella utvecklings- och reformkommissionen, ministeriet för industri och informationsteknik, China Non-ferrous Metals Industry Association och andra berörda parter inspektera byggprojekt avseende aluminiumoxid i form av skrivelser, forskning och slumpmässiga undersökningar. Om problem uppstår ska dessa hanteras strikt i enlighet med relevanta föreskrifter” (59). Dessa bestämmelser visar graden av statligt inflytande och statlig kontroll på den kinesiska marknaden för aluminiumoxid – en väsentlig insatsvara för produktionen av primärt aluminium, som är den råvara som tillverkarna av stänger, profiler och rör av aluminium använder.

(126)

En annan insatsvara i tillverkningen av den berörda produkten är el, som utgör 2 %–3 % av tillverkningskostnaden för stänger, profiler och rör av aluminium. I detta avseende fann kommissionen bevis för statligt orsakade snedvridningar som påverkade priset på el till kinesiska aluminiumtillverkare. Det fastställdes i synnerhet att staten ingrep till förmån för kinesiska tillverkare genom differentierade och mer fördelaktiga energipriser. I det vägledande yttrandet om att skapa en utmärkt marknadsmiljö, främja strukturanpassning och omvandling av icke-järnmetallindustrin och öka de förmåner som nämns ovan, fastställer de kinesiska myndigheterna som ett politiskt mål att ”fortsätta att genomföra politiken för differentierade elpriser; uppmuntra berättigade elanvändare att ingå direkta avtal med elproduktionsföretag och fastställa priser via förhandlingar” (60). Kommissionen fastställde också att liknande politik fördes på provinsnivå. I exempelvis provinsen Yunnan gäller följande enligt uppgifter från China Industry Journal i november 2019: ”För att genomföra planen har Yunnan successivt utfärdat specifika strategier såsom ett genomförandeyttrande om att främja en integrerad utveckling av vattenkraft och aluminiummaterial och en plan för genomförande av förmånspriser för att främja användning av vattenkraft. Det framgår tydligt att alla företag som överför sin kapacitetskvot till Yunnan ska omfattas av principen om ’ett förmånspris, full överföring’, vilket innebär att elektrolytiskt aluminium under de första fem åren ska åtnjuta ett särskilt förmånligt elpris på 0,25 renminbi yuan per kWh. När det gäller djupbearbetning av material ska ett särskilt förmånligt elpris på 0,20 renminbi yuan per kWh beviljas. Enligt rapporter har Henan Shenhuos och Sichuan Qiyas integrerade projekt som innebär överföring av kvoter för uppförande i Yunnan redan dragit nytta av politiken för integrationsprojekt och undertecknat relevanta avtal med lokala myndigheter, elnätsföretag och elproduktionsföretag” (61).

(127)

Som ett annat exempel på statlig inblandning på provinsnivå har myndigheterna i det redan nämnda meddelandet från Shandongprovinsen om genomförandeplanen för att påskynda en högkvalitativ utveckling av sju energiintensiva industrier fastställt omvandlings- och uppgraderingsmål för industrin för elektrolytiskt aluminium när det gäller energiförbrukning: ”Senast 2022 ska elförbrukningen för elektrolytiskt aluminium per ton aluminium ha sjunkit till cirka 12 800 kWh, andelen för elektrolytisk djupbearbetning för elektrolytiskt aluminium i provinsen uppgå till cirka 50 % och mervärdet av aluminium per ton öka med i genomsnitt mer än 30 %” (62).

(128)

När det gäller kontrollen av att bestämmelserna i planeringsdokumenten efterlevs spelar kinesiska branschorganisationer en viktig roll. Dessa ska garantera att industrin genomför myndigheternas politik. Detta ansvar bekräftas av det faktum att de i sin verksamhet har nära kontakter med statliga myndigheter, vilket återspeglas i deras stadgar. När det gäller aluminiumsektorn anges det i stadgarna för China Non-Ferrous Metals Industry Association i synnerhet att förbundet ”ansluter sig till partiets grundsatser och olika principer och strategier, respekterar författningen, lagar, förordningar och nationell politik samt iakttar samhälleliga och moraliska värderingar. Det ska hålla sig till målet att tjäna staten, industrin, företagen och företagsledarna; det ska inrätta och förbättra mekanismen för självreglering inom industrin; det ska till fullo involvera statlig personal för att få hjälp och spela en roll som brobyggare mellan staten och företagen” (artikel 3). Enligt samma linjer anges i artikel 25 att förbundets ordförande, vice ordförande och generalsekreterare som ett första villkor ska ”följa partiets linje, principer och politik och ha goda politiska kvaliteter” (63).

(129)

På liknande sätt anges i stadgarna för China Non-Ferrous Fabrication Industry Association att ”förbundet godtar den affärsvägledning samt den övervakning och ledning som utförs av statsrådet, inrikesministeriet och China Non-ferrous Metals Industry Association genom den statligt ägda Assets Supervision and Administration Commission” (artikel 4). Ett av de fastställda inslagen i förbundets verksamhetsområde är också att ”aktivt lägga fram förslag och yttranden om industriell utveckling, industripolitik, lagar och andra författningar, i enlighet med partiets och statens allmänna principer och uppgifter när det gäller uppbyggnaden av ett socialistiskt marknadsekonomisystem och med beaktande av industrins faktiska situation” (artikel 6). Slutligen anges i artikel 22 också att förbundets ordförande, vice ordförande och generalsekreterare bland annat ska uppfylla villkoret att ”följa partiets linje, principer och politik och ha goda politiska kvaliteter” (64).

(130)

Det stora antalet planer, direktiv och andra dokument som rör aluminium och som utfärdats på nationell, regional och kommunal nivå visar följaktligen tydligt den kinesiska statens höga grad av ingripande i aluminiumsektorn (65). Genom dessa och andra instrument styr och kontrollerar staten praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion.

(131)

Förutom planerna har statens ingripande i sektorn skett i form av bland annat exportrelaterade åtgärder, exempelvis exporttullar, exportkvoter, exportprestationskrav och krav på minimiexportpriser för olika råvaror för aluminium.

(132)

De kinesiska myndigheterna strävar dessutom efter att minska exporten av primärt aluminium och insatsvaror för sådant aluminium, i syfte att främja aluminiumprodukter med högre förädlingsvärde. Detta mål eftersträvas genom att man beviljar fullständiga eller partiella momsrabatter för aluminiumprodukter i senare led i förädlingskedjan i kombination med ofullständiga momsrabatter och exportskatter på primärt aluminium (66).

(133)

Som kommissionen har konstaterat (se skäl 126) har det visat sig att priset på viktiga insatsvaror såsom energi och el påverkas av olika typer av statliga ingripanden (67). Andra typer av statliga ingripanden som leder till marknadssnedvridningar är politiken för lageruppbyggnad genom State Reserve Bureau och den roll som spelas av Shanghai Futures Exchange (SHFE) (68). Dessutom har flera undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder visat att den kinesiska staten konsekvent har beviljat aluminiumtillverkare olika typer av statliga stödåtgärder (69). De kinesiska myndigheternas omfattande ingripanden i aluminiumsektorn har lett till överkapacitet (70), som kan hävdas vara det tydligaste exemplet på konsekvenserna av statens politik och den snedvridning som den leder till.

(134)

I OECD-studien identifierades också ytterligare statligt stöd som påverkar marknadskrafterna inom aluminiumsektorn. Ett sådant stöd ges vanligtvis i form av att insatsvaror, särskilt el och primärt aluminium, säljs till priser under marknadspriserna (71). I OECD-studien beskrivs vidare hur de kinesiska myndigheternas mål för aluminiumsektorn omsätts i industripolitik och särskilda åtgärder på provinsnivå och lokal nivå. Det kan röra sig om kapitaltillskott, företrädesrätt till mineralresurser, statliga bidrag och subventioner eller skatteincitament (72).

(135)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå aktörer att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja viktiga industrier, inklusive aluminiumsektorn, vilka omfattar tillverkning av stänger, profiler och rör av aluminium och primärt aluminium – den viktigaste råvaran vid tillverkningen av den berörda produkten (mer än 50 % av dess tillverkningskostnader). Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(136)

Enligt informationen i ärendehandlingarna är Kinas konkurssystem otillräckligt för att uppfylla sina huvudmål, exempelvis att på ett rättvist sätt reglera fordringar och skulder och skydda borgenärers och gäldenärers lagliga rättigheter och intressen. Detta förefaller bero på att konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som motsvarande lagar i andra länder, men att konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnadskontroll. Antalet konkurser är fortfarande som bekant lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta ett direkt inflytande över resultatet av förfarandena (73).

(137)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (74). All mark ägs av staten (kollektivt ägande på landsbygden och statligt ägande i tätorter). Det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser som syftar till att tilldela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs, och vissa aktörer erhåller mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriser (75). Myndigheterna har dessutom ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (76).

(138)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas tillverkare av stänger, profiler och rör av aluminium av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. I denna undersökning framkom inget som stred mot dessa slutsatser.

(139)

Denna slutsats stöds av det preliminära positiva fastställandet av Förenta staternas handelsministerium i dess undersökning avseende utjämningstull på viss aluminiumfolie från Kina, där man på grundval av tillgängliga uppgifter fann att statens tillhandahållande av mark mot otillräcklig ersättning utgör ett finansiellt bidrag i den mening som avses i avsnitt 771.5 D i lagen om tullar från 1930, i dess ändrade lydelse (77).

(140)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten inom aluminiumsektorn även när det gäller den berörda produkten.

(141)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagare och arbetsgivare hindras i sin rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (78). Enligt nationell rätt finns det endast en aktiv facklig organisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande mycket begränsat (79). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för hushållsregistrering, som begränsar tillgången till samtliga socialförsäkringsförmåner och andra förmåner till de som är registrerade som bosatta i respektive administrativt område. Detta leder vanligtvis till att arbetstagare som inte är registrerade som lokalt bosatta har en sårbar ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (80). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnader i Kina är snedvridna.

(142)

Ingen relevant bevisning inlämnades för att aluminiumsektorn, inbegripet tillverkarna av stänger, profiler och rör av aluminium, inte skulle omfattas av det arbetsrättsliga system som beskrivs ovan. Aluminiumsektorn påverkas således av snedvridna lönekostnader både direkt (när det gäller tillverkning av den berörda produkten eller den huvudsakliga råvaran för dess tillverkning) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(143)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(144)

För det första kännetecknas landets finansiella system av statsägda bankers (81) starka marknadsställning, och dessa banker beaktar andra kriterier än ett projekts ekonomiska bärkraft när de beviljar tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (de högsta cheferna för de stora statsägda finansinstituten utses i slutändan av det kinesiska kommunistpartiet) (82), och precis som icke-finansiella statsägda företag genomför bankerna regelmässigt offentlig politik som har utformats av staten. Därigenom uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet utefter behoven i fråga om nationell ekonomisk och social utveckling och med statens industripolitik som vägledning (83). Dessutom tillkommer ytterligare regler som styr finansiering till sektorer som staten har fastställt som främjade eller viktiga på andra sätt (84).

(145)

Det bekräftas visserligen att det finns flera olika rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetregler ska följas, såsom undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, däribland resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll i tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(146)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för den kinesiska staten och styrkan hos eventuella implicita garantier från staten. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (85).

(147)

Dessutom tillkommer ytterligare regler som styr finansiering till sektorer som staten har fastställt som främjade eller viktiga på andra sätt (86). Detta leder till att man gynnar utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer, vilket innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(148)

I detta avseende hänvisas i OECD-studien till obekräftade bevis för att vissa aluminiumtillverkare i Kina har erhållit finansiering på förmånliga villkor, där finansieringskostnaderna tycks vara frikopplade från motsvarande skuldsättningsgrad. Enligt den studien uppgav en statsägd aluminiumtillverkare i sitt obligationsprospekt från 2016 uttryckligen att den får betydande finansiellt stöd från kinesiska politiska banker till en ränta som ligger under referensvärdet. På liknande sätt hänvisas det i ett obligationsprospekt 2017 från en annan statsägd tillverkare till de starka band som företaget upprätthåller med kinesiska banker, inbegripet politiska banker som har erbjudit företaget finansiering till låga kostnader. I OECD-studien dras slutsatsen att även om det kan finnas många skäl till att räntorna är låga för dessa företag, kan kontrasten mellan dåliga ekonomiska indikatorer och låga räntor tyda på att det finns potentiell underprissättning av de risker som förknippas med dessa låntagare (87).

(149)

För det andra har lånekostnader hållits artificiellt låga för att stimulera ökade investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av den senaste tidens ökning av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots kraftiga lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(150)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av de fria marknadskrafterna trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgör fortfarande 45 % av all utlåning och användningen av riktade krediter förefaller ha ökat, eftersom dess andel trots försämrade ekonomiska förhållanden har ökat markant sedan 2015. Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(151)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalallokeringen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som kunde ha förväntats under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt under de senaste åren. Ställda inför en situation med ökad risk för osäkra fordringar har de kinesiska myndigheterna valt att undvika fallissemang. Problemet med osäkra fordringar har således hanterats genom förlängningar av lån, vilket i sin tur skapar ”zombieföretag”, eller genom överföring av äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(152)

Trots den senaste tidens åtgärder för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna.

(153)

Ingen bevisning inlämnades för att aluminiumsektorn, inbegripet tillverkarna av stänger, profiler och rör av aluminium, skulle vara undantagen från de ovan beskrivna statliga ingripandena i det finansiella systemet. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(154)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de omständigheter och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan i avsnitten 3.2.1.1–3.2.1.5 och i del A i rapporten gäller hela landet och alla dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorer i avsnitten 3.2.1.6–3.2.1.8 ovan och i del B i rapporten.

(155)

Kommissionen erinrar om att det för att tillverka stänger, profiler och rör av aluminium behövs en mängd olika insatsvaror. Enligt bevisningen i ärendehandlingarna anskaffade samtliga exporterande tillverkare i urvalet alla sina insatsvaror i Kina. När de kinesiska tillverkarna av stänger, profiler och rör av aluminium köper/kontrakterar dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som deras kostnader) av samma systemomfattande snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalallokeringen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(156)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för stänger, profiler och rör av aluminium som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) är också färgade eftersom prisbildningen påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i delarna A och B i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller kapitalallokering, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för tillverkningen av insatsvaror och så vidare. Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna åberopade någon bevisning eller framförde några argument för motsatsen i denna undersökning.

(157)

Analysen i avsnitten 3.2.1.2–3.2.1.9, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om den kinesiska statens ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i aluminiumsektorn (inklusive den berörda produkten), visar att priser eller kostnader för den berörda produkten, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(158)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket behandlas i det följande avsnittet.

(159)

Kommissionen valde ett representativt land på grundval av följande kriterier:

(160)

Såsom anges i skälen 31–37 offentliggjorde kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet.

(161)

I noteringen av den 16 mars 2020 lämnade kommissionen detaljerad information om kriterierna ovan och identifierade följande länder som potentiella representativa länder: Brasilien, Colombia, Ecuador, Iran, Kazakstan, Malaysia, Mauritius, Mexiko, Montenegro, Ryssland, Serbien, Sri Lanka, Thailand och Turkiet. Kommissionen inbjöd berörda parter att inkomma med synpunkter i detta avseende. Kommissionen mottog synpunkter på olika aspekter av valet av representativt land från exporterande tillverkare, unionsindustrin och icke-närstående importörer.

(162)

Kommissionen offentliggjorde därefter en notering av den 25 juni 2020, som behandlade de mottagna synpunkterna och informerade de berörda parterna om att den, på grundval av de kriterier som anges i skäl 159, avsåg att använda Turkiet som representativt land. Kommissionen inbjöd de berörda parterna att lämna synpunkter.

(163)

En importör hävdade att det vore lämpligare att skilja mellan mjuka legeringar och hårda legeringar. Med denna distinktion skulle Turkiet vara det lämpliga representativa landet för mjuka legeringar, medan Ryssland skulle vara ett lämpligare land för hårda legeringar.

(164)

För det första är produkttyper inte nödvändigtvis avgörande för valet av ett lämpligt representativt land. För det andra visade undersökningen att stänger, profiler och rör av aluminium av båda typerna av legeringar faktiskt tillverkas i Turkiet. Slutligen, som det sägs i noteringen av den 25 juni 2020, konstaterades Ryssland inte vara ett lämpligt representativt land i detta ärende på grund av exportrestriktioner för aluminium (88).

(165)

Kommissionen bekräftade därför att Turkiet var det lämpligaste representativa landet i detta ärende.

(166)

På grundval av de uppgifter som lämnats av berörda parter och annan relevant information i ärendehandlingarna fastställde kommissionen i noteringen av den 16 mars 2020 en inledande förteckning över produktionsfaktorer och källor som skulle användas för alla produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använde i tillverkningen av den undersökta produkten.

(167)

Kommissionen identifierade också de källor som skulle användas för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen (Global Trade Atlas, nationell statistik osv.). I samma notering identifierade kommissionen HS-numren för de produktionsfaktorer vilka, på grundval av uppgifter från de berörda parterna, inledningsvis övervägdes att användas för analysen av Global Trade Atlas.

(168)

I noteringen av den 25 juni 2020 bekräftade kommissionen att den skulle använda uppgifter från Global Trade Atlas för att fastställa icke snedvridna kostnader för produktionsfaktorerna, inklusive råvaror. Kommissionen bekräftade vidare att den skulle använda uppgifter från Turkiets statistikinstitut för att fastställa arbetskrafts-, el- och gaskostnader. Slutligen informerade kommissionen även berörda parter om att den för att fastställa icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst skulle använda finansiella uppgifter från följande företag:

(169)

Efter noteringen av den 25 juni 2020 hävdade klaganden att vinstmarginalen på denna grundval skulle bli för låg. Enligt klaganden borde den lämpliga vinsten före skatt vara 16 % och inte 7,3 % enligt kommissionens uppgifter. Enligt klaganden var detta den vinst som krävdes med tanke på de mycket stora kontinuerliga investeringar som behövs för att säkerställa tillgångarnas hållbarhet på lång sikt.

(170)

Klaganden anförde vidare att om kommissionen inte godtog att använda den föreslagna vinstmarginalen på 16 % borde den vid beräkningen av den genomsnittliga vinstmarginalen utesluta de två turkiska företag som hade den lägsta vinsten. Enligt klaganden skulle detta vara lämpligt eftersom dessa två företag inte uppnådde den minimivinst på 6 % som krävs enligt artikel 7.2c i grundförordningen.

(171)

Kommissionen avvisade denna begäran. I noteringen av den 25 juni 2020 förklarade kommissionen i detalj hur den fastställde den vinst som skulle användas i beräkningarna på grundval av vinsten för de fem turkiska företag som förtecknas i skäl 168. Kommissionen har redan i denna beräkning uteslutit de företag som inte redovisat vinst. Alla lönsamma företag som uppfyllde de fastställda kriterierna beaktades, oavsett vinstnivå, så länge de inte gick med förlust. På så sätt återspeglas den genomsnittliga vinstmarginal som uppnåddes i det representativa landet under undersökningsperioden. Kommissionen noterade vidare att artikel 7.2c i grundförordningen är tillämplig i samband med målprisunderskridande, medan kommissionen i detta sammanhang försöker fastställa den icke snedvridna vinsten i ursprungslandet.

(172)

Den exporterande tillverkaren Press Metal-gruppen gjorde gällande att priserna på London Metal Exchange (nedan kallad LME) utgjorde ett lämpligare, icke snedvridet internationellt pris på aluminium jämfört med uppgifterna från Global Trade Atlas. Den exporterande tillverkaren uppgav dock att den hade granskat uppgifterna från Global Trade Atlas för import till Turkiet, som ingick i kommissionens Excel-tabell efter noteringen av den 25 juni 2020, och konstaterat att uppgifterna från Global Trade Atlas för aluminiumprodukter i Turkiet i allmänhet överensstämde med de uppgifter som offentliggjorts av LME.

(173)

En importör noterade att källuppgifterna för olika produktionsfaktorer (arbetskraftskostnader, genomsnittlig vinst och genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, el och gas) baserades på information från olika år. Kommissionen klargör att den vid behov tar hänsyn till detta i sina beräkningar genom att, närhelst så är lämpligt, använda deflatorer för att fastställa det relevanta värdet för produktionsfaktorer under undersökningsperioden.

(174)

Kommissionen sökte fastställa en inledande förteckning över produktionsfaktorer och källor som den avsåg att använda för alla produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använde i tillverkningen av den berörda produkten.

(175)

Kommissionen mottog inga synpunkter på förteckningen över produktionsfaktorer efter noteringen av den 25 juni 2020, där den, på grundval av de uppgifter som inkommit från berörda parter, fastställde en förteckning över samtliga turkiska varukoder för de produktionsfaktorer som användes i tillverkningen av den berörda produkten.

(176)

Mot bakgrund av alla uppgifter som inkommit från berörda parter och som inhämtats under kontrollbesöken har följande produktionsfaktorer och, i tillämpliga fall, varukoder identifierats:

Tabell

Produktionsfaktorer och informationskällor

(177)

För alla råvaror och tillsatsmaterial använde kommissionen importpriserna i det representativa landet. Importpriset i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen. Eftersom det inte fanns någon bevisning som visade att samma snedvridningar inte likaledes påverkade produkter avsedda för export, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade dessa priser. På liknande sätt undantogs också uppgifter om import till det representativa landet från länder som inte är WTO-medlemmar och som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (89). Efter det att denna import undantagits ansågs importen från andra tredjeländer vara representativ, eftersom den i genomsnitt motsvarade 97 % av de totala volymer som importerades till Turkiet för de produktionsfaktorer som anges i tabell ovan.

(178)

För att fastställa det icke snedvridna priset för råvaror enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen använde kommissionen det representativa landets relevanta importtullar. I ett senare skede, vid beräkningen av de individuella dumpningsmarginalerna, lade kommissionen till företagsspecifika inhemska transportkostnader till importpriset. De inhemska transportkostnaderna för samtliga råvaror baserades på kontrollerade uppgifter från de exporterande tillverkarna i urvalet.

(179)

För råvaror med försumbar inverkan i fråga om kostnader, och som företagen inte hade rapporterat i bilaga III till tillkännagivandet om inledande, togs kostnaderna med i tillverkningsomkostnaderna såsom anges i skäl 189. De produktionsfaktorer som överfördes till allmänna omkostnader angavs i utlämnandet av uppgifter till respektive företag.

(180)

För att fastställa ett referensvärde för arbetskraftskostnader, såsom anges i noteringen av den 25 juni 2020, använde kommissionen uppgifter från Turkiets statistikinstitut.

(181)

När det gäller arbetskraftskostnader angav kommissionen i noteringen av den 25 juni 2020 att den avsåg att använda arbetskostnaderna per timme inom tillverkningssektorn för den ekonomiska verksamheten C.24 under 2016 (stål- och metallframställning (90)). Denna verksamhet motsvarar i störst utsträckning de identifierade Nace rev. 2-koderna (91) och NAICS-koderna (92) och den kod som rapporterats av de utvalda turkiska företagen. Detta är den senaste tillgängliga statistiken (93). Siffrorna justerades vederbörligen med hjälp av en deflator som utgjordes av det prisindex för inhemska tillverkare (94) som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut.

(182)

För att fastställa referensvärden för el- och gaskostnader använde kommissionen uppgifter från Turkiets statistikinstitut.

(183)

När det gäller el angav kommissionen i sin notering av den 25 juni 2020 att den avsåg att använda det genomsnittliga elpris per enhet för industriella användare som offentliggjorts i ett pressmeddelande från Turkiets statistikinstitut (95). När det gäller gaskostnader angav kommissionen att den avsåg att använda det genomsnittliga enhetspris för gas för industriella användare som anges i samma pressmeddelande. För både el och gas drog kommissionen av mervärdesskatten och sänkte priserna till nettonivån. Eftersom inga synpunkter inkommit, antog kommissionen denna metod.

(184)

När det gäller dieselpriser använde kommissionen det genomsnittliga dieselpris för industrisektorn i Turkiet som kommer från OECD-källor (96).

(185)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet innehålla ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Dessutom måste det upprättas ett värde för att fastställa tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna. I noteringen av den 25 juni 2020 identifierade kommissionen fem turkiska företag som förtecknas i skäl 168.

(186)

För att fastställa ett icke snedvridet värde för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst använde kommissionen den andel av tillverkningskostnaden som försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader utgjorde i kostnadsstrukturen för dessa fem turkiska företag. Kommissionen använde de uppgifter som rapporterats i Orbis-databasen för perioden 1 januari 2018–31 december 2018. Kommissionen gjorde dessa uppgifter tillgängliga för berörda parter som ett tillägg till noteringen av den 25 juni 2020.

(187)

Kommissionen fastställde normalvärdet genom följande steg.

(188)

För det första fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna (som täcker förbrukningen av råvaror, arbetskraft och energi). Den tillämpade de icke snedvridna enhetskostnaderna på den faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna som de exporterande tillverkarna i urvalet hade. Tillverkningskostnaderna minskades med icke snedvridna kostnader för biprodukter som återanvändes i tillverkningsprocessen, som de rapporterats av företagen och kontrollerats av kommissionen.

(189)

För det andra lade kommissionen till tillverkningsomkostnader för att fastställa icke snedvridna tillverkningskostnader. De samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas tillverkningsomkostnader höjdes med kostnaderna för de råvaror och tillsatsmaterial som avses i skäl 179 och uttrycktes därefter som en andel av de faktiska tillverkningskostnaderna för var och en av de exporterande tillverkarna. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(190)

Slutligen tillämpade kommissionen på beräkningen ovan försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vägda genomsnittliga vinsten för fem turkiska företag enligt vad som sägs i skäl 186.

(191)

Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av tillverkningskostnaden och tillämpade på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna uppgick till 15,16 %.

(192)

Vinsten uttryckt som en procentandel av tillverkningskostnaden och tillämpad på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna uppgick till 9,07 %, vilket är högre än vinstmarginalen uttryckt som en procentandel av intäkterna enligt skäl 169.

(193)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet per produkttyp från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Kommissionen konstruerade normalvärdet per produkttyp för de två samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i urvalet.

(194)

De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna exporterade till unionen på tre olika sätt: direkt till oberoende kunder, genom en närstående importör i unionen eller genom ett närstående företag som agerade som handlare.

(195)

För direkt försäljning eller försäljning genom en närstående handlare till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriset som det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(196)

För exportförsäljning genom ett närstående företag som agerade som importör fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. Kommissionen justerade priserna för denna försäljning med alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inklusive försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och upplupen vinst.

(197)

Kommissionen jämförde normalvärdet och den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens exportpris på grundval av priset från fabrik.

(198)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar av exportpriset gjordes för transport, försäkring, hantering och lastning, kreditkostnader, bankavgifter, andra importavgifter, rabatter vid årets slut och provision för den icke-närstående handlaren i ett tredjeland.

(199)

Kommissionen gjorde också en justering enligt artikel 2.10 b i grundförordningen för skillnaden i indirekta skatter mellan exportförsäljning från Kina till unionen och normalvärdet där indirekta skatter såsom moms har uteslutits. Undersökningen visade att de exporterande tillverkarna i Kina ska betala mervärdesskatt på 17 % vid export, medan 0 % (stänger) eller 13 % (profiler och rör) återbetalas. Vid fastställandet av normalvärdet gjordes därför en justering för skillnaden i indirekt beskattning, i detta fall den moms som delvis återbetalas vid exportförsäljning.

(200)

Dessutom justerade kommissionen exportpriset för en exporterande tillverkare som var närstående handlaren i tredjelandet, i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen. Justeringen bestod av provisioner, bestående av de agentarvoden som bokförts i handlarens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, återstoden av handlarens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(201)

För de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som ingick i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(202)

På denna grundval fastställdes de provisoriska vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(203)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal beräknades som ett vägt genomsnitt på grundval av de marginaler som fastställts för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet.

(204)

På denna grundval fastställdes den provisoriska dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet till 34,9 %.

(205)

För samtliga övriga exporterande tillverkare i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta ändamål fastställde kommissionen de exporterande tillverkarnas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja fastställdes på grundval av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportvolym till unionen i förhållande till den totala exportvolymen – enligt Eurostats importstatistik – från Kina till unionen.

(206)

Graden av samarbetsvilja ansågs vara låg i detta fall, eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna motsvarade ca 48 % av den totala exporten till unionen under undersökningsperioden. Dessutom lät en exporterande tillverkare medvetet bli att samarbeta genom att inte besvara frågeformuläret, trots att den samtyckt till att ingå i urvalet. På grundval av detta ansåg kommissionen det lämpligt att basera den övriga dumpningsmarginalen på 48,0 %. Denna marginal fastställdes till nivån för den högsta dumpningsmarginal som fastställts på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna.

(207)

Sammanfattningsvis fastställdes de provisoriska dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(208)

Under undersökningsperioden tillverkades den likadana produkten av cirka 200 tillverkare i unionen. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(209)

Unionens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden fastställdes till ca 3,3 miljoner ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av uppgifter om tillverkning i unionen från European Aluminium, som korskontrollerades med avseende på tillförlitlighet och fullständighet mot uppgifter från unionstillverkare, inklusive uppgifter från unionstillverkarna i urvalet.

(210)

För att avgöra om unionsindustrin lidit skada och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för unionsindustrins situation undersökte kommissionen om, och i så fall i vilken utsträckning, man i denna analys måste beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som produceras av unionsindustrin.

(211)

För att få en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrin inhämtade kommissionen uppgifter om hela verksamheten för stänger, profiler och rör av aluminium och fastställde om tillverkningen var avsedd för företagsintern användning eller för den öppna marknaden.

(212)

Kommissionen konstaterade att en mycket liten del av unionstillverkarnas totala tillverkning var avsedd för företagsintern användning, som det visas i tabell 1 nedan. Den företagsinterna marknaden hade en stabil nivå på endast omkring 2 % av förbrukningen. När så är lämpligt visas siffrorna för den lilla företagsinterna marknaden och ingår i den samlade bedömningen av denna indikator. För andra indikatorer, såsom produktion, kapacitet, produktivitet, antal anställda och löner, avser de siffror som anges nedan hela verksamheten eftersom någon åtskillnad mellan siffrorna inte behövs.

(213)

Fuyao Glass hävdade att om slutanvändningsområdet dekorativ bilanvändning i fråga om stänger, profiler och rör av aluminium inte undantogs från produktomfattningen borde denna användning beaktas i alla aspekter av undersökningen, inbegripet en separat bedömning av skada. Såsom förklaras i skälen 43–47 har dessa stänger, profiler och rör av aluminium samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper som stänger, profiler och rör av aluminium för andra användningsområden och tillhör därför den berörda produkten, och bedömningen av skada görs för unionsindustrin som helhet. Begäran avvisades därför.

(214)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen såsom nämns i skäl 209 på grundval av uppgifter från European Aluminium för försäljning på unionsmarknaden plus importuppgifter från Eurostat.

(215)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (ton)

(216)

Förbrukningen på den öppna marknaden i unionen ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden. En detaljerad analys visar att unionsmarknaden ökade med 11 % mellan 2016 och 2018, från omkring 3,0 till 3,3 miljoner ton, och att den 2019 minskade med 4 procentenheter till omkring 3,2 miljoner ton. Fluktuationen och den totala ökningen under skadeundersökningsperioden berodde på tillväxten i vissa användarsektorer som bilindustrin.

(217)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Den berörda produkten importeras huvudsakligen till unionsmarknaden enligt följande KN-nummer: 7604 21 00 (ihåliga profiler), 7604 29 10 (stång), 7604 29 90 (massiva profiler), 7608 20 81 och 7608 20 89 (två typer av rör, ej svetsade) och 7610 90 90. Denna senare varukod omfattar olika konstruktioner av aluminium, delar till konstruktioner och satser för sammansättning av aluminium (av vilka alla inte ingår i den berörda produkten) plus vissa typer av den berörda produkten, inbegripet stänger och profiler.

(218)

I klagomålet beräknades importen av den berörda produkten på grundval av all import av de fem första varukoderna ovan plus 95 % av KN-nummer 7610 90 90 endast för import med ursprung i Kina. Skälet till denna metod var att priset på importen enligt KN-nummer 7610 90 90 från Kina låg på cirka 2 900 euro/ton under undersökningsperioden, vilket i hög grad motsvarade importen från Kina av de andra fem KN-numren. Importen från andra länder skedde däremot till ett genomsnittligt pris på cirka 6 500 euro/ton. Dessa prisuppgifter tyder på att importen från Kina utgjordes av den berörda produkten, medan importen från andra länder utgjordes av produkter med högre förädlingsvärde, t.ex. konstruktioner, som inte ingår i den berörda produkten. Klaganden hävdade att av försiktighetsskäl borde 95 % av KN-numret 7610 90 90 räknas som den berörda produkten.

(219)

Kommissionen undersökte inledningsvis denna fråga genom att undersöka handelsflödena på nivån för Taric-nummer (tiosiffriga varukoder). Denna information fanns från och med dagen för inledandet (14 februari 2020). Dessa uppgifter stödde klagandens tillvägagångssätt i fråga om pris. Samtidigt deklarerades en stor del av importen från Kina enligt Taric-nummer 7610909090, vilket inte ingår i den berörda produkten. Kommissionen beslutade därför att begära ett yttrande och uppgifter från berörda parter i en notering som fogats till ärendehandlingarna. GD Skatter och tullar och de nationella tullmyndigheterna i medlemsstaterna kontaktades också för att inhämta ytterligare uppgifter om denna varukod från deras register.

(220)

Två icke-närstående importörer och European Aluminium lämnade vissa synpunkter och uppgifter efter den ytterligare begäran om uppgifter.

(221)

De två icke-närstående importörerna uppgav att KN-nummer 7610 90 90 normalt borde omfatta produkter av högre värde, eftersom numret bland annat omfattar aluminiumkonstruktioner. De genomsnittligt sett lägre priserna för importen från Kina enligt detta nummer kan därför tyda på att en stor kvantitet icke hopsatta produkter har inkluderats för att omfattas av en lägre avtalsenlig tull (6 %) enligt detta KN-nummer, jämfört med tullsatsen för varukoderna 7604 och 7608 (7,5 %).

(222)

European Aluminium anförde att import med ursprung i Kina enligt KN-nummer 7610 90 90 till övervägande del utgörs av stänger, profiler och rör av aluminium ”bearbetade för användning i konstruktioner”, som ingår i produktomfattningen, eftersom genomsnittspriset liknar det för produkter som deklareras enligt KN-nummer 7604 och 7608 (dvs. 2 770 euro/ton) och genomsnittspriset inte är i linje med det för produkter som deklareras enligt KN-nummer 7610 90 90 med ursprung i alla andra tredjeländer utom Kina (dvs. 6 000 euro/ton), vilket motsvarar det ekonomiska mervärdet av att omvandla stänger, profiler och rör av aluminium till konstruktioner.

(223)

De nationella tullmyndigheterna i fyra medlemsstater och GD Skatter och tullar lämnade också mer detaljerade uppgifter om importen. I detta preliminära skede av undersökningen hade dock uppgifter från andra medlemsstater inte inkommit ännu. Det beslutades därför preliminärt att klagomålet utgjorde de bästa tillgängliga uppgifterna om importvolymer, och alla uppgifter som presenteras och analyseras nedan använder metoden i klagomålet för att fastställa importen till unionsmarknaden. Kommissionen uppmanar dock återigen berörda parter att ge sig till känna så att ett slutgiltigt beslut kan fattas på grundval av uppgifter som är så fullständiga som möjligt.

(224)

Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av importvolymen i förhållande till den volym av förbrukning på den öppna marknaden som anges i tabell 1.

(225)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (ton) och marknadsandel

(226)

Importen från det berörda landet steg under skadeundersökningsperioden från cirka 210 000 ton till cirka 310 000 ton, en ökning med 48 %.

(227)

Marknadsandelen för denna import ökade under skadeundersökningsperioden från 6,9 % till 9,6 %, en ökning med 39 %.

(228)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat, med användning av KN-nummer och den metod som beskrivs i skälen 217–223.

(229)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (euro/ton)

(230)

Importpriserna från Kina ökade under skadeundersökningsperioden från 2 812 till 2 912 euro/ton, en ökning med 4 %. Denna utveckling bör ses mot bakgrund av utvecklingen av internationella aluminiumindex, såsom LME-noteringarna för pressgöt av aluminium i tabell 7. Pressgöt av aluminium är den huvudsakliga råvaran för den undersökta produkten. Under samma period ökade LME-priset för pressgöt av aluminium med 10 %, vilket framgår av tabell 7. Under undersökningsperioden rådde, räknat på grundval av unionens genomsnittliga priser enligt tabell 7, en prisskillnad mellan den berörda importen och unionens priser på ca 20 %.

(231)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(232)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen för unionstillverkarna i urvalet under undersökningsperioden. Resultatet visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mer än 25 %. De faktiska siffror som beräknats noteras inte här av sekretesskäl, utan har meddelats de berörda samarbetsvilliga exporterande tillverkarna och ligger inom intervallet 15 % till 35 %. Sett till volymen av de importerade produkttyperna konstaterades cirka 99 % vara prisunderskridande. All försäljning från unionstillverkarna i urvalet skedde direkt till oberoende kunder, utan närstående försäljningsenheter. En exporterande tillverkare sålde till oberoende kunder i unionen, utan närstående försäljningsenheter i unionen. När det gäller den andra exporterande tillverkaren skedde merparten av dess försäljning via en närstående försäljningsenhet i unionen. Eftersom mindre än hälften av den totala exporten från de exporterande företag som ingick i urvalet justerades i enlighet med artikel 2.9, ansåg kommissionen under alla omständigheter att det skulle föreligga ett betydande prisunderskridande för landet som helhet, även med tanke på de observerade prisskillnader som nämns i skäl 230.

(233)

En importör (Kastens and Knauer) hävdade att den undersökta produkten omfattar både lågprisprodukter, standardprodukter och icke-standardiserade produkter med högt pris, vilka inte borde jämföras med varandra. Enligt importören bör dessa produkter inte jämföras.

(234)

Som nämnts användes ett mycket detaljerat system för prisjämförelser som omfattade olika produktformer och produktdimensioner, olika typer av färdigbearbetning och olika typer av råmateriallegeringar. De importerade produkterna och unionsindustrins produkter konstaterades motsvara varandra i stor utsträckning. Kommissionen bekräftar därför att det var möjligt att göra korrekta prisjämförelser på grundval av detaljerade och objektiva kriterier.

(235)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(236)

Såsom nämns i skäl 9 använde kommissionen ett stickprovsförfarande för att fastställa om unionsindustrin lidit skada.

(237)

Vid fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaret från European Aluminium, som innefattade uppgifter avseende samtliga unionstillverkare. Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i frågeformulärsvaren från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(238)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, antal anställda, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(239)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(240)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(241)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins produktionsvolym med 2 %. En detaljerad analys visar att unionstillverkningen ökade med 7 % mellan 2016 och 2018 och minskade med 5 procentenheter under undersökningsperioden.

(242)

Den totala ökningen under skadeundersökningsperioden berodde på den efterfrågeökning som beskrivs i tabell 1. Unionsindustrin lyckades dock endast öka sin produktion med 2 % under skadeundersökningsperioden, på en marknad som växte med 7 %. Unionsindustrin kunde därför inte dra full nytta av marknadstillväxten.

(243)

Under skadeundersökningsperioden ökade produktionskapaciteten i unionen med 4 %. Denna måttliga kapacitetsökning återspeglar vissa unionstillverkares insatser för att höja sin kapacitet för att matcha tillväxtpotentialen hos stänger, profiler och rör av aluminium.

(244)

Under skadeundersökningsperioden minskade kapacitetsutnyttjandet i unionen med 2 %, eftersom unionstillverkarna inte kunde öka sin produktion i linje med marknadstillväxten.

(245)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

(246)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins totala försäljningsvolym i unionen med 2 %.

(247)

Försäljningsvolymen på den öppna marknaden i unionen ökade också med 2 % under skadeundersökningsperioden. Från 2016 till 2018 ökade försäljningsvolymen i unionen på den öppna marknaden med 7 % och minskade med 5 % under undersökningsperioden. Försäljningen i unionen följde mycket nära utvecklingen av unionstillverkningen, eftersom industrin i stort sett driver ett system med tillverkning för beställning.

(248)

Unionsindustrins företagsinterna marknad (uttryckt i procent av den totala försäljningen i unionen) motsvarade omkring 2 % under hela skadeundersökningsperioden. Den lilla företagsinterna marknaden minskade med 8 % under skadeundersökningsperioden, men detta hade en marginell inverkan på grund av marknadens begränsade storlek.

(249)

Följaktligen berodde den sjunkande marknadsandelen för försäljningsvolymen i unionen på att unionsindustrin inte kunde hålla jämna steg med tillväxten på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden.

(250)

Antalet anställda och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Antal anställda och produktivitet

(251)

Antalet anställda inom unionsindustrin ökade med 8 % mellan 2016 och 2018, mätt i heltidsekvivalenter. Denna ökning följdes av en minskning med 7 % under undersökningsperioden. Denna utveckling följer också i stort sett den utveckling av produktionsvolymen som visas i tabell 4.

(252)

European Aluminium angav att de utförde periodiska sysselsättningsundersökningar som vanligtvis baserades på omkring 40 % av unionens produktion. De siffror som anges ovan är en extrapolering av uppgifterna så att de täcker hela industrin. Resultaten av dessa undersökningar anses därför vara representativa för unionsindustrin som helhet.

(253)

Eftersom siffrorna för produktion och antal anställda följde varandra nära låg produktiviteten mätt i ton per anställd i stort sett på en stabil nivå.

(254)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna för importen från det berörda landet.

(255)

Detta är den första antidumpningsundersökning som gäller den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(256)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionstillverkarna i urvalet tog ut av kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningspriser i unionen

(257)

Försäljningspriserna på unionsmarknaden till icke-närstående parter (den öppna marknaden) ökade under skadeundersökningsperioden från 3 053 euro/ton till 3 619 euro/ton, en ökning med 19 %.

(258)

Denna ökning bör ses mot bakgrund av viktiga utvecklingstendenser inom industrin. För det första ändrade alla fyra unionstillverkare som ingick i urvalet sin produktmix under skadeundersökningsperioden. Unionstillverkarna ökade särskilt sin försäljning av produkter med högt förädlingsvärde, vilket innebär högre priser. Marknadspriserna ökade också på grund av prisökningar på pressgöt av aluminium, vilket framgår av LME-leveranspriset på 3 månader.

(259)

Tillverkningskostnaden per enhet för de tillverkare som ingick i urvalet påverkades också kraftigt av prisutvecklingen på LME och innefattade de ytterligare kostnader som tillverkarna i urvalet hade för att gå över till produkter med högre förädlingsvärde.

(260)

Tillverkningskostnaden per enhet ökade med (20 %), dvs. i en högre takt än genomsnittspriserna på den öppna unionsmarknaden (19 %).

(261)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(262)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 2 % under skadeundersökningsperioden.

(263)

Lagernivåerna för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lagernivåer

(264)

Lagernivåerna för unionstillverkarna i urvalet steg med 26 % under skadeundersökningsperioden. Utgående lager i procent av produktionen låg dock på låga nivåer under hela perioden. Detta beror på att industrin för stänger, profiler och rör av aluminium i allmänhet tillverkar på beställningsbasis. Denna indikator är därför av mindre betydelse i den övergripande skadeanalysen.

(265)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(266)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Extraordinära kostnader och orealiserade säkringsvinster och -förluster togs inte med i siffrorna i tabell 10. Lönsamheten för tillverkarna i urvalet var positiv men låg under skadeundersökningsperioden och minskade från 4,9 % 2016 till 2,0 % under undersökningsperioden. Denna utveckling visar att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades i betydande mån. Såsom anges i skäl 272 ökade unionstillverkarnas kostnader mer än deras priser. Unionsindustrin kunde inte höja priserna i samma utsträckning som kostnaderna på grund av det nedåtgående tryck som importen från Kina vållade (både i form av volymer och låga priser). Under hela perioden var de kinesiska priserna genomgående låga och betydligt lägre än unionsindustrins priser, vilket höll tillbaka de prisökningar som man skulle ha förväntat sig mot bakgrund av bland annat ökande råvarukostnader och ökad efterfrågan. Importen från Kina var betydande under skadeundersökningsperioden. Detta ledde till nedtryckt och sjunkande lönsamhet.

(267)

Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Utvecklingen av nettokassaflödet fluktuerade. Unionstillverkarna i urvalet hade ett positivt men lågt kassaflöde under skadeundersökningsperioden. Kassaflödet minskade med 77 % mellan 2016 och 2018, men återhämtade sig betydligt under undersökningsperioden. Denna återhämtning baserades till stor del på att en av tillverkarna i urvalet omvandlade stora mängder pågående arbeten i början av 2019 till försäljning av färdiga varor under undersökningsperioden.

(268)

Unionstillverkarna fortsatte att investera under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av siffrorna för investeringar ovan. Investeringarna uppgick till mellan 27 och 47 miljoner euro per år. Investeringarna gjordes främst för att höja effektiviteten och ställa om verksamheten till produkter med högt förädlingsvärde och kundfokus. Detta ansågs vara väsentligt för att tillverkarna i urvalet skulle kunna behålla sin konkurrenskraft på marknaden.

(269)

Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde. Den utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden och sjönk faktiskt med 71 %. Denna negativa utveckling visar att även om investeringarna upprätthölls i syfte att bevara konkurrenskraften minskade avkastningen på dessa investeringar avsevärt under skadeundersökningsperioden.

(270)

Alla fyra tillverkare i urvalet ingår i stora företagsgrupper och har fortsatt att anskaffa kapital för investeringar under skadeundersökningsperioden. Med en så snabbt sjunkande räntabilitet är dock förmågan hos de tillverkande enheter som ingår i urvalet att anskaffa kapital i framtiden klart hotad.

(271)

Flera indikatorer visade en positiv utveckling, såsom tillverkning, kapacitet, försäljningsvolym på unionsmarknaden och antal anställda. Den positiva utvecklingen av dessa indikatorer berodde dock på den ökade förbrukningen, och i själva verket borde dessa indikatorer ha förbättrats ännu mer om unionsindustrin hade kunnat dra full nytta av den växande marknaden. Trots den ökade försäljningsvolymen förlorade unionsindustrin marknadsandelar på den öppna marknaden.

(272)

Försäljningspriserna på den öppna marknaden steg med 19 %. Dessa prisökningar höll dock inte jämna steg med kostnadsökningarna (20 %). Denna utveckling orsakades av att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades. Unionsindustrin kunde inte höja priserna i samma utsträckning som kostnaderna på grund av det nedåtgående tryck som importen från Kina vållade genom att underskrida unionsindustrins priser. Med tanke på att lönsamhetsnivåerna låg under vinstmålet under hela skadeundersökningsperioden, och volymerna av och de låga priserna på importen från Kina, drog kommissionen slutsatsen att prisökningar hade hållits nere under hela skadeundersökningsperioden. Till följd av detta uppvisade alla ekonomiska resultatindikatorer, dvs. lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde, en nedåtgående trend, och vinsterna låg under vinstmålet under hela skadeundersökningsperioden. Detta är särskilt skadligt eftersom marknaden för den undersökta produkten växte under skadeundersökningsperioden, och unionsindustrin trots detta led av låga och sjunkande vinster. Trots att unionsindustrin investerade så mycket som den kunde för att förbli konkurrenskraftig var det uppenbart att den inte uppnådde tillräckligt höga vinstnivåer för att uppmuntra framtida investeringar. Dessutom skedde unionsindustrins nedgång under en period av tillväxt på unionsmarknaden. Unionsindustrin förlorade 5 % av sina marknadsandelar på en växande marknad och kunde uppenbart inte dra fördel av tillväxten på unionsmarknaden.

(273)

Vidare bör det erinras om att unionsindustrin har en diversifierad kundbas, vars behov kontinuerligt utvecklas. Det är väsentligt att unionsindustrin fortsätter att investera i FoU och kundinriktade produkter. Den snabbt försämrade räntabiliteten (-71 %) utgör därför i sig ett allvarligt hot mot industrins fortsatta livskraft.

(274)

Mot denna bakgrund drar kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(275)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som orsakats av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Det rör sig om följande faktorer: import från tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, företagsintern försäljning, råvarupriser och utvecklingen av förbrukningen.

(276)

Unionsindustrins försämrade situation sammanfaller med en betydande penetrering av importen från Kina, som konsekvent underskred unionsindustrins priser och i vilket fall som helst höll nere prisnivåerna på EU-marknaden, vilket innebär att man kan fastställa ett orsakssamband mellan dessa två faktorer.

(277)

Importvolymen från Kina ökade (vilket framgår av tabell 2) från cirka 209 000 ton 2016 till cirka 310 000 ton under undersökningsperioden, en ökning med 48 %. Importens marknadsandel ökade under samma period från 6,9 % till 9,6 %, en ökning med 39 %. Under samma period (se tabell 5) ökade unionsindustrins försäljning på den öppna marknaden med endast 2 % och dess marknadsandel minskade från 85,1 % till 81,1 %, dvs. med 5 %. Försäljningen på den mindre företagsinterna marknaden minskade med 8 %. Den dumpade importen har ökat stadigt på årsbasis, både i absoluta och relativa tal. Som det framgår av tabell 1 ökade förbrukningen på unionens marknad med 7 % under skadeundersökningsperioden. Det är dock uppenbart att det främst var importen från Kina som drog fördel av denna tillväxt.

(278)

Priserna på den dumpade importen steg med 4 % under skadeundersökningsperioden (se tabell 3), från 2 812 euro/ton 2016 till 2 912 euro/ton under undersökningsperioden. Under samma period ökade världsmarknadspriserna på aluminium med omkring 10 % (vilket framgår av LME-indexet i tabell 7). Vidare ökade unionsindustrins priser med 19 % under skadeundersökningsperioden, vilket också framgår av tabell 7. Denna tabell visar emellertid också att unionsindustrins genomsnittliga kostnader ökade med 20 % under samma period. Slutligen är den prisunderskridandemarginal som beräknats för de exporterande tillverkarna i genomsnitt över 25 %.

(279)

Såsom sägs ovan måste ökningen av unionsindustrins priser och kostnader analyseras mot bakgrund av förändringar i unionsindustrins produktmix och de ökade aluminiumpriserna. Ökningen av unionsindustrins priser och dess försök att gå över till produkter med högre förädlingsvärde (enligt kundernas krav) räckte dock inte till för att förhindra en ytterligare minskning av lönsamheten för dess försäljning, som fortsatte att sjunka under hela skadeundersökningsperioden. Detta berodde på det nedåtgående tryck på marknadspriserna som utövades av den ökande volymen dumpad import från Kina till låga priser. Därför drogs slutsatsen att importen från Kina också ledde till ett nedåtgående pristryck och förhindrade prisökningar.

(280)

En berörd part (Airoldi) ifrågasatte att importen från Kina med en begränsad marknadsandel under undersökningsperioden skulle kunna ha en så betydande inverkan. I detta avseende noteras att den undersökta produkten vanligtvis säljs på kontraktsbasis, där priset är en viktig faktor, ofta den viktigaste. Förekomsten på marknaden av lågpriserbjudanden från kinesiska exporterande tillverkare förklarar varför denna försäljning kunde utöva ett så betydande inflytande på marknadspriserna överlag. De kinesiska tillverkarna sålde både till handlare i unionen och till slutanvändare under undersökningsperioden. Detta innebar att deras negativa inverkan på marknadspriserna var kännbar i alla försäljningskanaler på marknaden och inte bara i priserna för försäljning av enkla produkter till distributörer.

(281)

Unionsmarknaden för stänger, profiler och rör av aluminium inriktas alltmer på att tillhandahålla specialanpassade lösningar för kunder inom olika branscher såsom bilindustrin, verkstadsindustrin, transportsektorn samt bygg- och anläggningssektorn. Denna utveckling innebär att tillverkare som levererar till unionsmarknaden måste investera i FoU för nya produkter och tillhandahålla komplexa lösningar för att tillgodose kundernas behov. Trots sina investeringar noterade dock unionsindustrin en gradvis förlust av lönsamhet och marknadsandelar. Denna utveckling orsakades av det pristryck som utövades av de kinesiska exporterande tillverkarna i betydande volymer.

(282)

Dessutom skedde penetreringen av importen från Kina under skadeundersökningsperioden inte bara på de delar av marknaden som utgörs av enkla produkter av råvarutyp. Det finns tydliga belägg för att de kinesiska företagen successivt penetrerar marknaden genom att öka sin närvaro på marknaden för kontraktsförsäljning. Priset är inte den enda viktiga faktorn i sådana kontrakt, men det står klart att de prisunderskridandemarginaler som nämns ovan (över 25 %) spelar en nyckelroll i kundernas beslutsfattande.

(283)

Slutsatsen drogs därför att importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada. Denna skada yttrade sig främst i priseffekter, men även volymeffekter.

(284)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Import från tredjeländer

(285)

Importen från Turkiet ökade med 43 % under skadeundersökningsperioden, från cirka 77 000 ton 2016 till omkring 110 000 ton under undersökningsperioden. Marknadsandelen för denna import steg från 2,6 % 2016 till 3,4 % under undersökningsperioden.

(286)

En samlad undersökning av importen av den undersökta produkten visar ett genomsnittligt pris på 3 448 euro/ton för importen från Turkiet under undersökningsperioden, vilket är 18 % högre än det samlade genomsnittspriset på 2 912 euro/ton för importen från Kina. En mer ingående undersökning av de olika KN-numren visar att merparten av denna import (89 %) avsåg KN-nummer 7604 21 00 och 7604 29 90, som avser ihåliga respektive massiva profiler. På grund av dessa produkttypers överväldigande majoritet gjordes en separat prisjämförelse. Det genomsnittliga priset för dessa profiler var 3 458 euro/ton under undersökningsperioden. Detta är 19 % högre än genomsnittspriset för importen från Kina enligt samma två KN-nummer under samma period.

(287)

Importen från andra tredjeländer (främst Ryssland, Schweiz, Norge och Bosnien och Hercegovina) bestod också huvudsakligen av massiva och ihåliga profiler (69 %). Importen från andra tredjeländer ökade med 16 % under skadeundersökningsperioden, från cirka 163 000 ton 2016 till omkring 189 000 ton under undersökningsperioden. Marknadsandelen för denna import steg något från 5,4 % 2016 till 5,8 % under undersökningsperioden. Genomsnittspriset för denna import var 3 720 euro/ton, vilket är ännu högre än priserna för importen från Turkiet.

(288)

Med tanke på volymen av och priserna och marknadsandelarna för importen från Turkiet och andra tredjeländer är dennas inverkan på unionsindustrin inte sådan att den ligger bakom unionsindustrins försämrade situation.

(289)

Unionstillverkarnas exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Unionstillverkarnas exportresultat

(290)

Unionsindustrins export ökade med 3 % under skadeundersökningsperioden, från cirka 202 000 ton 2016 till omkring 208 000 ton under undersökningsperioden.

(291)

Det genomsnittliga priset för denna export steg med 11 % under skadeundersökningsperioden, från 5 213 euro/ton 2016 till 5 797 euro/ton under undersökningsperioden.

(292)

Mot bakgrund av denna exports bidrag till unionsindustrins totala produktion och försäljning, och med tanke på det höga priset för denna export och dess stabila volym, står det klart att denna export inte skulle ha vållat unionsindustrin skada.

(293)

Som det framgår av tabell 1 ökade den öppna marknaden i unionen med 11 % mellan 2016 och 2018, från omkring 3 till 3,35 miljoner ton, och minskade under undersökningsperioden med 4 procentenheter till omkring 3,2 miljoner ton. Den totala ökningen under skadeundersökningsperioden visar att efterfrågan inte minskade.

(294)

Med tanke på att förbrukningen ökade under skadeundersökningsperioden kunde slutsatsen dras att utvecklingen av förbrukningen inte skulle ha vållat unionsindustrin skada.

(295)

Såsom framgår av tabell 5 minskade unionsindustrins försäljning till den företagsinterna marknaden med 8 % under skadeundersökningsperioden. De årliga volymer som det rörde sig om utgjorde dock högst 2 % av unionsindustrins totala försäljning.

(296)

Med tanke på den företagsinterna marknadens mycket begränsade storlek skulle dess utveckling inte ha vållat unionsindustrin skada.

(297)

Den viktigaste råvaran för unionsindustrin är pressgöt av aluminiumlegeringar, även om vissa tillverkare är mer integrerade och också tillverkar de aluminiumlegeringar som används vid tillverkningen av stänger, profiler och rör av aluminium.

(298)

Aluminiumpriserna fastställs av LME och står för omkring två tredjedelar av kostnaden för normala stänger, profiler och rör av aluminium, även om denna procentandel varierar beroende på hur komplex den sålda slutprodukten är.

(299)

Såsom framgår av tabell 7 ökade LME-indexen för leveranser av pressgöt under skadeundersökningsperioden (från 2016 till undersökningsperioden) med 10 %. Detta skulle innebära en ökning av tillverkningskostnaden för den undersökta produkten med omkring 6–7 %.

(300)

Unionsindustrin säljer dock vanligtvis på grundval av kontrakt där det senaste LME-priset noteras, tillsammans med konverterings- och leveranskostnader. Unionstillverkarna använder sedan säkringar för att skydda dem mot skillnaden mellan det aluminiumpris som noteras i kontraktet och det faktiska inköpspriset för aluminium.

(301)

Med tanke på att aluminiumpriserna fastställs genom kontrakt och att unionsindustrin skyddar sig mot fluktuationer i råvarupriser stod det klart att höjda råvarupriser inte skulle ha vållat unionsindustrin skada.

(302)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer som hade betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Verkningarna av alla andra faktorer för unionsindustrins negativa utveckling i form av förlorade marknadsandelar, prisunderskridande och sjunkande lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde var praktiskt taget obefintliga.

(303)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, betraktade var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan utgörs huvudsakligen av förlorade marknadsandelar, prisunderskridande, förhindrade prishöjningar och sjunkande lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde.

(304)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den kunde fastslå att det inte skulle ligga i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall avseende importen från Kina, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga. Fastställandet av unionens intresse gjordes på grundval av en bedömning av alla olika berörda intressen, däribland intresset hos unionsindustrin, importörer, användare och andra relevanta ekonomiska aktörer.

(305)

I unionen finns omkring 200 företag som tillverkar stänger, profiler och rör av aluminium. Ett införande av åtgärder skulle göra det möjligt för unionsindustrin att återta förlorade marknadsandelar och samtidigt höja sin låga lönsamhet till nivåer som anses hållbara.

(306)

Unionsindustrin sysselsätter omkring 40 000 arbetstagare direkt, och många fler är indirekt beroende av den. Tillverkarna är mycket spridda över hela unionen.

(307)

Om inga åtgärder vidtas får detta sannolikt en betydande negativ inverkan på unionsindustrin i form av fortsatt förhindrade prishöjningar och lägre försäljningsvolymer, vilket medför att lönsamheten och investeringarna minskar. Om åtgärder vidtas kommer detta att göra det möjligt för unionsindustrin att utnyttja sin potential på unionsmarknaden, återvinna förlorade marknadsandelar och höja lönsamheten till sådana nivåer som kan förväntas råda under normala konkurrensförhållanden.

(308)

Aluminium väger mycket mindre än stål och anses i unionen som en viktig råvara för att kunna göra framsteg mot att uppnå de utsläppsmål som fastställs i Parisavtalet (2015). Ett exempel är den ökade användningen i bilindustrin av stänger, profiler och rör av aluminium, vilka är avgörande för etableringen av elfordonsindustrin i unionen.

(309)

Utöver att representera unionsindustrin företräder European Aluminium också en stor del av sektorn för primärt aluminium i unionen. Stänger, profiler och rör av aluminium förbrukar omkring 20 % av det primära aluminium som produceras i unionen. Sektorn för primärt aluminium är också en stor arbetsgivare i unionen och är beroende av att det går bra för dess kunder i senare led i förädlingskedjan. Denna sektors huvudsakliga produktion för industrin för stänger, profiler och rör av aluminium är pressgöt. Lönsamheten för dessa leverantörer i tidigare led kommer också att äventyras om det fortsätter att gå sämre för industrin för stänger, profiler och rör av aluminium.

(310)

Den importerande sektorn uppvisade en mycket låg samarbetsvilja. Sex icke-närstående importörer lämnade in ett stickprovsformulär som endast representerade omkring 2 % av importen från Kina.

(311)

De importörer av stänger, profiler och rör av aluminium som ingick i urvalet är specialister på aluminiumverksamhet och omkring 50 % av deras omsättning härrörde från stänger, profiler och rör av aluminium. Importörerna köpte omkring 50 % av sina stänger, profiler och rör av aluminium från det berörda landet, medan de övriga 50 % anskaffades från unionsindustrin och andra tredjeländer. Även om stänger, profiler och rör av aluminium från Kina vanligtvis omfattades av en tull på 6–7,5 % var denna verksamhet betydligt mer lönsam än de andra importerade produkterna och mer lönsam än unionsindustrins verksamhet, trots att importbranschen är mindre riskabel än tillverkningssektorn.

(312)

Importörerna hävdade att de inte kan anskaffa alla sina stänger, profiler och rör av aluminium från unionsindustrin, eftersom industrin inte kan leverera hela det produktsortiment som krävs. Mer specifikt uppgav en importör (Airoldi) att man främst importerar stänger, profiler och rör av aluminium tillverkade av hårda legeringar, för vilka det gjordes gällande att unionsindustrin behövde längre ledtider. De anförde som ytterligare bevisning för utbudsbrist att vissa produkter är befriade från tullar inom ramen för autonoma tullkvoter. Unionsindustrin tillbakavisade detta påstående om utbudsproblem och anförde att industrin har outnyttjad kapacitet och kan leverera hela det sortiment av produkter som efterfrågas av importörer och användarindustrier i unionen, inklusive stänger, profiler och rör av aluminium tillverkade av hårda legeringar.

(313)

Enligt uppgifterna i ärendehandlingarna verkar det inte finnas någon brist i unionen på någon specifik produkt eller legering. Två av de unionstillverkare som ingick i urvalet tillverkar stora mängder stänger, profiler och rör av aluminium tillverkade av hårda legeringar och har en betydande outnyttjad kapacitet. Unionsindustrin lade fram bevisning för att många fler unionstillverkare har kapacitet att tillverka stänger, profiler och rör av aluminium från hårda legeringar. Dessutom finns det alternativa försörjningskällor i tredjeländer.

(314)

När det gäller befrielse från importtullar är det riktigt att autonoma tullkvoter på sammanlagt 3 000 ton av den berörda produkten för närvarande är tullfria genom rådets förordning (EU) 2019/2220 (97). Unionsindustrin förklarade att den har ifrågasatt dessa befrielser med motiveringen att unionsindustrin kan leverera de specifika produkter som är befriade från tull. Ett beslut om det fortsatta behovet av tullfrihet ska enligt planerna offentliggöras före utgången av 2020. Med tanke på att den berörda kvantiteten är marginell (omkring 1 % av all import under undersökningsperioden) anses denna fråga inte utgöra ett betydande försörjningsproblem. Om ytterligare uppgifter framkommer kommer denna fråga att ses över i undersökningens slutliga skede.

(315)

En importör (Airoldi) hävdade att covid-19-pandemin är ett fall av force majeure och att det skulle strida mot unionens intresse att införa antidumpningstullar på import av den berörda produkten. Man anförde vidare att det inte skulle vara lämpligt att tillämpa tullar under 2020 på grundval av situationen 2019, eftersom situationen under 2020 påverkas av covid-19-epidemin. Skadeundersökningsperioden i denna undersökning är dock 2016–2019. Händelser under 2020 bör normalt inte beaktas i samband med införandet av åtgärder, såvida inte omständigheterna har förändrats på ett bestående sätt. Bevisningen i förordningen om införande av registrering av import tyder på att importens tryck på unionsindustrin ökade under perioden mars–maj 2020. Ingen bevisning har lämnats in som motiverar att undersökningen avslutas utan åtgärder baserat på unionens intresse. Argumentationen avvisades därför. Airoldi har redan mottagit en skrivelse där det anges att det inte finns någon rättslig grund för att avsluta den pågående undersökningen på grund av force majeure i form av covid-19-pandemin.

(316)

Airoldi hävdade också att unionsindustrin utnyttjar antidumpningsinstrumentet för att förstärka ett påstått oligopol, vilket skulle utgöra ett missbruk av en rättighet enligt unionsdomstolarnas rättspraxis. European Aluminium avvisade med emfas sådana påståenden. Det finns dock inga tecken på att unionsindustrin skulle ha gjort sig skyldig till ett konkurrensbegränsande beteende eller ett oligopol som utgör ett missbruk, och Airoldi lade inte fram någon bevisning i detta avseende eller någon analys som skulle förklara påståendenas relevans inom ramen för grundförordningen.

(317)

Antidumpningsåtgärder kommer sannolikt att ha en viss negativ inverkan på importörerna i unionen, eftersom åtgärder mot import från Kina kan minska omsättningen och lönsamheten för deras verksamhet avseende stänger, profiler och rör av aluminium. Importörerna kommer dock att kunna övervältra tullen på sina kunder, med tanke på deras betydande vinstmarginaler på omkring 7–13 %. De kan också finna alternativa försörjningskällor, däribland leverantörer från andra tredjeländer och unionsindustrin. Båda de importörer som ingick i urvalet har en balanserad försörjningsstruktur och förlitar sig inte bara på import från Kina. De båda importörerna i urvalet har också betydande verksamheter som inte är relaterade till den undersökta produkten och som inte påverkas av införandet av tullar. Kombinationen av annan verksamhet, andra försörjningskällor för den undersökta produkten och möjligheten att delvis övervältra tullarna på sina kunder skulle därför innebära att de icke-närstående importörerna inte påverkas oproportionerligt av att åtgärder införs.

(318)

Den undersökta produkten anskaffas av flera användarindustrier, främst byggindustrin, transportsektorn, verkstadsindustrin och andra branscher, däribland för konsumentprodukter. Vissa stänger, profiler och rör av aluminium säljs till distributörer innan de säljs vidare till slutanvändarna.

(319)

Även om vissa användare och deras intresseorganisationer registrerade sig som berörda parter samarbetade de flesta användarindustrierna inte i undersökningen genom att besvara frågeformuläret.

(320)

Endast ett svar på frågeformuläret inkom och det kom från Alstomkoncernen, som köper stänger, profiler och rör av aluminium för sin järnvägsverksamhet. Alstom och den europeiska järnvägsindustrins branschorganisation (Unife) lämnade också inlagor av relevans för frågan om unionens intresse.

(321)

Stänger, profiler och rör av aluminium är viktiga för järnvägsindustrin eftersom de är avgörande för moderniseringen av rullande materiel i syfte att uppfylla normerna för passagerares säkerhet och motståndskraft mot olyckor, och för att hjälpa industrin att minska sitt koldioxidavtryck genom att minska den rullande materielens vikt och öka bränsleeffektiviteten. Industrin uppgav att den bygger upp relationer med sina leverantörer, både i unionen och i Kina, för tillverkning av specialanpassade stänger, profiler och rör av aluminium, vilket innebär att ett byte av leverantörer inte är önskvärt och medför extra kostnader. Vidare hävdade industrin att ett begränsat antal tillverkare i unionen kunde uppfylla dess specialiserade krav. Alstom påpekade att några av dess produkter endast kunde levereras av tre tillverkare i Kina och en i unionen. European Aluminium anförde att dess medlemmar har både den kapacitet och de tekniska kunskaper som krävs för att försörja järnvägsindustrin.

(322)

Kommissionen drog slutsatsen att det var oundvikligt att ett byte av leverantörer skulle få kostnadskonsekvenser för Alstom och andra företag inom denna industri. Alstoms inköp av den undersökta produkten motsvarar dock en obetydlig procentandel av företagets omsättning, och företaget köper från flera olika försörjningskällor, bland annat Kina och andra länder. Om Alstom skulle besluta sig för att köpa från Kina och betala antidumpningstullar vid import skulle tullbeloppet således utgöra en marginell extra kostnad på mindre än 1 % av motsvarande omsättning.

(323)

Alstom och Unife gjorde också gällande att införandet av antidumpningsåtgärder på stänger, profiler och rör av aluminium som används inom järnvägsindustrin inte skulle ligga i unionens intresse, eftersom

(324)

Det faktum att produkterna för järnvägindustrin står för en mindre del av importen till unionsmarknaden är dock inte specifikt för järnvägsindustrin. Det lades inte fram någon bevisning för att den prisnedgång som orsakades av importen från Kina inte föreligger för stänger, profiler och rör av aluminium för järnvägsindustrin eller endast föreligger i mindre utsträckning. På grundval av de uppgifter som lämnats av den enda samarbetsvilliga användaren inom järnvägsindustrin hade importen från Kina tvärtom en mycket större marknadspenetration inom denna industri under undersökningsperioden än överlag, och denna marknadspenetration fortskred i mycket snabbare takt. Den skadevållande verkan av import av stänger, profiler och rör av aluminium till järnvägsindustrin skiljer sig således inte från den skada som vållas av andra produkttyper som omfattas av undersökningen.

(325)

När det gäller bilindustrin, som är en av de viktigaste industrierna i senare led, samarbetade inte användarna i denna sektor i undersökningen. European Aluminium och unionstillverkarna i urvalet angav att stänger, profiler och rör av aluminium spelar en allt viktigare roll, särskilt när det gäller den växande marknaden för elfordon, där stänger, profiler och rör av aluminium är viktiga för att minska fordonets vikt och öka dess räckvidd. Dessa uppgifter bekräftades av unionsindustrins försäljningsuppgifter och offentligt tillgänglig information från bilindustrins intresseorganisation. Det antas dock att liknande förmildrande omständigheter skulle gälla för bilindustrin som inom järnvägsindustrin:

(326)

När det gäller byggindustrin, som är den viktigaste industrin i senare led, samarbetade inte användarna i denna sektor i undersökningen. European Aluminium och unionstillverkarna i urvalet bekräftade att stänger, profiler och rör av aluminium spelar en viktig roll och står för omkring 50 % av förbrukningen i unionen. Dessa uppgifter bekräftades av unionsindustrins försäljningsuppgifter. Även om försäljningen av stänger, profiler och rör av aluminium till byggindustrin uppgick till omkring 5 miljarder euro, måste detta ses i förhållande till den enorma storleken på byggsektorn i unionen. Enligt de senaste uppgifterna från Eurostat uppgick byggindustrins inköp av varor och tjänster under 2018 till 1 277 miljarder euro, medan omsättningen uppgick till 1 874 miljarder euro (99). Inköpen av stänger, profiler och rör av aluminium motsvarar därför en obetydlig andel av kostnaderna och omsättningen för byggindustrin.

(327)

Till följd av detta anses verkningarna av eventuella åtgärder för denna industri som helhet vara minimala. Det erkänns dock att stänger, profiler och rör av aluminium kan ha olika stor betydelse för de olika marknadsaktörerna inom byggindustrin. I avsaknad av samarbete finns inga detaljerade uppgifter tillgängliga.

(328)

Inga kontrollerbara uppgifter inkom för de andra viktigaste användarsektorerna, dvs. verkstadsindustrin och sektorn för konsumentprodukter. Det finns många industrier inom dessa sektorer, och det är inte känt hur viktiga stänger, profiler och rör av aluminium är för varje industri och om det finns förmildrande faktorer. Det kan därför inte uteslutas att vissa användare som inte har samarbetat i undersökningen kan uppleva vissa skadliga verkningar till följd av åtgärderna. Det finns dock inga uppgifter i ärendehandlingarna som styrker eller kvantifierar dessa verkningar.

(329)

På grundval av ovanstående drog kommissionen preliminärt slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som talar emot att det ligger i unionens intresse att införa provisoriska åtgärder beträffande import av stänger, profiler och rör av aluminium med ursprung i Kina.

(330)

För att kunna fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållas genom den dumpade importen.

(331)

Kommissionen fastställde först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit, genom att snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen motverkas. I detta fall undanröjs skadan om unionsindustrin kan täcka sina tillverkningskostnader, inbegripet kostnader till följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner som förtecknas i bilaga Ia till grundförordningen, och erhålla en skälig vinst (nedan kallad vinstmål).

(332)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet:

(333)

European Aluminium och en av unionstillverkarna hävdade att ett vinstmål på minst 16 % var nödvändigt, eftersom industrin för stänger, profiler och rör av aluminium kräver stora investeringar både i tillverkningsutrustning och i utveckling av produkter tillsammans med kunder. En annan unionstillverkare hävdade att den normala vinsten borde ligga över 8 %. Dessa påståenden stöddes av det faktum att kundfokus blir allt viktigare inom denna industri och att ytterligare investeringar av detta slag är nödvändiga för industrins framtida överlevnad. Sådana investeringar behövs för att tillhandahålla specialanpassade lösningar för kunder inom de viktigaste kundsektorerna (bilindustrin, verkstadsindustrin, transportsektorn samt bygg- och anläggningssektorn).

(334)

För att fastställa vinstmålet undersökte kommissionen dessa påståenden i kombination med de tillgängliga uppgifter i ärendehandlingarna som var relevanta för kraven i artikel 7.2c i grundförordningen.

(335)

Med tanke på att unionsindustrins priser undertrycktes under hela skadeundersökningsperioden på grund av den dumpade importen, såsom beskrivs i skäl 272 ovan, ansågs vinsterna under denna period inte vara en lämplig grund för att fastställa vinstmålet. Kommissionen undersökte därför unionsindustrins lönsamhet före skadeundersökningsperioden, även mot bakgrund av unionsindustrins uppgifter om den höga investeringsnivå som krävs i denna verksamhet.

(336)

När det gäller den vinst som kunde förväntas under normala konkurrensförhållanden noterade kommissionen att finanskrisen hade en negativ inverkan på lönsamheten fram till 2014, och att importen från Kina från och med 2014 ökade kraftigt och blev skadevållande. Därför anses 2014 vara det mest representativa året för lönsamheten under normala konkurrensförhållanden inom denna industri. Två av de fyra tillverkare som ingick i urvalet, Constellium Děčín och Impol, uppnådde en lönsamhet på minst 10 % under 2014. Den tredje tillverkaren, Hydro Hungary, genomgick strukturella förändringar vid denna tidpunkt, och därför var dess lönsamhetsnivå inte helt representativ. Inga uppgifter finns tillgängliga för den fjärde tillverkare som ingick i urvalet, STEP G, som grundades först 2015. På grundval av detta ansåg kommissionen att ett vinstmål på 10 %, baserat på de lönsamhetsnivåer som uppnåddes år 2014, skulle återspegla lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet och utgjorde den lönsamhetsnivå som kunde förväntas under normala konkurrensförhållanden.

(337)

Mot bakgrund av uppgifterna från unionsindustrin, såsom beskrivs i skäl 333 ovan, undersökte kommissionen därefter om denna nivå skulle täcka alla kostnader och investeringar, forskning och utveckling (FoU) och innovation, i enlighet med artikel 7.2c.

(338)

De kontrollerade uppgifterna om investeringar stöder påståendet att industrin för stänger, profiler och rör av aluminium kräver stora investeringar både i tillverkningsutrustning och i utveckling av produkter tillsammans med kunder. Trots den minskande lönsamheten ökade investeringarna under skadeundersökningsperioden med 72 % för unionstillverkarna i urvalet, och motsvarade över 4,4 % av omsättningen för de företag som ingick i urvalet under skadeundersökningsperioden och 5,4 % under undersökningsperioden. Detta stöder unionsindustrins uppgifter om att en betydande investeringsnivå är kontinuerligt nödvändig för att upprätthålla konkurrenskraften och behålla kundfokus oberoende av verksamhetens art och den ekonomiska situationen. I en situation av skadevållande dumpning som påverkar de normala konkurrensvillkoren och i slutändan industrins lönsamhet, måste därför en sådan investeringsnivå beaktas vid fastställandet av det relevanta vinstmålet. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att ett vinstmål på 10 % skulle täcka investeringar, forskning och utveckling (FoU) och innovation inom industrin för stänger, profiler och rör av aluminium och fortfarande medge ett utrymme för vinst som kompenserar de andra produktionsfaktorerna.

(339)

Även om ett sådant vinstmål på 10 % i stort sett ligger i linje med den nivå som en av unionstillverkarna framför (en vinstnivå på över 8 %), hävdade European Aluminium och en annan unionstillverkare att ett vinstmål på minst 16 % var nödvändigt för att täcka investeringar. Även om en sådan nivå faktiskt uppnåddes av ett av företagen i urvalet under perioden 2014–2016, skulle den endast återspegla det mest framgångsrika företaget med den mest sofistikerade produktmixen och därmed ett högre investeringsbehov. I motsats till detta återspeglar nivån 10 % till fullo produktmixen och investeringarna för alla unionstillverkare i urvalet och i slutändan för industrin som helhet. Begäran om ett högre vinstmål avvisades därför.

(340)

Mot bakgrund av allt det ovanstående anser kommissionen att ett preliminärt fastställande av vinstmålet till 10 % uppfyller alla krav i artikel 7.2c i grundförordningen.

(341)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen sådana framtida kostnader till följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, samt de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia till grundförordningen, som unionsindustrin kommer att ådra sig under den period då åtgärden tillämpas enligt artikel 11.2. Kommissionen fastställde en ytterligare kostnad på 0,04 %, som lades till det icke-skadevållande priset. Det finns en notering i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av, om dessa parter vill se hur kommissionen har fastställt denna ytterligare kostnad.

(342)

Dessa kostnader innefattade de ytterligare framtida kostnaderna för att säkerställa efterlevnaden av EU:s utsläppshandelssystem. Detta utsläppshandelssystem utgör en hörnsten i EU:s politik för att följa multilaterala miljöavtal. Sådana ytterligare kostnader beräknades på grundval av de genomsnittliga uppskattade ytterligare utsläppsrätter som måste köpas in under tillämpningsperioden för åtgärderna (2020–2024). Utsläppsrätterna beräknades netto utan gratis utsläppsrätter och justerades för att säkerställa att de endast avsåg den undersökta produkten. Kostnaderna för utsläppsrätterna extrapolerades för att beakta förväntade prisvariationer under åtgärdernas livslängd. Källan för dessa beräknade priser var ett utdrag från Bloomberg New Energy Finance av den 7 juli 2020. Det genomsnittliga beräknade priset på utsläppsrätter för denna period är 36,4 euro/ton av utsläppt koldioxid.

(343)

Mot denna bakgrund beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på den likadana produkten för unionsindustrin.

(344)

Kommissionen fastställde sedan nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, vilket fastställts vid beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som unionstillverkarna i urvalet sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen eventuellt resulterade i uttrycktes i procent av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(345)

När det gäller marginalen för övriga företag, med tanke på att de kinesiska exportörernas samarbetsvilja inte var hög och med hänsyn till andra överväganden enligt skäl 206 ovan, beslutade kommissionen att basera den övriga marginalen för målprisunderskridande på nivån 65,6 %. Denna marginal fastställdes till nivån för det högsta målprisunderskridande som fastställts för en produkttyp som sålts i representativa volymer, på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna.

(346)

Resultatet av dessa beräkningar visas i tabellen nedan.

(347)

Såsom anges i tillkännagivandet om inledande lämnade klaganden tillräcklig bevisning till kommissionen för att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet när det gäller den undersökta produkten. Dessa snedvridningar verkar leda till priser som är lägre än de som noteras för samma produkt på internationella marknader. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(348)

Eftersom de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skada är högre än dumpningsmarginalerna ansåg kommissionen emellertid att det i detta skede inte var nödvändigt att behandla denna aspekt.

(349)

Till följd av den ovan beskrivna bedömningen drog kommissionen slutsatsen att det ligger i unionens intresse att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(350)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(351)

På grundval av det ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser, uttryckta på grundval av ett pris cif vid unionens gräns, före tull, införas:

(352)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten som har sitt ursprung i det berörda landet och har tillverkats av de rättsliga enheter som namnges. Import av berörda produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de specifikt nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(353)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran måste riktas till kommissionen (100). Begäran ska innehålla all relevant information som visar att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för företaget. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som gäller för företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(354)

För att minimera risken för kringgående på grund av stora skillnader i tullsatser krävs det särskilda åtgärder för att säkerställa tillämpningen av de individuella antidumpningstullarna. De företag som omfattas av individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”alla övriga företag”.

(355)

Även om en sådan faktura måste uppvisas för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna vid importen, är den inte den enda faktor som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura uppvisas som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning, måste medlemsstaternas tullmyndigheter likväl utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, begära ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kunna kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den efterföljande tillämpningen av en lägre tullsats är berättigad, i enlighet med tullrätten.

(356)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av berörda åtgärder, skulle denna volymökning i sig kunna anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(357)

För att säkerställa att reglerna om antidumpningstullar efterlevs bör antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även sådana tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

(358)

Såsom nämns i skäl 4 beslutade kommissionen att import av stänger, profiler och rör av aluminium med ursprung i Kina skulle registreras. Registreringen infördes för att kunna ta ut tull retroaktivt enligt artikel 10.4 i grundförordningen. Registreringen pågick således under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand.

(359)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av importen upphöra.

(360)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet. Ett sådant beslut kommer att fattas i det slutliga skedet.

(361)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(362)

Två exporterande tillverkare i Kina som ingick i urvalet och andra berörda parter, inbegripet en importör som ingick i urvalet, lämnade synpunkter. Synpunkterna avsåg inte eventuella skrivfel i beräkningarna och kommer vid behov att behandlas i det slutliga skedet.

(363)

Enligt god förvaltningspraxis inbjuder kommissionen de berörda parterna att inom en fastställd tidsfrist inkomma med skriftliga synpunkter och/eller begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(364)

Undersökningsresultaten avseende införande av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.