Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1686 av den 12 november 2020 om registrering av import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Turkiet

(2)

Den produkt som är föremål för registrering (nedan kallad den berörda produkten) är valsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål, även i ringar eller rullar (inklusive produkter skurna i längder och ”smala band”), inte vidare bearbetade efter varmvalsningen, varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag. Dessa produkter klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 7208 10 00, 7208 25 00, 7208 26 00, 7208 27 00, 7208 36 00, 7208 37 00, 7208 38 00, 7208 39 00, 7208 40 00, 7208 52 10, 7208 52 99, 7208 53 10, 7208 53 90, 7208 54 00, 7211 13 00, 7211 14 00, 7211 19 00, ex 7225 19 10 (Taric-nummer 7225191090), 7225 30 90, ex 7225 40 60 (Taric-nummer 7225406090), 7225 40 90, ex 7226 19 10 (Taric-nummer 7226191090), 7226 91 91 och 7226 91 99. Dessa KN-nummer och Taric-nummer nämns endast upplysningsvis.

(3)

Följande är inte föremål för registrering: i) produkter av rostfritt stål och kornorienterat kiselelektrostål, ii) produkter av verktygsstål och snabbstål, iii) produkter, inte i ringar eller rullar, utan reliefmönster, med en tjocklek av mer än 10 mm och en bredd av minst 600 mm, och iv) produkter, inte i ringar eller rullar, utan reliefmönster, med en tjocklek av minst 4,75 mm men högst 10 mm och en bredd av minst 2 050 mm.

(4)

Den 17 september 2020 lämnade klaganden in en begäran om registrering i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen. Klaganden begärde att importen av den berörda produkten skulle registreras, så att åtgärder skulle kunna vidtas mot den importen från och med dagen för registreringen.

(5)

Följande berörda parter lämnade synpunkter på begäran: Turkiets regering, ett konsortium av användare av varmvalsade platta stålprodukter (användare), Colakoglu and Erdemir Groups och Habas (exporterande tillverkare), Turkish Steel Exporters’ Association (ÇİB) och Turkish Steel Producers Association (TCUD).

(6)

Enligt artikel 14.5 i grundförordningen får kommissionen kräva att tullmyndigheterna vidtar lämpliga åtgärder för att registrera importen så att åtgärder därefter kan vidtas mot denna import från och med dagen för registreringen, under förutsättning att alla villkor i grundförordningen är uppfyllda. Importen får göras till föremål för registrering på begäran av unionsindustrin, om begäran innehåller tillräcklig bevisning för att motivera en sådan åtgärd.

(7)

Klaganden hävdade att den senaste tillgängliga statistiken visade att en betydande ökning av importen hade ägt rum efter att undersökningen inleddes och att denna ökning sannolikt skulle allvarligt undergräva den positiva verkan av de slutgiltiga tullarna. Vidare hävdade klaganden att det förekommit dumpning från Turkiet under en längre tid och att importörerna var eller borde ha varit medvetna om dumpningen från Turkiet.

(8)

Kommissionen behandlade begäran mot bakgrund av artikel 10.4 i grundförordningen. Kommissionen kontrollerade om importörerna var eller borde ha varit medvetna om dumpningens omfattning och den påstådda eller konstaterade skadan. Den undersökte även om ytterligare en betydande ökning av importen hade ägt rum vilken med hänsyn till tidpunkten, omfattningen och övriga omständigheter sannolikt kommer att allvarligt undergräva den positiva verkan av den slutgiltiga antidumpningstull som ska tillämpas.

(9)

I detta skede har kommissionen tillräcklig bevisning för att importen av den berörda produkten från Turkiet dumpas. Klaganden lämnade tillräcklig bevisning för dumpning grundat på en jämförelse mellan normalvärdet och den berörda produktens exportpris (fritt fabrik) vid försäljning för export till unionen. Allmänt sett och med hänsyn till omfattningen av de påstådda dumpningsmarginalerna (mellan 4 % och 8 %) ger bevisningen tillräckligt stöd för att de exporterande producenterna gör sig skyldiga till dumpning.

(10)

Klaganden lämnade också tillräcklig bevisning för påstådd skada för unionsindustrin, inbegripet en negativ utveckling av centrala resultatindikatorer.

(11)

Denna information fanns med i både den icke-konfidentiella versionen av klagomålet och det tillkännagivande om inledande som offentliggjordes den 14 maj 2020. I och med offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning är tillkännagivandet om inledande en offentlig handling som alla importörer har tillgång till. Importörerna har i egenskap av berörda parter i undersökningen dessutom tillgång till den icke-konfidentiella versionen av klagomålet och de icke-konfidentiella ärendehandlingarna. Kommissionen ansåg därför att importörerna på denna grundval var eller borde ha varit medvetna om dumpningen, dess omfattning och den påstådda skadan (3).

(12)

Som nämns i skäl 5 lämnade ett antal berörda parter synpunkter på begäran om registrering. Vad gäller det första kriteriet betonade Turkiets regering, Habas, ÇİB och Colakoglu and Erdemir Groups att enbart inledandet av en antidumpningsundersökning inte automatiskt innebär att dumpning faktiskt äger rum, eftersom en del undersökningar (t.ex. rörande Turkiet) avslutas utan att tullar införs. Det kan snarare ses som ett ”ensidigt påstående”. Således kan en exportör inte vara medveten om något (”dumpning”) som undersökningen ännu inte har fastställt. Turkiets regering, Habas och ÇİB bestred också viss ytterligare bevisning som Eurofer lämnat i klagomålet, däribland påståendet att vd:n för en turkisk exporterande tillverkare var medveten om den kommande antidumpningsundersökningen och om att import av den berörda produkten omfattas av handelspolitiska skyddsåtgärder i tredjeländer. Slutligen noterade TCUD att vissa av Eurofers påståenden om antidumpningsåtgärder mot turkisk import av den berörda produkten inte var sanningsenligt beskrivna i inlagan. I detta sammanhang hävdade TCUD att ett företag var undantaget från de amerikanska åtgärderna efter ett överklagande till behörig domstol och att ett annat tredjeland (Marocko) hade avskaffat antidumpningstullarna mot Turkiet efter ett avgörande av en WTO-panel.

(13)

I artikel 14.5 i grundförordningen föreskrivs att kommissionen, från och med inledandet av undersökningen och efter att i god tid ha informerat medlemsstaterna, får kräva att tullmyndigheterna vidtar lämpliga åtgärder för att registrera importen så att åtgärder därefter kan vidtas mot denna import från och med dagen för registreringen. Det främsta syftet med registreringen i detta fall är att göra det möjligt att i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen retroaktivt införa provisoriska åtgärder upp till 90 dagar innan de började tillämpas. Mot bakgrund av denna bestämmelse kan kommissionen inte registrera import efter att en provisorisk tull redan har införts.

(14)

Om, såsom vissa parter har föreslagit, registrering blir möjlig först efter att en undersökning har konstaterat dumpning, kan dumpningen per definition aldrig äga rum före införandet av de provisoriska tullarna. Detta tillvägagångssätt skulle helt beröva registreringsverktyget dess ändamålsenliga verkan (4). Därför behöver kommissionen fatta ett beslut om huruvida import ska registreras eller inte innan en provisorisk tull införs. I detta avseende konstaterade kommissionen att i det skede då klaganden lämnade in begäran om registrering var de bästa tillgängliga uppgifterna de som fanns i klagomålet, på grundval av vilka kommissionen, så som anges i tillkännagivandet om inledande, inledde antidumpningsundersökningen och enligt vilka det fanns bevisning som tydde på skadevållande dumpning. Kommissionen avvisade därför dessa synpunkter som ogrundade. Mot bakgrund av detta behövde kommissionen inte heller bedöma den ytterligare bevisning som det hänvisas till ovan vad gäller import till tredjeländer från de turkiska exporterande tillverkarna och de därmed sammanhängande argumenten.

(15)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det första kriteriet för registrering var uppfyllt.

(16)

Kommissionen analyserade detta kriterium på grundval av statistiska uppgifter om den berörda produkten i Surveillance 2-databasen. För att bedöma om ytterligare en betydande ökning hade ägt rum sedan undersökningen inleddes fastställde kommissionen först de tidsperioder som skulle jämföras. För det första bedömde kommissionen importuppgifterna från Turkiet efter inledandet av antidumpningsundersökningen (dvs. den tidpunkt från och med vilken importörerna var eller borde ha varit medvetna om dumpningen) fram till den senaste perioden, dvs. perioden juni–mitten av oktober 2020. För det andra beräknade kommissionen importen från Turkiet för samma period under undersökningsperioden (5) (dvs. juni–mitten av oktober 2019) och den genomsnittliga månatliga importvolymen under undersökningsperioden.

(17)

Kommissionen ansåg i detta fall att en jämförelse mellan den genomsnittliga månatliga importvolymen före inledandet av undersökningen och den genomsnittliga månatliga importvolymen från Turkiet under hela undersökningsperioden inte skulle vara tillräcklig för att bedöma om en betydande ökning av importen hade ägt rum, mot bakgrund av marknadsutvecklingen och lagringseffekten till följd av de gällande skyddsåtgärderna för den berörda produkten. Kommissionen ansåg det därför lämpligt att grunda sitt beslut på en jämförelse mellan den genomsnittliga månatliga importvolymen efter inledandet av undersökningen och samma period under undersökningsperioden för att bättre återspegla den potentiella verkningen av de gällande skyddsåtgärderna på importflödena från Turkiet under den undersökta perioden (6). En jämförelse mellan importvolymerna efter inledandet och importvolymerna under samma period föregående år skulle dessutom ta vederbörlig hänsyn till möjliga säsongseffekter, om det fanns några sådana (7).

(18)

Vad gäller skyddsåtgärdernas verkningar för importflödena från Turkiet noterade kommissionen att importen från Turkiet av den berörda produkten under hela 2019 (undersökningsperioden) påverkades av ett stort antal justeringar av skyddsåtgärdernas funktionssätt som inverkade på Turkiets exportbeteende.

(19)

För det första sammanföll januari 2019, den månad då importen från Turkiet av den berörda produkten var som allra högst, med den sista månaden då provisoriska skyddsåtgärder gällde. I detta avseende rådde osäkerhet på marknaden om vilken form de slutgiltiga åtgärderna skulle få. Kommissionen noterade att eventuella volymer av den tullfria tullkvoten som inte hade sålts i slutet av den månaden inte skulle ha överförts till nästa period, dvs. dessa kvotvolymer skulle ha ”gått förlorade”. En liknande situation, dvs. den eller de sista månaderna före en ny period av åtgärder, inträffade under februari–mars 2019. För det andra öppnades i februari, april, juli och oktober 2019 nya tullfria tullkvoter. Inom ramen för skyddsåtgärderna för vissa stålprodukter har varje öppning av tullkvoter i allmänhet lett till att stora volymer importerats i början av varje kvartal. Slutligen tillkännagav kommissionen i augusti 2019 inom ramen för den första översynen av skyddsåtgärderna för stål att den skulle göra importen från Turkiet av den berörda produkten till föremål för ett 30-procentigt tak över den tillgängliga tullkvoten för den relevanta produktkategorin, vilket alltså också skulle leda till en ökning av importen inför denna ändring av tullkvotsförvaltningen.

(20)

Kommissionen framhöll vidare att de ovan beskrivna händelserna inverkade på importflödena såsom framgick av statistiken. I synnerhet låg månaderna januari, mars och september på första, andra respektive fjärde plats vad gäller volymer som exporterats månatligen av Turkiet 2019 (som i vissa fall var betydligt högre än under någon annan månad det året) (8). Kommissionen drog således slutsatsen att alla dessa regleringsåtgärder inom ramen för skyddsåtgärderna för stål avsevärt påverkade marknadsaktörernas beteende och importflödenas utveckling under hela året.

(21)

Situationen under en betydligt kortare period (mellan juni och mitten av oktober) påverkades mindre av regeländringarna rörande förvaltningen av tullkvoter. Kommissionen jämförde således den genomsnittliga månatliga volymen av importen från Turkiet under perioden juni–mitten av oktober 2020 med den genomsnittliga månatliga importvolymen under samma period det föregående året, 2019.

(22)

Jämförelsen visar att den genomsnittliga månatliga importvolymen från Turkiet under denna period ökade med 6 %.

Källa: Surveillance 2-databasen.

(23)

Kommissionen undersökte vidare importutvecklingen under den utvalda perioden och motsvarande period under undersökningsperioden för att fastställa om ökningen med 6 % utgjorde en betydande ökning av importen i detta fall. I synnerhet observerade kommissionen att importvolymerna från Turkiet var försumbara under september 2020. Denna exceptionellt låga importvolym berodde till stor del på att Turkiet inom ramen för skyddsåtgärderna för stål praktiskt taget hade förbrukat sin landsspecifika tullkvot för den månaden inom produktkategori 1 (dit den berörda produkten hör) och att Turkiet därför endast skulle ha kunnat exportera någon betydande volym av den berörda produkten med en tull på 25 % (10). På grund av denna exceptionellt låga importvolym i september 2020 sjönk de genomsnittliga månatliga importvolymerna avsevärt under den relevanta period som kommissionen valt för att göra jämförelsen (juni–mitten av oktober 2020). Samtidigt noterade kommissionen att importvolymen under exakt samma månad föregående år, dvs. september 2019, var mycket hög på grund av att anpassningarna till följd av den första översynen av skyddsåtgärderna skulle träda i kraft i oktober 2019. De turkiska tillverkarna exporterade därför mycket stora mängder i september 2019 för att föregripa denna händelse.

(24)

Mot bakgrund av övervägandena i föregående skäl ansåg kommissionen att importen från september 2019 respektive september 2020 inte var representativ, och den bedömde alltså importnivåerna utan att inkludera den månaden bägge åren. Jämförelsen bekräftade att ökningen av importvolymerna jämfört med samma månader under undersökningsperioden hade varit mycket betydande. Vid en jämförelse mellan perioden juni–augusti 2020 och samma period 2019 konstaterades till exempel en ökning med 44 %. En betydande ökning med + 49 % kunde också konstateras vid en jämförelse mellan perioden juni–mitten av oktober 2020 och samma period 2019, med undantag av september. Mot bakgrund av dessa överväganden drog kommissionen slutsatsen att ökningen av importen i detta fall är betydande.

(25)

Vad gäller detta kriterium ifrågasatte Turkiets regering, Habas, Colakoglu and Erdemir Groups och konsortiet av användare av varmvalsade platta stålprodukter de perioder som klaganden föreslagit för att bedöma huruvida en betydande ökning av importen ägt rum. I stället föreslog dessa parter olika perioder för att göra en sådan jämförelse som de ansåg skulle visa att detta kriterium inte var uppfyllt. Habas och konsortiet av användare anförde att en kvartalsvis jämförelse av samma perioder under 2019 och första halvåret 2020, dvs. de två första kvartalen varje år, skulle visa på en minskning av importen. ÇİB och Colakoglu and Erdemir Groups hävdade att den period som Eurofer valt, dvs. juni–juli 2020, var för kort och således inte representativ. Vidare hävdade ÇİB och konsortiet av användare att om en importökning ägt rum skulle den ha varit en följd av att nedstängningsåtgärderna i unionen i samband med covid-19-pandemin mildrades, vilket sammanföll med början av perioden efter inledandet av undersökningen. ÇİB gjorde gällande att kommissionen måste jämföra importvolymerna efter inledandet av undersökningen med importvolymerna under undersökningsperioden. Enligt ÇİB skulle Turkiets import ha minskat stadigt i januari–maj 2020, och under juni och juli 2020 skulle den ha ökat enbart för att återgå till ”sin normala nivå”. Dessutom ansåg ÇİB att kommissionen borde bortse från uppgifterna från juni 2020 på grund av den påstådda särskilda situationen efter karantänen. I sådana fall skulle jämförelsen med det månatliga genomsnittet under undersökningsperioden visa på en ökning med 12 %, vilket inte kunde betecknas som ”ytterligare en betydande ökning” utan snarare som en ”mycket blygsam” ökning. Andra parter föreslog att man, för att visa att en minskning av importen ägt rum, skulle bedöma importutvecklingen under de första sju månaderna (januari–juli) av åren 2017–2020, importutvecklingen under hela åren 2017–2020 (på årsbasis) (11), det månatliga genomsnittet under åren 2018 och 2019 jämfört med det månatliga genomsnittet under perioden januari–juli 2020, det månatliga genomsnittet under perioden januari–juli 2018 och 2019 jämfört med samma period 2020, samt det månatliga genomsnittet under undersökningsperioden jämfört med importvolymen under juli 2020 (12). Colakoglu and Erdemir Groups ifrågasatte också att begäran inte innehöll några uppgifter om importen mellan undersökningsperiodens slut och inledandet av undersökningen, trots den tid som gått mellan de två tillfällena.

(26)

Konsortiet av användare av varmvalsade platta stålprodukter hävdade också att registreringen skulle minska importnivån och orsaka otillräcklig tillgång, vilket skulle hota verksamheten vid vissa användares tillverkningsanläggningar i unionen. Detta skulle enligt konsortiet störa marknaden och orsaka irreparabel skada för oberoende användare av den berörda produkten.

(27)

Alla berörda parter som lämnat synpunkter på Eurofers begäran om registrering hävdade att de till följd av skyddsåtgärderna mot Turkiet avseende stål inte skulle kunna öka sin export ytterligare under de kommande månaderna (dvs. månaderna före införandet av provisoriska antidumpningsåtgärder) och att kommissionen därför borde bortse från begäran om registrering.

(28)

Vad gäller de olika perioder som parterna föreslagit hänvisar kommissionen till resonemanget och förklaringarna i avsnitt 3.2. Vissa påståenden i detta sammanhang ger dock anledning till ett genmäle. För det första noterar kommissionen att även om man vanligtvis också jämför den månatliga genomsnittliga importen under perioden efter inledande med den månatliga genomsnittliga importen under undersökningsperioden, är en sådan jämförelse inte alltid lämplig. I detta fall har kommissionen konstaterat – och förklarat i skälen 16–20 – att den genomsnittliga importen för 2019 inte är den lämpligaste jämförelsegrunden, mot bakgrund av den särskilda marknadssituationen vad gäller den import som är föremål för undersökning.

(29)

För det andra noterar kommissionen att ett av förslagen hänvisade till utvecklingen under en period som föregick inledandet av antidumpningsundersökningen. Detta skulle vara oförenligt med slutsatsen att medvetenheten om dumpning i Turkiet härrör från offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande. Således bör importutvecklingen under en period innan en importör kan ha varit medveten om förekomsten av dumpning inte beaktas vid bedömningen av grunderna för en begäran om registrering.

(30)

För det tredje noterar kommissionen vidare att även om Eurofers begäran utgör utgångspunkten för analysen, måste kommissionen även göra en fullständig analys på egen hand. I detta sammanhang har kommissionen tillgång till uppgifter från en senare period än de som Eurofer lämnade i sin begäran (dvs. fram till mitten av oktober 2020) (13). Av de skäl som förklaras ovan ansåg kommissionen det vara lämpligare att jämföra dessa uppgifter med samma period under undersökningsperioden.

(31)

Således anser kommissionen inte att de olika förslagen har visat på några tvingande skäl som skulle göra dem mer lämpade för bedömningen av importutvecklingen än det tillvägagångssätt som beskrivs i avsnitt 3.2. Kommissionen avvisade därför dessa påståenden.

(32)

Vad gäller påståendena om att de gällande skyddsåtgärderna skulle göra att det inte finns någon risk för ytterligare en betydande ökning av importen höll kommissionen inte med, av följande skäl.

(33)

För det första föregriper registreringen inte ett beslut om retroaktivt uttag av de preliminära antidumpningstullarna. Huruvida skyddsåtgärderna kommer att förhindra en ökning av importen fram till dess att provisoriska åtgärder införs bör bedömas i samband med ett eventuellt retroaktivt uttag av tullarna (14).

(34)

Under alla omständigheter bekräftar kommissionen att Turkiet till följd av de ändringar som infördes genom skyddsåtgärderna från och med den 1 juli 2020 omfattas av en landsspecifik tullkvot vars kvartalsvisa volymer anges i bilaga II till kommissionens förordning (EU) 2020/894 (15). Även om dessa volymer blir uttömda får Turkiet ändå fortsätta att exportera till unionen (16).

(35)

Kommissionen håller dock inte med om att enbart detta faktum automatiskt skulle hindra importen från Turkiet från att öka i betydande grad före ett eventuellt införande av provisoriska antidumpningstullar. Vid den tidpunkt då provisoriska tullar senast kan införas, dvs. i mitten av januari 2021, skulle nämligen redan två tullfria landsspecifika tullkvoter ha öppnats för Turkiet (17). Dessutom skulle en eventuell jämförelse mellan importvolymerna för att bedöma om det är motiverat att ta ut tullar retroaktivt också kunna omfatta en period före den tidpunkt då Turkiet började omfattas av en landspecifik tullkvot, såsom förklaras i skälen 18 och 19. Därför finns det i detta skede ingen bevisning för att de totala volymer som Turkiet skulle kunna exportera tullfritt (och med en tull på 25 %) fram till ett eventuellt införande av provisoriska antidumpningsåtgärder inte skulle kunna betraktas som ytterligare en betydande ökning. Kommissionen kommer under alla omständigheter att kunna dra slutsatser i denna fråga endast om slutgiltiga antidumpningstullar skulle införas vid utgången av den pågående undersökningen.

(36)

Kommissionen avvisade därför påståendet att ytterligare en betydande ökning av importen skulle vara utesluten på grund av de gällande skyddsåtgärderna.

(37)

Slutligen noterar kommissionen att synpunkterna från konsortiet av användare om registreringens inverkan på tillgången till den berörda produkten och för oberoende användare inte omfattas av de rättsliga krav som ska bedömas då ett beslut fattas om registrering av import. Därför bemöter kommissionen inte detta påstående i detta skede av förfarandet.

(38)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden fann kommissionen att även det andra kriteriet för registrering var uppfyllt.

(39)

Kommissionen förfogar över tillräcklig bevisning för att ytterligare skada skulle vållas av en fortsatt ökning av importen från Turkiet till fortsatt sjunkande priser.

(40)

Såsom fastställs i avsnitt 3.2 finns det tillräcklig bevisning för en betydande ökning av importen av den berörda produkten.

(41)

Dessutom finns det bevisning för en nedåtgående trend i fråga om importpriserna på den berörda produkten. I detta hänseende har importpriserna från Turkiet till unionen under perioden juni–mitten av oktober 2020 minskat med i genomsnitt 13 % jämfört med samma period 2019 och med 14 % jämfört med det månatliga genomsnittet under undersökningsperioden.

Källa: Surveillance 2-databasen.

(42)

Den ytterligare importökningen efter inledandet av ärendet kommer därmed sannolikt – sett mot bakgrund av tidpunkten, volymen och övriga omständigheter, såsom de exporterande tillverkarnas prisbeteende – att allvarligt undergräva den positiva verkan av en eventuellt slutgiltig tull, om inte en sådan tull skulle tas ut retroaktivt.

(43)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det tredje kriteriet för registrering också var uppfyllt.

(44)

Kommissionen har funnit att tillräcklig bevisning föreligger för att motivera att importen av den berörda produkten görs till föremål för registrering i enlighet med artikel 14.5 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(45)

Alla berörda parter uppmanas att skriftligen lämna sina synpunkter och lägga fram bevisning till stöd för dessa. Kommissionen kan komma att höra berörda parter om de lämnar in en skriftlig begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem.

(46)

I enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen bör importen av den berörda produkten göras till föremål för registrering för att säkerställa att det i det fall undersökningen leder till att antidumpningstullar införs är möjligt att, under förutsättning att de nödvändiga villkoren är uppfyllda, ta ut dessa tullar retroaktivt för den registrerade importen i enlighet med tillämpliga rättsliga bestämmelser.

(47)

Resultatet av antidumpningsundersökningen kommer att ligga till grund för eventuella framtida betalningsförpliktelser.

(48)

I klagomålet som ledde till antidumpningsundersökningen hävdades att dumpningsmarginalerna uppskattningsvis ligger på 4 % till 8 % och nivån för undanröjande av skada på 10 % till 25 % för den berörda produkten. Storleken på eventuella framtida betalningsförpliktelser kan uppskattas till samma nivå som den högsta dumpningsmarginalen i klagomålet, dvs. 8 % av den berörda produktens importvärde cif.

(49)

Alla personuppgifter som samlas in i samband med registreringen kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (18).