Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/39 av den 16 januari 2020 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av peroxosulfater (persulfater) med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

I oktober 2007 införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av peroxosulfater med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) genom rådets förordning (EG) nr 1184/2007 (2) (nedan kallad de ursprungliga åtgärderna). Två företag beviljades marknadsekonomisk status, av vilka ett beviljades en individuell antidumpningstull på 24,5 %. Det andra företaget konstaterades inte ha gjort sig skyldigt till dumpning och undantogs från åtgärder. För alla övriga företag ska en tullsats på 71,8 % tillämpas. I december 2013 utvidgade rådet efter en översyn vid giltighetstidens utgång antidumpningsåtgärderna genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1343/2013 (3) (nedan kallade de gällande åtgärderna).

(2)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för den gällande åtgärden (4), begärde RheinPerChemie GmbH och United Initiators GmbH (nedan kallade sökandena), som svarar för 100 % av unionens sammanlagda produktion av peroxosulfater, att en översyn vid giltighetstidens utgång skulle inledas. De hävdade att det var sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(3)

Den 17 december 2018 offentliggjorde kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning (5) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) av de gällande åtgärderna enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(4)

Den 26 september 2019 inledde kommissionen på eget initiativ en undersökning rörande ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som tillämpas av företaget ABC Chemicals (Shanghai) Co. Ltd, ett företag som inte hade gjort sig skyldigt till någon dumpning i den ursprungliga undersökningen, och gjorde importen av den produkt som översynen gäller från det företaget till föremål för registrering (6). Resultatet av denna översyn vid giltighetstidens utgång påverkar inte på något sätt resultatet av undersökningen om kringgående.

(5)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 oktober 2017–30 september 2018 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2015 till och med slutet av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(6)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att delta i undersökningen. Kommissionen tog i synnerhet kontakt med sökandena, de kända exporterande tillverkarna i Kina, kända icke-närstående importörer i unionen och de kinesiska myndigheterna.

(7)

Alla berörda parter uppmanades att lämna sina synpunkter, lämna uppgifter och framlägga bevisning till stöd för dessa inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande. De berörda parterna gavs också tillfälle att begära att bli hörda av kommissionens utredande avdelningar och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(8)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval bland exporterande tillverkare i Kina och icke-närstående importörer i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. Endast en exporterande tillverkare, United Initiators (Hefei) Co. Ltd och dess moderföretag United Initiators (Shanghai) Co., Ltd, gav sig till känna och lämnade de begärda uppgifterna. Därför var det inte nödvändigt att göra ett stickprov av exporterande tillverkare.

(9)

Flera importörer gav sig till känna när undersökningen inleddes, men ingen av dem importerade betydande mängder av den produkt som översynen gäller under översynsperioden. Kommissionen gjorde därför inget stickprov av importörer.

(10)

Kommissionen gjorde frågeformulären tillgängliga för alla exportörer och sände frågeformulären till unionstillverkarna och till användarna. Kommissionen skickade också ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. Svar mottogs från två unionstillverkare och en exporterande tillverkare i Kina.

(11)

Kommissionen kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande berörda parter:

(12)

Mot bakgrund av att det fanns tillräcklig bevisning i begäran om översyn som pekar på betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det vara lämpligt att inleda en undersökning med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(13)

För att samla in nödvändiga uppgifter för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande därför alla kända tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som begärs i bilaga III till tillkännagivandet när det gäller de insatsvaror som används för att tillverka den produkt som översynen gäller. Den enda tillverkare som besvarade stickprovsformuläret lämnade även de uppgifter som begärs i bilaga III.

(14)

För att inhämta den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för sin undersökning om de påstådda betydande snedvridningarna i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, skickade kommissionen även ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I detta frågeformulär uppmanades de kinesiska myndigheterna att lämna sina synpunkter på bevisningen i sökandens begäran, på alla andra uppgifter i ärendehandlingarna rörande förekomsten av betydande snedvridningar, inbegripet den bevisning som anges i kommissionens arbetsdokument om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder (nedan kallad rapporten) (7), samt om lämpligheten av att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella fallet. Kommissionen mottog inget svar från de kinesiska myndigheterna.

(15)

Kommissionen uppmanade också alla berörda parter att lämna sina synpunkter, lämna uppgifter och lägga fram bevisning till stöd för lämpligheten av att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen inom en tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(16)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kunde komma att behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa ett normalvärde baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(17)

Den 15 januari 2019 underrättade kommissionen alla berörda parter genom en första notering i ärendehandlingarna (8) (nedan kallad noteringen av den 15 januari) om de relevanta källor som kommissionen kan komma att använda sig av för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a e andra strecksatsen i grundförordningen. På grundval av svaren på bilaga III till tillkännagivandet om inledande tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer såsom material, energi och arbetskraft som användes vid framställningen av peroxosulfater. På grundval av de kriterier som styr valet av icke snedvridna priser eller referensvärden identifierade kommissionen dessutom Turkiet som det lämpligaste representativa landet i det skedet.

(18)

Kommissionen gav alla berörda parter tillfälle att yttra sig. Kommissionen mottog synpunkter från sökandena.

(19)

Kommissionen bemötte dessa synpunkter i en andra notering (9) om källorna för fastställande av normalvärdet, daterad den 6 maj 2019 (nedan kallad noteringen av den 6 maj). I noteringen av den 6 maj lämnade kommissionen ytterligare klargöranden i fråga om förteckningen över produktionsfaktorer och upprepade slutsatsen att Turkiet i var det lämpligaste representativa landet enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter. Inga synpunkter inkom.

(20)

Den produkt som översynen gäller är peroxosulfater (persulfater), inklusive kalium(peroximonosulfat)sulfat, med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2833 40 00 och ex 2842 90 80 (Taric-nummer 2842908020) (nedan kallad den produkt som översynen gäller).

(21)

Peroxosulfater används som initiator eller som oxidationsmedel i ett antal processer. Några exempel på detta är deras användning som polymerisationsinitiator vid tillverkning av polymerer, som etsmedel vid tillverkning av kretskort, eller som blekmedel i hårvårdsprodukter.

(22)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen har peroxosulfater som säljs av unionsindustrin i unionen och peroxosulfater som tillverkas och säljs på den kinesiska hemmamarknaden och peroxosulfater som importeras till unionen från Kina samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma användningsområden. De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(23)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från Kina.

(24)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(25)

Följande anges dock i artikel 2.6a a i grundförordningen: ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Såsom förklaras närmare nedan drog kommissionen i föreliggande undersökning slutsatsen att det på grundval av tillgängliga uppgifter och på grund av de kinesiska myndigheternas bristande samarbetsvilja och avsaknaden av invändningar från de exporterande tillverkarna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(26)

I artikel 2.6a b i grundförordningen anges följande: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(27)

Följaktligen ska enligt artikel 2.6a b i grundförordningen hänsyn tas vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar bland annat till de potentiella följderna av en eller flera av dessa aspekter på priser och kostnader i exportlandet för den produkt som översynen gäller. Eftersom den förteckningen är icke-uttömmande behöver man inte beakta alla aspekter för fastställandet av betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Alla slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a måste dock göras på grundval av befintlig bevisning. Vid helhetsbedömningen av förekomsten av snedvridningar får hänsyn även tas till det allmänna sammanhanget och den allmänna situationen i exportlandet.

(28)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(29)

Enligt denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en rapport (se skäl 14), som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i den kinesiska ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer, inbegripet peroxosulfatsektorn. Rapporten fördes till ärendehandlingarna i det inledande skedet.

(30)

Ansökan om en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallad ansökan) gav ytterligare bevisning på betydande snedvridningar i peroxosulfatsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b som kompletterar rapporten. Sökandena har lagt fram bevisning för att tillverkningen och försäljningen av den produkt som översynen gäller (åtminstone potentiellt) påverkas av de snedvridningar som nämns i rapporten, i synnerhet den höga graden av statligt inflytande i peroxosulfatsektorn.

(31)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på principen om en ”socialistisk marknadsekonomi”. Denna princip är inskriven i den kinesiska författningen och bestämmer Kinas ekonomiska styrning. Det centrala inslaget i denna princip är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (10). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt ingripande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att göra sådana ingripanden. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska lagstiftningen om egendomsrätt är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (11).

(32)

Enligt den kinesiska lagstiftningen utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av Kinas kommunistparti. Den kinesiska statens och det kinesiska kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättslig, institutionell, personlig), och bildar en superstruktur där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara. Genom en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 gavs det kinesiska kommunistpartiets ledande roll en ännu mer framträdande plats genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina” infogades en ny andra mening, som lyder som följer: ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap. (12)” Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets kontroll över Kinas ekonomiska system. Denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går längre än vad som är brukligt i andra länder, där regeringarna utövar bred makroekonomisk kontroll inom gränserna för vilka fria marknadskrafter råder.

(33)

För det första, och när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, styrs den kinesiska ekonomin av ett komplext system av industriell planering, som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. På provinsnivå anges planer i detalj, medan de nationella planerna innehåller mer övergripande mål. Planerna anger också de medel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt tidsramar för uppnåendet av målen. Vissa planer innehåller uttryckliga produktionsmål. Enligt planerna väljs individuella industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med regeringens prioriteringar, och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan också på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, ekonomiska aktörer förmås att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (13).

(34)

För det andra, och vad gäller fördelningen av finansiella resurser, domineras Kinas finansiella system av de statsägda affärsbankerna. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.3.2.9) (14). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Även om dessa delar av finanssektorn är av mindre betydelse än banksektorn, är de institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från staten och kommunistpartiet (15).

(35)

För det tredje, och när det gäller lagstiftningen, ingriper staten i ekonomin på en rad olika sätt. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. Den tillämpliga lagstiftningen föreskriver uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (16). På investeringsområdet har den kinesiska regeringen likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över vad både statliga och privata investeringar ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (17).

(36)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som möjliggör och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (18).

(37)

I Kina representerar de företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(38)

Den enda kinesiska tillverkaren av peroxosulfater som samarbetade med kommissionen i denna undersökning är privatägd. Kommissionen har inga exakta uppgifter om ägarstrukturen hos andra företag verksamma inom peroxosulfatsektorn i Kina.

(39)

När det gäller statens kontroll, politisk övervakning eller vägledning upprätthåller regeringen och kommunistpartiet strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företagen. Staten (och i många avseenden också kommunistpartiet) inte bara utformar och övervakar enskilda företags genomförande av den allmänna ekonomiska politiken, utan hävdar även sina rättigheter att delta i företagens operativa beslutsfattande. De faktorer som visar på förekomsten av statlig kontroll över företag i peroxosulfatsektorn beskrivs närmare i avsnitt 3.1.2.4. Den omfattande statliga kontrollen och de omfattande statliga ingripandena inom den kemiska sektorn som beskrivs nedan gör att till och med privatägda peroxosulfattillverkare förhindras att bedriva verksamhet på marknadsmässiga villkor.

(40)

Den kinesiska regeringen har möjlighet att påverka priser och kostnader genom den statliga närvaron i företag. Enligt den kinesiska lagstiftningen utgör kommunistpartiets celler i företag, både statsägda och privata, en annan kanal genom vilken staten kan påverka i affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en partipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet i enlighet med kommunistpartiets stadgar (19)), och företaget ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Det kinesiska kommunistpartiet uppges också utöva press på privata företag att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen (20). År 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen, och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom sina respektive företag (21). Dessa regler har allmän giltighet i hela den kinesiska ekonomin. Kommissionen konstaterade att dessa regler även tillämpas på tillverkare och leverantörer av peroxosulfater och på leverantörerna av deras insatsvaror.

(41)

I den ursprungliga undersökningen om peroxosulfater konstaterades det särskilt för ett företag att majoriteten av ledamöterna i bolagsstyrelsen, inklusive ordföranden, som äger en stor del av företaget, var desamma som före privatiseringen och hade utsetts av staten. Dessa konstaterades också vara medlemmar i kommunistpartiet. Det konstaterades också att företaget inte kunde bevisa att det betalat för aktierna under privatiseringsprocessen (22).

(42)

I ett annat företag, som grundats som ett statsägt företag och privatiserades 2000, visade den ursprungliga undersökningen att tre medarbetare i ledande ställning som arbetat i företaget redan före privatiseringen var de som genomförde privatiseringen och att som fortfarande hade kontroll över företagets viktigaste beslutsfattande organ. Dessa tre personer konstaterades också vara medlemmar i kommunistpartiet (23). När det gäller det tredje företaget i den ursprungliga undersökningen konstaterades att det kapital som användes för att starta företaget erhölls från kollektivt ägda företag som förvaltades av företagets nuvarande styrelseordförande (24).

(43)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna (se även avsnitt 3.3.2.8) och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en snedvridande effekt på marknaden (25).

(44)

På grundval av ovanstående, och i avsaknad av information som motsäger slutsatsen ovan, drog kommissionen slutsatsen att den statliga närvaron i peroxosulfatsektorn, samt inom finanssektorn och andra insatsvarusektorer, i kombination med den ram som beskrivs i avsnitt 3.3.2.3 och i efterföljande avsnitt, gör det möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(45)

Inriktningen av Kinas ekonomi bestäms i betydande utsträckning av ett välutvecklat planeringssystem som innehåller prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste koncentrera sig på. Relevanta planer finns på alla myndighetsnivåer och täcker praktiskt taget alla ekonomiska sektorer, de mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (26).

(46)

Det mest omfattande och detaljerade policydokument som rör den kinesiska kemiska sektorn är den trettonde femårsplanen för den petrokemiska industrin och den kemiska industrin (2016–2020) (nedan kallad planen). När det gäller till exempel ammoniak, dvs. den viktigaste råvaran för peroxosulfater, kräver planen att man fokuserar på att främja uppbyggnaden av den andra fasen av ammoniakanläggningen i Cangzhou Zhengyuan med en kapacitet på 600 000 ton (27). I planen anges att det i princip inte ska byggas någon ny syntetisk ammoniakanläggning med användning av rökfritt kol och naturgas som råvaror. I stället förlitar man sig på utvecklingen av en industriell konkurrensfördel för att skapa nya länkar i industrikedjan, till exempel den kolkemiska industrin (28). Planen främjar också teknik och utrustning som garanterar en årlig produktion som överstiger en miljon ton syntetisk ammoniak och syntetisk metanol (29).

(47)

När det gäller en annan viktig råvara, svavelsyra, ger den petrokemiska 13:e femårsplanen i provinsen Hebei ett exempel på hur de politiska målen förs över från nationell nivå till nästa administrationsnivå. Efter en genomgång av de resultat som uppnåtts under den 12:e femårsplanen, fastställer planen de viktigaste problemen under de kommande fem åren, t.ex. behovet av att förbättra produktstrukturen (30).

(48)

När det gäller en annan råvara, kaliumhydroxid, nämns kaliumsalter i den 13:e femårsplanen för mineraltillgångar. I planen identifieras ett antal problem inom gruvsektorn: Statliga ingripanden i resursfördelningen är fortfarande relativt många, marknadsprinciperna för gruvrättigheter är inte heltäckande, det moderna gruvsystemet är ännu inte fullständigt (31). Kaliumsalt är en av de mineraler som identifierats som ”strategisk”. Ett av planens uttryckliga mål är att konsolidera kaliumsaltbaser i Qinghai Chaerhan och Xinjiang Lopur, att bibehålla graden av inhemsk självförsörjning på 55–60 % och att kontrollera kaliumsaltgruvdriftens intensitet och nya produktionskapaciteter (32).

(49)

Dessutom påverkar andra statliga ingripanden försörjningskedjan i Kina för de viktigaste råvarorna och för energin. Det finns en hög grad av statligt inflytande i elsektorn, överkapacitet, differentierad och/eller förmånlig prissättning på el som syftar till att minska elräkningarna för peroxosulfatsektorn i Kina (33). När det gäller ammoniumsulfat finns det subventionsordningar, i synnerhet program på skatteområdet, tillhandahållande av mark, låneprogram, bidrag och andra program (34). När det gäller natriumhydroxid (kaustiksoda) finns elektricitet tillgänglig till lägre priser (35).

(50)

Det fastställs därför att de kinesiska myndigheterna har infört ett antal politiska åtgärder som påverkar de fria marknadskrafterna avseende framställning av råvaror som används inom peroxosulfatsektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att fungera normalt.

(51)

Enligt informationen i ärendehandlingarna förefaller det kinesiska konkurssystemet olämpligt för att uppnå de egna huvudmålen, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta förefaller bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på samma principer som motsvarande lagar i andra länder, men kännetecknas av ett systematiskt bristande verkställande. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (36).

(52)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (37). All mark ägs av den kinesiska staten (kollektivägd jordbruksmark och statsägd mark i tätorter). Det är endast staten som kan fördela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs, och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriser (38). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (39).

(53)

Den kinesiska konkurs- och egendomsrätten verkar därför inte fungera ordentligt, vilket leder till snedvridningar när insolventa företag hålls flytande och i tillhandahållande och förvärv av mark i Kina. Dessa lagar är även tillämpliga på råvaruleverantörerna till peroxosulfatsektorn. När det gäller två tillverkare av peroxosulfater fann kommissionen att snedvridningar hade överförts från det icke-marknadsekonomiska systemet, särskilt när det gäller kostnaden för de förvärvade markanvändningsrättigheterna (40). Färska undersökningar inom andra sektorer har också bekräftat att markanvändningsrättigheter tillhandahålls mot för låg ersättning (41).

(54)

Mot bakgrund av ovanstående och i avsaknad av samarbete i detta ärende drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminering eller bristande efterlevnad av lagar om konkurser och ägandeförhållanden inom peroxosulfatsektorn.

(55)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullständigt i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt till att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), framför allt konventionerna om föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar (42). Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (43). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (44). Dessa undersökningsresultat visar på en snedvridning av lönekostnaderna i Kina.

(56)

Ingenting i ärendehandlingarna för denna undersökning har visat att peroxosulfatsektorn inte omfattas av det kinesiska arbetsrättssystemet. Faktum är att denna sektor förefaller påverkas i lika hög grad av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

(57)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att lönekostnaderna var snedvridna i peroxosulfatsektorn, även för den produkt som översynen gäller.

(58)

Tillgången till kapital för företag i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(59)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (45), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (46), och precis som icke-finansiella statsägda företag, genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av regeringen. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt behoven i fråga om den nationella ekonomiska och sociala utvecklingen och att följa statens industripolitik (47). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (48).

(60)

Det har bekräftats att det kan finnas flera rättsliga instrument som föreskriver att normal bankpraxis ska följas och om aktsamhetregler, exempelvis att undersöka låntagares kreditvärdighet, men den relevanta bevisningen tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll i tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten (49). Undersökningsresultat i tidigare handelspolitiska undersökningar har också lett till samma slutsats (50).

(61)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av en rad olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för den kinesiska regeringen och styrkan hos eventuella implicita garantier från regeringen. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (51).

(62)

Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag i viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången och kapitalkostnaden inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(63)

För det andra har lånekostnader hållits artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxten. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre avkastning på investeringar. Detta åskådliggörs av den senaste tidens ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte följer kommersiell praxis.

(64)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av de fria marknadskrafterna trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av myndigheterna. Utlåning till eller under referensräntan utgör fortfarande 45 % av all utlåning, och användningen av riktad kredit förefaller ha ökat eftersom den trots försämrade ekonomiska förhållanden har ökat markant sedan 2015 (52). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(65)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalallokeringen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt under de senaste åren. Ställda inför en situation med ökad risk för osäkra fordringar har den kinesiska regeringen valt att undvika fallissemang. Problemet med osäkra fordringar har således hanterats genom förlängningar av lån, vilket i sin tur skapar ”zombie”-företag, eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker (53).

(66)

Trots den senaste tidens åtgärder för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande systemproblem och snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna.

(67)

Ingenting i ärendehandlingarna för denna undersökning har visat att peroxosulfattillverkare och/eller leverantörer av råvaror och andra insatsvaror inte gynnas av detta finansiella system.

(68)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att peroxosulfattillverkarna hade tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende av staten.

(69)

Kommissionen konstaterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten inte är begränsade till någon särskild industrisektor. Den tillgängliga bevisningen visar tvärtom att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.1.2.1–3.1.2.8 och i del A och del B i rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer.

(70)

För att kunna producera peroxosulfater krävs viktiga råvaror. När peroxosulfattillverkare köper/kontrakterar dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(71)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för peroxosulfater som inte kan användas, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) färgas eftersom deras prisinformation påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen ovan. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar.

(72)

Analysen i avsnitten 3.1.2.2–3.1.2.9, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i cykelsektorn i synnerhet (inklusive den produkt som översynen gäller), visar att priser eller kostnader, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från den kinesiska regeringens sida samt den begränsade information som lämnats av de exporterande tillverkarna i Kina, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(73)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke-snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket behandlas i det följande avsnittet. Kommissionen påminde om att ingen part har anfört att vissa inhemska kostnader skulle vara icke snedvridna enligt artikel 2.6a a tredje strecksatsen i grundförordningen.

(74)

Kommissionen grundade sitt val av representativt land på följande kriterier:

(75)

På grundval av de uppgifter som kommissionen har tillgång till tillverkas den produkt som översynen gäller i ett begränsat antal länder och av ett begränsat antal tillverkare. Huvuddelen av produktionen fanns i Kina, Indien, EU, Turkiet, Japan och Förenta staterna.

(76)

Av de länder där produktionen äger rum har endast Turkiet en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Folkrepubliken Kina i enlighet med Världsbankens index.

På grundval av ovannämnda kriterier har Turkiet därför identifierats som enda möjliga representativa land.

(77)

Den enda part som lämnade synpunkter – de sökande – stödde detta val. Eftersom inga synpunkter inkom mot att använda Turkiet som representativt land bekräftade kommissionen sina slutsatser beträffande det representativa landet och konstruerade normalvärdet på grundval av uppgifter från Turkiet.

(78)

Kommissionen använde följande metod för att fastställa det konstruerade normalvärdet. Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Därefter multiplicerade den de förbrukningsfaktorer som observerats i den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens tillverkningsprocess för material, arbetskraft och el med de icke snedvridna kostnader per enhet som observerats i det representativa landet, Turkiet.

(79)

Därefter lade kommissionen till de tillverkningskostnader som angivits ovan utöver det turkiska företaget Ak-Kim Kimja Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi (nedan kallat Ak-kim). Ak-kim var det enda företag som tillverkade peroxosulfater (persulfater) i det representativa land för vilket allmänt tillgängliga uppgifter fanns tillgängliga i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Eftersom det inte hade inkommit några synpunkter från berörda parter ansågs det att Ak-kim var ett lämpligt företag för att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst för beräkningen av normalvärdet.

(80)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet per produkttyp fritt fabrik för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(81)

I noteringarna av den 15 januari och den 6 maj angav kommissionen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, avsåg att använda följande källor:

(82)

I följande tabell sammanfattas de produktionsfaktorer som använts i beräkningarna med deras motsvarande HS-nummer och enhetsvärden från GTA eller de turkiska databaserna, inklusive importtullar och transportkostnader.

Tabell 1

Produktionsfaktorer

(83)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en tillverkare i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet såsom det rapporterats i GTA till vilket import- och transportkostnader lades. Importen från Kina undantogs med tanke på de befintliga betydande snedvridningarna i landet, vilket fastställts i avsnitt 3.1.2ovan. Importen från andra tredjeländer förblev representativ trots att Kina inte räknades med, och uppgick till mellan 48 och 100 % av de totala volymer som importerades till Turkiet.

(84)

När det gäller importtullar noterade kommissionen att Turkiet importerade relevanta råvaror från mer än 70 länder med olika tullsatser och betydande volymskillnader. Med tanke på att det i en översyn vid giltighetstidens utgång inte är nödvändigt att beräkna en exakt dumpningsmarginal, utan snarare att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning, beräknade kommissionen importtullar för varje råvara på grundval av representativa importvolymer från ett begränsat antal länder, som för de flesta råvaror stod för nästan all import och aldrig mindre än 90 % av den totala importen.

(85)

Kommissionen angav att den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens transportkostnader för leverans av råvaror utgjorde en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade därefter samma procentsats på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror för att erhålla de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande tillverkarens råvaror och de uppgivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna råvarukostnaderna när de levererades till företagets fabrik.

(86)

Det turkiska statistikinstitutet offentliggör närmare information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen använde de löner som rapporterats inom tillverkningssektorn för 2016 för näringsgren C.20 (Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter) (59) enligt klassificeringen Nace rev. 2 (60). Det genomsnittliga månadsvärdet för 2016 justerades vederbörligen för inflation med användning av prisindexet för inhemska tillverkare (61) som offentliggjorts av det turkiska statistikinstitutet.

(87)

Det turkiska statistikinstitutet offentliggör elpriserna för företag (industrianvändare) i Turkiet i sina regelbundna pressmeddelanden. Kommissionen använde uppgifterna om industrins elpriser i det motsvarande konsumtionsbandet i kuruș/kWh (62) som offentliggjordes den 26 mars 2019 (vilket omfattar översynsperioden) (63).

(88)

Ångan handlas inte över gränserna och har inte något HS-nummer. För att fastställa ångans icke snedvridna värde beräknade kommissionen först den procentandel som ångan motsvarar i summan av de återstående produktionsfaktorerna och tillämpade sedan denna procentsats på den icke snedvridna totala kostnaden för samma produktionsfaktorer.

(89)

Kommissionen använde samma metod för andra direkta kostnader som tillsammans stod för omkring 2 % av det totala värdet av de produktionsfaktorer som rapporterats av den exporterande tillverkaren.

(90)

För att fastställa ett icke snedvridet värde för produktionsomkostnader använde kommissionen den andel som dessa motsvarade i den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens kostnadsstruktur. Närmare bestämt beräknade kommissionen först de faktiska produktionsomkostnaderna för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren som procentandel av den totala faktiska tillverkningskostnaden. Därefter tillämpade kommissionen samma procentandel på det icke snedvridna värdet för tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för produktionsomkostnaderna. Kommissionen ansåg att detta tillvägagångssätt var rimligt i detta fall eftersom inga offentligt tillgängliga uppgifter om de tillverkningskostnader som belastade den turkiska tillverkaren valdes för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst (se skäl (91)) fanns tillgängliga, och det belopp som beräknats på detta sätt återspeglar de faktiska produktionsfaktorer som användes av varje exporterande tillverkare, men multipliceras sedan med den icke snedvridna produktionskostnaden med hjälp av det lämpliga representativa landet.

(91)

Enligt artikel 2.6a a fjärde strecksatsen i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(92)

För att fastställa ett icke snedvridet värde för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och för vinst använde sig kommissionen av de finansiella uppgifterna från det enda turkiska företag som tillverkade den produkt som översynen gäller – Ak-Kim Kimya Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi – enligt vad som rapporterats i Orbis-databasen (64). På grundval av tillgänglig företagsinformation rörde den största delen av affärsverksamheten den produkt som översynen gäller, och baserat på uppgifter från redovisningen inträffade inga extraordinarie händelser under denna period som krävde justeringar av de rapporterade uppgifterna.

(93)

Till följd av detta lades följande punkter till den icke snedvridna tillverkningskostnaden:

(94)

Under översynsperioden sålde den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren endast obetydliga volymer i unionen. Därför konstaterades det att priserna inte var representativa. Kommissionen ansåg därför inte att denna försäljning utgjorde en tillförlitlig grund för att fastställa ett exportpris vid en dumpningsberäkning.

(95)

Enligt de uppgifter som rapporterats av Comext härrörde så gott som all import till unionen från Kina under översynsperioden från den exportör som inte hade gjort sig skyldig till dumpning i den ursprungliga undersökningen (65) och som inte omfattas av den aktuella översynen.

(96)

I enlighet med den metod som användes i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, gjorde kommissionen därför en jämförelse mellan den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens exportpris till tredjeländer (66) och normalvärdet för att analysera sannolikheten för återkommande dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(97)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset till övriga länder skulle bli rättvis gjorde kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen vederbörliga justeringar för att beakta olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten. Den justerade fob-exportförsäljningen, priset för inlandstransport, hanterings- och lastningskostnader, förpacknings- och bankavgifter samt kreditkostnader, medan försäljningspriserna cif dessutom justerades för sjöförsäkring och sjötransport.

(98)

Eftersom den exporterande tillverkaren betalade full mervärdesskatt på sin exportförsäljning justerade kommissionen det konstruerade normalvärdet med full mervärdesskatt.

(99)

Kommissionen fastställde således att den samarbetsvilliga tillverkaren sålde till alla tredjeländer till priser som låg mer än 20 % under normalvärdet.

(100)

Det finns 15 tillverkare av den produkt som översynen gäller i Kina. I begäran om översyn, på grundval av en intern underrättelse (67), uppskattade sökandena att Kina har en betydande överkapacitet på minst 75 000 ton per år (68). En produktionskapacitet av sådan omfattning innebär att Kina på egen hand skulle kunna täcka den totala unionsförbrukningen som uppskattades till mellan 35 000 och 45 000 ton under översynsperioden.

(101)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att Kina var en av de största tillverkarna av peroxosulfater i världen och hade en betydande outnyttjad kapacitet, som enkelt kunde exporteras till unionen om åtgärderna upphävdes.

(102)

Unionsmarknaden är dessutom förhållandevis stor och förbrukningen ökar stadigt, såsom anges i avsnitt 5.2, vilket innebär att den förblir attraktiv för kinesiska exporterande tillverkare.

(103)

Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen att det är sannolikt att dumpningen skulle återkomma om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla. Särskilt nivån på de normalvärden som fastställts i Kina, nivån på den samarbetsvilliga tillverkarens exportpriser till marknader i tredjeländer, unionsmarknadens attraktionskraft och tillgången till betydande produktionskapacitet i Kina tyder på att det är sannolikt att dumpningen återkommer om de nuvarande åtgärderna upphävs.

(104)

Peroxosulfater tillverkas av två tillverkare i unionen. De svarar för 100 % av unionens totala tillverkning under översynsperioden. Båda dessa tillverkare var positiva till begäran om översyn och samarbetade i undersökningen.

(105)

De båda företagen utgör därmed unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen och kallas nedan unionsindustrin.

(106)

För att säkerställa en konfidentiell behandling enligt artikel 19 i grundförordningen presenteras uppgifterna för de båda unionstillverkarna i indexerad form eller i form av intervall.

(107)

Informationen om importen har analyserats utifrån KN-nummer för de tre huvudtyperna av den likadana produkten, ammoniumpersulfat, natriumpersulfat, kaliumsulfat, och utifrån Taric-nummer för den fjärde typen, kalium(peroximonosulfat)sulfat. Analysen av importen kompletterades med uppgifter som samlats in enligt artikel 14.6 i grundförordningen.

(108)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden samt på grundval av den importvolym som rapporterats av Eurostat, baserad på KN-nummer och Taric-nummer. Dessa försäljningsvolymer dubbelkontrollerades och uppdaterades vid behov utifrån kontrollerade uppgifter från unionstillverkarna.

(109)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning

110)

Unionsförbrukningen ökade med 8 % under skadeundersökningsperioden.

(111)

Såsom anges i skäl (95) kommer nästan all import från Kina från det företag som konstaterades inte ha gjort sig skyldigt till dumpning i den ursprungliga undersökningen. Eftersom den import som omfattas av åtgärderna är obetydlig (mindre än 1 % av marknaden) fann kommissionen att priserna inte var representativa. Kommissionen drog därför slutsatsen att prisutvecklingen för den dumpade importen inte kan analyseras. Av samma skäl var det inte möjligt att beräkna deras prisunderskridande.

(112)

I tabellen nedan visas importvolymen, priserna och marknadsandelen från andra länder samt för den icke-dumpade importen från Kina under skadeundersökningsperioden. På grund av konfidentialitet, såsom förklaras i skäl (106), redovisas uppgifterna om marknadsandelar och den icke-dumpade importen från Kina i indexerad form.

Tabell 3

Import från andra tredjeländer och icke-dumpad import från Kina

(113)

Importvolymerna från andra tredjeländer (inbegripet den icke-dumpade importen från Kina) till unionsmarknaden ökade med omkring 25 % under skadeundersökningsperioden, och det genomsnittliga priset ökade med omkring 6 % under samma period. Marknadsandelen för andra tredjeländer (inklusive den icke-dumpade importen från Kina) ökade också med omkring 16 % under samma period. Under samma period ökade unionsindustrin sina priser med i genomsnitt 5 %, såsom anges i skäl (124).

(114)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen innefattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som hade betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(115)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades unionsindustrins produktionsvolym, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande enligt följande:

Tabell 4

(116)

Härav följer att produktionskapaciteten ökade något (med 2–4 %), men produktionsvolymen och kapacitetsutnyttjandet förblev stabila.

(117)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades unionsindustrins försäljning i unionen på följande sätt:

Tabell 5

(118)

Unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden förblev stabil under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin förlorade dock gradvis marknadsandelar under samma period med 7 %, medan förbrukningen i unionen ökade med 8 %.

(119)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades sysselsättningsnivån och produktionen inom unionsindustrin på följande sätt:

Tabell 6

(120)

Sysselsättningen ökade med 3 % under hela skadeundersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden förblev produktiviteten hos unionstillverkarnas personalstyrka stabil, mätt som tillverkning (ton) per anställd per år. Detta beror delvis på unionsindustrins insatser under de föregående åren för att bemöta den dåvarande pressen från den dumpade importen från Kina, då unionsindustrin redan ökade produktiviteten till höga nivåer före skadeundersökningsperioden.

(121)

Den ökade förbrukningen i unionen var 8 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin kunde dock inte dra nytta av denna blygsamma ökning av förbrukningen, eftersom den fortsatte att förlora marknadsandelar under skadeundersökningsperioden.

(122)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades lagernivåerna för de unionstillverkare som ingick i urvalet på följande sätt:

Tabell 7

(123)

Även om unionsindustrins utgående lager ökade kraftigt mellan 2015 och översynsperioden ligger nivån kvar på en relativt låg nivå jämfört med produktionsnivån.

(124)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades de genomsnittliga försäljningspriserna per enhet till icke-närstående kunder i unionen och den genomsnittliga tillverkningskostnaden per enhet för unionstillverkarna i urvalet på följande sätt:

Tabell 8

(125)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins kostnader med 3–5 %. Samtidigt ökade dess priser med 4–6 % så att unionsindustrin kunde täcka kostnadsökningen genom att höja sina priser.

(126)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Under skadeundersökningsperioden varierade unionsindustrins lönsamhet mellan den lägsta punkten 6–8 % 2016 och den högsta punkten 8–10 % 2017 och under den målvinst som fastställdes i den ursprungliga undersökningen (dvs. 12,0 %).

(127)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins kassaflöde med 3 %, medan investeringsnivån förblev stabil.

(128)

Mellan 2015 och översynsperioden ökade räntabiliteten, definierad som vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, med 10 %. Under samma period ökade de genomsnittliga lönenivåerna något och följde samma trends som tillverkningskostnaden per enhet.

(129)

Som förklarades ovan förekom det inte någon dumpad import från Kina under skadeundersökningsperioden, varför det inte har varit möjligt att bedöma dumpningsmarginalens storlek.

(130)

Under skadeundersökningsperioden visade unionsindustrin tecken på återhämtning från verkningarna av den dumpning som förekommit tidigare. Unionens produktion, kapacitetsutnyttjande, försäljning och investeringar förblev stabila, medan kassaflödet och räntabiliteten utvecklades positivt. Unionsindustrin ökade även sysselsättningen något under skadeundersökningsperioden. Även om försäljningsvolymerna inte följde ökningen av efterfrågan på unionsmarknaden, eftersom de förblev stabila under skadeundersökningsperioden, drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin återhämtat sig från den tidigare dumpningen.

(131)

Unionsindustrins situation förbättrades under skadeundersökningsperioden. De flesta skadeindikatorerna visade en positiv eller stabil trend. Det faktum att unionsindustrin gynnades av åtgärderna illustreras bland annat av det höga kapacitetsutnyttjandet och ökningen av kassaflödet och räntabiliteten. All kinesisk import på unionsmarknaden härrör från den enda kinesiska tillverkare som konstaterades inte ha gjort sig skyldig till dumpning i den ursprungliga undersökningen. Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(132)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen därefter sannolikheten för återkommande väsentlig skada om åtgärderna mot Kina skulle upphöra att gälla.

(133)

Följande faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, bland annat förekomsten av antidumpnings- eller utjämningsåtgärder i fråga om peroxosulfat i andra tredjeländer, kinesiska exporterande tillverkares prissättning i andra tredjeländer och inverkan på unionsindustrins situation.

(134)

Kina är den i särklass största exportören i världen av den produkt som översynen gäller. EU var Kinas tredje viktigaste exportmarknad, baserat på det totala värdet av exporten under undersökningsperioden (69).

(135)

Såsom förklaras i skälen (100)–(101) har tillverkarna i Kina en betydande produktionskapacitet och till följd av detta en avsevärd outnyttjad kapacitet som långt överskrider unionens totala förbrukning under översynsperioden.

(136)

Unionsmarknaden är världens största importör av den produkt som översynen gäller (70). Såsom framgår av tabell 1 ökade dessutom förbrukningen i unionen av den berörda produkten med 8 % mellan 2015 och översynsperioden. Detta visar att unionens förbrukning är fortsatt stark och ökar. Unionsmarknaden är förhållandevis stor och förbrukningen ökar stadigt, vilket innebär att den förblir attraktiv för kinesiska exporterande tillverkare.

(137)

Handelspolitiska skyddsåtgärder mot export av den berörda produkten finns också i andra tredjeländer, t.ex. Förenta staterna och Indien, vilket gör det svårare för kinesiska exporterande tillverkare att exportera till dessa marknader och ökar ytterligare unionsmarknadens attraktionskraft dit denna export kan komma att omdirigeras.

(138)

En annan faktor som visar på unionsmarknadens attraktionskraft är de kinesiska exporterande tillverkarnas prissättningsstrategi. I detta sammanhang gjordes en analys på grundval av en jämförelse mellan unionstillverkarnas försäljningspriser och de priser fritt fabrik som togs ut av den kinesiska samarbetsvilliga tillverkaren i tredjeländer, som ökades till cif-nivån genom tillägg av transport- och försäkringskostnader till unionen och justerades för kostnader efter import och konventionella tullar. Dessa beräkningar visade att de kinesiska exportpriserna var 26 % lägre än unionstillverkarnas försäljningspriser när de jämfördes på samma nivå. Samma analys gjordes på grundval av alla kinesiska exportpriser som rapporterats till tredjeländer (med undantag för unionen) i Global Trade Atlas. Dessa beräkningar visade att de kinesiska exportpriserna var 18 % lägre än unionstillverkarnas försäljningspriser när de jämfördes på samma nivå. Det kan därför rimligen förväntas att den kinesiska importen kommer att inträda på unionsmarknaden till priser som är lägre än dem som unionsindustrin tar ut om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(139)

Med tanke på den stora outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och de kinesiska exporterande tillverkarnas prisbeteende enligt sammanfattningen i skälen (134)–(138), är det sannolikt att betydande volymer av lågprisexport av peroxosulfater redan på kort sikt skulle finnas tillgängliga för försäljning/omdirigering till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(140)

Följaktligen kommer unionsindustrin, som för närvarande kan tillfredsställa unionens efterfrågan, sannolikt att förlora både försäljningsvolym och marknadsandelar på unionsmarknaden.

(141)

För att bedöma de sannolika effekterna för unionsindustrin om åtgärderna skulle upphöra att gälla, analyserade kommissionen vad som sannolikt skulle hända med unionsindustrins försäljningspriser, försäljningsvolym och lönsamhet om lågprisimporten från Kina skulle komma in på unionsmarknaden i betydande volymer.

(142)

I detta avseende erinras det om att när åtgärderna upphörde att gälla mellan 2002 och 2007, ökade den dumpade importen från Kina från 200 ton 2001 till nästan 9 000 ton 2006, vilket ledde till sjunkande priser, förlust av marknadsandelar och en betydande minskning av unionsindustrins lönsamhet.

(143)

På grundval av tidigare erfarenheter och unionsindustrins nuvarande konkurrenssituation undersökte kommissionen hur skadeindikatorerna sannolikt skulle påverkas om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen genomförde därför en simulering på grundval av följande antaganden:

(144)

Simuleringen visade att unionsindustrins försäljningsvolym skulle minska med cirka 13 % efter ett år och 20 % efter två år, samt att unionsindustrins försäljningspris skulle minska med cirka 15 %. Till följd av detta skulle siffrorna för lönsamhet komma att ändras från nuvarande nivåer till en närmast förlustbringande situation för unionsindustrin efter ett år, och en förlustsituation efter två år.

(145)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den väsentliga skadan för unionsindustrin med all sannolikhet skulle återkomma om åtgärderna mot import från Kina upphävs.

(146)

I skäl (144) drogs slutsatsen att unionsindustrins situation troligen skulle försämras allvarligt om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla. Därför vore det till gagn för unionsindustrin att fortsätta med åtgärderna eftersom unionstillverkarna då borde kunna bibehålla sina försäljningsvolymer, sina marknadsandelar, sin lönsamhet och sin totalt sett positiva ekonomiska situation. Omvänt skulle unionsindustrins överlevnad allvarligt hotas om åtgärderna upphörde, eftersom det finns skäl att förvänta sig att den kinesiska importen skulle styras om till unionsmarknaden till dumpade priser och i betydande volymer som skulle orsaka återkommande skada.

(147)

Ingen av de tillfrågade användarna skickade in svar på frågeformuläret. En användare, Wacker Chemie AG, lämnade dock in en inlaga där den hävdade att åtgärderna borde upphöra av olika skäl, vilka behandlas nedan.

(148)

För det första hävdade användaren att unionsindustrin utvecklades positivt trots den betydande importen från Kina och den höga importen från andra källor till jämförbara priser/ofta sjunkande priser. Unionsindustrin bör därför kunna stå emot ökad konkurrens från kinesisk import. För det andra uppgav Wacker Chemie att unionstillverkarna har kunnat höja priserna på EU-marknaden, oavsett sjunkande produktionskostnader. Slutligen skulle undanröjandet av åtgärderna öka konkurrensen på marknaden och möjligheterna att upphandla peroxosulfater till konkurrenskraftiga priser från alla källor.

(149)

Såsom anges i avsnitt 4.7 drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte led någon väsentlig skada under översynsperioden och att unionsindustrin ökade sina försäljningspriser under skadeundersökningsperioden. Denna ökning av försäljningspriset berodde emellertid på en motsvarande ökning av tillverkningskostnaden (se skäl (125)). När det gäller importpriser och volymer från Kina erinrade kommissionen om att i stort sett all import till unionen från Kina härrörde från den exportör som konstaterades inte ha gjort sig skyldig till dumpning i den ursprungliga undersökningen och som inte omfattas av den aktuella översynen. Dessutom skedde importen från andra tredjeländer till priser som var jämförbara med unionsindustrins priser, och uppvisade en ökning snarare än en nedåtgående trend. Undersökningen visade också att användarna lätt kan byta leverantör på grund av produktens art och på grund av att det finns flera olika leverantörer på marknaden. Kommissionen avvisade därför användarens påståenden.

(150)

Den ursprungliga undersökningen visade dessutom att inverkan av den produkt som översynen gäller på produktionskostnaderna i senare led i förädlingskedjan är tämligen marginell, och att antidumpningstullens effekt var försumbar (71). Användarna lämnade inga uppgifter som vederlägger slutsatserna från tidigare undersökningar om att tullens inverkan på deras verksamhet skulle bli marginell.

(151)

Ingen av de kontaktade importörerna importerade den produkt som översynen gäller i betydande volymer och behövde därför inte besvara frågeformuläret. Ingen av de importörer som gav sig till känna för kommissionen i början av översynen lämnade synpunkter.

(152)

Undersökningen bekräftade att importörerna lätt kan köpa från andra leverantörer som för närvarande är tillgängliga på marknaden, särskilt från unionsindustrin och från amerikanska och kinesiska exportörer som säljer till icke-dumpade priser. Kommissionen konstaterade i den ursprungliga undersökningen att andelen peroxosulfatimport utgjorde mellan 0,03 % och 1,3 % av importörernas totala omsättning (72). I avsaknad av bevis som skulle vederlägga denna slutsats och med tanke på att importen av den produkt som översynen gäller var obetydlig under översynsperioden, drog kommissionen därför slutsatsen att importörerna inte skulle påverkas oproportionerligt av åtgärder.

(153)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen gjorde kommissionen en avvägning mellan de olika konkurrerande intressena och tog särskild hänsyn till behovet av att skydda unionsindustrin mot sannolikheten för återkommande skada. I avsaknad av belägg som skulle vederlägga undersökningsresultaten i den ursprungliga undersökningen drog kommissionen slutsatsen att importörer och användare inte var berörda så att det skulle vara uppenbart oproportionerligt att bibehålla åtgärderna. På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna.

(154)

Den 8 november 2019 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen ämnade bibehålla antidumpningstullarna (nedan kallat det slutliga utlämnandet av uppgifter) och uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter. Kommissionen mottog inga synpunkter från berörda parter med invändningar mot resultaten av undersökningen.

(155)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och tog dem i beaktande där så var lämpligt.

(156)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på peroxosulfat med ursprung i Kina bör bibehållas.

(157)

I syfte att minimera risken för kringgående på grund av de höga skillnaderna i tullsatser behövs särskilda åtgärder för att se till att antidumpningstullarna tillämpas korrekt. De företag som har individuella antidumpningstullsatser måste för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisa en giltig handelsfaktura. Fakturan måste uppfylla de krav som anges i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura ska omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”alla övriga företag”.

(158)

Även om dessa handlingar är nödvändiga för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import, är dessa handlingar inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om de åtföljs av en handelsfaktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och kan, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(159)

Om exporten för något av de företag som har en lägre individuell tullsats öka betydligt i volym, särskilt efter införandet av de berörda åtgärderna, får en sådan volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som härrör från införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen Under sådana omständigheter får en undersökning om kringgående inledas, under förutsättning att villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet att upphäva individuella tullsatser och därmed införandet av en landsomfattande tull.

(160)

Ett företag får begära fortsatt tillämpning av en individuell antidumpningstullsats om det senare ändrar namnet på sin enhet. Denna begäran ska riktas till kommissionen (73). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som visar att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(161)

Enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (74), när ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol, ska den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(162)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.