Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/465 av den 30 mars 2020 om nödåtgärder till stöd för producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de italienska regionerna Emilia Romagna, Venetien, Trentino Alto-Adige, Lombardiet, Piemonte och Friuli-Venezia Giulia med hänsyn till de skador på deras produktion som orsakats av den asiatiska brunmarmorerade bärfisen (Halyomorpha halys)

(1)

Den asiatiska brunmarmorerade bärfisen (Halyomorpha halys) (nedan kallad bärfisen) är en insekt som härstammar från Asien och som genom internationell handel oavsiktligt har introducerats i EU, särskilt i Italiens norra regioner, närmare bestämt i Emilia-Romagna, Venetien, Trentino Alto-Adige, Lombardiet, Piemonte och Friuli-Venezia Giulia (nedan kallade de drabbade regionerna)

(2)

Under 2019 orsakade bärfisen allvarliga skador på frukt- och grönsaksproduktionen i de drabbade regionerna och angrep päron, persikor och nektariner, äpplen, kiwifrukter, körsbär och aprikoser. De skador som orsakades på frukten och grönsakerna innebar att dessa inte kunde användas till vare sig konsumtion eller bearbetning. Frukt- och grönsaksproducenternas förluster på grund av bärfisen i de drabbade regionerna uppskattas till 500 miljoner euro enbart för 2019. På grund av bärfisen förlorade många producentorganisationer i de drabbade regionerna en stor del eller till och med hela skörden av frukt och grönsaker 2019.

(3)

Bärfisen uppfyller för närvarande inte kriterierna för en EU-karantänsskadegörare, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 (2), och inga utrotningsåtgärder kan vidtas på unionsnivå. Därför kan italienska myndigheter i det här skedet inte vidta lämpliga fytosanitära skyddsåtgärder.

(4)

Dessutom finns det för närvarande endast begränsade växtskyddsverktyg tillgängliga för att på ett effektivt sätt bekämpa bärfisen. Så kallade samurajgetingar (Trissolcus japonicus och Trissolcus mitsukurii) som en alternativ åtgärd för biologisk bekämpning har först nyligen godkänts i Italien som antagonistinsekter och i nuläget är det oklart om denna biologiska metod för att bekämpa bärfisen är effektiv.

(5)

Producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna har vidtagit förebyggande åtgärder (t.ex. användning av skyddsnät mot insekter och fällor) för att slippa skador på skörden. Trots insatserna har dessa producentorganisationer ådragit sig både höga kostnader för förebyggande åtgärder och produktionsförluster med betydande negativ inverkan på värdet av deras saluförda produktion. Detta påverkar producentorganisationernas ekonomiska stabilitet och deras möjligheter att genomföra verksamhetsprogram under kommande år liksom deras möjligheter att vidta åtgärder mot skadedjursangrepp. Dessutom innebär det minskade värdet av saluförd produktion en försämring av producentorganisationernas tillgång till ekonomiskt stöd från unionen inom frukt- och grönsakssektorn. Det minskade värdet av saluförd produktion innebär också att producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna kan förlora sitt erkännande, om värdet av saluförd produktion blir så lågt att det hamnar under det lagstadgade minimivärdet.

(6)

Den komplexa situationen i de drabbade regionerna till följd av skadorna på frukt- och grönsaksproduktionen, det betydande inkomstbortfallet och den ekonomiska instabiliteten för producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn samt det förhållandet att verksamhetsprogrammen inte kan fortsätta genomföras på ett effektivt sätt utgör ett specifikt problem i den mening som avses i artikel 221 i förordning (EU) nr 1308/2013. Det här specifika problemet kan inte hanteras genom åtgärder i enlighet med artikel 219 eller 220 i den förordningen, eftersom det inte är kopplat till en befintlig marknadsstörning eller en risk för detta i nuläget. Det är inte heller kopplat till åtgärder för att förhindra spridning av djursjukdomar eller till minskat konsumentförtroende på grund av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd

(7)

Det krävs därför nödåtgärder för att ge bättre tillgång till gemensamma fonder och höja taken för ekonomiskt stöd från unionen för producentorganisationer i de drabbade regionerna för att lösa det specifika problemet i regionerna i fråga. Sådana åtgärder kommer att säkerställa den ekonomiska stabiliteten och öka dessa producentorganisationers motståndskraft och förmåga att hantera skador som orsakats av bärfisen och vidta ytterligare åtgärder för krisförebyggande och krishantering i detta avseende.

(8)

Användningen av gemensamma fonder av producentorganisationerna i de drabbade regionerna som en åtgärd för krisförebyggande och krishantering är ett sätt att begränsa skadorna på frukt- och grönsaksproduktionen och inkomstbortfallet. Därför bör tillgången till de gemensamma fonderna för producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna förbättras. För närvarande täcker unionens ekonomiska stöd endast de administrativa kostnaderna för att inrätta en gemensam fond och komplettera den efter utbetalning av ersättning till producentmedlemmar som drabbas av en kraftig inkomstminskning till följd av negativa marknadsförhållanden. I syfte att åtgärda de skador som orsakats av bärfisen i de drabbade regionerna bör unionens ekonomiska stöd även täcka den gemensamma fondens startkapital. Men unionens ekonomiska stöd till den gemensamma fondens startkapital som därmed tillhandahålls bör avsättas för ersättning vid inkomstbortfall för producentmedlemmar till följd av skador orsakade av bärfisen.

(9)

Taket på 4,6 % för unionens ekonomiska stöd avseende åtgärder för krisförebyggande och krishantering i verksamhetsprogram för producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna i enlighet med artikel 34.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 bör höjas med 0,4 % av värdet av den saluförda produktionen till 5 % av värdet av den saluförda produktionen, i syfte att förbättra dessa producentorganisationers tillgång till gemensamma fonder och andra krisåtgärder och förebyggande åtgärder samt för att öka deras ekonomiska stabilitet. Eftersom sammanslutningar av producentorganisationer inte berörs av det specifika problemet är det inte nödvändigt att höja det fastställda taket i artikel 34.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1308/2013.

(10)

Som ett resultat av att taket på 4,6 % höjs med 0,4 % bör taket för unionens ekonomiska stöd till krisåtgärder och förebyggande åtgärder höjas till 0,9 % av värdet av den saluförda produktionen för dessa producentorganisationer, i stället för nuvarande 0,5 % av värdet av den saluförda produktion, enligt vad som fastställs i artikel 34.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1308/2013. Dessa ytterligare 0,4 % av värdet av den saluförda produktionen bör användas till åtgärder för att bekämpa bärfisen. Detta är nödvändigt för att stärka den ekonomiska stabiliteten hos producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna, öka deras motståndskraft och förbättra deras förmåga att genomföra godkända verksamhetsprogram under kommande år.

(11)

Med tanke på den ekonomiska instabiliteten hos producentorganisationerna i frukt- och grönsakssektorn i de drabbade regionerna och med beaktande av att det krävs ytterligare åtgärder för att bekämpa bärfisen, bör den begränsning av unionens ekonomiska stöd till 50 % som avses i artikel 34.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 höjas till 60 % för alla åtgärder i verksamhetsprogram som är inriktade på bärfisen i de drabbade regionerna.

(12)

Med tanke på att verksamhetsprogram genomförs per kalenderår och med beaktande av att beräkningen av värdet av den saluförda produktionen som utgör grunden för det ekonomiska stödet från EU baseras på föregående kalenderår, bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(13)

Denna förordning bör tillämpas från och med den 1 januari 2020. Detta är nödvändigt eftersom nödåtgärderna rör nivån för och omfattningen av unionens ekonomiska stöd till producentorganisationer som drabbats av skador på frukt- och grönsaksproduktionen orsakade av bärfisen. Dessa producentorganisationer behöver börja tillämpa åtgärderna i sina verksamhetsprogram från och med januari 2020, för att snarast kunna åtgärda de skador på frukt- och grönsaksproduktionen som orsakats av bärfisen och för att säkerställa kontinuiteten i verksamhetsprogrammen och deras ekonomiska stabilitet och hållbarhet redan 2020.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket – trädgårdsprodukter.