Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/601 av den 30 april 2020 om nödåtgärder som avviker från artiklarna 62 och 66 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller giltigheten för tillstånd för plantering av vinstockar och röjning i samband med förväntad återplantering

(1)

På grund av den nuvarande covid-19-pandemin och de omfattande begränsningarna av rörelsefriheten som har införts i medlemsstaterna har vinodlare i alla medlemsstater drabbats av exceptionella svårigheter. Framför allt har vinodlarna drabbats av logistiska problem och brist på arbetskraft, vilket i hög grad påverkar arbetsintensiva odlingar som vinstockar, där många manuella ingrepp på vinodlingarna krävs under hela odlingssäsongen och i synnerhet under våren när nya vinstockar normalt planteras. På grund av de nuvarande begränsningarna ställs vinodlarna inför hittills aldrig skådade svårigheter att mobilisera den arbetskraft som behövs för att bedriva den dagliga verksamheten på vinodlingarna, och situationen är ännu svårare när det gäller att organisera den ytterligare arbetskraft som behövs för planteringen av nya vinodlingar.

(2)

I artikel 62.3 i förordning (EU) nr 1308/2013 föreskrivs att tillstånd för plantering av vinstockar ska vara giltiga i tre år från och med den dag då de beviljades. I enlighet med artikel 7.2 andra stycket i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/274 (2) ska tillstånd för plantering beviljas de utvalda sökandena senast den 1 augusti. Detta ger vinodlarna möjlighet att iordningställa marken på hösten och köpa in nya vinstockar som sedan normalt planteras under våren. Våren är den mest gynnsamma årstiden för plantering av vinstockar, eftersom jorden på grund av den stigande temperaturen och sommarens ankomst blir så torr så att plantor som planteras vid denna tidpunkt lider och kanske inte slår rot.

(3)

På grund av krisen som orsakats av covid-19-pandemin hindras för närvarande vinodlare som innehar planteringstillstånd som löper ut senast den 1 augusti 2020 från att utnyttja dessa tillstånd under det sista året av deras giltighet som planerat. Eftersom det är osäkert hur länge de åtgärder som vidtagits för att hantera pandemin kommer att tillämpas, är det inte säkert att vinodlarna kommer att ha möjlighet att utnyttja sina planteringstillstånd före den 1 augusti. Men även i ett scenario där covid-19-pandemin tar en positiv vändning och begränsningarna hävs före sommaren kommer vinodlarna att behöva plantera vinstockarna under den varma årstiden och därmed vid en mindre lämplig tidpunkt under växtperioden, under svåra förhållanden och till ytterligare kostnader, och dessutom vid en tidpunkt då vinsektorn redan lider av ogynnsamma marknadsvillkor.

(4)

För att undvika förlust av planteringstillståndet eller för att undvika en snabb försämring av de förhållanden under vilka planteringen skulle behöva göras, är det därför nödvändigt att utan dröjsmål förlänga giltigheten för de planteringstillstånd som löper ut år 2020. Alla tillstånd som löper ut år 2020 bör därför förlängas med tolv månader från och med den dag då denna förordning träder i kraft så att vinodlarna ges möjlighet att plantera vinstockarna under gynnsamma förhållanden våren 2021.

(5)

Mot bakgrund av de oförutsedda praktiska och ekonomiska svårigheter som vinodlarna ställs inför på grund av covid-19-pandemin bör vinodlarna ges tillåtelse att avstå från de planteringstillstånd som löper ut år 2020 utan att åläggas de administrativa sanktioner som avses i artikel 89.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (3) om de inte längre vill utöka vinodlingsarealen.

(6)

När det gäller vinodlare som innehar återplanteringstillstånd som beviljats av medlemsstaterna eftersom de har röjt en motsvarande areal med vinstockar i enlighet med artikel 66.1 i förordning (EU) nr 1308/2013, bör det undantag som beviljas genom den här förordningen tillämpas på ett liknande sätt som på odlare som har tilldelats tillstånd för nyplantering. Detta skulle säkerställa att odlarnas vinodlingsareal inte minskas eftersom de hindras från att återplantera en areal som de har röjt på grund av oförutsedda omständigheter och arbetskraftsbrist till följd av begränsningarna av rörelsefriheten i samband med krisen som orsakats av covid-19-pandemin.

(7)

Om medlemsstaterna har beviljat tillstånd för återplantering till vinodlare som åtagit sig att röja en areal planterad med vinstockar senast vid utgången av det fjärde året efter den dag då de nya vinstockarna planterats, kan vinodlare under 2020 stöta på särskilda problem med att genomföra detta på grund av begränsningar av rörelsefriheten och arbetskraftsbrist. Om dessa vinodlare därför kan motivera att röjningen inte gick att genomföra under 2020 på grund av orsaker kopplade till covid-19-pandemin, bör medlemsstaterna ha möjligheten att ge dem mer tid att genomföra röjningen genom att förlänga tidsfristen med upp till tolv månader efter det att denna förordning trätt i kraft. Medlemsstaterna bör inom två månader efter det att en ansökan lämnats in besluta huruvida förlängningen beviljas och för hur lång tid, eller vid avslag underrätta den sökande om skälen till detta. Om röjningen inte har genomförts vid utgången av den beviljade förlängningen bör vinodlaren omfattas av de respektive sanktioner som är tillämpliga enligt artikel 5 andra stycket i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/273 (4).

(8)

Om vinodlare har fått tillåtelse att senarelägga röjning av vinodlingar för vilka förväntad återplantering har godkänts av medlemsstaterna, bör både den gamla vinodlingen som skulle röjas och den nyplanterade vinodlingen inte berättiga till stöd för grön skörd, för att undvika dubbelfinansiering.

(9)

De begränsningar av rörelsefriheten som har införts och de logistiska problem och den brist på arbetskraft vad gäller utförandet av den manuella verksamheten på vinodlingen som följer på detta, i synnerhet vad gäller plantering av vinstockar och röjning, utgör ett specifikt problem i den mening som avses i artikel 221 i förordning (EU) nr 1308/2013. Detta specifika problem kan inte lösas genom åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 219 eller 220 i den förordningen. Å ena sidan är det inte kopplat till en redan befintlig marknadsstörning eller till ett tillräckligt konkret hot om en marknadsstörning. Å andra sidan är detta specifika problem inte heller kopplat till åtgärder för att motverka spridningen av djursjukdomar eller förlorat konsumentförtroende på grund av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd, som krävs enligt artikel 220 i den förordningen.

(10)

Åtgärden bör vara strikt begränsad till det som är nödvändigt för att hantera de nuvarande svårigheterna på grund av covid-19-pandemin, både med avseende på omfattningen och på tillämpningsperioden.

(11)

Åtgärderna bör vidtas snabbt för att undvika att vinodlarna går miste om sina planteringstillstånd eller åläggs sanktioner för att de inte fullgör skyldigheten att röja den planerade arealen på grund av de oförutsedda logistiska problemen och bristen på arbetskraft.

(12)

De nödåtgärder som föreskrivs i denna förordning bör begränsas till högst tolv månader från och med den dag då denna förordning träder i kraft. Denna period är nödvändig för att ge vinodlarna tillräckligt med tid att plantera de nya vinstockarna under lämplig årstid och medlemsstaterna viss flexibilitet i de fall där röjning inte går att genomföra på grund av covid-19-pandemin.

(13)

Med tanke på behovet av omedelbara åtgärder bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.