Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/611 av den 30 april 2020 om återinförande av den slutgiltiga antidumpningstull som genom förordning (EG) nr 91/2009 införts på import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina vad gäller den import av vissa fästdon av järn eller stål som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte

(1)

Genom förordning (EG) nr 91/2009 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina). Dessa åtgärder kallas nedan de ursprungliga åtgärderna och den undersökning som ledde till dessa åtgärder kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Efter införandet av den slutgiltiga antidumpningstullen mottog kommissionen bevisning för att dessa åtgärder kringgåtts genom omlastning via Malaysia.

(3)

Kommissionen inledde därför den 28 november 2010 genom förordning (EU) nr 966/2010 (3) en undersökning avseende eventuellt kringgående av de gällande antidumpningsåtgärderna som införts genom förordning (EG) nr 91/2009 (nedan kallad undersökningen om kringgående).

(4)

Rådet utvidgade den 26 juli 2011 genom genomförandeförordning (EU) nr 723/2011 (4) (nedan kallad förordningen om kringgående) den antidumpningstull som infördes genom förordning (EG) nr 91/2009 till att även omfatta vissa fästdon av järn eller stål som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte.

(5)

Den 27 februari 2016 upphävde kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2016/278 (5) den slutgiltiga antidumpningstull som införts genom förordning (EG) nr 91/2009, utvidgad genom genomförandeförordning (EU) nr 723/2011.

(6)

Genom sin dom i mål C-644/17 Eurobolt av den 3 juli 2019 (6) ogiltigförklarade domstolen genomförandeförordning (EU) nr 723/2011 i den mån den hade antagits i strid med det samrådsförfarande som anges i artikel 15.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (7).

(7)

Kravet att lämna all relevant information till den rådgivande kommittén senast tio arbetsdagar före dess sammanträde, i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1225/2009, utgör enligt domstolen en väsentlig formföreskrift vad avser förfarandet, vars åsidosättande medför att den berörda rättsakten ska ogiltigförklaras (8). Enligt domstolen överträddes denna bestämmelse i den utsträckning som Eurobolts (en nederländsk importör av fästdon från Malaysia) synpunkter inte meddelades medlemsstaterna senast tio arbetsdagar före den rådgivande kommitténs sammanträde.

(8)

I enlighet med artikel 266 i EUF-fördraget ska unionens institutioner vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa domar från Europeiska unionens domstol. Den 27 augusti 2019 återupptog kommissionen därför undersökningen om kringgående för att korrigera den rättsstridighet som domstolen konstaterade (9).

(9)

Återupptagandet av undersökningen om kringgående begränsades till genomförandet av domstolens dom i mål C-644/17 Eurobolt, nämligen att säkerställa att alla formföreskrifter som följer av förfarandet med rådgivande kommitté enligt artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 är uppfyllda (10). Detta förfarande har under tiden ersatts med kommittén för granskningsförfarandet i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (11).

(10)

I detta hänseende ska påpekas att Europeiska unionens rättsakter ska antas i enlighet med de processuella regler som gäller vid tidpunkten för deras antagande. Artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 i den lydelse som gällde vid tidpunkten för den bakomliggande undersökningen är upphävd. Ett förfarande – som det nu aktuella återupptagandet av en undersökning av kringgående som inletts i enlighet med artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1225/2009 – kan därför till följd av att artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 upphävts i den lydelse som gällde då genomförandeförordning (EU) nr 723/2011 antogs endast slutföras på grundval av det kommittéförfarande som för närvarande tillämpas för införandet av åtgärder mot kringgående (12). I enlighet med artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1225/2009, ändrad och kodifierad i förordning (EU) 2016/1036, är det förfarande som ska följas vid detta återupptagande det förfarande som anges i artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011.

(11)

I sin inlaga av den 13 juni 2011 ifrågasatte Eurobolt lagligheten i kommissionens tolkning av artikel 13 i förordning (EG) nr 1225/2009 på två punkter. För det första hävdade den att de utvidgade åtgärderna inte borde tillämpas på den berörda produkten om den verkligen var av malaysiskt ursprung. För det andra ifrågasatte Eurobolt kommissionens befogenhet att i en undersökning på eget initiativ om kringgående anföra skada på grundval av uppgifter från den ursprungliga undersökningen utan att lämna styrkande bevisning om skada.

(12)

Kommissionen påpekade att inget av påståendena rörde genomförandet av domen. Eurobolts synpunkter rörde därför frågor utanför genomförandet av domen. Under alla omständigheter kunde påståendena även avvisas på sakliga grunder.

(13)

Vad gäller Eurobolts första påstående och såsom anges i skäl 46 i förordningen om kringgående, medger artikel 13.1 i grundförordningen en utvidgning av åtgärderna till att omfatta import av den likadana produkten från ”tredjeländer”. Enligt artikel 13.4 i grundförordningen får undantag göras för faktiska tillverkare från det tredjelandet. Eftersom undersökningen av kringgående visade kringgående i enlighet med resultaten från Olafs och de malaysiska myndigheternas undersökningar, utvidgades antidumpningsåtgärderna genom artikel 1 i förordningen om kringgående till att omfatta import som avsänts från Malaysia. De företag som hade visat att de var en faktisk malaysisk tillverkare beviljades dock undantag från de utvidgade åtgärderna. Begäran om framtida undantag var dessutom möjligt enligt artikel 2 i förordningen om kringgående. Eftersom förekomsten av omlastning av produkter med kinesiskt ursprung via Malaysia bekräftades (se skälen 34 och 45 i förordningen om kringgående) och exporten från faktiska malaysiska tillverkare undantogs från utvidgningen av åtgärderna, var Eurobolts första påstående följaktligen ogrundat.

(14)

Vad gäller Eurobolts andra påstående bör det påpekas att enligt artikel 13.1 i grundförordningen krävs det bland annat ”bevisning för skada eller för att verkningarna av denna tull undergrävs i fråga om priser på eller kvantiteter av den likadana produkten ...” (kursivering tillagd). Dessa två krav är inte kumulativa. I skälen 37 och 38 i förordningen om kringgående visas att de positiva verkningarna av den antidumpningstull som infördes genom den ursprungliga förordningen undergrävdes av kringgåendet, både i fråga om priser och om kvantiteter. De rättsliga kraven i artikel 13 i grundförordningen var följaktligen uppfyllda. Det fanns därmed inget behov eller någon rättslig skyldighet att på nytt bedöma eller återanvända uppgifter om skada från den ursprungliga undersökningen vad gäller import från Kina. Detta påstående avvisades därför också.

(15)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att Eurobolts inlaga av den 13 juni 2011 vederbörligen hade beaktats och att Eurobolts påståenden behandlats i förordningen om kringgående, särskilt i avsnitten 2.8 och 4. Det är dessutom viktigt i detta avseende att notera att Eurobolt ifrågasatte varken bevisningen om omlastning av varor med kinesiskt ursprung via Malaysia eller slutsatsen att de företag från vilka Eurobolt anskaffade den berörda produkten hade lämnat vilseledande information till kommissionen och inte kunde visa att de var faktiska malaysiska tillverkare.

(16)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1374 som återupptog undersökningen av kringgående och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på återupptagandet av undersökningen av kringgående. Två parter inkom med synpunkter.

(17)

Eurobolt hävdade att den överträdelse av artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 som konstaterats av domstolen inte kan avhjälpas i efterhand på grund av att överträdelsen gäller en väsentlig formföreskrift som i sig gör hela den ursprungliga undersökningen om kringgående ogiltig.

(18)

Detta påstående är ogrundat av följande skäl: En överträdelse av artikel 15.2 ogiltigförklarar inte hela förfarandet, eftersom den rättsstridighet som domstolen identifierat inte gällde de materiella slutsatserna om kringgående. Överträdelsen kan därför avhjälpas genom att undersökningen om kringgående återupptas vid den tidpunkt då rättsstridigheten inträffade. Detta innebar att Eurobolt översände sina ursprungliga synpunkter, tillsammans med utkastet till genomförandeakt, till kommittén i enlighet med det förfarande som för närvarande tillämpas för införande av åtgärder mot kringgående. Detta är det förfarande som avses i skäl 10. För att den tillämpliga rättsliga tidsfristen för att lämna relevant information till kommittén ska kunna iakttas måste denna information lämnas senast 14 dagar före den kommitténs sammanträde. Detta ger kommittén, som består av företrädare för medlemsstaterna, möjlighet att göra sig förtrogen med all relevant information så att medlemsstaterna kan ta ställning till utkastet till genomförandeakt. Som domstolen redan har konstaterat kan återupptagandet av det administrativa förfarandet och återinförandet av antidumpningstullar på import som gjordes under tillämpningsperioden för den förordning som ogiltigförklarades heller inte anses strida mot förbudet mot retroaktiv verkan (13).

(19)

Om en dom från EU-domstolen ogiltigförklarar en antidumpningsförordning kan den institution som genomför denna dom (i detta fall kommissionen) välja att återuppta det förfarande som ligger till grund för den förordningen (14). Vidare får den berörda institutionen, såvida inte den rättsstridighet som konstaterats har medfört att hela förfarandet är ogiltig, återuppta förfarandet vid den tidpunkt då rättsstridigheten inträffade, för att anta en rättsakt som är avsedd att ersätta den tidigare rättsakt som ogiltigförklarats (15).

(20)

Eurobolt hävdade också att det skulle vara olämpligt för kommissionen att återinföra åtgärderna mot kringgående, eftersom de både har löpt ut och upphävts sedan dess.

(21)

I detta avseende bör det påpekas att, genom att åtgärda ett förfarandefel och bekräfta de undersökningsresultat som inte bestreds i den berörda domen, uppfyller kommissionen sin skyldighet att införa åtgärder på den import av den berörda produkten som ägde rum under åtgärdernas tillämpningsperiod, dvs. mellan den 27 juli 2011 och den 27 februari 2016. Kommissionen avvisade därför Eurobults påstående.

(22)

En annan part, European Fastener Distributor Association (EFDA), anförde ”fortsatt underlåtenhet att beakta giltiga och noga övervägda synpunkter från europeiska distributörer av fästdon och deras respektive företrädande organ”. De hävdade också att, i det fall som en importör kan visa att den vederbörligen har visat tillbörlig aktsamhet och vidtagit alla rimliga och lämpliga åtgärder för att säkerställa att den importerade produkten lagligen tillverkats i Malaysia, ska denne inte vara skyldig att betala någon antidumpningstull och alla tullar som har erlagts ska återbetalas.

(23)

Kommissionen avvisade EFDA:s första påstående, eftersom organisationen inte påvisade någon specifik överträdelse av ett korrekt förfarande i återupptagandet av undersökningen och inte lämnade någon bevisning i detta avseende.

(24)

Vad gäller EFDA:s andra påstående föreskrivs i artikel 13.4 i grundförordningen att om det bruk, den process eller den bearbetning som utgör kringgående äger rum utanför unionen, får befrielse från tull beviljas de tillverkare av den berörda produkten som inte konstaterats kringgå åtgärderna. Det finns följaktligen inget utrymme för befrielse från tull med hänvisning till att importören visat tillbörliga aktsamhet om kringgåendet äger rum utanför EU (vilket är fallet här). Det ankommer i stället på exportören att bevisa att den är en faktisk malaysisk tillverkare och att begära befrielse från tull. Som anges i avsnitt 4 i förordningen om kringgående ansökte ett antal exportörer från Malaysia om befrielse från tull och totalt nio företag beviljades s detta av kommissionen. Kommissionen avvisade därför EFDA:s andra påstående.

(25)

Efter att ha tagit hänsyn till och analyserat de synpunkter som lämnats drog kommissionen slutsatsen att de ursprungliga åtgärderna bör återinföras på import av den berörda produkten som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte.

(26)

Alla parter som gav sig till känna vid återupptagandet av undersökningen om kringgående underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att återinföra antidumpningstullen. Efter detta utlämnande av uppgifter beviljades parterna en tidsperiod inom vilken de kunde lämna synpunkter. Eurobolt och EFDA lämnade synpunkter.

(27)

För det första vidhöll Eurobolt att överträdelser av väsentliga formföreskrifter ogiltigförklarade hela förfarandet och kan därför inte avhjälpas i efterhand. För det andra vidhöll Eurobolt att återinförandet av åtgärder, vars rättsliga grund är en rättsakt som av WTO konstaterats vara olaglig, strider mot rättsstatsprincipen och principen om god förvaltningssed. För det tredje hävdade Eurobolt att kommissionens förslag att återinföra åtgärder resulterar i avsaknad av effektivt rättsligt skydd, eftersom det betyder att kommissionen helt enkelt kan avhjälpa varje överträdelse i efterhand och att detta resultat rubbar maktbalansen i handelspolitiska förfaranden. För det fjärde hävdade Eurobolt att kommissionens förslag ignorerar beslutet från Hoge Raad (Nederländernas högsta domstol) i Eurobolt mot Staatssecretaris van Financiën (16), och uppmanade kommissionen att avstå från att ingripa i tullmyndigheternas exklusiva behörighet att besluta om återbetalning av de tullar mot kringgående som erlagts av Eurobolt.

(28)

Vad gäller Eurobolts första argument, som redan framförts vid återupptagandet av undersökningen om kringgående, hänvisar kommissionen till skälen 18 och 19. Eftersom inga nya argument lades fram, avvisades påståendet.

(29)

Vad gäller Eurobolts andra påstående beslutade kommissionen att anpassa åtgärderna till WTO-panelernas och överprövningsorganets slutsatser, vilket föranledde antagandet av förordningen av den 26 februari 2016 (se skäl 5). Den beslutade att inte göra det med effekt ex tunc. Kommissionen hade därefter skyldighet att vidta nödvändiga steg för att följa domstolens dom, dvs. att korrigera en rättsstridighet som domstolen identifierat. Eftersom förfarandefelet kunde avhjälpas och kringgåendet bekräftas hade kommissionen rätt att återinföra tullarna mot kringgående under åtgärdernas tillämpningsperiod på grundval av de obestridda resultaten i undersökningen om kringgående. Ingen av åtgärderna ovan strider mot principen om god förvaltningssed. Under alla omständigheter hänvisade Eurobolt till principen om god förvaltningssed, men angav inte vilken rättighet som enligt uppgift kränktes i detta avseende (17). Kommissionen avvisade därför påståendet.

(30)

Vad gäller Eurobolts tredje argument är etablerad praxis att tillämpningsområdet och motiveringen för domstolens ogiltighetsförklaring bör fastställas i varje enskilt fall (C-283/14 och C-284/14 CM Eurologistik och GLS, dom av den 28 januari 2016, EU:C:2016:57, punkt 49, och den rättspraxis som nämns) och kan vara sådan att den inte kräver fullständig och omedelbar återbetalning av relevanta tullar (mål C-256/16 Deichmann SE mot Hauptzollamt Duisburg, domstolens dom av den 15 mars 2018, punkt 70). I det aktuella fallet ogiltigförklarade överträdelsen inte hela förfarandet som rättsstridigt. Som anges i skälen 7–10 kunde överträdelsen av formföreskrifterna avhjälpas och åtgärden återinföras i enlighet med tillämpliga förfaranderegler. Dessa skyldigheter undergräver inte principen om effektivt rättsligt skydd. Kommissionen avvisade därför även detta påstående.

(31)

Vad gäller Eurobolts fjärde påstående som anges i skäl 8, var kommissionen tvungen att vidta nödvändiga steg för att följa Europeiska unionens domstols dom. Den nederländska högsta domstolens dom, vilken dessutom gällde frågan om huruvida ränta ska erläggas vid återbetalning av antidumpningstullar, kunde inte befria kommissionen från dess skyldighet som härrör från domstolens dom. Under alla omständigheter inkräktar kommissionens åtgärd inte på befogenheterna för medlemsstaternas tullmyndigheter, vilket domstolen erkänner i både C&J Clark International (18) och Deichmann (19). Kommissionen avvisade därför påståendet.

(32)

EFDA beklagade att dess tidigare begäran om undantag för importörer från antidumpningstullar i de fall där importörer kunde påvisa att de visat tillbörlig aktsamhet när det gäller att säkerställa att den importerade produkten lagligen hade tillverkats i Malaysia avvisades. EFDA begärde att kommissionen skulle ompröva sina betänkligheter.

(33)

Som anges i skäl 24 finns det inget utrymme för befrielse från tull med hänvisning till att importören visat tillbörlig aktsamhet om kringgåendet äger rum utanför EU (vilket är fallet här). Kommissionen bekräftade därför sitt tidigare avvisande av EFDA:s påstående.

(34)

Med hänsyn till ovanstående gav de synpunkter som lämnades efter utlämnandet av uppgifter inte anledning till att ändra kommissionens slutsats, som anges i skäl 25.

(35)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (20) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(36)

Denna förordning är förenlig med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.