Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/705 av den 26 maj 2020 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av visst tungt termopapper med ursprung i Republiken Korea

(1)

Den 10 oktober 2019 inledde Europeiska kommissionen en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av visst tungt termopapper med ursprung i Republiken Korea (nedan kallad Sydkorea eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Tillkännagivandet om inledande offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 26 augusti 2019 av European Thermal Paper Association (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens totala tillverkning av visst tungt termopapper (nedan kallat tungt termopapper eller den berörda produkten). Klagomålet innehöll bevisning för dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Enligt artikel 14.5a i grundförordningen ska kommissionen registrera import som är föremål för en antidumpningsundersökning under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand såvida den inte har tillräcklig bevisning för att vissa krav inte är uppfyllda. Ett av dessa krav, som anges i artikel 10.4 d i grundförordningen, är att det sker en ytterligare betydande ökning av den import som vållade skada under undersökningsperioden. Importen av tungt termopapper från Sydkorea minskade kraftigt med 81 % under de fyra månaderna efter inledandet av undersökningen jämfört med samma period under undersökningsperioden. De uppgifter som användes baserades på de Taric-nummer som skapats för den berörda produkten vid inledandet av undersökningen. Dessa uppgifter jämfördes med den genomsnittliga importen från den enda sydkoreanska exportören under fyra månader av undersökningsperioden. Villkoren för registrering i enlighet med artikel 14.5a i grundförordningen var därför inte uppfyllda. Kommissionen gjorde inte importen av den berörda produkten till föremål för registrering enligt artikel 14.5a i grundförordningen eftersom villkoret i artikel 10.4 d, dvs. en betydande ökning av import, inte var uppfyllt.

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klaganden, kända unionstillverkare, kända (exporterande) tillverkare och de sydkoreanska myndigheterna, kända importörer, användare och intresseorganisationer som såvitt känt är berörda om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet i handelspolitiska förfaranden.

(6)

Två höranden hölls med kommissionen. Under det hörande som ägde rum den 5 december 2019 på den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens begäran tog Hansol Group, dess närstående importör i unionen, ett antal användare samt företrädare för Sydkoreas regering upp ett antal frågor rörande unionens marknad för tungt termopapper, skada, orsakssamband, rättsliga frågor och/eller unionens intresse. Under det hörande som ägde rum den 7 januari 2020 på klagandens begäran vidareutvecklade klaganden och några av dess medlemmar frågor rörande skada, orsakssamband och unionens intresse. De påståenden som framfördes under dessa höranden redovisas i denna förordning.

(7)

I sitt tillkännagivande om inledande meddelade kommissionen att den övervägde att utföra stickprov av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den hade beslutat att begränsa undersökningen till ett rimligt antal unionstillverkare genom att tillämpa ett stickprovsförfarande och att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde det preliminära urvalet på grundval av unionstillverkarnas tillverkning och försäljningsvolym i unionen i samband med analysen av representativiteten innan förfarandet inleddes. Det provisoriska urval som fastställdes på detta sätt bestod av tre unionstillverkare i två olika medlemsstater som enligt tillgängliga uppgifter stod för 58,2 % av den beräknade totala tillverkningen och för 57,5 % av den totala försäljningen i unionen. Kommissionen gjorde uppgifter om detta provisoriska urval tillgängliga i ärendehandlingarna som de berörda parterna kan begära att få ta del av och uppmanade dem att inkomma med synpunkter.

(9)

Flera berörda parter inkom med synpunkter på det provisoriska urvalet. Klaganden instämde helt och fullt i det föreslagna urvalet. Den exporterande tillverkaren Hansol Paper Co., Ltd, hävdade att det föreslagna urvalet inte var representativt eftersom det inbegrep två närstående företag i samma land. Hansol Paper Co., Ltd, hävdade dessutom att det provisoriska urvalet inte säkerställde en lämplig geografisk spridning och föreslog att Ricoh, baserat i Frankrike, skulle tas med i urvalet.

(10)

Kommissionen ansåg att de två tillverkarna i Tyskland var de största tillverkarna av den likadana produkten i unionen (de svarade tillsammans för cirka 47 % av den totala tillverkningen och 44 % av den totala försäljningen av den likadana produkten i unionen under undersökningsperioden), och att Tyskland hade den största produktionen och den största koncentrationen av tillverkare av den likadana produkten. Ricoh hade dessutom uppgett att företaget visserligen stödde klagomålet men inte kunde samarbeta i undersökningen.

(11)

Det preliminära urvalet med tre unionstillverkare bekräftades därför. Det slutliga urvalet, som bestod av Kanzan Spezialpapiere GmbH och Mitsubishi HiTec Paper Europe GmbH i Tyskland samt Jujo Thermal Ltd i Finland, ansågs vara representativt för unionsindustrin.

(12)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(13)

Två icke-närstående importörer lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet erhållna svar beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt. Inga synpunkter inkom på detta beslut.

(14)

Kommissionen uppmanade de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, de två icke-närstående importörer som besvarade frågeformuläret och Hansol Group, den kända exporterande tillverkaren i Sydkorea, att fylla i de relevanta frågeformulären som gjorts tillgängliga online.

(15)

Den 20 oktober 2019 begärde den exporterande tillverkaren för tre närstående bearbetningsföretags räkning ett undantag från att fylla i bilaga I till det huvudsakliga frågeformuläret. Mot bakgrund av de uppgifter som lämnats godtog kommissionen denna begäran preliminärt den 24 oktober 2019.

(16)

Svar på frågeformuläret inkom från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, en icke-närstående importör, Ritrama SpA, den exporterande tillverkaren Hansol Paper Co., Ltd (nedan kallad Hansol Paper), och dess närstående importör Hansol Europe B.V. (nedan kallad Hansol Europe). Dessutom inkom svar från två användare.

(17)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för ett provisoriskt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes hos följande företag/enheter:

(18)

Mot bakgrund av det begränsade antalet parter som inkommit med uppgifter presenteras en del av siffrorna nedan i form av intervall av sekretesskäl (3).

(19)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från den 1 juli 2018 till den 30 juni 2019 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2016 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(20)

Den berörda produkten är visst tungt termopapper, vilket definieras som termopapper som väger mer än 65 g/m2, som säljs på rullar med en bredd av minst 20 cm, med en vikt på minst 50 kg (inbegripet papper) och med en diameter på minst 40 cm (jumborullar), med eller utan en beläggning på ena eller båda sidorna, beskiktade med ett värmekänsligt ämne (dvs. en blandning av färg och en framkallare som reagerar och skapar en bild vid uppvärmning) på ena eller båda sidorna och med eller utan ett ytterskikt, med ursprung i Sydkorea, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 4809 90 00, ex 4811 59 00 och ex 4811 90 00 (Taric-nummer 4809900020, 4811590020 och 4811900020) (nedan kallad den berörda produkten).

(21)

Tungt termopapper är ett specialpapper. Det har termiskt aktiv beläggning som reagerar och skapar en bild vid uppvärmning av skrivare med termoskrivhuvuden. Tungt termopapper används huvudsakligen för självhäftande etiketter på e-handelsförpackningar, kvitton och märken.

(22)

Tungt termopapper kan tillverkas med olika typer av framkallare: med framkallare som innehåller ämnen med bisfenol såsom bisfenol A och bisfenol S (tungt termopapper som innehåller bisfenol) eller med framkallare som inte innehåller fenol (fenolfritt tungt termopapper). Samtliga typer av tungt termopapper berörs av den aktuella undersökningen. Kommissionen påpekar dock att tungt termopapper som innehåller bisfenol A är förbjudet i unionen sedan den 2 januari 2020 (4).

(23)

Undersökningen visade att följande produkter har både samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(24)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(25)

Hansol Paper föreföll vara den enda exporterande tillverkaren av den berörda produkten i det berörda landet under undersökningsperioden.

(26)

Kommissionen undersökte om Hansol Papers totala försäljningsvolym på hemmamarknaden var representativ i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande tillverkare motsvarar minst 5 % av det berörda företagets totala exportvolym av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta konstaterades det att Hansol Papers totala försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ.

(27)

Därefter identifierade kommissionen de produkttyper som Hansol Paper sålde på hemmamarknaden och som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen och för vilka företaget hade en representativ försäljning på hemmamarknaden.

(28)

Kommissionen undersökte sedan huruvida Hansol Papers försäljning på hemmamarknaden av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med den produkttyp som säljs på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av den till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen. Kommissionen slog fast att den produkttyp (som utgjorde 25–45 % av Hansol Papers totala försäljning på hemmamarknaden) såldes till mindre volymer än 5 % av den totala volymen av exportförsäljningen till unionen. För denna produkttyp konstruerades normalvärdet på det sätt som anges i skälen 33–34.

(29)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för produkttypen i fråga under undersökningsperioden för att avgöra om man skulle använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(30)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(31)

I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet av priserna vid all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen i fråga under undersökningsperioden.

(32)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp enbart för den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttypen under undersökningsperioden, om

(33)

Analysen av den inhemska försäljningen visade att 60–80 % (5) av försäljningen av den produkttyp som är identisk eller jämförbar med den produkttyp som säljs på export till unionen var lönsam, och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än tillverkningskostnaden. Följaktligen beräknades normalvärdet som ett vägt genomsnitt av enbart den lönsamma försäljningen.

(34)

För de produkttyper för vilka ingen försäljning eller otillräcklig försäljning av den likadana produkten i representativa kvantiteter förekommer på hemmamarknaden, använde sig kommissionen i stället av ett konstruerat normalvärde i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen.

(35)

Normalvärdet konstruerades genom att följande adderades till den genomsnittliga produktionskostnaden för den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens likadana produkt under undersökningsperioden:

(36)

Hansol Paper exporterade till unionen antingen direkt till oberoende kunder eller indirekt via Hansol Europe, en närstående importör i unionen.

(37)

För försäljning av den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriset på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(38)

För försäljningen av den berörda produkten till unionen via Hansol Europe i egenskap av importör, fastställdes exportpriset på grundval av den importerade produktens pris då den första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. Försäljningspriset för den närstående parten till icke-närstående kunder justerades tillbaka till ett pris från fabrik genom avdrag av den närstående partens försäljnings- och administrationskostnader, en skälig vinstmarginal och transportkostnader.

(39)

När det gäller den vinstmarginal som tillämpats, i enlighet med etablerad rättspraxis för unionens domstolar (6), använde kommissionen inte vinstmarginalen för det närstående företaget eftersom den anses vara otillförlitlig. Endast en part fyllde i frågeformuläret för icke-närstående importörer i unionen och samtyckte till att lämna ut uppgifter om vinstmarginalen för sina verksamheter i samband med den berörda produkten. Hansol Europes vinst ersattes därför provisoriskt med den partens vinstmarginal.

(40)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset från fabrik.

(41)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Normalvärdet justerades för transport-, förpacknings- och kreditkostnader. Exportpriset justerades för hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, transport-, försäkrings-, förpacknings- och kreditkostnader, bankavgifter, provisioner och avdrag vid årets slut när de ansågs vara skäliga, tillförlitliga och styrkta med kontrollerad bevisning.

(42)

Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärdet för respektive typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(43)

På grundval av detta uppgår den provisoriska vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till 22,3 % för den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren.

(44)

För alla övriga exporterande tillverkare i Sydkorea, om det skulle finnas några, fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen fastställde i det sammanhanget de exporterande tillverkarnas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja motsvarar de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportvolym till unionen i förhållande till den totala exportvolymen – enligt Eurostats importstatistik – från det berörda landet till unionen.

(45)

Graden av samarbetsvilja var hög i detta fall, eftersom Hansol Papers export utgjorde 100 % av den totala exporten från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa den övriga dumpningsmarginalen till samma nivå som den dumpningsmarginal som fastställts för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren.

(46)

De provisoriska dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(47)

Den likadana produkten tillverkades av sju kända unionstillverkare under undersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(48)

Den totala tillverkningen i unionen under undersökningsperioden fastställdes till 214 227 ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av det svar på frågeformuläret som lämnats av klaganden, dubbelkontrollerade mot de enskilda svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Såsom anges i skälen 8 och 11 valdes tre unionstillverkare ut för stickprovet som representerade 58,2 % av den totala tillverkningen i unionen av den likadana produkten.

(49)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsindustrins försäljning i unionen, klagandens uppskattningar av import av tungt termopapper från andra länder samt den enda sydkoreanska exporterande tillverkarens försäljning i unionen, enligt dess svar på frågeformuläret.

(50)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (ton)

(51)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen något med 1 %. Den ökade med 5 % under perioden mellan 2016 och 2018 och minskade sedan med 4 % under undersökningsperioden.

(52)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av de svar på frågeformuläret som inkommit från den enda sydkoreanska exporterande tillverkaren. Marknadsandelen för importen fastställdes genom att importvolymerna jämfördes med förbrukningen i unionen.

(53)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (ton) och marknadsandel

(54)

Totalt ökade den sydkoreanska importen med 83 % under skadeundersökningsperioden. Efter en minskning med 31 % under 2017 ökade importen från Sydkorea betydligt, med 165 %, från 2017 fram till undersökningsperioden. Totalt sett ökade Sydkoreas marknadsandel med 80 % under hela perioden. Den största ökningen skedde mellan 2017 och undersökningsperioden (+ 165 %).

(55)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av de svar på frågeformuläret som inkommit från den exporterande tillverkaren.

(56)

Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (euro/ton)

(57)

Importpriserna från det berörda landet ökade plötsligt med 17 procentenheter 2018 jämfört med året före, och med totalt 34 % under skadeundersökningsperioden.

(58)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(59)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, vid behov efter nödvändiga justeringar, och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den hypotetiska omsättningen för unionstillverkarna i urvalet under undersökningsperioden. Det visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på 11,1 % för importen från det berörda landet. Cirka 99,4 % av importen konstaterades vara prisunderskridande.

(60)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(61)

Såsom anges i skäl 11 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(62)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i klagandens svar på frågeformuläret. Dessa uppgifter gällde alla unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaren på frågeformulären från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(63)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet och dumpningsmarginalernas storlek.

(64)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnader arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(65)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(66)

Tillverkningen av tungt termopapper har höga fasta kostnader. Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktionsvolym med 2 %, med en ännu kraftigare minskning på 6 procentenheter sedan 2017. Produktionskapaciteten ökade med 6 %. Det minskade kapacitetsutnyttjandet på 8 % under hela perioden beror på en kombination av minskad produktionsvolym och ökad produktionskapacitet.

(67)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

(68)

Unionsindustrins försäljningsvolym ökade visserligen med 9 % från 2016 till 2017, men visade en stadig minskning sedan dess, vilket ledde till en minskning på 2 % under skadeundersökningsperioden, i linje med dess minskade produktionsvolym.

(69)

Under skadeundersökningsperioden visade unionsindustrins marknadsandel av försäljningsvolymen en liknande tendens. Den minskade med 3 %.

(70)

Förbrukningen i unionen ökade något med 1 % under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrins försäljningsvolym minskade något med 2 %. Unionsindustrin förlorade marknadsandelar i motsats till importen från det berörda landet, vars marknadsandel ökade betydligt under skadeundersökningsperioden till att omfatta hela ökningen av förbrukningen.

(71)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

(72)

Unionsindustrins sysselsättningsnivå var relativt stabil under skadeundersökningsperioden, och ökade något med 2 %. Denna tendens förklaras av kontinuiteten i produktionsprocessen för tungt termopapper, som är starkt automatiserad, löpande och har rationaliserats i betydande grad. Tillverkningen av termopapper är förknippad med höga fasta kostnader. Maskinstopp har en stor inverkan på produktionsprocessen. I stället för att skära ned på antalet anställda som arbetar med en viss maskin ställer tillverkarna därför om produktionen till en annan papperstyp. Sysselsättningsnivåerna följer därför tillverkningen av olika papperstyper och fördelningen mellan dessa typer. Unionsindustrin har försökt bevara arbetstillfällen trots minskande lönsamhet.

(73)

Dumpningsmarginalen översteg väsentligt miniminivån. De faktiska dumpningsmarginalerna hade en icke-försumbar inverkan på unionsindustrin med tanke på den ökande importvolymen från det berörda landet.

(74)

De genomsnittliga vägda försäljningspriserna per enhet för unionstillverkarna i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningspriser i unionen

(75)

Under skadeundersökningsperioden ökade det genomsnittliga försäljningspriset per enhet med 14 % och tillverkningskostnaden per enhet med 23 %. De ökade tillverkningskostnaderna berodde i synnerhet på ökade kostnader för kemikalien One Dye Black 2 (nedan kallad ODB-2), en leukofärg som appliceras på beläggningen i tillverkningsprocessen för tungt termopapper. I slutet av 2017 och under 2018 orsakade tillfälliga stängningar av produktionsanläggningarna för ODB-2 i Kina en akut världsomfattande brist på denna kemikalie. Till följd av detta ökade priserna rekordartat från och med fjärde kvartalet 2017 och under 2018, och påverkade därför undersökningsperioden.

(76)

Skillnaden mellan det genomsnittliga försäljningspriset per enhet och tillverkningskostnaden per enhet visar att unionsindustrin inte helt lyckades kompensera för de stigande tillverkningskostnaderna på grund av pristrycket från den dumpade sydkoreanska importen.

(77)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(78)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd för unionstillverkarna i urvalet steg med 4 % under skadeundersökningsperioden. Arbetskraftskostnaderna per anställd ökade särskilt år 2017 när tillverkningen och produktiviteten ökade.

(79)

Lagernivåerna för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lager

(80)

Unionsindustrins utgående lager ökade betydligt under skadeundersökningsperioden och växte med 19 % under undersökningsperioden jämfört med 2016.

(81)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(82)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Lönsamheten sjönk drastiskt med nästan 70 % under skadeundersökningsperioden, eftersom industrin inte kunde kompensera de ökande tillverkningskostnaderna med högre försäljningspriser. Det starka pristrycket som den ökande importen från Sydkorea utövade på unionsindustrin, särskilt under perioden från 2017 fram till undersökningsperioden, har inneburit att unionsindustrin inte har kunnat dra nytta av den något ökande förbrukningen i unionen.

(83)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att investera i sin verksamhet. Kassaflödet följde en skarpt nedåtgående trend, främst på grund av den minskade lönsamheten.

(84)

De årliga investeringarna, som även omfattar andra produkter än tungt termopapper, ökade med 137 % under skadeundersökningsperioden. De ökade investeringarna ledde dock inte till motsvarande kapacitetsökningar för tungt termopapper (se tabell 4). Investeringarna i fråga om tungt termopapper syftade endast till att upprätthålla den befintliga kapaciteten och ersätta nödvändiga produktionstillgångar. Tillverkningen av tungt termopapper är en tillgångsintensiv industri. Unionsindustrin måste regelbundet byta ut maskiner som har slitits ut eller har blivit oanvändbara. Endast en unionstillverkare har investerat i ytterligare kapacitet i form av en ny produktionslinje (pappersbruk och beläggningsmaskin), som främst ska användas för andra produkter än tungt termopapper.

(85)

Den totala investeringsnivån har varit obetydlig jämfört med den totala kostnaden för att anlägga en ny produktionslinje. De investeringar som företagen i urvalet gjorde var lägre än avskrivningstakten. I sitt beslut om lätt termopapper (7) ansåg kommissionen att trots att investeringarna ”fördubblades, [är] den absoluta nivån på investeringarna fortfarande […] begränsad, särskilt med tanke på det faktum att exempelvis värdet av en ny tillverkningslinje för lätta termopapper uppskattas till 120 miljoner euro”. Med tanke på att tungt termopapper tillverkas med samma maskiner som lätt termopapper och att den totala investeringsnivån för tungt termopapper har varit ännu lägre än de nivåer som kommissionen observerade under sin undersökning om lätt termopapper (under undersökningsperioden uppgick investeringarna i tungt termopapper till 6,5–7,0 miljoner euro jämfört med 4,5–9,0 miljoner euro i investeringar för lätt termopapper under undersökningsperioden i undersökningen om lätt termopapper) kan det fastställas att unionsindustrins investeringsnivåer har legat på en skadevållande låg nivå.

(86)

Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda värde. Den utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden och återspeglade tendensen för lönsamhet och kassaflöde. Generellt sett investerade de tillverkare som ingick i urvalet bara så mycket som behövdes för att kunna hålla igång verksamheten.

(87)

Under skadeundersökningsperioden led unionsindustrin väsentlig och uppenbar skada, vilket framgår av prisrelaterade skadeindikatorer som lönsamhet eller kassaflöde.

(88)

När det gäller de volymrelaterade skadeindikatorerna minskade unionstillverkarnas försäljningsvolymer och marknadsandel med 10 procentenheter sedan 2017 och försäljningsvolymerna minskade ännu mer under undersökningsperioden jämfört med 2016. Den enda sydkoreanska tillverkaren lyckades däremot nästan fördubbla sin export under skadeundersökningsperioden och ökade sin marknadsandel betydligt med nästan 5 procentenheter. Ökningen var särskilt anmärkningsvärd under perioden 2017 och fram till undersökningsperioden. Den sydkoreanska exportören nästan tredubblade sin export och marknadsandel. Unionsindustrins ställning försämrades betydligt till följd av ökande dumpad import.

(89)

Svårigheterna att anskaffa kapital har försämrat möjligheterna att investera i nya och innovativa produktionsprocesser för tungt termopapper. Under skadeundersökningsperioden investerade unionsindustrin endast så mycket som behövdes för att modernisera och byta ut föråldrad utrustning och göra de tekniska uppgraderingar som krävs enligt miljölagstiftningen. Trots konkreta åtgärder för att ytterligare optimera interna processer som unionsindustrin vidtog under skadeundersökningsperioden för att förbättra sitt resultat överlag försämrades dess situation när det gäller lönsamhet och förlust av marknadsandelar.

(90)

Mot denna bakgrund drar kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(91)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som orsakats av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är import från övriga tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, höjda råvarupriser, unionsindustrins påstådda oförmåga att tillgodose efterfrågan på produkter som är fria från bisfenol A (nedan kallade bisfenol A-fria produkter) samt den inhemska konkurrensen mellan unionstillverkarna.

(92)

Det finns ett tydligt samband mellan den ökande importen från Sydkorea och unionsindustrins försämrade situation. Importen från Sydkorea ökade med 83 % under hela skadeundersökningsperioden. Det står klart att den betydliga ökningen av marknadsandelen för importen från Sydkorea skadade unionsindustrin, vars marknadsandel minskade med 3 % under hela skadeundersökningsperioden och med 10 % sedan 2017.

(93)

De sydkoreanska priserna låg konstant och betydligt under unionens priser. Priserna på den sydkoreanska importen underskred unionsindustrins priser med en prisunderskridandemarginal på 11,1 % under undersökningsperioden. Unionsindustrin kunde inte uppväga de ökade tillverkningskostnaderna genom sina försäljningspriser i unionen, vilket visar på pristrycket från den berörda importen på unionsindustrin. Denna situation hade en allvarlig inverkan på unionsindustrins lönsamhet, som sjönk till mycket låga nivåer under undersökningsperioden.

(94)

Mot bakgrund av det klart fastställda tidsmässiga sambandet mellan å ena sidan den ständigt ökande mängden dumpad import som visade sig underskrida unionspriserna och å andra sidan unionsindustrins stagnerande försäljningsvolym, minskade marknadsandelar och lönsamhet, dras slutsatsen att den dumpade importen var orsaken till den skadevållande situationen för unionsindustrin.

(95)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Import från övriga tredjeländer

(96)

Uppgifterna om importvolymer från tredjeländer för åren före undersökningsperioden baserades på klagomålet. För undersökningsperioden beräknades volymen genom att uppgifterna i klagomålet från 2018 multiplicerades med skillnaden mellan 2018 och undersökningsperioden (–0,1 %) från Eurostats uppgifter om KN-numren 4809 90 00, 4811 59 00 och 4811 90 00. Priset under skadeundersökningsperioden baserades på uppgifter från Eurostat, där den sydkoreanska prisskillnaden mellan den berörda produkten och de andra produkter som klassificeras enligt samma KN-nummer användes som närmaste riktvärde. En justering gjordes därför på grundval av förhållandet mellan priserna i Eurostat för Sydkorea och den sydkoreanska exporterande tillverkarens faktiska försäljningspriser.

(97)

Volymmässigt sett minskade importen från övriga tredjeländer med 31 % under skadeundersökningsperioden och deras marknadsandel i unionen minskade med 32 %. Dessa volymer importerades till något lägre priser än unionsindustrins försäljningspriser, men låg långt över den sydkoreanska exportörens genomsnittliga pris. Importen från övriga tredjeländer påverkades därför också negativt av den ökade sydkoreanska importen.

(98)

Den exporterande tillverkaren hävdade att import från Kina hade bidragit till prissänkningarna och att den hade förvärrat det nedåtgående pristryck som redan uppstått till följd av aggressiv prissättning från vissa unionstillverkares sida. Importen från Kina hade en mycket liten omfattning, mellan 1 500 och 2 500 ton 2018 (8). Marknadsandelen för denna import beräknades uppgå till omkring 1 % av unionens förbrukning. Som en jämförelse uppgick den kontrollerade importen från Sydkorea till omkring 15 500 och 17 500 ton under det året. Vid sådana låga nivåer hade den kinesiska importen ingen märkbar verkan på unionsindustrins situation under skadeundersökningsperioden. Priserna på den importen till unionen enligt den metod som beskrivs i skäl 96 var dessutom mycket högre än importpriserna från Sydkorea och låg på en liknande nivå som unionsindustrins priser.

(99)

Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att det inte är sannolikt att import från tredjeländer har vållat unionstillverkarna skada och brutit orsakssambandet mellan dumpad import och den skada som unionsindustrin lidit.

(100)

Exportvolymen (icke-närstående försäljning) för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Unionsindustrins exportresultat

(101)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins exportvolym till icke-närstående kunder med 14 %. Priserna ökade med 16 %. Unionsindustrins exportandel av deras totala försäljningsvolym minskade med cirka 10 % under skadeundersökningsperioden och nådde 17,7 % under undersökningsperioden. Verkan på unionsindustrins exportresultat var därför endast begränsad.

(102)

Kommissionen drog preliminärt slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte kunde ha en betydande inverkan på den skada som unionsindustrin lidit och att det inte bröt orsakssambandet mellan dumpad import och den skada som unionsindustrin lidit.

(103)

Tillfälliga stängningar av produktionsanläggningar i Kina 2017 och 2018 orsakade brist på ODB-2, en kemisk insatsvara, i slutet av 2017 och under 2018. Priserna på ODB-2 ökade med omkring 500 % mellan september 2017, när de första kinesiska anläggningarna stängdes, och tidigt 2018. Beroende på den särskilda kvaliteten på den berörda produkten (9) utgjorde denna kemikalie 7 till 15 % av de totala tillverkningskostnaderna för tungt termopapper under undersökningsperioden (10). Denna brist påverkade den globala termopappersindustrins kostnadsstruktur eftersom alla världens tillverkare av tungt termopapper drabbades lika hårt, även i Sydkorea.

(104)

Den exporterande tillverkaren hävdade att de ökade råvarupriserna, särskilt på grund av bristen på ODB-2, kombinerat med långsiktiga kontrakt, minskade lönsamheten och vållade unionsindustrin skada. Enligt den exporterande tillverkaren kunde unionsindustrin inte avspegla de ökade tillverkningskostnaderna i sitt försäljningspris eftersom deras leveranskontrakt för tungt termopapper är långsiktiga. Den inriktade sig därför på segmentet för lätt termopapper eftersom försörjningsmarknaden för lätt termopapper är flexibel på grund av att priserna inte förhandlas fram på lång sikt.

(105)

När unionsindustrin ställdes inför denna situation kunde den, tvärtemot den exporterande tillverkarens påståenden, höja sina priser nästan omedelbart eftersom den inte hade några fasta långsiktiga kontrakt med sina kunder, utan snarare flexibla ”gentlemen’s agreements”. Det stora flertalet av kunderna, inbegripet stora valsningsföretag, godtog en omedelbar prishöjning efter ODB-2-krisen.

(106)

Eftersom de ökande tillverkningskostnaderna sammanföll med ökningen av dumpad import från Sydkorea kunde de europeiska tillverkarna emellertid inte överföra hela ökningen av sina tillverkningskostnader till kunderna. De kunde endast delvis höja sina försäljningspriser för att kompensera för de höjda råvarupriserna (11). Den dumpade importen tvingade dem att ta på sig en stor del av kostnadsökningarna. Den sydkoreanska exporterande tillverkaren kunde överföra kostnadsökningen till sina kunder eftersom den höjde sina försäljningspriser med 34 % under skadeundersökningsperioden. Eftersom de sydkoreanska priserna låg konstant lägre än unionens priser och dessutom var dumpade kunde unionsindustrin inte överföra hela kostnadsökningen till sina kunder. Till följd av den sydkoreanska exporterande tillverkarens aggressiva prisbeteende kunde unionsindustrin endast avspegla de ökade tillverkningskostnaderna i sina försäljningspriser i unionen till cirka 50 %.

(107)

För att ytterligare bevisa orsakssambandet mellan den ökande dumpade importen från Sydkorea och den skada som unionsindustrin lidit gjordes en jämförelse med resultaten för lätt termopapper. Faktum är att identisk teknik och identiska maskiner används i tillverkningen av både tungt och lätt termopapper. Båda har samma insatsvaror och liknande marknadsegenskaper. Tillverkningen av lätt termopapper påverkades av samma höjning av råvarukostnaderna och i liknande utsträckning som den berörda produkten. Import av lätt termopapper från Sydkorea var föremål för antidumpningstullar under undersökningsperioden.

(108)

Två av de tre tillverkarna i urvalet tillverkade och sålde även betydande mängder av lätt termopapper under skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden hade unionstillverkarna i urvalet en lönsamhetsmarginal för tungt termopapper på mellan 2 och 5 %. Denna siffra är betydligt mindre än den kontrollerade lönsamhetsmarginalen för andra produkter som unionstillverkarna i urvalet producerade under 2018 och under undersökningsperioden, varav lätt termopapper utgör en stor andel, trots pristoppen för ODB-2. Unionstillverkarna klarade av prisökningen för insatsvaran på en marknad som inte var snedvriden av illojalt prissatt import (12). Detta visar att det är pristrycket från den dumpade importen som är orsaken till unionsindustrins minskade lönsamhet när det gäller tungt termopapper.

(109)

Den exporterande tillverkaren hävdade också att unionsindustrin inte kunde tillgodose efterfrågan på unionsmarknaden på grund av bristen på ODB-2 och tillade att unionsindustrins tillverkningskapacitet minskade under 2018 och under undersökningsperioden till följd av denna brist. Unionsindustrin hade dock mer än tillräcklig outnyttjad kapacitet för att tillgodose efterfrågan (se skäl 65) och kommissionens undersökning visade att ingen av de unionstillverkare som ingick i urvalet någonsin tackade nej till en inköpsorder på grund av brist på ODB-2.

(110)

Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att prishöjningen för ODB-2 inte bröt orsakssambandet mellan dumpad import och den skada som unionsindustrin lidit.

(111)

Den exporterande tillverkaren gjorde gällande att unionsindustrins långsamma övergång till bisfenol A-fria produkter är orsaken till dess påstådda svaga försäljningsökning.

(112)

För det första fastställde undersökningen att majoriteten av de europeiska tillverkarna redan tillverkar bisfenol A-fria produkter sedan 20 år tillbaka (13).

(113)

Unionsindustrin hävdade dessutom, vilket även framgår av dess försäljning under undersökningsperioden, att den fortsatte att sälja termopapper som innehåller bisfenol A eftersom det fanns en fortsatt efterfrågan på sådant papper på grund av att priserna för produkter som innehåller bisfenol A är lägre (14). Användare av tungt termopapper, såsom valsnings- och bearbetningsföretag, fortsatte att beställa tungt termopapper som innehåller bisfenol A trots att bisfenol A-fria alternativ fanns fritt tillgängliga. Detta styrkte unionsindustrins påstående om att kunderna valde att skjuta upp omställningen så länge som möjligt (i praktiken fram till mitten av 2019) på grund av de högre priserna för de bisfenol A-fria alternativen.

(114)

Ingen bevisning har inkommit om att unionstillverkarna vid någon tidpunkt led brist på vare sig bisfenol A eller bisfenol S (den framkallare som oftast ersätter bisfenol A från och med 2020 och som redan har använts allmänt åtminstone sedan 2018). Under undersökningsperioden sålde både den sydkoreanska exportören och unionstillverkarna betydande mängder av tungt termopapper som innehåller både bisfenol A och bisfenol S.

(115)

Unionsindustrin kunde därför leverera bisfenol A-fria produkter under skadeundersökningsperioden. Dess försäljning av bisfenol A-fria produkter bidrog inte till den skada som unionsindustrin lidit och bröt inte orsakssambandet mellan dumpad import och den skada som unionsindustrin lidit.

(116)

Den exporterande tillverkaren hävdade att inhemsk konkurrens var en ytterligare bidragande orsak till prissänkningen i unionen: en del unionstillverkare kunde fullständigt avspegla de ökade tillverkningskostnaderna i sina priser på tungt termopapper, medan andra unionstillverkare hade beslutat att hålla priserna låga för att vinna marknadsandelar. Dessa olika strategier hade förvärrat unionsindustrins låga lönsamhet.

(117)

Den exporterande tillverkaren styrkte inte detta påstående med bevisning för konkurrensbegränsande metoder. Inga uppgifter i ärendehandlingarna tyder på att konkurrensen mellan unionstillverkare var illojal. Konkurrensen mellan unionstillverkarna innebär inte att de dumpade importpriserna inte har tvingat dessa tillverkare att bjuda över varandra ännu mer än de skulle ha gjort i en situation med lojal konkurrens och följaktligen sälja till ohållbara priser.

(118)

De företag bland de europeiska tillverkarna som införde förhållandevis små prishöjningar i ett relativt sent skede ökade inte heller sina marknadsandelar. Deras marknadsandelar fortsatte tvärtom att minska under den berörda perioden på samma sätt som för de övriga unionstillverkarna (15).

(119)

Därför bidrog den inhemska konkurrensen på den europeiska marknaden inte till den skada som unionsindustrin lidit och bröt inte orsakssambandet mellan dumpad import och den skada som unionsindustrin lidit.

(120)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från Sydkorea hade en betydande inverkan på den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Andra faktorer, vare sig de övervägs enskilt eller tillsammans, såsom import från övriga tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, ökningen av råvarupriserna, unionsindustrins påstådda oförmåga att tillgodose efterfrågan på bisfenol A-fria produkter och den påstådda inhemska konkurrensen mellan de europeiska tillverkarna, ansågs ha förvärrat den skada som vållats av den dumpade importen från Sydkorea, men ansågs preliminärt inte bryta orsakssambandet mellan dumpad import och den skada som unionsindustrin lidit.

(121)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall med avseende på importen från det berörda landet, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(122)

Kommissionen sände frågeformulär till kända berörda parter. Den fick dock endast svar från två importörer och fem användare, varav bara en importör och två användare inkom med svar på frågeformuläret.

(123)

Klagomålet vann inte stöd bland alla medlemmar i European Thermal Paper Association (ETPA). Av samtliga företag som inte är medlemmar i ETPA var Ricoh Industrie France S.A.S. Ricoh det viktigaste företaget räknat i försäljningsvolymer (som klaganden beräknade till cirka 20 % av unionsindustrins totala försäljning). Ricoh förklarade att företaget stödde klagomålet.

(124)

Europeiska pappersindustriförbundet (nedan kallat CEPI) kommenterade undersökningen och gav den sitt fulla stöd eftersom den ansåg att antidumpningsåtgärder mot sydkoreansk import skulle bidra till att återupprätta rättvisa konkurrensvillkor för tungt termopapper och skulle skicka en stark signal till exportörerna om att Europeiska unionen verkar för global frihandel på konkurrensutsatta och rättvisa villkor.

(125)

Unionstillverkare hävdade att införandet av åtgärder skulle kunna skydda sysselsättningen, främja större investeringar och bidra till att vända den utveckling med minskande lönsamhet som iakttagits sedan den sydkoreanska exportören kommit in på unionens marknad. Införandet av åtgärder skulle återupprätta rättvisa konkurrensvillkor och en skälig prisnivå på unionsmarknaden, och öka unionsindustrins lönsamhet till de nivåer som anses vara normala för denna kapitalintensiva industri.

(126)

Kommissionen drar därför i detta skede preliminärt slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att antidumpningstullar införs.

(127)

En part besvarade frågeformuläret till importörer. Denna part uttryckte inga åsikter om huruvida den samtyckte till införandet av åtgärder eller ej. Av alla inköp av tungt termopapper som detta företag gjorde under undersökningsperioden hade endast en förhållandevis liten procentandel (mellan 10 och 20 %) sitt ursprung i Sydkorea, och företaget var starkt beroende av unionstillverkare för sin försörjning av produkten. De rapporterade vinstmarginalerna, totalt och för återförsäljning av tungt termopapper, uppgick till mer än 20 % av omsättningen. Med tanke på den rejäla vinstmarginalen och de relativt blygsamma inköpen från Sydkorea, skulle tullar inte ha en oproportionerlig effekt på denna importörs situation.

(128)

Kommissionen ansåg därför i ett preliminärt skede att denna icke-närstående importörs intressen inte skulle skadas av antidumpningstullar för tungt termopapper.

(129)

Fem användare gav sig till känna för kommissionen och endast två av dem lämnade detaljerad information. De första av dessa två användare skickade tillbaka ett blankt frågeformulär och hänvisade till sekretessfrågor. Kommissionen kunde därför inte kvantifiera de möjliga verkningarna av eventuella antidumpningstullar på denna användares situation.

(130)

Den andra användaren hävdade att unionstillverkarna höjde priserna under ODB-2-krisen och inte kunde leverera tillräckliga mängder, vilket var skälet till att användaren vände sig till den sydkoreanska exportören. Denna användare lämnade dock ingen bevisning för att unionsindustrin inte kunde leverera de mängder som användaren ville ha, och det förefaller som att användaren inte godtog prishöjningarna i samband med ODB-2-krisen och vände sig till den sydkoreanska tillverkaren för att få lägre priser. Kommissionen konstaterade dessutom att exceptionella händelser av tillfällig natur som uppstått tidigare, såsom ODB-2-krisen, och där det inte finns några tecken på att de skulle upprepas i framtiden under den period då åtgärder tillämpas, inte kan uppväga behovet av att undanröja snedvridning av handeln till följd av skadevållande dumpning. Påståendet avvisades därför.

(131)

Ingen av dessa två användare lämnade tillräckligt kontrollerbar information som kommissionen skulle kunna använda för en objektiv analys av hur åtgärderna skulle kunna inverka på deras situation. Båda användarna avslog i själva verket kommissionens uppmaning om att de skulle inkomma med uppgifter om sina vinstmarginaler så att kommissionen skulle kunna kvantifiera de möjliga verkningarna av eventuella antidumpningstullar på deras resultat.

(132)

Tre användare hävdade att den sydkoreanska exportören, till skillnad från de europeiska tillverkarna, hade kunnat tillhandahålla bisfenol A-fritt termopapper till överkomliga priser. Kommissionens undersökning visade att detta påstående är ogrundat, såsom förklaras i skälen 111–115. Ingen bevisning har lämnats för att unionstillverkarna led brist på eller inte kunde leverera bisfenol A-fria produkter. För det första fastställde kommissionen i sin undersökning att majoriteten av de europeiska tillverkarna redan tillverkar bisfenol A-fria produkter sedan 20 år tillbaka.

(133)

Tre användare motsatte sig ett eventuellt införande av åtgärder på grund av att den exporterande tillverkaren säkerställde stabil försörjning och var en viktig leverantör på unionens marknad. Inget av dessa tre företag inkom med bevisning som styrkte deras påståenden. Unionsindustrins produktionskapacitet ökade med 6 % under skadeundersökningsperioden och den har betydande outnyttjad kapacitet. Såsom förklaras i skälen 111–115 har unionsindustrin dessutom, trots svåra marknadsförhållanden, alltid kunnat leverera termopapper både med och utan bisfenol A under skadeundersökningsperioden.

(134)

I ett preliminärt skede drog kommissionen därför slutsatsen att verkningarna av ett eventuellt införande av åtgärder för användarna inte förefaller uppväga de positiva effekterna av åtgärderna för unionsindustrin. Ingen av användarna lämnade tillförlitliga upplysningar så att kommissionen skulle kunna bedöma huruvida införandet av tullar skulle ha någon betydande inverkan på dem, eller någon inverkan över huvud taget.

(135)

Den sydkoreanska exportören och Sydkoreas regering hävdade att införandet av antidumpningstullar skulle förhindra unionens kunder från att få tillgång till prisvärt bisfenol A-fritt tungt termopapper. Kommissionens undersökning visade att detta påstående är ogrundat.

(136)

För det första visade unionsindustrin att den hade tillräcklig kapacitet för att följa efterfrågan på bisfenol A-fria produkter och fullständigt ställa om sin tillverkning av tungt termopapper som innehåller bisfenol A till bisfenol A-fritt tungt termopapper. För det andra har unionsindustrins lagernivåer ökat betydligt under den berörda perioden, vilket innebär att det finns ett tillräckligt stort lager för att omedelbart börja försörja unionsindustrin. För det tredje förhindrar antidumpningstullar inte kunderna från att köpa in tungt termopapper från länder utanför unionen. Det finns andra försörjningskällor, vilket framgår av tabell 11 (Import från övriga tredjeländer). Kunderna kan därför hitta alternativa försörjningskällor till konkurrensutsatta och rättvisa priser.

(137)

Den sydkoreanska exportören och Sydkoreas regering hävdade att om ytterligare råvarubrister skulle uppstå skulle antidumpningstullar för import från Sydkorea allvarligt skada europeiska användare av tungt termopapper. Kommissionen erinrade om att syftet med antidumpningsåtgärder är att återupprätta rättvis och effektiv konkurrens mellan alla aktörer, att unionsindustrin har tillräcklig kapacitet enligt skälen 65–66, och att ingen av de användare som gav sig till känna lämnade någon information som kommissionen kunde använda för att undersöka detta påstående.

(138)

Den sydkoreanska exportören och Sydkoreas regering erinrade om frihandelsavtalet mellan Sydkorea och EU, som trädde i kraft 2015, och hävdade att införandet av antidumpningsåtgärder skulle skada handelsförbindelserna mellan unionen och Sydkorea. Kommissionen påpekade att det inte är möjligt att beakta sådana överväganden i analysen av unionens intresse i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Kommissionen erinrade i alla händelser om att enligt frihandelsavtalet mellan Sydkorea och EU enades båda parter om att handelspolitiska skyddsinstrument förblir fullständigt tillämpliga, och att ursprunget till detta förfarande är sydkoreanska exporterande tillverkares beteende. Påståendet avvisades därför.

(139)

Mot denna bakgrund slår kommissionen preliminärt fast att det inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder på import av tungt termopapper med ursprung i det berörda landet i detta skede av undersökningen.

(140)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(141)

För att kommissionen skulle kunna fastställa nivån på åtgärderna fastställde den först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit.

(142)

Skadan undanröjs om unionsindustrin kan täcka sina tillverkningskostnader, inbegripet kostnader till följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner som förtecknas i bilaga Ia till grundförordningen, och erhåller en skälig vinst (nedan kallat vinstmål).

(143)

I artikel 7.2c i grundförordningen fastställs det lägsta vinstmålet till 6 %. För att fastställa målvinsten måste kommissionen i enlighet med denna artikel beakta faktorer såsom lönsamhetsnivån före ökningen av importen från Sydkorea, nödvändig lönsamhetsnivå för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, kostnader för forskning och utveckling (FoU) och innovation samt förväntad lönsamhetsnivå under normala konkurrensförhållanden.

(144)

Undersökningen visade att unionsindustrins faktiska lönsamhet år 2016, dvs. före ökningen av den sydkoreanska importen, låg på 8 till 11 %.

(145)

Två av tillverkarna i urvalet begärde en justering på grund av uteblivna investeringar. Kommissionen prövade detta påstående enligt artikel 7.2c i grundförordningen. De berörda företagen kunde emellertid inte tillhandahålla skriftlig bevisning för att stödja detta påstående, vilket därför avvisades preliminärt.

(146)

Mot denna bakgrund beslutade kommissionen att använda industrins vinstmarginal under 2016 som vinstmål. Detta vinstmål lades till unionsindustrins faktiska tillverkningskostnader för att fastställa det icke-skadevållande priset.

(147)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen de framtida kostnader som är en följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, och som unionsindustrin kommer att ådra sig under den period då åtgärden tillämpas enligt artikel 11.2. På grundval av tillgänglig bevisning fastställde kommissionen en extrakostnad på mellan 6 och 10 euro per ton, som lades till det icke-skadevållande priset.

(148)

Kommissionen fastställde sedan nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetande exporterande producenter i de berörda länder som ingick i stickprovet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkten som sålts på unionsmarknaden av unionstillverkarna i stickprovet under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen eventuellt resulterade i uttrycktes i procent av det vägda genomsnittliga importvärdet cif. Den resulterande målprisunderskridandemarginalen fastställdes provisoriskt till 22,5 %.

(149)

Av de skäl som anges i skäl 45 är samma målprisunderskridandemarginal tillämplig på alla eventuella övriga exporterande tillverkare.

(150)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(151)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas för import av visst tungt termopapper med ursprung i Sydkorea i enlighet med regeln om lägre tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen jämförde skademarginalen och dumpningsmarginalen. Tullbeloppet bör fastställas till en nivå som motsvarar de lägre dumpnings- och skademarginalerna, dvs. på dumpningsmarginalens nivå.

(152)

På grundval av det ovanstående föreslås följande provisoriska antidumpningstullsatser, uttryckta som pris cif vid unionens gräns, före tull:

(153)

Såsom även anges i skäl 45 är samarbetsnivån hög i detta fall, eftersom exporten från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren utgjorde den totala exporten till unionen under undersökningsperioden. Därför baseras den övriga antidumpningstullen på samma nivå som för det samarbetsvilliga företaget.

(154)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen. Dessa tullsatser är således endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i Sydkorea som tillverkats av de juridiska personer som nämns. Import av den berörda produkten tillverkad av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”.

(155)

Ett företag kan begära tillämpning av dess individuella antidumpningstullsats om det senare ändrar namn. Denna begäran ska riktas till kommissionen (16). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det, kommer ett meddelande om namnbytet att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(156)

För att säkerställa att antidumpningstullarna genomförs korrekt bör antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även de tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

(157)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten genom DG Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(158)

Synpunkter mottogs från Hansol Group och unionstillverkarna i stickprovet. Kommissionen beaktade dessa synpunkter, som ansågs som rent formella, och korrigerade marginalerna därefter.

(159)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter inom 15 dagar och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom 5 dagar.

(160)

Undersökningsresultaten avseende införande av provisoriska tullar är provisoriska och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.