Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1483 av den 15 september 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1429 av den 26 augusti 2015 (3) införde Europeiska kommissionen (kommissionen) en slutgiltig antidumpningstull på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina) och Taiwan (de ursprungliga åtgärderna).

(2)

Den 11 augusti 2016 tillkännagav kommissionen återupptagningen av antidumpningsundersökningen med avseende på Taiwan (4), i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2016/1036 (grundförordningen). Absorptionsundersökningen i fråga avslutades den 11 april 2017 utan ändring av de gällande åtgärderna (5).

(3)

De antidumpningstullar som för närvarande gäller för import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Kina ligger på 24,4 % för de exporterande tillverkare som ingår i urvalet, 24,6 % för de samarbetande företag som inte ingår i urvalet och en tullsats på 25,3 % för alla övriga företag.

(4)

De antidumpningstullar som för närvarande gäller för import från Taiwan ligger på 6,8 %. De gällande åtgärderna avser all import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Taiwan, med undantag för de som tillverkas av Taiwan Chia Far Industrial Factory Co., Ltd. En nolltullsats fastställdes ursprungligen för detta företag eftersom ingen dumpning upptäcktes.

(5)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (6) mottog kommissionen en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(6)

Begäran om översyn ingavs den 27 maj 2020 av European Steel Association (Eurofer eller sökanden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Begäran om översyn grundades på att det är sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(7)

Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 25 augusti 2020 en översyn vid giltighetstidens utgång av import till unionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Kina och Taiwan (de berörda länderna) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (7) (tillkännagivandet om inledande).

(8)

Den 30 september 2020 inledde kommissionen ett antidumpningsförfarande beträffande import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Indien och Indonesien, i enlighet med artikel 5 i grundförordningen (8). Granskningen pågår fortfarande.

(9)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 juli 2019 till och med den 30 juni 2020 (översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2017 till och med utgången av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(10)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen den sökande, andra kända unionstillverkare, kända exporterande tillverkare i Kina och Taiwan och myndigheterna i de länderna, kända importörer, användare, handlare samt berörda intresseorganisationer om inledandet av översynen och inbjöd dem att delta.

(11)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(12)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(13)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av produktions- och försäljningsvolymerna för den produkt som översynen gäller, vilket säkerställer god geografisk spridning. Urvalet omfattade tre unionstillverkare. Unionstillverkarna som ingick i urvalet stod för mer än 60 % av den uppskattade totala unionstillverkningen av den produkt som översynen gäller och cirka 70 % av den uppskattade totala försäljningsvolymen i unionen.

(14)

I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Kommissionen mottog inga synpunkter på urvalet. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(15)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett urvalsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanade den icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(16)

Tre icke-närstående importörer gav sig till känna som berörda parter och lämnade de begärda upplysningarna. Med hänsyn till det låga antalet svar behövdes inget stickprovsförfarande. Inga synpunkter inkom på detta beslut. Importörerna ombads fylla i ett frågeformulär.

(17)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina och Taiwan att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen och Taipeis representationskontor i Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra exporterande tillverkare som eventuellt kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(18)

En exporterande tillverkare från Taiwan gav sig till känna och uttryckte sin vilja att delta i undersökningen. Med tanke på det begränsade antalet tillverkare som gav sig till känna ansåg kommissionen att ett urvalsförfarande inte var nödvändigt. De exporterande tillverkarna i fråga ombads att fylla i frågeformuläret för exporterande tillverkare.

(19)

Inga tillverkare i Kina lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen underrättade Kinas beskickning om att den, på grund av bristande samarbetsvilja från dessa exporterande tillverkare i Kina, avsåg att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och därmed fatta sina avgöranden om huruvida dumpningen eller skadan fortsätter eller återkommer med avseende på Kina på grundval av tillgängliga uppgifter. Inga synpunkter inkom till följd av detta meddelande. Inga kinesiska tillverkare samarbetade således och slutsatserna beträffande importen från Kina har dragits på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(20)

Kommissionen gjorde frågeformulären för de unionstillverkare som ingick i urvalet, icke-närstående importörerna och exporterande tillverkarna tillgängliga på GD Handels webbplats när ärendet inleddes. Det sändes ytterligare ett frågeformulär till den sökande.

(21)

Kommissionen skickade även ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(22)

Svar på frågeformuläret inkom från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet och från Eurofer.

(23)

Ingen av de icke-närstående importörerna skickade in svar på frågeformuläret.

(24)

Inget frågeformulärsvar inkom från den exporterande tillverkaren i Taiwan som hade gett sig till känna och inledningsvis varit villig att samarbeta. Kommissionen informerade det berörda företaget om att den därför inte längre ansåg att det samarbetade och att den skulle tillämpa artikel 18 i grundförordningen. Taipeis representationskontor i EU informerades också om detta. Varken företaget eller Taipeis representationskontor i EU reagerade på skrivelserna. Det fanns därför ingen samarbetsvilja från de taiwanesiska exporterande tillverkarnas sida och såsom i fallet med Kina (se skäl 19 ovan) dras slutsatserna med avseende på fortsatt eller återkommande dumpning eller skada när det gäller Taiwan på grundval av tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen.

(25)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Med tanke på covid-19-utbrottet och de isoleringsåtgärder som infördes av olika medlemsstater och tredjeländer kunde kommissionen inte göra några kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen. I stället dubbelkontrollerade kommissionen alla uppgifter som ansågs vara nödvändiga för dess beslut på distans i linje med tillkännagivandet om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (9).

(26)

Kommissionen genomförde dubbelkontroller på distans hos följande företag/parter:

(27)

Den 2 juli 2021 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna på importen från de berörda länderna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut.

(28)

Synpunkterna från ett konsortium av importörer och distributörer (Euranimi (10)) och två icke-närstående importörer (LSI (11) och MFT (12)) övervägdes av kommissionen och beaktades när så var tillämpligt. Alla parter i fråga begärde även och beviljades ett hörande.

(29)

Den produkt som översynen gäller är samma som i den ursprungliga undersökningen, dvs. kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som inte vidare bearbetats efter kallvalsningen och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7219 31 00, 7219 32 10, 7219 32 90, 7219 33 10, 7219 33 90, 7219 34 10, 7219 34 90, 7219 35 10, 7219 35 90, 7219 90 20, 7219 90 80, 7220 20 21, 7220 20 29, 7220 20 41, 7220 20 49, 7220 20 81, 7220 20 89, 7220 90 20 och 7220 90 80 (produkt som översynen gäller eller kallvalsade platta produkter av rostfritt stål).

(30)

I EU tillverkas kallvalsade platta produkter av rostfritt stål framför allt av integrerade tillverkare som omvandlar skrot av rostfritt stål och legeringsmaterial till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål efter smältning, varmvalsning och kallvalsning. I Kina och i allt större utsträckning Taiwan tycks tillverkare av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål främst använda sig av råvaror som omvandlas till nickeltackjärn innan de smälts, varmvalsas och kallvalsas.

(31)

Den produkt som översynen gäller används inom många olika industrier i senare led, till exempel konstruktions- och energiutrustning, infrastruktur, konsumentvaror och fordon.

(32)

Såsom fastställs i den ursprungliga undersökningen bekräftar denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har både samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(33)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(34)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade Euranimi och de två importörerna att kommissionen hade utökat produktdefinitionen genom att lägga till vissa KN-koder som inte omfattades av de ursprungliga åtgärderna i definitionen av den produkt som översynen gäller. En sådan förlängning utgör enligt parterna en överträdelse av artikel 11.2 i grundförordningen.

(35)

I de ursprungliga åtgärderna definierades den berörda produkten enligt följande:

”Den berörda produkten är kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen […], som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7219 31 00, 7219 32 10, 7219 32 90, 7219 33 10, 7219 33 90, 7219 34 10, 7219 34 90, 7219 35 10, 7219 35 90, 7220 20 21, 7220 20 29, 7220 20 41, 7220 20 49, 7220 20 81 och 7220 20 89.”

(36)

I noten som lades till filen på dagen för inledandet (13) förklarade kommissionen att vissa produkttyper som har genomgått vissa specifika avslutande behandlingar efter kallvalsningen, främst ytbehandling, tas upp i produktdefinitionen, men motsvarande KN-koder (7219 90 20, 7219 90 80, 7220 90 20 och 7220 90 80) utelämnades felaktigt i produktdefinitionen trots att de produkttyper som omfattades av dessa KN-koder ingick i den ursprungliga undersökningen som ledde till att åtgärder infördes.

(37)

Medan de flesta produkttyper som har genomgått avslutande behandlingar inte omfattas av produktdefinitionen (eftersom de inte klassificeras som ”inte vidare bearbetade efter kallvalsningen”) och därför inte omfattas av tillämpningsområdet för åtgärderna omfattas de produkttyper som har genomgått de avslutande behandlingarna ”polerad”, ”borstad” och ”perforerad” av KN-koderna 7219 90 20, 7220 90 20, 7219 90 80 och 7220 90 80 underkategorin ”övriga” och ingår i produktdefinitionen. Dessa produkttyper omfattas av KN-underkategorin ”övriga” och ingick i den ursprungliga undersökningen som ledde till att åtgärder infördes. Dessa produkttypers grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper, produktionsprocesser förutom vissa avslutande behandlingar och slutanvändningsområden skiljer sig inte från de som omfattas av KN-underkategorin ”inte vidare bearbetad efter kallvalsningen”.

(38)

Eftersom dessa ytterligare KN-koder har ingått i den berörda produkten i den ursprungliga undersökningen och den aktuella översynen förtydligade kommissionen produktdefinitionen enligt den not som nämndes i skäl 36 ovan.

(39)

Den ursprungliga undersökningens produktdefinition utökades inte och dess definition ändrades inte utan förtydligades endast. Det erinras om att KN-koder endast ges i informationssyfte och inte har någon bindande verkan på tullklassifikationen av den produkt som översynen gäller. Parternas påstående avslogs därför.

(40)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från Kina eller Taiwan.

(41)

Under skadeundersökningsperioden fortsatte importen från Kina av den produkt som översynen gäller, men importnivåerna var mycket lägre än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. från den 1 januari 2013 till den 31 december 2013). Enligt statistik från Eurostat stod importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Kina för cirka 0,4 % av unionsmarknaden under översynsperioden. I absoluta tal låg importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Kina på 14 111 ton under översynsperioden, jämfört med 143 420 ton under den ursprungliga undersökningen.

(42)

Som framgår av skäl 19 samarbetade ingen av de kinesiska exportörerna/tillverkarna i undersökningen. De exporterande tillverkarna lämnade därför inte in svar på frågeformuläret, dvs. inga uppgifter om exportpriser och exportkostnader, inhemska priser och kostnader, förbrukning av insatsvaror i tillverkningsprocessen, tillverkningsomkostnader, kapacitet, tillverkning, investeringar osv. De kinesiska myndigheterna och de exporterande tillverkarna kommenterade inte heller bevisningen i ärendet, vilken bland annat utgjordes av kommissionens arbetsdokument om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (14) (rapporten).

(43)

På grund av det obefintliga samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Kina. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter.

(44)

I enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen baserades därför slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning när det gäller Kina på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och de uppgifter som lämnats in av berörda parter, information från andra källor, som import- och exportstatistik (Eurostat och GTA), statistiska uppgifter från den kinesiska skatte- och tulladministrationens webbplatser (15), rapporter från Världsbanken och OECD, samt uppgifter från oberoende leverantörer av prisuppgifter, nyheter, data, analyser och konferenser för järn- och stålindustrin.

(45)

Mot bakgrund av att det fanns tillräcklig bevisning tillgänglig när undersökningen inleddes och att denna för Kinas vidkommande tenderar att tyda på betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen en undersökning med avseende på landet på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(46)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg nödvändig för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna, skickade kommissionen ett frågeformulär till det kinesiska statsrådet (de kinesiska myndigheterna). I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen.

(47)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Brasilien som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke-snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den avsåg att undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(48)

Den 30 september 2020 informerade kommissionen de berörda parterna genom en not (den första noten) om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I noten tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som kan ingå i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke-snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även möjliga representativa länder (Argentina, Brasilien, Mexiko, Ryssland, Sydafrika och Turkiet). Kommissionen mottog synpunkter på den första noten från den sökande som hyste tvivel när det gällde tillverkningen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Argentina, Mexiko, Ryssland, Sydafrika och Turkiet.

(49)

Den 23 december 2020 informerade kommissionen de berörda parterna genom en andra not (den andra noten) om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Brasilien som representativt land (16). Kommissionen informerade också de berörda parterna om sin avsikt att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information från en tillverkare i det representativa landet, dvs. från Aperam Inox America do Sul S.A. Det inkom inga synpunkter på den andra noten.

(50)

I den senaste tidens undersökningar av stålsektorn i Kina (17) har kommissionen upptäckt att det har förelegat betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen konstaterade i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning även var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(51)

I samband med dessa undersökningar upptäckte kommissionen betydande statligt inflytande i Kina som medför en snedvridning av den effektiva tilldelningen av resurser i linje med marknadsprinciperna (18). Kommissionen drog i synnerhet slutsatsen att de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande äger en stor andel av företagen inom sektorn för stål, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av den produkt som översynen gäller, i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (19), utan att de kinesiska myndigheterna även har möjlighet att påverka priserna och kostnaderna genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (20). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (21). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (22). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna i stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen (23), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (24).

(52)

Precis som i tidigare undersökningar med avseende på stålsektorn i Kina undersökte kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i begäran samt rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i de tidigare undersökningarna i detta avseende.

(53)

Förutom rapporten nämndes det i klagomålet att den senaste tidens slutsatser i förordningen om införande av antidumpningstullar på import av varmvalsade plåtar och rullar av rostfritt stål från Kina och andra länder (25) gäller fullt ut för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål eftersom både kallvalsade platta produkter av rostfritt stål och varmvalsade plåtar och rullar av rostfritt stål är väsentligen jämförbara produkter där varmvalsade plåtar och rullar av rostfritt stål utgör ett tidigare stadium i tillverkningsprocessen för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. I klagomålet tillades att eftersom kinesiska exportörer av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål även tillverkar varmvalsade plåtar och rullar av rostfritt stål (om integrerade) eller köper varmvalsade plåtar och rullar av rostfritt stål lokalt (omvalsare) har alla de faktorer som kommissionen ansåg påverka tillverkningen och försäljningen av varmvalsade plåtar och rullar av rostfritt stål i Kina även en direkt påverkan på tillverkningen och försäljningen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i landet. I detta fall innehöll begäran upplysningar om de snedvridande effekterna av den trettonde femårsplanen om stål för stålindustrin samt bestämmelsen i den trettonde femårsplanen för mineralresurser och den trettonde femårsplanen för icke-järnmetallindustrin. I klagomålet underströks att stål är en privilegierad industri i Kina, vilket styrks av att den ingår i den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning och de vägledande yttrandena om främjandet av samarbete mellan internationell kapacitet och utrustningstillverkning. I det nämndes även ministerrapporten från G20:s globala forum om överkapacitet i stålsektorn som fastställde att följande sektorspecifika subventioner frodas under de kinesiska myndigheternas ledning: förmånlig finansiering i strid med marknadsbaserade villkor, kapitaltillskott och konversioner i strid med marknadsbaserade villkor, bidrag och anslag, skattebefrielser, sänkningar och återbetalningar, tillhandahållande av varor och tjänster, för insatsvaror för rostfritt stål under marknadspris, däribland skrot av järn, tackjärn, kokskol, nickel och ferrokrom samt slutligen stöd till konkurrerande företag (26).

(54)

Såsom anges i skäl 42 lämnade de kinesiska myndigheterna inga synpunkter på eller någon bevisning till stöd för eller som motbevisade den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, inklusive rapporten samt den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, i fråga om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller huruvida det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(55)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende stålsektorn i Kina undersökte kommissionen huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina, mot bakgrund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i de tidigare undersökningarna i detta avseende.

(56)

Särskilt inom sektorn för stål, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, äger de kinesiska myndigheterna fortfarande en stor andel av företagen. Många av de största tillverkarna ägs av staten. Vissa av dem nämns uttryckligen i Planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020. Till exempel anger det kinesiska statsägda företaget Shanxi Taiyuan Iron & Steel Co. Ltd. (Tisco) på sin webbplats att det är en ”järn- och ståljätte” som ”utvecklats till ett framstående storskaligt järn- och stålkomplex, med verksamhet inom järnmalmsutvinning, järn- och ståltillverkning, förädling, leverans och handel (27)”. Baosteel är ett annat kinesiskt statsägt företag som är verksamt inom ståltillverkningen och som ingår i nyligen konsoliderade China Baowu Steel Group Co. Ltd. (tidigare Baosteel Group and Wuhuan Iron & Steel) (28) .. Till antalet uppskattas de statsägda företagen och de privatägda företagen vara nästan lika många, men fyra av de fem kinesiska ståltillverkare som hör till världens tio största ståltillverkare är statsägda (29). Samtidigt som de tio största tillverkarna endast stod för omkring 36 % av industrins totala produktion 2016, satte de kinesiska myndigheterna samma år upp målet att konsolidera 60–70 % av järn- och ståltillverkningen till cirka tio storskaliga företag till 2025 (30). De kinesiska myndigheterna upprepade sin avsikt i april 2019, när de tillkännagav offentliggörandet av riktlinjer om konsolidering av stålindustrin (31). En sådan konsolidering kan medföra påtvingade sammanslagningar av lönsamma privata företag med underpresterande statsägda företag (32). Eftersom de kinesiska exportörerna av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål inte samarbetade kunde den exakta kvoten mellan de privata och statligt ägda tillverkarna av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål inte fastställas. I förteckningen över kinesiska tillverkare av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som tillhandahölls av klaganden återfinns en rad statsägda företag, däribland Tisco Shanxi Taigang Stainless Steel Co. Ltd, Baosteel Baoshan Iron and Steel Co. Ltd, Lisco Lianzhong Stainless Steel Corporation, Beihai Chengde Stainless Steel Co. Ltd, Jisco Jiuquan Iron and Steel Group Co. Ltd, Shougang Kaixi Stainless Steel, Baosteel Desheng Stainless Steel och Tangshan Stainless Steel Co. Ltd.

(57)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen fastställdes det under undersökningens gång att det förekommer personliga band mellan tillverkarna av den produkt som översynen gäller och KKP, såsom att KKP-medlemmar ingår i företagsledningen eller finns med bland styrelseledamöterna i ett antal företag som tillverkar kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Inom sektorn för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål utgör de huvudsakliga statsägda tillverkande exportörerna ofta de ledande tillverkarna av varmvalsade plåtar och rullar av rostfritt stål och kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, oavsett om de är integrerade eller inte. Det kinesiska statsägda företaget Shanxi Taiyuan Iron & Steel Co. Ltd. (Tisco) nämner exempelvis på sin webbplats att det är en ”järn- och ståljätte samt ett ledande företag inom den globala industrin för rostfritt stål” och ”det största företaget inom industrin för rostfritt stål med den globalt största kapaciteten och den mest aktuella tekniken och utrustningen”. Vidare sägs det att ”Tisco har utvecklats till ett framstående storskaligt järn- och stålkomplex, som är integrerat med järnmalmsutvinning, järn- och ståltillverkning, förädling, leverans och handel” (33). Tisco är ett exempel på en tillverkare av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål där de kinesiska myndigheterna närvarar genom personliga utnämningar. Exempelvis nominerades KKP-kommitténs ställföreträdande sekreterare även till ordförande för Tisco genom ett beslut av Shanxi-provinsens KKP-kommitté och regeringen (34).

(58)

Både offentliga och privatägda företag inom sektorn för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål omfattas av politisk övervakning och vägledning. Följande exempel illustrerar den ovan beskrivna tendensen att de kinesiska myndigheterna i allt högre utsträckning ingriper i sektorn för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Många tillverkare av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål betonar uttryckligen partibyggande verksamhet på sina webbplatser, har partimedlemmar i företagsledningen och understryker att de är anslutna till KKP. Undersökningen visade på partibyggande verksamhet hos ett antal tillverkare av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, däribland Tisco, Baosteel och Lisco.

(59)

Sektorn för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål omfattas av diskriminerande strategier till fördel för inhemska tillverkare eller som på annat sätt påverkar marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen.

(60)

Även om industrin för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål är en specialiserad industri och även om det under undersökningen inte har varit möjligt att identifiera några specifika policydokument avseende utvecklingen av industrin för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål omfattas den av statliga riktlinjer och ingripanden i fråga om stål, som är den viktigaste råvaran för tillverkning av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål.

(61)

De kinesiska myndigheterna anser att stålindustrin är en nyckelindustri (35). Detta bekräftas i de många planer, direktiv och andra dokument som handlar om stål och som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå, såsom ”planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020”, giltig under undersökningsperioden. I planen angavs att stålindustrin är ”en viktig och grundläggande sektor i den kinesiska ekonomin och en nationell hörnsten” (36). De viktigaste uppgifter och mål som stakas ut i planen täcker alla aspekter av industrins utveckling (37). I den trettonde femårsplanen om ekonomisk och social utveckling (38), som gäller under undersökningsperioden, anges att företag som tillverkar stålprodukter i det högre marknadssegmentet ska stödjas (39). Planen inriktas även på att uppnå hållbara och tillförlitliga kvalitetsprodukter genom stöd till företag som använder teknik för ren stålproduktion, precisionsvalsning och kvalitetsförbättring (40). I Den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (2011 års version) (2013 års ändring) (41) (katalogen) anges stålindustrin som en främjad industri.

(62)

Så som framgår av exemplen ovan i fråga om stål, som är en viktig råvara för tillverkning av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, vägleder de kinesiska myndigheterna dessutom utvecklingen av sektorn för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med hjälp av en bred uppsättning politiska verktyg och direktiv samt kontrollerar i princip alla aspekter av sektorn utveckling och funktion. Industrin för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål omfattas av statliga riktlinjer och ingripanden i fråga om stål, som är den viktigaste råvaran för tillverkning av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål.

(63)

Utöver det som nämns ovan erhåller tillverkare av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål även statligt stöd, vilket tydligt visar på statens intresse av denna sektor. Under undersökningen fastställde kommissionen att ett antal tillverkare av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål omfattades av direkt statligt stöd, däribland Tisco, Baosteel och Tangsteel.

(64)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av stål, järn och järnlegeringar som är den huvudsakliga råvaran i tillverkningen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(65)

Vid föreliggande undersökning har det inte framkommit några bevis för att den diskriminerande tillämpningen eller bristande efterlevnaden av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avses i skäl 51 inte skulle påverka tillverkare av den produkt som översynen gäller.

(66)

Sektorn för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål påverkas också av snedvridningar av lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, i enlighet med vad som anges i skäl 51. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av produkten som översynen gäller eller den huvudsakliga insatsvaran) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (42).

(67)

Ingen bevisning har heller lämnats in som skulle kunna visa att sektorn för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges ovan i skäl 51. Det omfattande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(68)

Kommissionen erinrar slutligen om att det krävs flera insatsvaror för att tillverka kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. När tillverkare av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål köper/ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som är föremål för snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(69)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas, eftersom deras prisbildning påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i delarna A och B i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvaror som används för tillverkningen av insatsvaror och så vidare.

(70)

Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument som skulle kunna bevisa motsatsen i denna undersökning.

(71)

Sammanfattningsvis framgår det av bevisningen att priser eller kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte bestäms av de fria marknadskrafterna eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från den kinesiska regeringens sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke-snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket behandlas i det följande avsnittet.

(72)

Vid det slutliga utlämnandet mottog kommissionen två inlagor från LSI och Euranimi om tillämpningen av artikel 2.6a. Både LSI och Euranimi hävdade att undersökningsresultaten med avseende på betydande snedvridningar i hög grad grundar sig på slutsatserna i rapporten om Kina, som enligt LSI och Euranimi saknar de formella och materiella egenskaperna för att betraktas som en formell kommissionsrapport och inte kan användas som bevismedel för att besluta om förekomsten av betydande snedvridningar. Detta beror för det första på att rapporten offentliggjordes i form av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar, som enligt LSI och Euranimi inte är tillräckligt för att ge den en formell karaktär och för det andra att den inte gjordes allmänt tillgänglig eller uppdaterades i enlighet med kraven i artikel 2.6a i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(73)

Kommissionen påminner om att det i bestämmelserna i artikel 2.6a c inte föreskrivs något specifikt format i vilket en landsrapport ska offentliggöras och inte heller i vilken kanal den ska offentliggöras. Offentliggörandet av rapporten om Kina som ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar, en typ av dokument som inte kräver översättning till alla europeiska språk eller formellt offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning uppfyller därför de relevanta reglerna. Kommissionen noterar dessutom att rapporten har funnits allmänt tillgänglig på kommissionens webbplats sedan december 2017 och att berörda parter därmed har haft många möjligheter att motbevisa, komplettera eller kommentera den och de bevis som ligger till grund för den. Varken LSI eller Euranimi eller någon annan berörd part lade fram några bevis som skulle ha kunnat visa att rapporten var föråldrad. Rapporten grundar sig framför allt på den trettonde femårsplanen för 2016–2020 som gällde under undersökningsperioden. Detta argument avvisas därför.

(74)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(75)

Såsom förklaras i skälen 48 och 49 utfärdade kommissionen den 30 september och den 23 december 2020 två noter till ärendehandlingarna angående de grunder på vilka man fastställt normalvärdet och produktionsfaktorerna (den första noten och den andra noten). I den andra noten informerar kommissionen de berörda parterna om sin slutsats att Brasilien är ett lämpligt representativt land i det aktuella ärendet.

(76)

I den första noten identifierade kommissionen Argentina, Brasilien, Mexiko, Ryssland, Sydafrika och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas utvecklingsnivå enligt Världsbanken, dvs. de länderna klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst.

(77)

Inga synpunkter inkom gällande den nivå av ekonomisk utveckling som identifieras i noten.

(78)

I den första noten anger kommissionen att den har konstaterat att tillverkning av den produkt som översynen gäller förekommer i Argentina, Brasilien, Mexiko, Ryssland, Sydafrika och Turkiet. Det konstaterades emellertid att Sydafrika inte var ett lämpligt representativt land, eftersom det endast identifierats en tillverkare av den produkt som översynen gäller och det inte fanns någon offentligt tillgänglig redovisning för det företaget avseende översynsperioden.

(79)

Synpunkter inkom från sökanden på tillverkningen av den produkt som översynen gäller i möjliga representativa länder till följd av den första noten. Sökanden hävdade att företagen i förteckningen i den första noten med undantag av ett företag i Brasilien inte tillverkade den produkt som översynen gäller och lämnade in en utförlig förklaring för varje företag. Sökanden hävdade sedan att det inte förekom någon produktion av den undersökta produkten i Argentina, Mexiko, Ryssland och Turkiet.

(80)

Efter att ha analyserat och, när så var möjligt, dubbelkontrollerat upplysningarna ovan som tillhandahållits av sökanden fann kommissionen att företagen i Argentina, Mexiko, Ryssland och Turkiet som angetts i den första noten som potentiella tillverkare inte tillverkade den undersökta produkten under översynsperioden, utan snarare andra typer av stålprodukter som inte omfattades av den aktuella översynen.

(81)

När det gäller Sydafrika identifierades inga företag som tillverkar den produkt som översynen gäller med allmänt tillgängliga redovisningar. Inga synpunkter har inkommit i detta hänseende.

(82)

Kommissionen betraktade därför inte längre Argentina, Mexiko, Ryssland, Sydafrika och Turkiet som möjliga representativa länder. Kommissionen drog därför slutsatsen i den andra noten att Brasilien var det enda land som hade en ekonomisk utveckling som var jämförbar med Kinas och där den produkt som översynen gäller tillverkades under översynsperioden.

(83)

Kommissionen kontrollerade dessutom tillgången till offentliga uppgifter i Brasilien, särskilt offentliga finansiella uppgifter från tillverkarna av den produkt som översynen gäller.

(84)

Kommissionen sökte efter tillverkare av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål vars finansiella uppgifter var offentligt tillgängliga och kunde användas för att fastställa icke-snedvridna och rimliga belopp för de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnader samt vinst. Kommissionen begränsade sökningen till företag med allmänt tillgängliga resultaträkningar under översynsperioden och som gick med vinst under den perioden. Dessutom föredrogs tillverkare av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål vars årsbokslut var offentligt tillgängliga på företagsnivå i stället för på koncernnivå för respektive grupp som helhet. På grundval av vad som anges ovan identifierades ett företag i Brasilien i den andra noten, närmare bestämt Aperam Inox America do Sul S.A.

(85)

Mot bakgrund av att det fanns offentligt tillgängliga finansiella uppgifter av god kvalitet för Brasilien och mot bakgrund av tillgången på representativa referensvärden för produktionsfaktorer, konstaterade kommissionen att Brasilien skulle vara ett lämpligt representativt land.

(86)

Kommissionen analyserade noggrant alla relevanta uppgifter i ärendet avseende produktionsfaktorer i Brasilien och noterade följande:

(87)

I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet omfatta ett icke-snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Som nämns i skäl 112 ansåg kommissionen att Aperam Inox America do Sul S.A. hade offentligt tillgängliga finansiella rapporter som kunde användas som ett substitut för att fastställa ett icke-snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(88)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Brasilien var ett lämpligt representativt land på grundval av dessa faktorer, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a sista meningen första strecksatsen i grundförordningen.

(89)

Mot bakgrund av ovanstående analys konstaterades att Brasilien uppfyller alla de kriterier i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen som bör uppfyllas för att ett land ska kunna anses vara ett lämpligt representativt land. Brasilien hade i synnerhet en tillverkning av den produkt som översynen gäller, och det finns en fullständig datauppsättning för samtliga produktionsfaktorer, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(90)

I den andra noten uppger kommissionen att den för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen skulle komma att använda GTA för att fastställa icke-snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna i det representativa landet.

(91)

Kommissionen anger vidare att den avser att använda statistik från ILO för att fastställa icke-snedvridna arbetskraftskostnader i det representativa landet, medan den avser att använda nationell statistik, i enlighet med vad som anges i skäl 86, för att fastställa icke-snedvridna energikostnader.

(92)

Kommissionen tog med ett värde för tillverkningsomkostnader i beräkningen för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan. För att fastställa denna summa använde kommissionen finansiella uppgifter från en unionstillverkare, närmare bestämt Aperam Stainless Europe, som tillhandahölls av den sökande (se skäl 111).

(93)

Slutligen använde kommissionen, såsom anges i den andra noten, finansiella uppgifter från det utvalda brasilianska företag som anges i skäl 112 för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(94)

Kommissionens syfte med de båda noterna om produktionsfaktorer var att fastställa en förteckning över produktionsfaktorer och källor som skulle kunna användas för samtliga produktionsfaktorer, som de råvaror, den energi och den arbetskraft som tillverkarna i Kina använder i tillverkningen av den produkt som översynen gäller.

(95)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade i översynsförfarandet var kommissionen tvungen att använda uppgifter från den sökande för att fastställa de produktionsfaktorer som används vid tillverkningen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål.

(96)

I begäran och synpunkterna till den första noten betonade den sökande att produktionsprocessen i Kina i hög grad skiljer sig från produktionsprocessen i EU. Detta är i synnerhet fallet i smältfasen där de kinesiska tillverkarna i hög grad är beroende av nickeltackjärn medan unionstillverkarnas huvudsakliga insatsvara utgörs av skrot av rostfritt stål. Sökanden uppmanade kommissionen att redovisa denna skillnad i tillverkningsprocessen och rekommenderade kommissionen att beräkna värdet på nickeltackjärn på grundval av LME:s genomsnittliga kontantavvecklingsvärde för nickel för 2019 som tillhandahålls av offentliga källor (47). Andra berörda parter lämnade inga synpunkter.

(97)

Kommissionen förklarade i den andra noten att beräkningen av normalvärdet och motsvarande förteckning över produktionsfaktorerna endast grundade sig på den stålkvalitet som oftast säljs i och exporteras till unionen enligt de upplysningar som lämnades i begäran samt med hänsyn till de synpunkter som mottogs från sökanden med avseende på den första noten. Inga synpunkter har inkommit i detta hänseende.

(98)

På grund av det obefintliga samarbetet förfogade kommissionen inte över mer detaljerade tullnummer för de olika produktionsfaktorerna än de sexsiffriga HS-numren, som fullt ut överensstämde med de brasilianska tullnumren.

(99)

Mot bakgrund av alla uppgifter som lämnats av sökanden och frånvaron av andra synpunkter på de två kommentarerna om källorna för fastställande av normalvärdet avseende produktionsfaktorerna har följande produktionsfaktorer och tullnummer identifierats:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål

(100)

För att fastställa icke-snedvridna priser på råvaror levererade till tillverkarens fabrik i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen, och mot bakgrund av att det inte fanns några samarbetsvilliga tillverkare i Kina, använde kommissionen importpriserna till det representativa landet enligt vad som rapporterades i GTA-databasen för varje råvara som används för att tillverka kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med undantag av nickel.

(101)

Nickel användes för att beräkna de ingående värdena av ferronickel och nickeltackjärn som inte importerades från Brasilien under översynsperioden och som utgjorde cirka en tredjedel av normalvärdet fritt fabrik. Importvolymen för nickel i Brasilien ansågs inte vara representativ. För att beräkna de icke-snedvridna riktmärkena för ferronickel och nickeltackjärn har följande antaganden beaktats i linje med den information som angavs i begäran:

(102)

Denna metod förklarades i den andra noten (se skäl 49) och inga synpunkter inkom.

(103)

Importpriset i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 71 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns något som bevisar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(104)

Uppgifter om importvolymer i det representativa landet från länder som inte är WTO-medlemmar och som förtecknas i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (49) undantogs också. Enligt artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.

(105)

För att fastställa det icke-snedvridna priset för råvaror levererade på plats vid den exporterande tillverkarens fabrik enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen tillämpade kommissionen ett genomsnitt för importtullen i det representativa landet på respektive nivå. Kommissionen lade till inhemska transportkostnader beräknat per kg på grundval av de upplysningar som lämnades av sökanden.

(106)

För att fastställa referensvärdet för arbetskraftskostnader använde kommissionen ILO-statistik (50) samt allmänt tillgängliga uppgifter om ytterligare arbetskraftskostnader som arbetsgivare i Brasilien haft (51).

(107)

ILO-statistiken innehöll uppgifter om den genomsnittliga arbetstid per vecka som varje anställd faktiskt arbetat i tillverkningssektorn i Brasilien under översynsperioden (52).

(108)

Med hjälp av dessa uppgifter beräknade kommissionen en timlön i tillverkningssektorn och lade sedan till ytterligare arbetskraftsrelaterade kostnader som bärs av arbetsgivaren.

(109)

Det elpris som tas ut av en av de största elleverantörerna i Brasilien, företaget EDP Brasil, fanns lätt tillgängligt (53). Uppgifterna var tillräckligt detaljerade för att fastställa priset för el och det pris för användning av distributionssystemet (”modalidade tarifaria azul”) som industrianvändare betalar.

(110)

Det bör påpekas att tillsynsmyndigheten i Brasilien, Agência Nacional de Energia Elétrica (54) (ANEEL), kräver att elleverantörerna ska höja sina taxor med en viss procentandel för att reglera elförbrukningen i landet. ANEEL använder ett flaggsystem (55) (grön, gul, röd 1 och röd 2) för att ange om elpriset bör ligga kvar på den nivå som föreslagits av leverantören (grön) eller höjas med 0,01343 BRL/kWh (gul), 0,04169 BRL/kWh (röd 1) eller 0,06243 BRL/kWh (röd 2). ANEEL offentliggör flaggorna varje månad, och för undersökningsperioden fanns uppgifterna lätt tillgängliga på EDP Brasils webbplats (56). När kommissionen fastställde de icke-snedvridna kostnaderna för el beaktade den de flaggor som tillämpats under undersökningsperioden och justerade priset därefter.

(111)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet innehålla ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(112)

För att fastställa ett icke-snedvridet värde av tillverkningsomkostnader, och eftersom de kinesiska tillverkarna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Vid sidan av de produktionsfaktorer som sammanfattas i skäl 99 identifierades även tillverkningsomkostnader. På grund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska tillverkarnas sida baserades beräkningen av de allmänna tillverkningsomkostnaderna på den procentandel som erhålls om produktionsomkostnaderna divideras med den tillverkningskostnad som rapporterats för att tillverka ett ton av den stålkvalitet som oftast tillverkas och säljs i unionen. Denna procentandel tillämpades på de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna.

(113)

När det gäller försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst använde sig kommissionen av finansiella uppgifter för den brasilianska tillverkaren Aperam Inox America do Sul S.A. (57). Kommissionen beräknade ett procentuellt värde för den andel som försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst utgör i förhållande till kostnaden för sålda varor. Offentligt tillgängliga granskade räkenskaper för detta företag gjordes tillgängliga för de berörda parterna som en bilaga till den andra noten.

(114)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för en basprodukttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(115)

Först fastställde kommissionen de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som lämnats av sökanden i begäran avseende förbrukningen av de olika produktionsfaktorerna (råvaror, arbetskraft och energi) vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller enligt vad som beskrivs i skälen 100–109. Kommissionen multiplicerade förbrukningskvoterna med de icke-snedvridna kostnader per enhet som fastställts i Brasilien, såsom beskrivs i avsnitt d.

(116)

Beräkningen gjordes för en grundläggande typ av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, dvs. för stålkvalitet 304, som är den stålkvalitet som oftast säljs i och exporteras till unionen, se skäl 97.

(117)

Därefter lade kommissionen till de procentuella tillverkningsomkostnader som fastställts enligt beskrivningen i skäl 111 för att få fram de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna.

(118)

Slutligen fastställde kommissionen, utöver den tillverkningskostnad som fastställts enligt beskrivningen i skäl 115–117, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i det representativa landet, vilka fastställts i enlighet med skäl 113. Värdet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor, och tillämpad på de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna uppgick till 7,5 % respektive 14,5 %.

(119)

På denna grund konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Eftersom ingen av de exporterande tillverkarna var samarbetsvillig fastställdes normalvärdet för hela landet.

(120)

I brist på samarbetsvilja från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida fastställdes exportpriset på grundval av uppgifter på cif-nivå från Eurostat, korrigerade till nivån pris från fabrik. Exportpriset cif minskades således med frakt- och försäkringskostnader (58) och inhemska transportkostnader i Kina (59).

(121)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet för en produkttyp (se skäl 115) i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen med det enligt ovan fastställda exportpriset.

(122)

På grundval av detta uppgick den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för import från Kina, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till 17,9 %.

(123)

Kommissionen drog slutsatsen att importen av den produkt som översynen gäller från Kina dumpades under översynsperioden. Importvolymerna i fråga var dock begränsade och uppgick till 1,8 % av den totala importen och motsvarade 0,4 % av marknadsandelen. Kommissionen undersökte därför också sannolikheten för fortsatt dumpning.

(124)

Eftersom det konstaterats att dumpning förekom under översynsperioden undersökte kommissionen sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta, om åtgärderna skulle upphöra att gälla i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Följande ytterligare faktorer analyserades: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och prisnivån i unionen.

(125)

Med tanke på den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheternas och de kinesiska tillverkarnas sida fastställdes produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt den information som lämnats av den sökande, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(126)

Enligt sökanden överstiger produktionskapaciteten i Kina avsevärt de nuvarande produktionsvolymerna och den inhemska efterfrågan på den kinesiska marknaden. Kommissionen ansåg därför att skillnaden mellan produktionskapaciteten och den faktiska produktionen och efterfrågan på den kinesiska marknaden var representativ för den produkt som översynen gäller.

(127)

Enligt de uppgifter som lämnades i ansökan uppgick tillverkningen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Kina under översynsperioden till 16 miljoner ton, medan den synbara förbrukningen uppgick till 14,8 miljoner ton och produktionskapaciteten uppgick till 18,0 miljoner ton. Enligt sökanden uppgick den outnyttjade produktionskapaciteten för den produkt som översynen gäller i Kina därmed till 2 miljoner ton, vilket utgjorde 62,5 % av unionens förbrukning av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål under översynsperioden, och produktionskapaciteten ökade med 64 % från 11,0 miljoner ton under föregående förfarande (2013) till 18,0 miljoner ton under översynsperioden.

(128)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna förfogar över betydande kapacitet som de skulle kunna använda för att tillverka kallvalsade platta produkter av rostfritt stål för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(129)

Det finns ett brett spektrum av handelspolitiska skyddsåtgärder och andra importrestriktioner som tillämpas på export av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Kina. Enligt Global Trade Alert tillämpades antidumpningsåtgärder i Brasilien, Kanada, Malaysia, Mexiko, Taiwan, Thailand, Förenade kungariket, Förenta staterna och Vietnam, och utjämningstullar tillämpas i Förenta staterna. Dessa åtgärder visade inte bara att de kinesiska tillverkarna av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål fortsätter att använda sig av illojala handelsmetoder, utan även begränsar kinesiska tillverkares tillgång till dessa marknader.

(130)

Unionens marknad är dessutom en mycket stor marknad med en total årlig konsumtion på över 3,2 miljoner ton under översynsperioden, vilket motsvarar 62,5 % av Kinas outnyttjade kapacitet.

(131)

Mot bakgrund av de handelspolitiska skyddsåtgärderna på andra marknader och unionsmarknadens storlek drog kommissionen slutsatsen att unionsmarknaden är en attraktiv marknad för kinesiska tillverkare av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål och att det är sannolikt att de skulle (om)dirigera exporten till unionen om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(132)

Eftersom det inte fanns något samarbete från de kinesiska tillverkarnas sida använde sig kommissionen av relevant landsspecifik GTA-importstatistik (60) för att analysera de kinesiska exportpriserna vid export till EU och tredjeländer.

(133)

Kommissionen identifierade de sex största importörerna av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Kina under översynsperioden, dvs. Sydkorea, Ryssland, Vietnam, Turkiet, Indien och Indonesien. De motsvarade 36 % av den kinesiska importen av den produkt som översynen gäller under översynsperioden.

(134)

Kommissionen jämförde dessa respektive exportpriser med det kinesiska exportpriset vid export till EU fritt fabrik. Kommissionen fann att de kinesiska exportpriserna till dessa sex länder i genomsnitt var [19–37 %] lägre än de genomsnittliga kinesiska försäljningspriserna till EU.

(135)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att skillnaden i prisnivå mellan de kinesiska exportpriserna vid export till unionen, å ena sidan, och de kinesiska exportpriserna vid export till sina andra huvudsakliga exportmarknader, å andra sidan, utgör ett tydligt incitament för de kinesiska exporterande tillverkarna att intensifiera dumpningen på unionsmarknaden.

(136)

Undersökningen visade att den kinesiska importen fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser under översynsperioden.

(137)

Kommissionen fann dessutom att de kinesiska exporterande tillverkarnas försäljning till sina viktigaste exportmarknader sker till avsevärt lägre priser än till unionen och att ett stort antal övriga länder har infört handelspolitiska skyddsåtgärder mot kinesisk export av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål.

(138)

Utöver vad som anges ovan fann kommissionen att bara Kinas outnyttjade kapacitet stod för mer än 60 % av unionens förbrukning under översynsperioden och att unionsmarknaden är mycket attraktiv för kinesiska exporterande tillverkare på grund av sin storlek och sina priser.

(139)

Mot bakgrund av den fortsatta dumpningen under översynsperioden, de kinesiska exportörernas prisbeteende på tredjelandsmarknader, Kinas befintliga outnyttjade kapacitet, unionsmarknadens storlek och de rådande priserna på marknaden samt handelspolitiska skyddsåtgärder och andra gällande importrestriktioner mot export av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Kina på andra viktiga marknader drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor risk för att dumpningen från Kina skulle fortsätta och under alla omständigheter återkomma i betydligt större volymer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(140)

Under översynsperioden fortsatte importen från Taiwan av den produkt som översynen gäller på ungefär samma nivåer som under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. från den 1 januari 2013 till den 31 december 2013). Enligt Eurostat stod importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Taiwan för cirka 5,3 % av unionsmarknaden under översynsperioden, vilket är att jämföra med en marknadsandel på 5,1 % under den ursprungliga undersökningen. I absoluta tal sjönk importnivån från Taiwan något från 169 097 ton under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen till 165 540 ton under översynsperioden.

(141)

Som nämns skäl 24 samarbetade ingen av de exporterande tillverkarna från Taiwan i undersökningen. De exporterande tillverkarna lämnade därför inte in svar på frågeformuläret, dvs. inga uppgifter om exportpriser och exportkostnader, inhemska priser och kostnader, förbrukning av insatsvaror i tillverkningsprocessen, tillverkningsomkostnader, kapacitet, tillverkning, investeringar osv.

(142)

På grund av det obefintliga samarbetet meddelade kommissionen därför de taiwanesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Taiwan. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter.

(143)

Enligt artikel 18.1 i grundförordningen baserades slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning med avseende på Taiwan därför på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i ansökan om en översyn vid giltighetstidens utgång, kombinerat med andra uppgiftskällor, såsom handelsstatistik om import och export (Eurostat och GTA).

(144)

Såsom anges i skäl 140–142 tvingade den bristande samarbetsviljan hos de exporterande tillverkarna i Taiwan kommissionen att använda tillgängliga uppgifter för att fastställa normalvärdet. I detta syfte användes de upplysningar som lämnats av sökanden.

(145)

För att fastställa normalvärdet använde sig kommissionen av de justerade genomsnittliga taiwanesiska inhemska försäljningspriserna för olika kvaliteter och dimensioner av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål under 2019, enligt vad som uppgavs av sökanden på grundval av marknadsinformationen. Enligt sökanden behövdes dessa priser justeras till en lönsam nivå eftersom de inhemska försäljningspriserna i Taiwan ansågs vara förlustbringande med tanke på pristrycket från betydande import som penetrerade den taiwanesiska marknaden.

(146)

Kommissionen fann att sökandens antagande om att de inhemska försäljningspriserna i Taiwan var förlustbringande och därför behövde justeras var rimliga eftersom detta styrktes inte bara av att importen hade penetrerat den taiwanesiska marknaden ytterligare, utan även på grund av att den största taiwanesiska tillverkaren av den produkt som översynen gäller rapporterade en total förlust i sin årsrapport för 2019 (61).

(147)

Normalvärdet konstruerades därför, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, genom tillägg av en skälig vinst till det förlustbringande försäljningspriset, som anses innefatta den icke samarbetsvilliga exporterande tillverkarens produktionskostnad samt försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för den inhemska försäljningen av den likadana produkten. I avsaknad av annan tillförlitlig och verifierad vinst använde sig kommissionen av den vinst som uppgetts av sökanden, dvs. 6 %. Kommissionen hade inga indikationer på att denna vinst skulle överskrida en exporterande tillverkares normala vinstmarginal.

(148)

Den bristande samarbetsviljan från de exporterande tillverkarna i Taiwan tvingade kommissionen att använda tillgängliga uppgifter för att fastställa exportpriset.

(149)

Exportpriset bestämdes därför på grundval av priserna på den taiwanesiska exporten av den produkt som översynen gäller, enligt vad som angetts av Eurostat. Export från Chia Far Industrial Factory Co., Ltd, den enda taiwanesiska tillverkaren med en antidumpningstull på 0 %, och därmed formellt utesluten från förfarandet, togs inte med i denna beräkning. I volym motsvarade denna import mindre än 10 % av importen från Taiwan. Priset på cif-nivå från Eurostat som man därmed fick fram justerades till fritt fabrik och genom att dra av kostnaderna för transport och försäkring och kostnaderna för inhemsk transport i Taiwan (62).

(150)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset för den produkt som översynen gäller på nivån fritt fabrik.

(151)

Jämförelsen visar på en landsomfattande dumpningsmarginal för exporten från Taiwan till EU, uttryckt i procent av cif-värdet, på 12 %. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(152)

Kommissionen fastslog därför att dumpningen från Taiwan fortsatte under översynsperioden. Kommissionen noterar dessutom att den dumpade exporten gjordes till betydande nivåer och stod för 5,3 % av unionens marknad under översynsperioden.

(153)

Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen fortsätter om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: Taiwans produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft och förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och prisnivån i unionen.

(154)

De taiwanesiska tillverkarnas outnyttjade kapacitet uppgick enligt sökandens uppgifter till 638 000 ton 2019, vilket motsvarar en marknadsandel på 18,5 % i unionen.

(155)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de taiwanesiska exporterande tillverkarna förfogar över betydande outnyttjad kapacitet som de skulle kunna använda för att exportera den produkt som översynen gäller till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(156)

Undersökningen visade att unionen, när det gäller storlek, med en total konsumtion på mer än 3,2 miljoner ton under översynsperioden (se skäl 172), utgör den näst största inre marknaden för den produkt som översynen gäller, efter Kina. Storleken är en viktig faktor som bidrar till marknadens attraktionskraft.

(157)

Trots de gällande antidumpningsåtgärderna fortsatte taiwanesiska exporterande tillverkare att sälja betydande volymer av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionens marknad, vilket gör den till dess klart viktigaste marknad (se skäl 160). Detta visar också att unionens marknad är en viktig och intressant destination för den taiwanesiska industrin.

(158)

Dessa faktorer visar att unionen är en attraktiv exportmarknad för taiwanesiska exporterande tillverkare.

(159)

Eftersom de taiwanesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade grundades jämförelsen mellan taiwanesiska exportpriser till unionen och taiwanesiska exportpriser till andra exportmarknader under översynsperioden på uppgifter från GTA.

(160)

Unionen var under översynsperioden, enligt GTA-databasen, Taiwans viktigaste exportmarknad (22 % av exporten). Den näst viktigaste exportdestinationen för Taiwan var Turkiet (7 % av exporten), följt av elva länder som var och en stod för 3–6 % av den taiwanesiska exporten. Kommissionen fann att de taiwanesiska exportpriserna till Turkiet samt vissa av de elva länderna var lägre (ibland mycket lägre) än exportpriserna för unionen.

(161)

Den taiwanesiska exportens konstanta och fortfarande betydande marknadsandel i unionen under översynsperioden bekräftar att prisnivåerna för unionen var attraktiva.

(162)

Kommissionen drog på grundval av detta slutsatsen att skillnaden i prisnivån mellan de taiwanesiska exportpriserna för export till unionen, å ena sidan, och de taiwanesiska exportpriserna vid export till sina andra huvudsakliga exportmarknader utgör ett tydligt incitament för de taiwanesiska exporterande tillverkarna att ytterligare öka dumpningen på unionsmarknaden under översynsperioden.

(163)

Undersökningen visade att den taiwanesiska exporten fortsatte att komma in på unionens marknad till dumpade priser under översynsperioden.

(164)

Kommissionen fann även att den outnyttjade kapaciteten i Taiwan är ganska betydande och motsvarar 18,5 % av unionens totala förbrukning under översynsperioden.

(165)

Unionsmarknadens attraktionskraft framgick dessutom av att den är en av världens största marknader och att taiwanesiska exporterande tillverkare fortsatte att sälja betydande volymer på den marknaden trots gällande åtgärder.

(166)

Undersökningen visade dessutom att priserna för taiwanesisk export till flera viktiga tredjelandsmarknader låg långt under de taiwanesiska försäljningspriserna till EU.

(167)

Kommissionen drog mot bakgrund av detta slutsatsen att det finns en stor risk att dumpningen från Taiwan skulle fortsätta och att importen till dumpade priser kommer att öka väsentligt om åtgärderna upphör att gälla.

(168)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen fortsätter om åtgärderna inte förlängdes.

(169)

Den likadana produkten tillverkades av 13 kända unionstillverkare under översynsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(170)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till omkring 3,1 miljoner ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, nämligen svaren på frågeformuläret från Eurofer och från unionstillverkarna som ingick i urvalet som korskontrollerats på distans.

(171)

Såsom anges i skäl 13 stod de tre unionstillverkare som ingick i urvalet för över 60 % av den sammanlagda tillverkningen i unionen av den likadana produkten. Samtliga tillverkare är vertikalt integrerade.

(172)

Kommissionen fastställde förbrukningen på unionens marknad på grundval av a) de dubbelkontrollerade uppgifterna från Eurofer om unionsindustrins försäljning av den likadana produkten till icke-närstående kunder, såväl direkt som indirekt försäljning, delvis dubbelkontrollerad mot unionstillverkarna som ingick i urvalet, och b) import av den produkt som översynen gäller från samtliga tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat.

(173)

Unionens förbrukning utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 2

Unionsförbrukning (i ton)

(174)

Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen i unionen med 13 %.

(175)

Kommissionen fastställde importvolymen från de berörda länderna på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen såsom anges i skäl 171.

(176)

Importen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt under den berörda perioden:

Tabell 3

Importvolymer (ton) och marknadsandel

(177)

Importen från Kina var mycket liten under skadeundersökningsperioden men ökade med 66 % under skadeundersökningsperioden och dess marknadsandel fördubblades.

(178)

Importen från Taiwan ökade med 10 % mellan 2017 och 2018, men minskade från 2018 till översynsperioden med 28 %, vilket innebar en marknadsandel på omkring 5,5 % under skadeundersökningsperioden.

(179)

Importen från en taiwanesisk exporterande tillverkare som inte befanns dumpa i den ursprungliga undersökningen, enligt förklaringen i skäl 4, drogs av från den dumpade importen i skadeanalysen. Av konfidentialitetsskäl kan volymen och marknadsandelen för denna import inte avslöjas, men befanns vara av en mycket låg volym, med en marknadsandel som väsentligt underskred 1 % och inte påverkade tendensen för utvecklingen av volymen och marknadsandelen för importen från de berörda länderna under skadeundersökningsperioden.

(180)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat.

(181)

De vägda genomsnittliga priserna på importen från de berörda länderna under skadeundersökningsperioden utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Priser för importen från de berörda länderna (euro/ton)

(182)

När det gäller importen från Taiwan observerades en ökning av det genomsnittliga priset per enhet mellan 2017 och 2018, men mellan 2018 och översynsperioden återgick priset på import från Taiwan till 2017 års nivå. De genomsnittliga priserna på importen från Taiwan låg under de genomsnittliga priserna för unionsindustrin under hela skadeundersökningsperioden.

(183)

På grund av sitt obetydliga värde hade importen från den taiwanesiska exporterande tillverkare som inte befanns dumpa priserna i den ursprungliga undersökningen ingen inverkan på nivån och tendensen för det genomsnittliga priset per enhet för importen från Taiwan.

(184)

Det kinesiska importpriset uppvisade en tendens till minskning under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till ett 6 % lägre pris under översynsperioden jämfört med priset i början av skadeundersökningsperioden. Det genomsnittliga priset per enhet för kinesisk import var högre än för unionsindustrin, men importvolymerna från Kina var mycket små (dvs. 0,4 % av marknadsandelen).

(185)

Eftersom ingen av de exporterande tillverkarna i Kina och Taiwan uppvisade någon samarbetsvilja beslutade kommissionen om prisunderskridande under översynsperioden genom att jämföra

(186)

Den import från den taiwanesiska exporterande tillverkare som inte befanns dumpa i den ursprungliga undersökningen uteslöts från beräkningen av prisunderskridande.

(187)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen för unionstillverkarna som ingick i urvalet under översynsperioden.

(188)

Jämförelsen visade ett genomsnittligt prisunderskridande på unionens marknad för import från Taiwan under översynsperioden på 16,9 %, trots att antidumpningstullar tillämpades.

(189)

Importen från Kina underskred inte priserna för unionens marknad under översynsperioden eftersom priserna med antidumpningstullar var högre än unionsindustripriserna. Om man ser till de kinesiska exportpriserna till övriga tredjeländer (63) motsvarade de senare emellertid ett prisunderskridande jämfört med unionsmarknaden på 29,3 %. Enligt vad som förklaras i skäl 249 skulle de nuvarande importpriserna utan antidumpningstullar, även om de fortfarande är något högre än priserna för unionsindustrin (64), leda till en målprisunderskridandemarginal på 6,7 %.

(190)

Importen av den produkt som översynen gäller från andra tredjeländer än Kina och Taiwan kom huvudsakligen från Sydkorea, Indien och Indonesien.

(191)

Importvolymen och marknadsandelen och pristendensen för import av den produkt som översynen gäller från övriga tredjeländer utvecklades enligt följande:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(192)

Importen från Sydkorea ökade under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till att dess marknadsandel ökade från 4,0 % 2017 till 5,1 % under översynsperioden. Priserna för den sydkoreanska importen låg på cirka 9 % över dem från de berörda länderna (65) under hela skadeundersökningsperioden.

(193)

Importen från Indien ökade mellan 2017 och 2018, men minskade därefter. Detta ledde till en generell minskning i absoluta tal under skadeundersökningsperioden. Nedgången i importen från Indien var dock mindre allvarlig än den totala minskningen av förbrukningen i unionen och därmed Indiens marknadsandel fortfarande ökade, från 3,1 % 2017 till 3,4 % under översynsperioden.

(194)

Indonesien ökade sin importvolym med nästan 6,5 gånger under skadeundersökningsperioden och dess marknadsandel ökade från 0,4 % till 2,8 %.

(195)

Enligt vad som förklaras i skäl 8 omfattas import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indien och Indonesien av en parallell antidumpningsundersökning (66) och konstaterades preliminärt (67) vara dumpade och underskrida priserna för unionsindustrin.

(196)

Importen från övriga tredjeländer minskade i både absoluta volymer och marknadsandel under skadeundersökningsperioden. De genomsnittliga försäljningspriserna för import från övriga tredjeländer var konsekvent högre under skadeundersökningsperioden än de vägda genomsnittliga importpriserna från de berörda länderna och försäljningspriserna för unionstillverkarna.

(197)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(198)

Såsom anges i skäl 13 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(199)

Vid fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter från Eurofers svar på frågeformuläret som rörde samtliga tillverkare i unionen, vid behov dubbelkontrollerade mot frågeformulärsvaren från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter korskontrollerades på distans och konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(200)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(201)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittliga enhetspriser, enhetskostnader, lager, arbetskraftskostnader, lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet.

(202)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktionsvolym, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(203)

Unionsindustrins produktionsvolym minskade drastiskt med 16 % under skadeundersökningsperioden. De rapporterade kapacitetsuppgifterna hänför sig till faktisk kapacitet, vilket innebär att man beaktat de justeringar som gjorts (och som industrin anser vara standard) för ställtid, underhåll, flaskhalsar och andra normala uppehåll. Efter att de ursprungliga åtgärderna infördes började vissa unionstillverkare att modernisera sin produktionskapacitet. Denna modernisering ledde till en liten ökning av produktionskapaciteten med 4 % under skadeundersökningsperioden.

(204)

Till följd av att produktionen minskade och kapaciteten ökade något minskade kapacitetsutnyttjandet med 19 % under skadeundersökningsperioden, och sjönk till under 70 % under översynsperioden.

(205)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(206)

Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 15 % under den berörda perioden. Detta ledde till en minskning av marknadsandelen med 1,2 procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(207)

Ovannämnda siffror avseende tillverkning och försäljningsvolym i absoluta tal, vilka uppvisar en sjunkande tendens under skadeundersökningsperioden, visar att det inte var möjligt för unionsindustrin att växa i absoluta tal. En svag tillväxt i förhållande till förbrukningen var möjlig endast på grund av att unionsindustrin valde att reagera på prispressen från den dumpade importen genom att sänka sina försäljningspriser.

(208)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(209)

Sysselsättningen i unionsindustrin i samband med tillverkningen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål ökade med 4 % mellan 2017 och 2019 samt minskade med 2 procentenheter mellan 2019 och översynsperioden, vilket resulterade i en ökning på 2 % under skadeundersökningsperioden. Mot bakgrund av den kraftiga minskningen i tillverkningen minskade produktiviteten betydligt med 18 % hos unionsindustrins personalstyrka, mätt i antal producerade ton per anställd (i heltidsekvivalenter) och år, under skadeundersökningsperioden.

(210)

I skäl 123–152 fastslår kommissionen att dumpningen från de berörda länderna fortsatte under översynsperioden. Kommissionen drar också slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen från Kina och Taiwan återkommer om åtgärderna inte förlängs.

(211)

I samband med det parallella antidumpningsförfarandet rörande import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indien och Indonesien fastställde kommissionen preliminärt att unionsindustrins situation påverkades betydligt av dumpad import från dessa länder.

(212)

Analysen av de makroekonomiska indikatorerna ovan visar att unionsindustrins ekonomiska situation fortfarande är sårbar, trots de antidumpningsåtgärder som är i kraft sedan 2015. Det har inte kunnat konstateras någon återhämtning från tidigare dumpning varför unionsindustrin förblir sårbar för de mycket skadliga verkningarna av eventuell dumpad import på unionsmarknaden.

(213)

De genomsnittliga vägda försäljningspriserna per enhet för unionstillverkarna som ingick, i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser i unionen

(214)

Efter en liten ökning på 3 % mellan 2017 och 2018 minskade de genomsnittliga försäljningspriserna per enhet med 6 procentenheter mellan 2018 och översynsperioden, vilket resulterade i en minskning med 3 % under skadeundersökningsperioden. Under samma period ökade produktionskostnaderna samtidigt med 5 %, varefter de stabiliserades på en kostnadsnivå som var 3 % högre än i början av skadeundersökningsperioden. Kostnadsutvecklingen drevs i stor utsträckning av prisökningar på viktiga råvaror, exempelvis nickel och ferrokrom. På grund av pristrycket från den dumpade importen från Taiwan kunde unionsindustrin inte föra över denna kostnadsökning till sina försäljningspriser och tvingades till och med att sänka sina försäljningspriser.

(215)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(216)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd för unionstillverkarna som ingick i urvalet sjönk med 3 % under skadeundersökningsperioden. Detta visar att unionstillverkarna kunde sänka arbetskraftskostnaderna som ett svar på de försämrade marknadsförhållandena i ett försök att begränsa sina skador.

(217)

Lagernivåerna för unionstillverkarna som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(218)

Under skadeundersökningsperioden minskade utgående lager med 21 %. Denna trend följde den minskade produktionsvolymen. De flesta typerna av den likadana produkten tillverkas av unionsindustrin utifrån specifika beställningar från användarna. Därför kan lager inte anses vara en viktig skadeindikator för denna industri. Detta bekräftas också om man ser till utvecklingen av utgående lager i procent av tillverkningen. Som framgår ovan varierade denna indikator mellan 5 och 7 % av tillverkningsvolymen för de unionstillverkare som ingick i urvalet under skadeundersökningsperioden.

(219)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(220)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning.

(221)

Den totala lönsamheten minskade från 7,6 % 2017 till 0,4 % under översynsperioden. Alla andra finansiella indikatorer, dvs. kassaflöde, investeringar och avkastning på tillgångar, följde tydligt samma nedåtgående trend.

(222)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att återinvestera i sin verksamhet. Kassaflödet minskade kontinuerligt under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till att nivån under översynsperioden var 52 % lägre än i början av undersökningsperioden.

(223)

Investeringarna är lika med tillgångarnas bokförda nettovärde. Efter att ha varit stabil från 2017 till 2018 kan en kraftig minskning på 13 procentenheter konstateras mellan 2018 och 2019. Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, vilket återspeglar avskrivningarna av tillgångarna. Den minskade kontinuerligt och avsevärt med 80 % under skadeundersökningsperioden.

(224)

Unionsindustrins dåliga ekonomiska resultat mellan 2017 och översynsperioden gjorde att den fick en sämre kapitalanskaffningsförmåga. Unionsindustrin är kapitalintensiv och kännetecknas av betydande investeringar. Räntabiliteten under skadeundersökningsperioden var inte tillräcklig för att täcka så stora investeringar.

(225)

Utvecklingen av mikro- och makroindikatorerna under skadeundersökningsperioden visar att unionsindustrins ekonomiska situation försämrades.

(226)

Undersökningen visade att unionsindustrin endast kunde reagera på pristrycket från den dumpade importen från Taiwan genom att sänka sina försäljningspriser för att bibehålla (och till och med till viss del öka) sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins priser minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden, medan de under rättvisa konkurrensförhållanden skulle ha förväntats öka i förhållande till produktionskostnaden, som ökade med 3 %. Denna situation har allvarligt påverkat unionsindustrins lönsamhet, som minskade med 94 % under skadeundersökningsperioden och låg på en mycket låg och ohållbar nivå under översynsperioden.

(227)

Förbrukningen i unionen minskade betydligt under skadeundersökningsperioden och både försäljningsvolymen och tillverkningsvolymen för unionsindustrin följde denna trend. Produktionskapaciteten ökade marginellt till följd av unionsindustrins positiva utsikter efter att de ursprungliga åtgärderna införts.

(228)

Unionstillverkarna upplevde emellertid en kraftig nedgång i produktiviteten och kapacitetsutnyttjandet under skadeundersökningsperioden. Dessa försämrade siffror kan endast i liten utsträckning förklaras av den lilla ökningen av sysselsättning och kapacitet och orsakades främst av den minskade förbrukningen i unionen och den samtidiga ökningen av dumpad import.

(229)

Det är emellertid unionstillverkarnas finansiella indikatorer som till fullo visar den skada som lidits. Unionsindustrins tillverkningskostnader ökade under skadeundersökningsperioden, vilket tillsammans med lägre försäljningspriser ledde till en minskning av lönsamheten från 7,6 % år 2017 till 0,4 % under översynsperioden. Man kan se en liknande negativ utveckling i förhållande till andra finansiella indikatorer: investeringar (–13 %), räntabilitet (–80 %) och kassaflöde (–52 %).

(230)

Skadeindikatorerna visar följaktligen att unionsindustrin led väsentlig skada under översynsperioden eftersom den minskade sina försäljningspriser trots ökande produktionskostnader, vilket ledde till att lönsamheten kollapsade, vilket i sin tur påverkade investeringar, räntabilitet och kassaflöde negativt.

(231)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(232)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen har kommissionen undersökt om den dumpade importen från de berörda länderna har vållat unionsindustrin väsentlig skada.

(233)

När det gäller Kina visade undersökningen att importvolymen låg kvar under miniminivån under hela skadeundersökningsperioden. Priserna för kinesisk import under hela skadeundersökningsperioden var dessutom högre än priserna för unionsindustrin och underskred inte unionsindustrins priser.

(234)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit inte kunde ha orsakats av importen från Kina.

(235)

När det gäller Taiwan drog kommissionen slutsatsen att fortsatt förhindrande av prisökningar som annars skulle ha ägt rum från dumpad import är en viktig faktor som påverkar unionsindustrins ekonomiska situation negativt.

(236)

Förutom dumpad import från Indien och Indonesien påverkar dumpad import från Taiwan på grund av sin volym, sin marknadsandel och sina låga priser den europeiska industrins prisbeteende.

(237)

Som en reaktion på de taiwanesiska exporterande tillverkarnas priskonkurrens var den europeiska industrin tvungen att sänka sina försäljningspriser, vilket påverkade dess lönsamhet och andra finansiella indikatorer negativt. Trots denna prissänkning kunde unionstillverkarna fortfarande inte konkurrera med de taiwanesiska exportörernas priser som trots de gällande antidumpningsåtgärderna var lägre än unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden.

(238)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit vållades av importen från Taiwan.

(239)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade LSI och Euranimi att importen från Taiwan inte kan har vållat skada på unionsindustrin eftersom dess marknadsandel var stabil och jämförbar med Sydkoreas marknadsandel som inte ingick i denna undersökning.

(240)

Importen från Taiwan var prissatt betydligt lägre än den senare, trots liknande volymer och marknadsandel som importen från Sydkorea. Importen från Taiwan fortsatte också att dumpas och underskred unionsindustrins priser och deras priser fastställdes till en skadevållande nivå trots att de nuvarande åtgärderna var i kraft. Marginaler för prisunderskridande och målprisunderskridande förväntas öka ytterligare om åtgärderna upphör att gälla.

(241)

Parternas påstående avslogs därför.

(242)

I skäl 231 drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. I skäl 238 fastställde kommissionen också att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit vållades av importen från Taiwan. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, huruvida det är sannolikt att den skada som orsakades av import från Kina återkommer och att den skada som orsakas av import från Taiwan fortsätter om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(243)

För att fastställa om det är sannolikt att den skada som ursprungligen vållades av den dumpade importen från de berörda länderna fortsätter och/eller återkommer, beaktade kommissionen följande faktorer: 1) Outnyttjad kapacitet i de berörda länderna och unionsmarknadens attraktionskraft, och 2) inverkan av potentiell import och prisnivåer för sådan import från dessa länder på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla och deras inverkan på unionsindustrins situation.

(244)

Såsom beskrivs i skäl 126 har de exporterande tillverkarna i Kina en betydande outnyttjad kapacitet som väsentligt överskrider de nuvarande produktionsvolymerna och den inhemska konsumtionen i landet. Denna outnyttjade kapacitet, som uppgår till 62,5 % av unionens förbrukning under översynsperioden, skulle kunna användas för export till unionen om åtgärderna upphör att gälla.

(245)

De kinesiska exporterande tillverkarna exporterade till sina huvudsakliga tredjemarknader till priser som är cirka 30 % lägre än både sina exportpriser till unionen och de genomsnittliga försäljningspriserna för unionstillverkarna på unionens marknad.

(246)

Med beaktande av den prisnivå som tas ut på exporten från Kina till andra tredjelandsmarknader är export till unionen potentiellt mycket mer attraktiv för de kinesiska exportörerna. Om slutgiltiga åtgärder införs för import från Indien och Indonesien till följd av den parallella antidumpningsundersökningen förväntas dessutom priserna på unionsmarknaden att öka till en rättvis nivå och ytterligare öka unionsmarknadens attraktionskraft. I denna situation skulle de kinesiska exporterade tillverkarna stöta på mindre priskonkurrens från indiska och indonesiska exportörer på den europeiska marknaden.

(247)

Följaktligen är det rimligt att förvänta sig att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle öka volymerna av dumpad import av den produkt som översynen gäller väsentligt till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta blir ännu mera sannolikt med tanke på att det finns en betydande outnyttjad kapacitet i Kina.

(248)

Kommissionen undersökte de sannolika prisnivåerna för import från Kina om åtgärderna skulle upphöra att gälla på grundval av importprisnivån under översynsperioden och exportpriserna för tredjeländer samt deras effekter på unionsindustrins situation.

(249)

Enligt vad som framgår i skäl 233 var priserna för kinesisk import under översynsperioden med de nuvarande antidumpningstullarna högre än unionsindustrins priser och deras nivå var inte skadevållande (68). De nuvarande importpriserna utan antidumpningstullar, som dock fortfarande är något högre än unionsindustrins priser (69), skulle dock leda till en målprisunderskridandemarginal på 7,1 % jämfört med det målpris som fastställdes på grundval av unionsindustrins produktionskostnad under översynsperioden och ett vinstmål på 8,7 %, enligt vad som fastställdes i samband med den parallella antidumpningsundersökningen med avseende på Indien och Indonesien (70).

(250)

De för närvarande relativt höga prisnivån för kinesiska exportörer på unionens marknad rör vidare mycket begränsade volymer av förmodligen exklusiva specialiserade produkter, om de fortfarande kan säljas på marknaden, trots antidumpningstullar på cirka 25 % (71). De kinesiska priserna vid export till tredjeländer, där det rör sig om enorma kvantiteter, tycks därför vara mer representativa i bedömningen av effekten av potentiell import från Kina på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla. De genomsnittliga kinesiska exportpriserna till tredjeländer, utan antidumpningstullar vid unionens gränser, skulle medföra en målprisunderskridandemarginal på 58,4 % jämfört med det målpris som fastställdes på grundval av EU-industrins produktionskostnad under översynsperioden och vinstmålet på 8,7 % som fastställdes i samband med den parallella undersökningen med avseende på Indien och Indonesien.

(251)

Detta visar att om åtgärderna skulle upphöra att gälla, skulle den kinesiska importen sannolikt ske till skadevållande prisnivåer, vilket skulle öka pristrycket på unionsindustrin, som då antingen skulle förlora försäljningsvolym eller tvingas sänka sina prisnivåer.

(252)

Mot bakgrund av ovanstående undersökningsresultat, nämligen den outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och de förväntade prisnivåerna på importen från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras inverkan på unionsindustrin, drogs slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av dumpad import från Kina till skadevållande priser och att den väsentliga skada som ursprungligen orsakades av dumpad import från Kina sannolikt skulle återkomma.

(253)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade LSI och Euranimi att kommissionen inte tillhandahöll tillräcklig bevisning för att importen från Kina skulle återgå till prisunderskridande priser och blir skadevållande i framtiden.

(254)

Kommissionen grundade, till skillnad från vad parterna hävdade, sin analys på gedigna fakta.

(255)

För det första fortsatte de kinesiska exportörerna, även med sina nuvarande relativt höga prisnivåer, sin dumpning under översynsperioden, enligt vad som beskrivs i skäl 121.

(256)

För det andra skulle den nuvarande kinesiska importprisnivån, enligt vad som förklaras i skäl 249, redan vålla skada vid avsaknad av antidumpningstullar, dvs. ha en skademarginal på 7,1 % jämfört med unionstillverkarnas målpris.

(257)

Denna skademarginal skulle dessutom, enligt vad som beskrivs i skäl 250, öka till en oroväckande nivå på 58,4 % om prisnivån för kinesisk export till unionen skulle minska till nivån för det kinesiska exportpriset vid export till tredjeländer. Prisnivån för tredjeländer skulle kunna betraktas som mer representativ än den nuvarande kinesiska exportprisnivån för unionen, med hänsyn till de mycket små volymerna av den senare under skadeundersökningsperioden.

(258)

Slutligen visade skäl 244 ovan den betydande outnyttjade kapaciteten när det gäller tillverkningen av den produkt som översynen gäller i Kina, som skulle kunna användas för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(259)

Parternas påstående avslogs därför.

(260)

Enligt vad som beskrivs i skäl 154 har de exporterande tillverkarna i Taiwan en betydande outnyttjad kapacitet som i hög grad överskrider de nuvarande produktionsvolymerna och den inhemska konsumtionen i Taiwan. Denna outnyttjade kapacitet, som uppgår till 18,5 % av unionens förbrukning under översynsperioden, skulle kunna användas för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(261)

De taiwanesiska exportpriserna till tredjeländer befanns, även om de var något högre än de taiwanesiska exportpriserna till unionen, fortfarande vara på cirka 17 % lägre än unionstillverkarnas priser på unionens marknad.

(262)

Med hänsyn till prisnivån på unionens marknad är det därför potentiellt mer attraktivt för de taiwanesiska exportörerna att exportera till unionen än till andra länder.

(263)

Om slutgiltiga antidumpningsåtgärder införs för import från Indien och Indonesien förväntas dessutom priserna på unionsmarknaden att öka till en rättvis nivå och ytterligare öka unionsmarknadens attraktionskraft. I denna situation skulle de taiwanesiska exporterande tillverkarna dessutom stöta på mindre konkurrens från indiska och indonesiska exportörer på den europeiska marknaden.

(264)

Följaktligen är det rimligt att förvänta sig att de taiwanesiska exporterande tillverkarna skulle öka volymerna av dumpad import av den produkt som översynen gäller väsentligt till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta blir ännu mera sannolikt med tanke på att det finns en betydande outnyttjad kapacitet i Taiwan.

(265)

Kommissionen undersökte den sannolika prisnivån för import från Taiwan om åtgärderna skulle upphöra att gälla på grundval av importprisnivån under översynsperioden och deras effekter på unionsindustrins situation.

(266)

Enligt vad som anges i skäl 261 underskred priserna för den taiwanesiska importen under översynsperioden med de nuvarande antidumpningstullarna unionsindustrins priser med 16,9 %. Motsvarande marginal för målprisunderskridande uppgick till 36,8 %, jämfört med det målpris som fastställdes på grundval av EU-industrins produktionskostnad under översynsperioden och ett vinstmål på 8,7 % som fastställdes i samband med en parallell antidumpningsundersökning med avseende på Indien och Indonesien. Utan antidumpningstullar skulle marginalerna i fråga öka till 22,1 % för prisunderskridande och 43,6 % för målprisunderskridande.

(267)

Detta visar att om åtgärderna skulle upphöra att gälla, skulle den taiwanesiska importen fortsätta att ske till skadevållande prisnivåer, vilket skulle öka pristrycket på unionsindustrin, som antingen skulle förlora försäljningsvolym eller tvingas sänka sina prisnivåer.

(268)

Mot bakgrund av ovanstående undersökningsresultat, nämligen den outnyttjade kapaciteten i Taiwan, unionsmarknadens attraktionskraft och de förväntade prisnivåerna på importen från Taiwan i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras inverkan på unionsindustrin, dras slutsatsen att upphörande av de nuvarande åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av dumpad import från Taiwan till skadevållande priser och att den väsentliga skadan sannolikt skulle fortsätta.

(269)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intresse, inbegripet unionsindustrins, importörernas, distributörernas och användarnas intresse.

(270)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(271)

Unionsindustrin består av 13 tillverkare som är etablerade i flera medlemsstater och sysselsätter direkt 13 660 personer med avseende på den produkt som översynen gäller. Ingen av unionstillverkarna motsatte sig inledandet av undersökningen. Såsom framgår av avsnitt 4 i samband med analysen av skadeindikatorerna försämrades situationen för unionsindustrin i dess helhet och påverkades negativt av den dumpade importen.

(272)

Bibehållandet av antidumpningstullar förväntas ge unionsindustrin möjlighet att täcka sina ökade produktionskostnader och förbättra sin finansiella situation trots förlorad försäljning på grund av den krympande marknaden. Detta skulle leda till att unionsindustrins lönsamhet ökar i riktning mot sådana nivåer som anses vara nödvändiga inom denna kapitalintensiva industri. Det erinras om att ett antal viktiga skadeindikatorer uppvisade en negativ utveckling under skadeundersökningsperioden. Särskilt indikatorerna för unionstillverkarnas ekonomiska resultat påverkades allvarligt.

(273)

Även om de gällande antidumpningsåtgärderna i stor utsträckning har hindrat dumpad import från de berörda länderna från att komma in på unionsmarknaden har unionsindustrin lidit väsentlig skada till följd av import till dumpade priser från Taiwan under översynsperioden. Unionsindustrins situation kommer sannolikt att fortsätta att försämras om åtgärderna inte förlängs och den ytterligare skada som vållats av dumpad import från Kina återkommer.

(274)

Kommissionen fastslog att den skada som vållats av den taiwanesiska importen har fortsatt och att det finns en stor risk för att den skada som ursprungligen vållades av importen från Kina skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Inflödet av betydande volymer dumpad import från de berörda länderna skulle vålla unionsindustrin ytterligare skada. Detta skulle förvärra den redan mycket skadevållande situationen inom unionsindustrin.

(275)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att behålla antidumpningsåtgärderna mot de berörda länderna.

(276)

Kommissionen kontaktade alla kända icke-närstående importörer, handlare och användare. Ingen av dem svarade dock på frågeformuläret eller samarbetade under översynen vid giltighetstidens utgång,

(277)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Euranimi och LSI att de för närvarande har brist på den produkt som översynen gäller i unionen, till följd av den globala bristen på råvaror. Covid-19-pandemin har skapat en obalans mellan tillgång och efterfrågan, vilket har lett till högre priser och brist på råvaror och kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Skyddsåtgärderna för stål har förvärrat bristen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål ytterligare.

(278)

Störningarna i försörjningskedjan till följd av covid-19-pandemin är exceptionella och inte specifika för försörjningskedjan för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. I tabell 5 ovan framgår det att det har funnits flera inköpskällor och marknadsandelen för importen från övriga tredjeländer har till och med ökat under skadeundersökningsperioden, trots att skyddsåtgärderna redan hade införts. Sydkorea lyckades under skadeundersökningsperioden öka sin export till unionen både i absoluta och relativa tal och även Sydafrika stannade kvar på unionens marknad. Dessutom tycks importen från Taiwan trots antidumpningsåtgärderna fortfarande vara konkurrenskraftig eftersom de fortsatte att importeras till unionen under skadeundersökningsperioden.

(279)

Kommissionen har på grundval av detta dragit slutsatsen att effekterna av att utvidga antidumpningsåtgärderna till importörer och användare inte uppväger åtgärdernas positiva effekt på unionsindustrin.

(280)

På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl rörande unionens intresse som talar emot bibehållandet av slutgiltiga antidumpningsåtgärder i fråga om importen av den produkt som översynen gäller från de berörda länderna.

(281)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning från de berörda länderna, fortsatt skada och återkomst av den skada som ursprungligen vållades av dumpad import från de berörda länderna, samt om unionens intresse, anser kommissionen att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, från Kina och Taiwan bör behållas.

(282)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och Taiwan som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(283)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. En sådan begäran ska ställas till kommissionen (72). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(284)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för avsikten att rekommendera att de gällande åtgärderna avseende import av den produkt som översynen gäller från Kina och Taiwan behålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter. Alla synpunkter som inkommit har beaktats av kommissionen.

(285)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i förordning 2018/1046 (73) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(286)

Kommissionen införde en skyddsåtgärd med avseende på vissa stålprodukter för en treårsperiod genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 (74). Skyddsåtgärden förlängdes till den 30 juni 2024 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1029 (75). Den produkt som översynen gäller är en av de produktkategorier som omfattas av skyddsåtgärden. När de tullkvoter som fastställts enligt skyddsåtgärden överskrids ska därför både tullen över kvoten och antidumpningstullen betalas för samma import. Eftersom en sådan kumulering av antidumpningsåtgärder med skyddsåtgärder kan ha större effekter på handeln än önskat beslutade kommissionen att förhindra parallell tillämpning av antidumpningstullen och tullen över kvoten för den produkt som översynen gäller under tiden som skyddstullen gäller.

(287)

Detta innebär att om den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i förordning (EU) 2019/159 blir tillämplig på den produkt som översynen gäller och överskrider nivån för antidumpningstullarna enligt denna förordning ska endast den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i förordning (EU) 2019/159 tas ut. Under den period då skydds- och antidumpningstullar tillämpas parallellt bör uppbörden av de tullar som införs i enlighet med denna förordning tillfälligt upphävas. När den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i förordning (EU) 2019/159 blir tillämplig på den produkt som översynen gäller och denna tull är lägre än nivån på antidumpningstullarna i denna förordning, ska den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i förordning (EU) 2019/159 tas ut som ett tillägg till skillnaden mellan den tullen och den högre av nivåerna på de antidumpningstullar som införs enligt denna förordning. Den del av beloppet av antidumpningstullarna som inte tas ut ska tillfälligt upphävas.

(288)

Den kommitté som inrättas genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har inte avgett något yttrande.