Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1812 av den 14 oktober 2021 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 17 februari 2021 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 4 januari 2021 av Graphite Cova GmbH, Showa Denko Carbon Holding GmbH och Tokai ErftCarbon GmbH (klagandena). Klagomålet ingavs av unionsindustrin avseende vissa grafitelektrodsystem i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Enligt artikel 14.5a i grundförordningen ska kommissionen registrera import som är föremål för en antidumpningsundersökning under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand såvida den inte har tillräcklig bevisning i den mening som avses i artikel 5 för att kraven i artikel 10.4 c eller d inte är uppfyllda.

(4)

Ett av dessa krav, som anges i artikel 10.4 d i grundförordningen, är att ytterligare en betydande ökning av import äger rum utöver den importnivå som vållat skada under undersökningsperioden. Importen av grafitelektroder med ursprung i Kina minskade med 59,1 % under de fyra månaderna efter inledandet (den 1 mars till den 30 juni 2021) jämfört med undersökningsperioden (den 1 januari till den 31 december 2020). Uppgifterna efter inledandet jämfördes med den genomsnittliga importen per månad från Kina under undersökningsperioden. Uppgifterna hämtades från databasen Comext (Eurostat) och databasen Surveillance. En justering utfördes i syfte att fastställa vilka produkter som inte omfattades av produktdefinitionen (se skäl 187).

(5)

Följaktligen registrerade kommissionen inte denna import av den berörda produkten enligt artikel 14.5a i grundförordningen, eftersom villkoret i artikel 10.4 d i grundförordningen, dvs. en ytterligare betydande ökning av importen, inte var uppfyllt.

(6)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klagandena, andra kända unionstillverkare, kända exporterande tillverkare och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer som såvitt känt är berörda om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(7)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(8)

Kinas handelskammare för import och export av maskiner och elektronikprodukter (CCCME), Eurofer, Misano, Sangraf, Trasteel och klagandena begärde att få bli hörda av kommissionens avdelningar. De lämnade in sina begäranden inom den utsatta tidsfristen och gavs möjlighet att höras.

(9)

Flera berörda parter lämnade synpunkter på inledandet. Synpunkterna gällde framför allt produktdefinitionen, produktens kontrollnummer, unionsindustrins skada, orsakssambandet och unionens intresse. När det gäller unionens intresse är detta inte ett relevant kriterium för bedömningen av huruvida ett klagomål motiverar inledandet av ett antidumpningsförfarande enligt artikel 5 i grundförordningen. Dessa synpunkter beaktades därför inte med avseende på påståendena kring inledandet av förfarandet. Synpunkter som togs emot efter den tidsfrist för synpunkter som fastställts i tillkännagivandet om inledande beaktades inte heller i detta skede, utan kommer att behandlas i det slutgiltiga skedet. Påståenden angående produktdefinitionen och begäranden om undantag behandlas i avsnitt 2.3 i denna förordning.

(10)

När det gäller påståendena om skada och orsak har klagandena, på grundval av Taric-uppgifter, visat att importen från Kina har ökat och att importpriset har minskat. De har visat hur markant priserna för denna import underskrider unionsindustrins priser. Vidare har de framhållit att de minskade kinesiska importpriserna har tvingat unionsindustrin att sänka sina priser till nivåer under produktionskostnaden. Detta har lett till minskad försäljning och lönsamhet och därmed försatt industrin i en skadevållande situation. Med industrins siffror som grund har klagandena dessutom visat att unionstillverkarnas produktion, kapacitetsutnyttjande och försäljning, såväl som deras priser och vinster, har minskat avsevärt från mitten av 2019 och framåt.

(11)

Flera berörda parter uppgav att de kinesiska tillverkarna inte var särskilt närvarande på marknaden för elektroder med ultrahög effekt (UHP). De påstod att Kina främst var närvarande på marknaderna för elektroder med hög eller superhög effekt (HP/SHP), där unionsindustrins tillverkning inte nådde tillräckliga volymer. Enligt påståendet innebar detta att orsakssambandet bröts. Klagandena lade emellertid fram tillräcklig bevisning om att den kinesiska importen i allt större utsträckning även omfattade UHP-elektroder, vilket bekräftades av undersökningen. Därför avvisades detta påstående.

(12)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas för de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(13)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde sitt urval på grundval av produktionen och unionens försäljningsvolym av den undersökta produkten, och tog även hänsyn till unionstillverkarnas geografiska hemvist. Detta urval bestod av tre unionstillverkare från tre olika medlemsstater. De unionstillverkare som ingick i urvalet svarade för över 55 % av den uppskattade sammanlagda produktionsvolymen och över 65 % av försäljningen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter togs emot.

(14)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angetts i tillkännagivandet om inledande.

(15)

Tio icke-närstående importörer lämnade de begärda upplysningarna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av tre icke-närstående importörer på grundval av den största försäljningsvolymen av den undersökta produkten i unionen. Urvalet motsvarade 64 % av de samarbetsvilliga importörernas sammanlagda rapporterade försäljningsvolym av den undersökta produkten och 34,7 % av den beräknade sammanlagda importvolymen av den undersökta produkten från Kina. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hölls samråd med alla kända berörda importörer om urvalet. Inga synpunkter togs emot.

(16)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(17)

Trettiosex exporterande tillverkare i det berörda landet lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av tre exporterande tillverkare på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. De utvalda företagen sålde dessutom betydande mängder av den undersökta produkten på Kinas inhemska marknad. Detta urval motsvarade 33 % av den beräknade sammanlagda exportvolymen till EU från Kina under undersökningsperioden (se skäl 24). I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande tillverkare och myndigheterna i det berörda landet. Inga synpunkter inkom.

(18)

Tolv exporterande tillverkare i det berörda landet begärde enskild undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen, inbegripet de tre ovannämnda tillverkare som ingick i urvalet. Ingen exporterande tillverkare utöver de som ingick i urvalet lämnade emellertid in något ifyllt frågeformulär inom tidsfristen. Av denna anledning kunde ingen begäran om enskild undersökning övervägas.

(19)

Kommissionen sände ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till Kinas regering.

(20)

I sitt klagomål lämnade klagandena dessutom tillräcklig bevisning för råvarurelaterade snedvridningar i Kina med avseende på den berörda produkten. Som anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina. Av detta skäl begärde kommissionen ytterligare information om denna fråga från Kinas regering.

(21)

Kommissionen sände frågeformulär till de tre utvalda kinesiska exporterande tillverkarna/grupperna av exporterande tillverkare, de tre unionstillverkare som ingick i urvalet och de tre icke-närstående importörer som ingick i urvalet. Samma frågeformulär gjordes även tillgängliga via internet (3) på dagen för inledandet.

(22)

Kommissionen tog emot svar på frågeformuläret från tre unionstillverkare i urvalet, tre icke-närstående importörer, åtta användare och tre exporterande tillverkare. Sangraf Italy lämnade inledningsvis in ett frågeformulär för användare. I ett senare skede ansågs Sangraf Italy vara en tillverkare och därmed en del av unionsindustrin (se skälen 183 och 184).

(23)

På grund av covid-19-utbrottet och de isoleringsåtgärder som införts av olika medlemsstater och tredjeländer kunde kommissionen i det preliminära skedet inte göra några kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen. I stället dubbelkontrollerade kommissionen på distans alla uppgifter som ansågs vara nödvändiga för dess provisoriska avgöranden i linje med tillkännagivandet om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (4). Kommissionen genomförde dubbelkontroller på distans hos följande företag/parter:

Unionstillverkare:

Exporterande tillverkare i Kina:

(24)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2020 (undersökningsperioden). Undersökningen av den utveckling som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från den 1 januari 2017 fram till slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(25)

Vid inledandet definierades den berörda produkten som grafitelektroder av ett slag som används i elektriska ugnar, med en skenbar täthet av minst 1,5 g/cm3 och en elektrisk resistans på högst 7,0 μ.Ω.m, och nipplar som används för sådana elektroder, oavsett om de importeras tillsammans eller separat, med ursprung i Kina, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex 8545 11 00 och ex 8545 90 90 (Taric-nummer 8545110010, 8545110015, 8545909010 och 8545909015).

(26)

Efter begäran om att nipplar skulle undantas från produktdefinitionen (se avsnitt 2.3 nedan) reviderade kommissionen produktdefinitionen och definierade den berörda produkten som grafitelektroder av ett slag som används i elektriska ugnar, med en skenbar täthet av minst 1,5 g/cm3 och en elektrisk resistans på högst 7,0 μ.Ω.m, utrustade eller inte utrustade med nipplar, med ursprung i Kina, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex 8545 11 00 (Taric-nummer 8545110010 och 8545110015).

(27)

Grafitelektroder är förbrukningsvaror som främst används i elektriska ljusbågsugnar i samband med stålproduktion. Grafitelektroder är en viktig del av återvinningsbranschen i världen eftersom de är den enda produkt som kan leda den ström och klara av den värme som krävs för att smälta skrot. Grafitelektroder bidrar därför till att begränsa klimatförändringarna till följd av att användningen av råvaror och mängderna av obehandlat avfall minskar.

(28)

Av undersökningen framgick att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper samt användningsområden:

(29)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(30)

Fyra påståenden angående produktdefinitionen togs emot från en unionstillverkare (Sangraf Italy), en användare (NLMK Verona), en icke-närstående importör (CTPS Srl) respektive Kinas handelskammare (CCCME).

(31)

Sangraf Italy begärde att nipplar (eller anslutningsstift) inte skulle ingå i undersökningen eftersom dessa inte längre tillverkas i unionen. Sangraf hävdade att de inte kan köpa dessa från sina konkurrenter.

(32)

Det erinras om att nipplar är en integrerad och nödvändig del av grafitelektrodsystem. Kommissionen noterade emellertid även att nipplar har andra egenskaper än grafitelektroderna. Kommissionen konstaterade att nipplar inte längre tillverkas i unionen och att det inte finns någon särskild konkurrensutsatt marknad för nipplar. Nipplar säljs till slutanvändarna (ståltillverkarna) antingen monterade på grafitelektroden eller i enstaka fall som en reservdel till slutanvändarna. Nipplarna är emellertid specifika för en viss typ av grafitelektrod och säljs inte av leverantörer av grafitelektrodsystem.

(33)

Kommissionen drog därför slutsatsen att produktdefinitionen borde vara grafitelektroder, utrustade eller inte utrustade med nipplar, så som beskrivs i skäl 26 ovan.

(34)

NLMK Verona, en ståltillverkare, begärde att elektroder med en diameter på 350 mm inte skulle ingå i produktdefinitionen. NLMK hävdade att unionsindustrin inte tillhandahåller någon stabil försörjning av elektroder med den diametern, eftersom unionsindustrin fokuserar på elektroder med större diameter, vilka är lönsammare. COMAP SAS, en importör av grafitelektroder, lade fram liknande argument för små elektroder (med diameter mellan 130 och 250 mm). Likaledes begärde CCCME att elektroder med en diameter under 450 mm skulle undantas.

(35)

Kommissionen ansåg att dessa grafitelektroder, oavsett storlek, har samma grundläggande fysiska, tekniska och/eller kemiska egenskaper. Därför tillbakavisades dessa påståenden.

(36)

CTPS Srl, en icke-närstående importör, begärde att HP-elektroder (5) skulle undantas från produktdefinitionen. CTPS Srl hävdade att unionstillverkningen av HP-elektroder inte var tillräckligt stor. Dessutom påpekade CTPS Srl att HP- och UHP-elektroder skiljer sig åt när det gäller deras råvaror, deras tekniska egenskaper och deras användningsområden. Misano S.p.A. lade fram liknande argument i sin inlaga. CCCME framförde liknande påståenden och begärde att alla grafitelektroder som inte var av UHP-typ skulle undantas.

(37)

Klagandena hävdade å sin sida att det inte finns någon tydlig skillnad mellan de olika klasserna av grafitelektroder. Det finns inte någon officiell industristandard som skulle kunna ligga till grund för en tydlig åtskillnad mellan HP- och UHP-grafitelektroder. Dessutom hävdade klagandena att olika klasser av elektroder kan användas omväxlande för olika storlekar.

(38)

Kommissionen ansåg att dessa elektroder har samma grundläggande fysiska, tekniska och/eller kemiska egenskaper och att det finns en viss nivå av överlappning i användningen av de olika klasserna, vars beskrivning under alla omständigheter i huvudsak är baserad på tillverkarens egen deklaration eftersom det inte finns någon gemensamt erkänd industristandard för klassificeringen. Undantag för någon av dessa typer skulle därför undergräva effektiviteten i en eventuell antidumpningsåtgärd och underlätta kringgående. Begärandena om att göra undantag för elektroder av HP-typ och andra typer förutom UHP avvisades därför.

(39)

Den bevisning som fanns tillgänglig när undersökningsperioden inleddes tydde på att betydande snedvridningar förekom i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen ansåg därför att det var lämpligt att inleda undersökningen med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(40)

För att samla in de nödvändiga uppgifterna för en möjlig tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen alla exporterande tillverkare i det berörda landet att lämna uppgifter om de insatsvaror som används för att tillverka grafitelektroder. Trettiotvå exporterande tillverkare lämnade de relevanta uppgifterna.

(41)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(42)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande underrättade kommissionen även de berörda parterna, på grundval av de uppgifter som fanns tillgängliga i det skedet, om att Mexiko kunde vara ett möjligt lämpligt representativt land enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(43)

Den 22 mars 2021 utfärdade kommissionen den första noteringen angående källorna till fastställandet av normalvärdet (den första noteringen (6)), i vilken kommissionen underrättade de berörda parterna om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I denna notering tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid tillverkningen av grafitelektroder. Tre möjliga representativa länder analyserades: Mexiko, Malaysia och Ryska federationen. På grundval av de kriterier som ligger till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden fastställde kommissionen att Mexiko var ett lämpligt representativt land. Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från Fangda Carbon New Material Co., LTD, Liaoning Dantan Technology Group Co., LTD, från de exporterande tillverkarna, som företräddes av Kinas handelskammare för import och export av maskiner och elektronikprodukter (CCCME) samt från European Carbon and Graphite Association.

(44)

Den 17 juni 2021, och efter att ha analyserat de mottagna synpunkterna, utfärdade kommissionen en andra notering angående källorna till fastställandet av normalvärdet (den andra noteringen (7)) (den första noteringen och den andra noteringen kallas tillsammans noteringarna). I den andra noteringen uppdaterade kommissionen förteckningen över produktionsfaktorer och underrättade de berörda parterna om sin avsikt att använda Mexiko som representativt land enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen underrättade även de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader och vinster på grundval av allmänt tillgängliga årsredovisningar från tillverkare som verkar inom branschen för icke-keramiska eldfasta produkter i Mexiko. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter. Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen från Fangda Carbon New Material Co., LTD, Liaoning Dantan Technology Group Co., LTD, från de exporterande tillverkarna, som företräddes av CCCME samt från European Carbon and Graphite Association.

(45)

Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit efter den andra noteringen drog kommissionen den preliminära slutsatsen att Mexiko var ett lämpligt val av representativt land där icke snedvridna priser och kostnader kunde hämtas för att fastställa normalvärdet. De underliggande skälen till detta val beskrivs mer ingående i avsnitt 3.4.

(46)

Vid inledandet av undersökningen på grundval av artikel 2.6a a i grundförordningen skickade kommissionen två frågeformulär angående förekomsten av snedvridningar till den kinesiska regeringen. Den lämnade dock inga synpunkter. Den 15 juni 2020 underrättade kommissionen genom en verbalnot den kinesiska regeringen om att den avsåg att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på den möjliga förekomsten av betydande snedvridningar på den kinesiska inhemska marknaden för grafitelektroder för vidare förädling i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen, och den möjliga förekomsten av råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. Kommissionen uppmanade den kinesiska regeringen att lämna synpunkter på tillämpningen av artikel 18. Inga synpunkter inkom.

(47)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(48)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att ”om det [...] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(49)

I sina synpunkter på noteringarna hävdade Fangda Carbon New Material Co., LTD, Liaoning Dantan Technology Group Co., LTD och de exporterande tillverkare som företräddes av CCCME att

(50)

Mer specifikt, med avseende på WTO:s förenlighet med artikel 2.6a i grundförordningen, påpekade parterna att begreppet betydande snedvridningar inte finns i WTO:s antidumpningsavtal (ADA). De hävdade att den metod som föreskrivs i artikel 2 i ADA inte medger användning av annan information än den i exportlandet för att fastställa normalvärdet och att inget i ADA skulle tillåta ett åsidosättande av den exporterande tillverkarens kostnader och priser eller de som gäller i exportlandet, och i stället ersätta dem med påstådda icke snedvridna priser eller referensvärden i ett så kallat lämpligt representativt land. Parterna hänvisade vidare till WTO-tvisterna DS473 EU – antidumpningsåtgärder beträffande biodiesel från Argentina och DS494 EU – kostnadsjusteringsmetoder och vissa antidumpningsåtgärder på import från Ryssland, och erinrade om att enligt de domarna får de undersökande myndigheterna inte utvärdera de kostnader som redovisats i de register som förs av exportören/tillverkaren enligt ett referensvärde som inte har något samband med tillverkningskostnaderna i ursprungslandet i syfte att beräkna kostnaderna för att erhålla normalvärdet för den berörda produkten när det inhemska priset i exportlandet inte kan användas.

(51)

När det gäller den påstådda bristen på bevisning om ”betydande snedvridningar” ansåg parterna för det första att landsrapporten om Folkrepubliken Kina (rapporten) (8) inte uppfyller standarderna för opartisk och objektiv bevisning av tillräckligt bevisvärde, eftersom den utarbetats av kommissionen, eftersom den har skräddarsytts för att förenkla inlämnandet av klagomål och eftersom den därför avsiktligt utelämnar faktiska omständigheter, delar och slutsatser som kan motsäga eller försvaga det syftet. Dessutom är rapporten, enligt parternas bedömning, föråldrad och kan därför inte återspegla de påstådda snedvridningarna under undersökningsperioden eller med avseende på den undersökta produkten. Dessutom är rapporten inte specifikt inriktad på grafitelektrodsektorn, vilket gör att dess relevans för den aktuella undersökningen kan ifrågasättas. För det andra hävdade parterna att den kinesiska grafitelektrodsektorn är mycket marknadsorienterad, med endast begränsad närvaro av statsägda företag som verkar på basis av marknads- och affärsprinciper, och att inga specifika lagar eller politiska åtgärder har antagits av den kinesiska regeringen för att ”uppmuntra” tillverkning eller export av grafitelektroder.

(52)

Följaktligen hävdade parterna att kommissionen inte borde tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen, utan i stället godta de inhemska priser och kostnader som redovisas i Kina. Om kommissionen ändå skulle tillämpa artikel 2.6a ansåg parterna att bedömningen skulle göras separat för varje exporterande tillverkare och för varje produktionsfaktor.

(53)

Avsnitt 3.3.1 nedan innehåller kommissionens bedömning av förekomsten av betydande snedvridningar. I den bedömningen beaktas parternas särskilda kommentarer om den påstådda avsaknaden av bevisning med avseende på betydande snedvridningar i sektorn för grafitelektroder i Kina. Vad gäller det allmänna påståendet att rapporten är ändamålsstyrd och därför inte opartisk och objektiv, noterade kommissionen för det första att rapporten är ett omfattande dokument som bygger på omfattande objektiv bevisning, inbegripet lagstiftning, förordningar och andra officiella policydokument som offentliggjorts av Kinas regering, tredjepartsrapporter från internationella organisationer, akademiska studier och artiklar från forskare samt andra tillförlitliga oberoende källor. Den offentliggjordes i december 2017 så att alla berörda parter hade goda möjligheter att motbevisa, komplettera eller kommentera den och den bevisning som den grundar sig på. Eftersom parterna inte har lagt fram någon annan motbevisning mot innehållet och bevisningen i rapporten än att peka på rapportens abstrakta brister vad gäller dess bevisvärde måste kommissionen avvisa argumentet. På samma sätt kan argumentet att rapporten är för gammal och för allmän för att återspegla de hävdade snedvridningarna under undersökningsperioden eller med avseende på den undersökta produkten inte heller godtas. Lagstiftning och politiska beslut som rör bredare områden av den kinesiska ekonomin eller landet som helhet kan inte betraktas som irrelevanta bara för att den undersökta produkten kanske inte nämns specifikt. På samma sätt, och så länge som tillämplig lagstiftning och regeringsbeslut fortsätter att gälla, är de relevanta för den aktuella undersökningen, oavsett när de gavs laga kraft eller hänvisades till i rapporten. Slutligen erinrade kommissionen om att analysen i avsnitt 3.3.1 vilar på ett antal källor, varav rapporten endast utgör en del av bevisningen.

(54)

När det gäller parternas argument om WTO-reglernas förenlighet med artikel 2.6a i grundförordningen, anser kommissionen att bestämmelserna i artikel 2.6a är helt förenliga med EU:s skyldigheter gentemot WTO och den rättspraxis som den kinesiska handelskammaren hänvisar till. Inledningsvis noterar kommissionen att WTO:s utslag i DS473 och DS494 inte gällde tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, utan en särskild bestämmelse i artikel 2.5 i grundförordningen. I vilket fall som helst medger WTO-lagstiftningen, så som den tolkas av WTO-panelen och WTO:s överprövningsorgan i DS473, användningen av uppgifter från ett tredjeland, efter justering när sådan justering är nödvändig och motiverad. Förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för konstruktion av normalvärdet. Under dessa omständigheter är det enligt artikel 2.6a möjligt att konstruera kostnaderna för tillverkning och försäljning på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, bland annat i ett lämpligt representativt land på en liknande utvecklingsnivå som exportlandet. När det gäller ärende DS494 påpekar kommissionen dessutom att både unionen och Ryska federationen hade överklagat panelens slutsatser, vilka inte är slutgiltiga och därför, enligt WTO:s gällande rättspraxis, inte har rättslig status i WTO-systemet eftersom de inte har bekräftats genom beslut av WTO-medlemmarna. I alla händelser förklarade panelen uttryckligen i sin rapport att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen inte omfattas av denna tvist.

(55)

När det gäller parternas begäran att förekomsten av snedvridningar ska bedömas enskilt för varje exporterande tillverkare och tillverkningsfaktor påminner kommissionen om att när det väl har fastställts, på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i exportlandet i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen, att det inte är lämpligt att använda exportlandets inhemska priser och kostnader kan kommissionen konstruera normalvärdet med hjälp av icke snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land för varje exporterande tillverkare enligt artikel 2.6a a. Enligt artikel 2.6a a är det endast möjligt att använda inhemska kostnader om det har slagits fast att de inte är snedvridna. Inga tillverknings- eller försäljningskostnader för den undersökta produkten kunde dock fastställas vara icke snedvridna mot bakgrund av tillgänglig bevisning om enskilda exporterande tillverkares produktionsfaktorer. Påståendet avvisades därför.

(56)

Av ovanstående skäl, och som förklaras närmare nedan, konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och med tanke på den kinesiska regeringens bristande samarbetsvilja var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(57)

Följande föreskrivs i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(58)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av fri utveckling av marknadskrafterna.

(59)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”.

(60)

I enlighet med denna bestämmelse utfärdade kommissionen en rapport som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (såsom stål och kemikalier). Vid tidpunkten för inledandet av undersökningen uppmanades berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendeakt. Rapporten infördes i undersökningens ärendehandlingar i det inledande skedet.

(61)

Klagomålet innehöll ytterligare uppgifter utöver rapportens slutsatser. I klagomålet citerades fler källor, däribland 2019 års amerikanska rapport om Kinas efterlevnad av WTO-reglerna (9), vilken tyder på snedvridningar på olika nivåer i den kinesiska ekonomin. I klagomålet underströks vidare att sektorn för grafitelektroder hade undersökts av myndigheter i andra länder, vilka fann oriktigheter inom sektorn (10). I klagomålet uppgavs dessutom att ett stort antal viktiga grafitelektrodtillverkare är statligt ägda företag, däribland Sinosteel Engineering & Technology (tidigare Sinosteel Jilin Carbon), Shanxi Jinneng Group, Henan General Machinery, Jilin Songjiang Carbon och Kaifeng Carbon. Det påpekades även att det fanns initiativ att skapa stora tillverkare av grafitelektroder i Kina, till exempel Shanghai Baosteel Chemical, ett dotterföretag till Baosteel Group, som införlivades i den ledande privata grafitelektrodtillverkaren Fangda Carbon för att bilda Baofang Carbon Material Technology, ett samriskföretag vars mål är tillverkning av UHP-grafitelektrodtillverkning i Lanzhous ekonomiska och tekniska utvecklingsområde i Gansuprovinsen med en kapacitet på 100 000 ton per år (11). Trots att Fangda Carbon är privatägt understryker företaget i sin årsredovisning att det noga anpassar sin verksamhet till Kinas mål (att dess ”normala affärsverksamhet är nära besläktad med nationell politik”, att ”företaget ska inrikta sin verksamhet på målet att bygga världens första och största ledande företag när det gäller kol och (…) i andan av det kinesiska kommunistpartiets 19:e nationella kongress” samt säkerställa att det ”kommer att följa riktlinjerna i Xi Jinpings nya tidsålder av socialism med kinesiska förtecken” (12)).

(62)

I klagomålet förklaras vidare att även de privatägda företagen ofta står under direkt inflytande av regeringen, till exempel att den kommunala delen av SASAC har ett minoritetsintresse i Fushun Carbon, den största grafitelektrodtillverkaren i Liaoning, vilket innebär att det föreligger ett direkt inflytande över företaget. På samma sätt har ett statligt ägt investeringsföretag, CITIC, ett minoritetsintresse i Heifei Carbo, en viktig tillverkare av grafitelektroder.

(63)

I klagomålet angavs vidare att tillverkarna av den viktigaste råvaran, nålkoks, också i stor utsträckning är statsägda. Enligt klagomålet är den huvudsakliga tillverkaren av petroleum- och kolbaserat nålkoks i Kina CNPC Jinzhou Petrochemical Company, ett dotterföretag till PetroChina, vars enda kontrollerande aktieägare är China National Petroleum Corporation, ett stort statligt företag som styrs av SASAC. Shanghai Baosteel Chemical, ett dotterföretag till det statliga företaget China Baowu Steel Group, är också en ledande tillverkare av nålkoks.

(64)

I klagomålet påpekades även att de större tillverkarna av grafitelektroder, oavsett om de var statsägda eller privata företag, är medlemmar av China Carbon Industry Association, som är under direkt överinseende av SASAC och inrikesministeriet. Denna organisation har som mål att följa partiets order och genomföra de huvudsakliga mål och väsentliga uppgifter som fastställdes av kommunistpartiets nittonde nationella kongress.

(65)

I klagomålet gavs ytterligare ett antal exempel på personliga förbindelser mellan grafitelektrodtillverkarnas ledning och det kinesiska kommunistpartiet, däribland närvaron av medlemmar av kommunistpartiet i den högre ledningen hos grafitelektrodtillverkare, bland annat Fushun Carbon, Fangda Carbon, CIMM Group, och i de företag som tillverkar de huvudsakliga råvarorna, som till exempel Ansteel Chemical, Shaanxi Coal och Chemical Industry Group.

(66)

I klagomålet nämndes även en stor utökning av kapaciteten i Inre Mongoliet (13).

(67)

I klagomålet anges även vägledningsdokument som styr utvecklingen av grafitelektrodindustrin, däribland 2013 och 2019 års versioner av den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning – en genomförandeåtgärd till beslut nr 40, som ger en grund för tillverkningen av UHP-grafitelektroder med en diameter på 600 mm eller mer, nyckelprodukts- och tjänstekatalogen över strategiska och framväxande industrier och 2018 års klassificering av strategiska och framväxande industrier som omfattar grafitelektroder i bestämmelserna om ”nya material”, den trettonde femårsplanen för den kemiska industrin i Shanxi-provinsen, den trettonde femårsplanen för Shanxi-provinsen avseende industrin för nya material och den trettonde femårsplanen för Shanxi-provinsen avseende industri- och informationsutveckling, femårsplanen för västra Henan 2019–2025, genomförandeplanen för Inre Mongoliet avseende högkvalitativ utveckling av framväxande industrier i den autonoma regionen, genomförandeplanen för projektet att bygga en ny nationell råvarubas i Liaoning-provinsen eller uppförandeplanen för att stärka industrin i Heilongjiang-provinsen och Made in China 2025. Nålkoks behandlas i ett antal dokument, däribland den vägledande katalogen för omstrukturering av industrin och den vägledande katalogen för justering av industristrukturen 2019. På provinsnivå anges i Shanxis 13:e femårsplan för utveckling av nytt industrimaterial att nålkoks omfattas av de direkta målen och att tillverkningen definieras som en främjad industri. I den 13:e femårsplanen för Shanxi-provinsens industri- och informationsutveckling omnämns dessutom nålkoks med avseende på målet att påskynda omvandlingen av traditionella industrier och utvecklingen av potentiell industri.

(68)

Såsom anges i skäl 46 lämnade de kinesiska myndigheterna inga synpunkter på eller någon bevisning till stöd för eller som motbevisning av den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, inklusive rapporten samt den ytterligare bevisning som lämnats av klagandena, i fråga om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller huruvida det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(69)

Yttranden mottogs härvidlag från alla exporterande tillverkare i urvalet. Som anges i skäl 51 hävdade de exporterande tillverkarna att den kinesiska grafitelektrodsektorn är mycket marknadsorienterad, med endast begränsad närvaro av statsägda företag, vilka verkar på basis av marknads- och affärsprinciper och utan specifika lagar eller politiska åtgärder som antagits av den kinesiska regeringen för att ”uppmuntra” tillverkning eller export av grafitelektroder.

(70)

Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. Analysen omfattade undersökningen av betydande statliga ingripanden i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(71)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet socialistisk marknadsekonomi. Begreppet är inskrivet i den kinesiska författningen och bestämmer Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin och staten har i uppdrag att säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (14). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör ett betydande statligt inflytande i ekonomin, utan också att staten uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, och lagen tillåter att de utvecklas vid sidan av statligt ägande. (15)

(72)

Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av Kinas kommunistparti. Den kinesiska statens och det kinesiska kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättslig, institutionell, personlig), och bildar en superstruktur där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara. Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev det kinesiska kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den sedan tidigare befintliga första meningen i bestämmelsen, dvs. ”det socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, som lyder ”det främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap.” (16) Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder, där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(73)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av det kinesiska kommunistpartiet, i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en öppen marknad (17). De kinesiska myndigheterna använder interventionistiska ekonomiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt regelverket.

(74)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt tidsramar för uppnåendet av målen. Vissa planer innehåller fortfarande uttryckliga produktionsmål, vilket även var ett vanligt förekommande inslag under tidigare planeringsperioder. Enligt planerna väljs individuella industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.3.1.5 nedan) (18).

(75)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolitik måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att huvudsakligen bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.3.1.8 nedan) (19). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktiemarknader, obligationsmarknader, marknader för riskkapital osv. Dessa delar av finanssektorn, som inte ingår i banksektorn, är också institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från staten och kommunistpartiet (20).

(76)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på en rad olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs emellertid inte, vilket ger de beslutande organen ett stort utrymme för skönsmässig bedömning. (21) På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över vad både statliga och privata investeringar ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg som myndigheterna använder för att stödja politiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (22).

(77)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statligt inflytande av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (23).

(78)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(79)

De kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt statsägda företag. Staten (och i många avseenden också kommunistpartiet) inte bara utformar och övervakar statsägda företags genomförande av den allmänna ekonomiska politiken, utan hävdar även sina rättigheter att delta i de statsägda företagens operativa beslutsfattande. Detta sker vanligen genom rotation av tjänstemän mellan de statliga myndigheterna och de statsägda företagen, genom att partimedlemmar sitter med i de statsägda företagens styrelser, genom particeller i företagen (se även avsnitt 3.3.1.4) samt genom att staten formar företagsstrukturen hos statsägda företag (24). I gengäld har statsägda företag en särskild ställning inom den kinesiska ekonomin, vilket medför flera ekonomiska fördelar, i synnerhet skydd mot konkurrens och förmånstillträde till relevanta insatsvaror, även finansiering (25). De faktorer som visar på förekomsten av statlig kontroll över företag i grafitelektrodsektorn beskrivs närmare i avsnitt 3.3.1.4 nedan.

(80)

I grafitelektrodsektorn ligger fortfarande en betydande del av ägandet hos kinesiska staten, enligt vad som anges i klagomålet och enligt vad som beskrivs i skäl 61. Undersökningen bekräftade att ett stort antal företag, däribland de som anges i klagomålet, verkligen är statliga och att den statliga närvaron i grafitelektrodindustrin är väsentlig, även om ingen officiell information finns om den exakta uppdelningen mellan privata och statliga företag. Detta gäller bland annat följande enheter: Shanxi Jinneng Group Co., Ltd, Henan General Machinery, Kaifeng Carbon. Kommissionen konstaterar vidare en närvaro i sektorn för samriskföretag mellan privata och statliga företag, som i fallet med Baofang Carbon Material Technology (kontrollerat till 51 % av den statsägda Baowu-koncernen och 49 % av Fangda Carbon New Materials Co., LTD (26)) eller Fushun Carbon (där 65,5 % innehas av Fangda Carbon New Materials Co., LTD och 34,5 % innehas av Fushun Longsheng statliga Capital Operation Group Co., Ltd).

(81)

Kommissionen konstaterar dessutom att olika statliga företag, som CNPC Jinzhou Petrochemical (27) and Shanghai Baosteel (28) Chemical, är delaktiga i tillverkningen av nålkoks, en viktig råvara vid tillverkningen av grafitelektroder. Dessutom är ett annat statligt företag, Ordos Weiyi High-tech Materials (29), ett dotterföretag till Baotou, delaktigt i ett projekt för att utöka kapaciteten för nålkoks i Inre Mongoliet.

(82)

Till följd av de omfattande statliga ingripandena i grafitelektrodindustrin och en betydande närvaro av statsägda företag inom sektorn, såväl som i tidigare led, förhindras även privatägda tillverkare att verka under marknadsförhållanden. Både offentliga och privatägda företag inom grafitelektrodsektorn står också under politisk styrning och vägledning, vilket framgår av avsnitt 3.3.1.5.

(83)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg kan de kinesiska myndigheterna påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (30), men kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar i kommunistpartiet enligt partiets stadgar (31)), och företaget ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone från och med 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera företagsbeslut i statsägda företag som en politisk princip. Det kinesiska kommunistpartiet uppges även utöva press på privata företag att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen (32). År 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen, och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom deras respektive företag (33). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och inom alla sektorer, inbegripet tillverkare av grafitelektroder och leverantörer av deras insatsvaror.

(84)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av Förenade frontens arbete i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (34) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen. I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”Vi måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt”, I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste trappa upp partiuppbyggnaden ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer”. Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (35).

(85)

Som redan har påpekats ägs många av tillverkarna i grafitelektrodsektorn av staten och förklarar sin förpliktelse att följa regeringens industripolitik, vilket även gäller kommunistpartiets ledande roll. Till exempel har det statligt ägda handelsföretaget Henan General Machinery och tillverkaren Kaifeng Carbon betonat vikten av kommunistpartiets vägledning under flera år. Henan General Machinery har uppgett att företaget har ”vägletts av det vetenskapliga utvecklingskonceptet och [ska] på djupet införa andan från det kinesiska partiets artonde nationalkongress” (36), och Kaifeng Carbon rapporterade redan 2016 om företagets första framgångsrika partikongress (37). Statens och partiets inflytande är emellertid inte begränsat till statligt ägda företag, utan gäller även privatägda företag, vilket bekräftar kommunistpartiets växande inflytande i den privata sektorn så som beskrivs i skälet ovan. Kommissionen noterar i detta sammanhang att styrelseordföranden i Fangda Carbon New Materials Co., LTD även är medlem av kommunistpartiet (38). Dessutom uppger företaget följande med avseende på verksamhet som bygger upp partiet: ”Som ett av världens ledande kolföretag inför Fangda Carbon aktivt den företagskultur som beaktar ”Partiuppbyggnaden som själen”. Under årens lopp har företaget ingående fokuserat på företagets utvecklingsstrategi att ”bygga ett starkt parti för att växa sig starkt”, orubbligt integrerat partiuppbyggnaden i företagets produktions- och verksamhetsdrift och samlat en starkt positiv energi för en sund och snabb utveckling av företaget. […] Under årens lopp har Fangda Carbon fortlöpande stärkt uppbyggnaden av partiets organisation […]. Företagets partikommitté har fått utmärkelsen ”Nationell pionjär för kvalificerad gräsrotsorganisation i partiet” […]” (39). På liknande sätt uppger företaget Jilin Carbon Co., LTD, som ingår i Zhongze-koncernen: ”Partiorganisationer på alla nivåer i Zhongze-koncernen utför ett antal partiuppbyggnadsaktiviteter för att fira den 99:e årsdagen av grundandet av Kinas kommunistparti, […] vilket visar beslutsamheten, tron och ansvaret hos privata företag att alltid följa partiets ledarskap för att bidra till att bygga upp en socialistisk ekonomi. […] Alla företag i Zhongze-koncernen har alltid utfört ett gott arbete med att bygga upp partiet genom aktiviteter som att utveckla partikurser och anordna kurser om partiets historia och att inrätta avancerade modeller och få den röda arvsmassan i arv och upprätthålla den ursprungliga strävan.”  (40).

(86)

Dessutom noterar kommissionen att stadgarna för China Carbon Industry Association, det vill säga grafitelektrodsektorns branschsammanslutning där Fangda Carbon New Materials Co., LTD är medlem och vice ordförande och Liaoning Dantan Technology Group är medlem och permanent ledamot, (41) otvetydigt anger att det faktiska syftet med sammanslutningen är ”att införa partiets linje, riktlinjer och politik” och att sammanslutningen ”följer det övergripande ledarskapet hos Kinas kommunistparti och, enligt bestämmelserna i det kinesiska kommunistpartiets stadgar, säkerställer organisationen hos Kinas kommunistparti, utvecklar partiaktiviteter och sörjer för nödvändiga villkor för verksamheterna i partiets organisation”. (42)

(87)

Statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna (se även avsnitt 3.3.1.8 nedan), liksom i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror, har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (43). Den statliga närvaron i företag, däribland statsägda företag, i sektorn för grafitelektroder och andra sektorer (t.ex. finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(88)

Den kinesiska ekonomins inriktning avgörs i hög grad av ett välutvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och täcker i stort sett alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser fördelas till sektorer som staten har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna. (44)

(89)

Den kinesiska regeringen anser att grafitelektrodindustrin är en nyckelindustri. Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument som rör grafitelektroder och som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå.

(90)

Som anges i klagomålet och i skäl 67 ovan finns det ett stort antal vägledande policydokument för grafitelektrodindustrin och nålkoks, vilken är den huvudsakliga råvaran vid tillverkning av grafitelektroder. Kommissionens undersökningar bekräftade i det avseendet den information som lämnades i klagomålet. Grafitelektroder anges till exempel som en främjad industri i punkt VIII.2 i den vägledande katalogen för industriell anpassning från 2019, utgiven av den nationella kommissionen för utveckling och reform (NDRC). Den bestämmelsen avser ”grafitelektroder med ultrahög kraft med en diameter på minst 600 millimeter, mikroporösa och ultramikroporösa kolbriketter för masugnar, specialgrafit (hög styrka, hög densitet, hög renhetsgrad, hög modulus), grafitkatod (av god kvalitet), intern utveckling och tillverkning av ugnar för grafitisering”  (45). I samma avsnitt i den vägledande katalogen anges även följande om nålkoks: ”Resursanvändning av avfallsvätska från avsvavling, avancerad behandling och återanvändning av avloppsvatten från kokskol, stenkolstjära och kolbaserade material, nålkoks från beck av kol, användning av koksugnsgas med högt mervärde, outspädd gas och cirkulerande ammoniak etc.”. På samma sätt är påskyndandet av omvandlingen och uppgraderingen av kolindustrin på provinsnivå en av de fastställda prioriteringarna i Shanxi-provinsens 13:e femårsplan för industri- och informationsutveckling. Enligt den planen, som rör både grafitelektroder och nålkoks, ska provinsen genomföra följande: ”Aktivt vidareutveckla uppföljningen av finbearbetningens kemikalier av tvättolja, fenololja, naftalenolja, antracenolja och andra fraktioner, med inriktning på främjandet av beckbaserad nålkoks och grafitelektroder med ultrahög kraft, specialkimrök, kärnteknisk grafit och beckbaserade kolmaterial med högt mervärde som kolfiber. Främja bildandet av storskalig produktionskapacitet.”. (46) Ett exempel på kommunal nivå är industriparken Xishe i Jishans ekonomiska utvecklingszon i Datong (Shanxi), där ett nytt projekt för grafitelektroder med ultrahög kraft, med en årlig produktion på 60 000 ton av produkter med en diameter på minst 600 mm och en sammanlagd investering på 1,2 miljarder renminbi, anses vara ett nyckelprojekt i provinsen. (47) Kommissionens undersökning bekräftade även att planen i västra Henan för en industriomvandling och uppgradering och för uppförandet av visningsområden, (48) genomförandeplanen för Inre Mongoliet avseende högkvalitativ utveckling av framväxande industrier i den autonoma regionen (49), genomförandeplanen för projektet att bygga en ny nationell råvarubas i Liaoning-provinsen (50) samt uppförandeplanen för att stärka industrin i Heilongjiang-provinsen (51) ingår bland de policydokument för industrin som rör grafitelektrodsektorn.

(91)

Sammanfattningsvis har den kinesiska regeringen infört åtgärder för att föranleda operatörer i grafitelektrodsektorn att följa de allmänna politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive tillverkningen av nålkoks som den huvudsakliga råvaran som används vid tillverkning av den berörda produkten. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(92)

Enligt den tillgängliga informationen förefaller det kinesiska konkurssystemet vara olämpligt för att uppnå de egna huvudmålen, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta förefaller bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på principer som liknar de principer som tillämpas i motsvarande lagar i andra länder än Kina, men det kinesiska systemet kännetecknas av ett systematiskt bristande verkställande. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena. (52)

(93)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (53). All mark ägs av den kinesiska staten (kollektivt ägande av mark på landsbygden och statligt ägande i tätorter). Det är endast staten som kan fördela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och att vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriser. (54) Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (55).

(94)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas tillverkare av grafitelektroder av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser. Därför drog kommissionen preliminärt slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar ordentligt, vilket ger upphov till snedvridningar vid upprätthållandet av insolventa företag och fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på grafitelektrodsektorn.

(95)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätten i grafitelektrodsektorn, även med avseende på den berörda produkten.

(96)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullständigt i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner, bland annat konventionerna om föreningsfrihet och om kollektivavtal (56). I enlighet med nationell lagstiftning finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är emellertid inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna, och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (57). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner för lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder vanligtvis till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en sårbar ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (58). Dessa undersökningsresultat visar på en snedvridning av lönekostnaderna i Kina.

(97)

Ingen bevisning har lagts fram om att grafitelektrodsektorn inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Grafitelektrodsektorn påverkas således av snedvridna lönekostnader både direkt (när det gäller tillverkning av den berörda produkten eller den huvudsakliga råvaran för dess tillverkning) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(98)

Tillgången till kapital för företag i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(99)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av att de statsägda bankerna har en stark ställning (59) och att de tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (60), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av regeringen. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt behoven i fråga om den nationella ekonomiska och sociala utvecklingen och att följa statens industripolitik (61). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (62).

(100)

Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler ska följas, såsom undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(101)

De kinesiska myndigheterna har exempelvis mycket nyligen klargjort att även privata storkundsbankers beslut måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka partiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn, även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (63). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (64).

(102)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och styrkan hos eventuella implicita garantier från staten. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (65).

(103)

Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (66). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag i viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(104)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxten, Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte följer kommersiell praxis.

(105)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter, trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (67). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån.” (68) Artificiellt låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(106)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir allt ineffektivare, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt under de senaste åren. Ställda inför en situation med ökad risk för osäkra fordringar har de kinesiska myndigheterna valt att undvika fallissemang. Problemet med osäkra fordringar har följaktligen hanterats genom förlängning av lånen, vilket i sin tur skapat s.k. zombieföretag, eller genom överföring av äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller påverkar dess grundorsaker.

(107)

Trots åtgärderna för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna.

(108)

Ingen bevisning har lämnats för att grafitelektrodsektorn skulle undantas från de statliga ingripanden i finanssystemet som beskrivs ovan. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(109)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.3.1.2–3.3.1.5 och i del A i rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorer i avsnitten 3.3.1.6–3.3.1.8 och i del B i rapporten.

(110)

Kommissionen erinrar om att många olika insatsvaror behövs vid tillverkning av grafitelektroder, däribland petroleumkoks, nålpetroleumkoks och nålbeckkoks, samt elektricitet (se avsnitt 2.1). Enligt bevisningen i ärendehandlingarna är Kina en av de största producenterna av nålkoks, den huvudsakliga råvaran i tillverkningsprocessen för grafitelektroder. Vidare framgick att de exporterande tillverkarna i urvalet köpte det mesta av sina insatsvaror i Kina (dvs. mer än 70 % räknat i inköpsvärde). När tillverkarna av grafitelektroder köper/kontrakterar dessa insatsvaror i Kina påverkas de priser som de betalar (och som registreras som deras kostnader) uppenbarligen av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(111)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för grafitelektroder som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas eftersom deras prisbildning påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i delarna A och B i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för produktionen av insatsvarorna och så vidare. Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument som skulle kunna bevisa motsatsen i denna undersökning.

(112)

Analysen i avsnitten 3.3.1.2–3.3.1.9, vilken omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning för Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet liksom i sektorn för grafitelektroder, visar att priser eller kostnader för den berörda produkten, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från den kinesiska regeringen, avvisade kommissionen argumenten från de exporterande tillverkarna om bristen på betydande snedvridningar (se skäl 69), och konstaterade att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(113)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet.

(114)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(115)

Som anges i skälen 43 och 44 utfärdade och införde kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet. I dessa noteringar beskrevs de fakta och den bevisning som låg till grund för de relevanta kriterierna och de synpunkter som inkommit från de berörda parterna om dessa aspekter och deras relevanta källor. I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Mexiko som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas. Kommissionens bedömning kan sammanfattas på följande sätt:

(116)

I den första noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas. Under undersökningsperioden klassificerade Världsbanken dessa länder som ”högremedelinkomstländer” på grundval av bruttonationalinkomsten. Endast tre av dessa länder hade emellertid en ansenlig tillverkning av den berörda produkten, nämligen Malaysia, Mexiko och Ryssland.

(117)

Efter den andra noteringen hävdade CCCME and Fangda Carbon New Material Co., LTD att Malaysia, Mexiko och Ryssland inte var lämpliga val som representativt land, och förordade andra möjliga länder, särskilt Ukraina och Indien. Båda parterna noterade att kommissionen under det senaste förfarandet hade valt Indien som representativt land (70).

(118)

När det gäller den undersökning som nämns av parterna använde kommissionen Indien som representativt land, eftersom den produkt som var föremål för undersökningen endast verkade tillverkas i Indien och Förenta staterna. Eftersom den undersökningen dessutom var en översyn vid giltighetstidens utgång, där frågan var huruvida dumpning sannolikt skulle fortsätta eller återkomma oavsett den faktiska dumpningsnivån, ansåg kommissionen att Indien undantagsvis kunde utgöra grunden för att fastställa produktions- och försäljningskostnaderna med tanke på de särskilda omständigheterna i det fallet.

(119)

Noteringarna innehåller dessutom en särskild bilaga med vägledning för att hjälpa parterna att lämna in upplysningar om andra möjliga representativa länder och/eller företag enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. Ingen av de både parterna kunde tillhandahålla information av den standard och detaljnivå som föreskrivs i denna bilaga.

(120)

Kommissionen noterade att Indien och Ukraina har en lägre ekonomisk utvecklingsnivå jämfört med nivån i Kina, enligt definitionen i Världsbankens klassificering, medan Malaysia, Mexiko och Ryssland har en nivå av ekonomisk utveckling som liknar Kinas. I enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, där det föreskrivs att normalvärdet ska fastställas på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land som har en med exportlandet jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå, ansågs dessa länder vara möjliga lämpliga representativa länder, och det fanns inte någon anledning att överväga att använda länder med en lägre nivå av ekonomisk utveckling, som Indien eller Ukraina. Kommissionen avvisade därför dessa påståenden.

(121)

I den första noteringen uppgav kommissionen att för de länder som identifierats som länder där den berörda produkten tillverkas, nämligen Malaysia, Mexiko och Ryssland, behövde tillgången till offentliga uppgifter kontrolleras ytterligare, särskilt när det gäller offentliga finansiella uppgifter från tillverkare av den berörda produkten.

(122)

Med avseende på Ryska federationen gällde de identifierade tillverkarnas årsredovisning endast 2019. Dessutom gick ett företag i Ryssland med förlust. I den första noteringen identifierade kommissionen dessutom ett antal snedvridningar på den ryska marknaden som påverkade tillverkningskostnaden för den undersökta produkten och undergrävde Ryssland som ett lämpligt representativt land.

(123)

När det gäller Malaysia var de senaste allmänt tillgängliga årsredovisningarna från 2017, vilket gjorde dem föråldrade jämfört med undersökningsperioden. Det fanns även två exportrestriktioner i Malaysia, även om de hade en oväsentlig inverkan på tillverkningskostnaden för den undersökta produkten. De utgjorde cirka 1 % av tillverkningskostnaden för grafitelektroder bland de utvalda exporterande tillverkarna. Under tiden fick kommissionen tillgång till den offentligt tillgängliga årsredovisningen för 2020 för Showa Denko Malaysia (71), men företaget gjorde förlust det året. Följaktligen fanns det inte någon lönsam tillverkare i landet med allmänt tillgängliga uppgifter för undersökningsperioden, varför kommissionen inte ansåg att Malaysia var ett lämpligt representativt land.

(124)

När det gäller Mexiko identifierade kommissionen en tillverkare, nämligen GrafTech Mexico S.A. de C.V (GrafTech Mexico). Eftersom företagets årsredovisningar inte fanns allmänt tillgängliga använde kommissionen 2020 års redovisning från GrafTech-koncernen (GrafTech International), vilken omfattade koncernens konsoliderade årsredovisning. Mot bakgrund av ovanstående föreföll dessa uppgifter vara de bästa som fanns allmänt tillgängliga. Slutligen konstaterade kommissionen i den första noteringen att Mexiko har importkrav på grafitelektroder (Taric-nummer 8545 11 och 8545 90) i form av märkningskrav. Dessa märkningskrav är emellertid inte produktspecifika, utan gäller för alla produkter som importeras till Mexiko. I den relevanta mexikanska förordningen (72) fastställs allmänna regler för att säkerställa att märkningarna inte vilseleder kunder eller slutanvändare när det gäller import från tredjeländer, och reglerna utgör därmed inte i sig någon importbegränsning. Dessa krav har därför inte någon viktig inverkan på tillverkningskostnaden på den berörda produkten.

(125)

Efter den första noteringen hävdade Fangda Carbon New Material Co., Ltd, Liaoning Dantan Technology Group Co., Ltd och CCCME i sina inlagor att GrafTech Mexico var ett olämpligt alternativ. För det första var den enda tillgängliga årsredovisningen en sammanställd redovisning som inte bara gällde för Mexiko, utan även för de övriga dotterbolagen i andra delar av världen. Denna sammanställda redovisning inbegrep företag från länder som inte kunde anses ligga på samma utvecklingsnivå som Kina och torde inte återge fasta tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader och vinst för Mexiko om Mexiko skulle användas som representativt land för denna undersökning. Liaoning Dantan Technology Group Co., Ltd hävdade dessutom, om Mexiko skulle väljas som representativt land, att vinsten för GrafTech International måste justeras för att återspegla den rimliga vinstnivån på grafitelektrodverksamheten, eftersom den sammanställda vinstnivån för GrafTech International Ltd är överdrivet hög. Detta är en följd av den helt vertikalt integrerade karaktären hos GrafTechs verksamhet, där företaget tillverkar sitt eget nålpetroleumkoks snarare än att förlita sig på tredjepartsleverantörer. Slutligen ifrågasatte CCCME den övergripande objektiviteten i de uppgifter som lämnats av GrafTech Mexico, mot bakgrund av att GrafTech International Ltd är en stödjande part i klagomålet.

(126)

Slutligen framförde Liaoning Dantan Technology Group Co., Ltd en mer allmän observation, nämligen att lönsamheten för 2020 kommer att var mycket lägre jämfört med 2019 på grund av det cykliska fenomenet i denna industri och den senaste tidens effekter av pandemin. Därför uppfyller Mexiko inte kraven som lämpligt representativt land enligt bestämmelsen i artikel 2.6a, såvida inte GrafTech Mexicos enskilda ekonomiska redovisning för 2020 blir tillgänglig.

(127)

Som anges i den första noteringen fann kommissionen den konsoliderade årsredovisningen för GrafTech International Ltd på internet. I den första noteringen gällde uppgifterna räkenskapsåret 2019 (73) , och i den andra noteringen gällde de räkenskapsåret 2020 (74).

(128)

När det gäller påståendet att den konsoliderade årsredovisningen för GrafTech International Ltd skulle införliva företag som inte återger fasta tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader och vinst för Mexiko, är de uppgifter som finns tillgängliga från GrafTech International Ltd specifika för tillverkningen av den berörda produkten, eftersom den enda produkt som koncernen tillverkar är grafitelektroder. Med andra ord återspeglar uppgifterna i koncernens konsoliderade årsredovisning både resultatet av tillverkningen av grafitelektroder och dess fasta produktionsomkostnader, tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader och vinst för grafitelektroder, eftersom koncernen inte tillverkar någon annan produkt än grafitelektroder. GrafTech International Ltd gick även med vinst under undersökningsperioden. Dessutom har GrafTech Mexico en storlek som liknar de kinesiska företagen, och företaget bedriver en viktig tillverkning av den berörda produkten.

(129)

Slutligen kunde uppgifter från andra berörda tillverkare i andra länder inte användas av de angivna skälen, och ingen av de parter som lämnade synpunkter efter den första noteringen lade fram några alternativ.

(130)

Mot bakgrund av dessa synpunkter beslutade kommissionen emellertid att undersöka om det fanns andra tillverkare av samma eller liknande kategorier av produkter som den undersökta produkten i Mexiko. Framför allt noterade kommissionen att den vinst som deklarerats i GrafTech Internationals konsoliderade redovisning för 2020 faktiskt var exceptionellt hög (35,5 % uttryckt på intäktsbasis). Bland de mexikanska tillverkare som tillverkar samma eller liknande kategorier av produkter som den undersökta produkten fann kommissionen i detta skede endast ett företag som hade tillgängliga uppgifter för 2020. Företaget är Reotix Materiales Refractarios, S.A. de C.V (Reotix Materiales Refractarios), som verkar inom branschen för icke-keramiska eldfasta produkter. Företagets vinst under 2020 var 4,7 %. I frånvaro av andra tillförlitliga allmänt tillgängliga uppgifter i detta skede ansåg kommissionen att denna vinst rimligen kunde uppnås av en tillverkare av den undersökta produkten i Mexiko.

(131)

Å andra sidan visade det sig att Reotix Materiales Refractarios försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader var 39,0 % på intäktsbasis. Mot bakgrund av detta ansåg kommissionen att det var rimligare att använda de försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader som rapporterats av GrafTech International Ltd i årsredovisningen för 2020, vilka uppgick till 5,9 % på intäktsbasis, eftersom dessa uppgifter gällde den berörda produkten och, delvis, GrafTech Mexico.

(132)

Mot bakgrund av ovanstående, och i avsaknad av andra tillförlitliga uppgifter, ansåg kommissionen att beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader för GrafTech International Ltd och den vinst som gjordes av Reotix Materiales Refractarios var icke snedvridna och rimliga i den mening som avses i artikel 2.6a a sista stycket i grundförordningen.

(133)

Som svar på den andra noteringen hade CCCME, Fangda Carbon New Material Co., Ltd och Liaoning Dantan Technology Group Co., Ltd motsatt sig användningen av försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader från GrafTech International Ltd, eftersom uppgifterna härrörde från den konsoliderade årsredovisningen för olika företag som var etablerade i länder med olika inkomstnivåer, däribland höginkomstländer, dock utan att lägga fram några nya argument jämfört med de liknande argument som lades fram efter den första noteringen eller någon ny bevisning i detta avseende. Samtidigt noterade kommissionen att CCCME och Fangda Carbon New Material Co., LTD gav sitt stöd till kommissionens beslut att använda en skälig vinst.

(134)

I avsaknad av andra synpunkter eller andra allmänt tillgängliga uppgifter drog kommissionen därför den preliminära slutsatsen att de källor som den föreslog skulle användas för försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader och vinst var icke-snedvridna och rimliga i den mening som avses i artikel 2.6a a sista strecksatsen i grundförordningen.

(135)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Mexiko var det enda lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(136)

Mot bakgrund av ovanstående analys uppfyllde Mexiko kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land.

(137)

Fangda Carbon New Material Co., Ltd, Liaoning Dantan Technology Group Co., Ltd och CCCME underströk i sina synpunkter att ett alternativt fjärde representativt land måste eftersökas. Ingen av dessa parter föreslog emellertid ett alternativt representativt land. Det bör understrykas att av alla länder med en ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kina fann kommissionen, på grundval av den information som den hade till sitt förfogande, att endast Mexiko, Malaysia och Ryssland har tillverkning av den undersökta produkten. Av dessa tre länder var det dessutom endast Mexiko som hade allmänt tillgängliga relevanta uppgifter.

(138)

Mot bakgrund av ovanstående synpunkter och alla relevanta sakförhållanden sammantagna beslutade kommissionen preliminärt att använda Mexiko som det lämpliga representativa landet i syfte att fastställa normalvärdet för kinesiska exporterande tillverkare enligt artikel 2.6a i grundförordningen och företaget GrafTech Mexico med bas i Mexiko enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(139)

Med utgångspunkt i de uppgifter som lämnats av de berörda parterna och andra relevanta uppgifter i ärendehandlingarna upprättade kommissionen, i den första noteringen, en inledande förteckning över de produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder i tillverkningen av den undersökta produkten.

(140)

I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen identifierade kommissionen även källor som kunde användas för att fastställa icke snedvridna priser och referensvärden. Som den viktigaste källan föreslog kommissionen Global Trade Atlas (GTA). I samma notering identifierade kommissionen slutligen HS-numren för de produktionsfaktorer vilka, på grundval av uppgifter från de berörda parterna, inledningsvis övervägdes att användas för analysen av GTA.

(141)

Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter och lämna förslag på allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(142)

I den andra noteringen uppdaterade kommissionen förteckningen över produktionsfaktorer på grundval av de berörda parternas synpunkter och de uppgifter som lämnats av de exporterande tillverkarna i frågeformuläret.

(143)

I den andra noteringen föreslog kommissionen, efter att ha tagit emot synpunkter från de exporterande tillverkarna och European Carbon and Graphite Association, att importuppgifter för Malaysia skulle användas för att fastställa priset på petroleumkoks (HS 2713 12) i stället för det mexikanska importpriset, eftersom statistiken för importen av petroleumkoks till Mexiko inte omfattade nålkoks av den kvalitet som används vid tillverkning av grafitelektrodsystem.

(144)

Efter den andra noteringen hävdade flera parter att kommissionen inte borde använda de malaysiska importuppgifterna för att fastställa priset på petroleumkoks (HS 2713 12), eftersom den kvantitet som rapporterats i den malaysiska statistiken var mycket låg och inte representativ.

(145)

Kommissionen godtog påståendet och beslutade preliminärt att fastställa referensvärdet för petroleumkoks baserat på det mexikanska importpriset.

(146)

I den andra noteringen rapporterade kommissionen vidare att det inte fanns någon import av stenkolstjära (HS 2708 20) till Mexiko, och att den därför beslutat att använda Malaysia för att fastställa det referensvärdet.

(147)

Kommissionen noterade att parterna inte motsatte sig detta beslut i sina synpunkter på den andra noteringen.

(148)

En part hävdade att den metod som använts för att fastställa det mexikanska importpriset på cif-nivå inte var korrekt, eftersom kommissionen använt samma fraktkostnadskvot baserat på ett unikt HS-nummer (dvs. 2713) för alla exporterande länder och för alla referensvärden. Dessutom var de uppgifter som användes föråldrade, eftersom det senaste tillgängliga räkenskapsåret var 2016.

(149)

Trots att parten hävdade att metoden inte var korrekt föreslog den inte någon alternativ lösning. Kommissionen drog slutsatsen att denna uppskattning var den mest korrekta som fanns till dess förfogande.

(150)

Med beaktande av alla uppgifter som lämnats av de berörda parterna och insamlats under kontrollbesöken beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

(151)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror utgick kommissionen från det vägda genomsnittliga importpriset (cif) till det representativa landet, så som det rapporterats i GTA, från alla tredjeländer utom Kina och länder som inte är medlemmar i WTO, vilka förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (75). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina, eftersom den drog slutsatsen att det till följd av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte var lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina (se avsnitt 3.3.1 ovan). Eftersom det saknas bevisning om att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exporten. För Mexiko hade undantaget för import från Kina och vissa länder som inte är medlemmar i WTO inte några betydande konsekvenser, eftersom den återstående importen fortfarande utgjorde omkring 99 % av den totala importvolymen till det representativa landet. När det gäller importen av koks av stenkolstjärbeck till Malaysia utgjorde importen från Kina 55 % av den totala importen. Det vägda genomsnittliga importpriset justerades för importtullar i tillämpliga fall.

(152)

För ett mindre antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under undersökningsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa faktorer inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, behandlade kommissionen dessa produktionsfaktorer som förbrukningsvaror enligt förklaringen i skäl 166.

(153)

Kommissionen uttryckte de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade därefter samma procentsats på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror för att erhålla den icke snedvridna transportkostnaden. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande tillverkarens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna råvarukostnaderna när de levererades till företagets fabrik.

(154)

Kommissionen använde statistik från ILO för att inhämta information om genomsnittliga månadslöner för anställda och genomsnittlig arbetstid i veckan per anställd i Mexiko 2020. Månadslönerna inkluderar inte sociala avgifter och skatter som betalas av arbetsgivaren. Denna information finns tillgänglig i OECD:s uppgifter för samma år (76).

(155)

Priset på elektricitet i Mexiko publiceras av det statsägda elbolaget Comisión Federal de Electricidad. Kommissionen använde uppgifter om elpriser för industrin som publicerats i Mexikos officiella tidning.

(156)

Efter den andra noteringen hävdade Liaoning Dantan Technology Group Co., Ltd att elpriserna i Mexiko är snedvridna uppåt och därmed bör sänkas eftersom utvecklingen av förnybara energikällor underminerades av den mexikanska staten.

(157)

Kommissionen noterade att parten inte inkom med någon bevisning till stöd för sitt påstående, utöver vaga påståenden. Påståendet avvisades därför.

(158)

Kommissionen använde priset på gas för industrianvändare i Mexiko som publiceras av Comisión Reguladora de Energía (77) i dess regelbundna pressmeddelanden. Kommissionen använde uppgifter om gaspriser för industrianvändare i motsvarande konsumtionsintervall i gigajoule för hela undersökningsperioden.

(159)

Kommissionen analyserade redovisningspraxis för de exporterande kinesiska tillverkare som ingår i urvalet vad gäller biprodukter och avfall. Som ett resultat av denna analys justerade kommissionen den konstruerade produktionskostnaden i enlighet med varje företags redovisningspraxis vad gäller biprodukter och avfall.

(160)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska ”[d]et konstruerade normalvärdet […] omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(161)

De samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas indirekta tillverkningskostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande tillverkarnas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(162)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst använde kommissionen finansiella uppgifter från GrafTech International Ltd för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och från Reotix Materiales Refractarios för vinst.

(163)

På grundval av de icke snedvridna priser och de referensvärden som beskrivs ovan konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(164)

För att fastställa de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna för varje juridisk enhet som tillverkar och exporterar den berörda produkten ersatte kommissionen, för varje exporterande tillverkare, de produktionsfaktorer som köpts från både närstående och icke-närstående parter med de produktionsfaktorer som anges i tabellen ovan.

(165)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna på grundval av de produktionsfaktorer som inhandlats av vart och ett av företagen. Därefter tillämpade den de icke snedvridna enhetskostnaderna på var och en av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Kommissionen minskade tillverkningskostnaderna med de icke snedvridna kostnaderna för biprodukter som återanvändes i tillverkningsprocessen.

(166)

Som ett andra steg lade kommissionen till tillverkningsomkostnader för att fastställa en total icke snedvriden tillverkningskostnad. De samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas tillverkningsomkostnader ökades med kostnaderna för de förbrukningsvaror som avses i skäl 152 och uttrycktes därefter som en andel av de faktiska tillverkningskostnaderna för var och en av de exporterande tillverkarna. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(167)

Slutligen lade kommissionen till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst, vilka uttrycktes som en procentandel av kostnaden för sålda varor och tillämpades på den icke snedvridna totalkostnaden för tillverkning (dvs. försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uppgick till 12,0 %, och vinst uppgick till 8,9 %).

(168)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(169)

Liaoning Dantan Technology Group Co., Ltd exporterade all produktion av den berörda produkten via två närstående handelsföretag i Kina. En annan exporterande tillverkare, Chengdu Rongguang Carbon Co., Ltd, som ingår i koncernen Fangda Carbon New Material Co., Ltd, exporterade endast en del av sin produktion av den berörda produkten via ett närstående handelsföretag i Kina. Nantong Yangzi Carbon Co., Ltd sålde däremot endast direkt till unionen.

(170)

Exportpriset var därför det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen för alla de tre exporterande tillverkarna i urvalet.

(171)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset för de exporterande tillverkarna i urvalet på grundval av priset från fabrik.

(172)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för transport-, försäkrings-, hanterings-, lastnings- och kreditkostnader, bankavgifter, kommissioner och tullar.

(173)

Eftersom Liaoning Dantan Technology Group Co., Ltd och Chengdu Rongguang Carbon Co., Ltd, som ingår i koncernen Fangda Carbon New Material Co., Ltd, exporterade via ett närstående handelsföretag i Kina justerade kommissionen exportpriserna för dessa företag i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen, då dessa handelsföretag agerade som agenter som säljer mot provision. Justeringen uppgick till handelsföretagets försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst.

(174)

För de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som ingår i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(175)

På denna grundval fastställdes de provisoriska vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(176)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande tillverkare som ingår i urvalet.

(177)

På denna grundval fastställdes den provisoriska dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet till 21,6 %.

(178)

För samtliga övriga exporterande tillverkare i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta ändamål fastställde kommissionen de exporterande tillverkarnas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

(179)

Graden av samarbetsvilja var låg i detta fall, eftersom importen från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna endast utgjorde omkring 62 % av den totala exporten till unionen under undersökningsperioden. På denna grund ansåg kommissionen att det var lämpligt att fastställa den landsomfattande dumpningsmarginal som var tillämplig för alla andra icke samarbetsvilliga exporterande tillverkare på samma nivå som den högsta dumpningsmarginal som fastställts för en produkttyp som sålts i representativa volymer av den exporterande tillverkare som hade den högsta konstaterade dumpningsmarginalen. Dumpningsmarginalen fastställdes således till 66,5 %.

(180)

De provisoriska dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(181)

Den likadana produkten tillverkades av fem företag eller grupper av företag i unionen under undersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(182)

Unionens sammanlagda tillverkning uppgick till omkring 164 460 ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av de uppgifter som lämnats av unionstillverkarna. Som anges i skäl 13 representerade de tre unionstillverkarna i urvalet mer än 55 % av den totala produktionsvolymen och mer än 65 % av försäljningen i unionen av den likadana produkten.

(183)

Klagandena begärde att Sangraf Italy skulle uteslutas från definitionen av unionsindustrin, eftersom Sangraf Italy och dess närstående företag Sangraf Henan från Kina båda kontrolleras fullt ut av Hongkongbaserade Gaoshuo Group (Hongkong), som ytterst ägs av Sanergy Group Limited, med säte i Caymanöarna.

(184)

Undersökningen visade att Sangraf Italy importerade nipplar från sitt närstående företag i Kina, men tillverkade grafitelektrodkroppar i Narni i Italien. Sangraf visade även att företaget bedriver sin verksamhet i EU med en viss grad av operativ självständighet. Sangraf Italy styrs från Italien, medan koncernen (Sangraf international) styrs från USA. Ur ett aktieägarperspektiv har det holdingbolag som har det yttersta styrelseansvaret sitt säte i Caymanöarna. Sangraf Italy är även fullvärdig medlem av European Carbon and Graphite Association.

(185)

På grundval av dessa överväganden ansågs Sangraf Italy vara en del av unionsindustrin i linje med artikel 4 i grundförordningen. Därför tillbakavisades begäran att utesluta Sangraf Italy från definitionen av unionsindustrin.

(186)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av de uppgifter som lämnats av unionsindustrin och de importvolymer (på Taric-nivå) som rapporterats i Eurostat.

(187)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (ton)

(188)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionens förbrukning av grafitelektroder med 25 %. Under 2017 och 2018 noterades en hög förbrukning som drevs på av en hög efterfrågan från unionens stålindustri, som höll på att återhämta sig från stålkrisen. Dessutom, i en situation med en plötslig prisökning på grafitelektroder, byggde ståltillverkarna upp lager av grafitelektroder av rädsla för ytterligare prisökningar. Under 2019 minskade tillverkningen av stål i elektriska ljusbågsugnar till en mycket låg nivå (–6,6 %) jämfört med 2018 enligt siffror från Eurofer. Efterfrågan på grafitelektroder gick ner. När priset på grafitelektroder sjönk var det inte längre nödvändigt för industrin i senare led att bygga upp lager. Som en följd av detta minskade ståltillverkarna sina lager av grafitelektroder. Efterfrågan föll ytterligare 2020 som ett resultat av utbrottet av covid-19.

(189)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Comext-databasen. Marknadsandelen av importerna fastställdes på grundval av importuppgifterna och unionsindustrins uppgifter om försäljningen på unionsmarknaden.

(190)

Importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (ton) och marknadsandel

(191)

Mot bakgrund av den minskande förbrukningen ökade den kinesiska importen, till nackdel för unionsindustrin. Volymen av importen från Kina ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden, och dess marknadsandel ökade med 49 % till 35,8 % under undersökningsperioden (+11,8 procentenheter). Unionsindustrins marknadsandel minskade med 6,4 procentenheter, från 60,0 % under 2017 till 53,6 % 2020 (tabell 5). De andra ländernas marknadsandel sjönk till 10,6 % under skadeundersökningsperioden (–5,3 procentenheter) (tabell 11).

(192)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostats databas Comext. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av svaren på frågeformuläret från unionstillverkarna i urvalet och de kinesiska exporterande tillverkarna.

(193)

Det genomsnittliga priset på importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (euro/ton)

(194)

De genomsnittliga priserna på importen från Kina har varit betydligt lägre än unionsindustrins priser och kostnader sedan 2019. De genomsnittliga priserna på importen från Kina sjönk med 50 % under skadeundersökningsperioden, samtidigt som unionsindustrins produktionskostnader ökade enligt de uppgifter som tillhandahölls av unionstillverkarna i urvalet (se tabell 7). Importpriserna steg inledningsvis till mycket höga nivåer och nådde sin topp 2018 för att sedan börja sjunka kraftigt. Efter pristoppen 2018 var denna prisminskning på kinesiska importer mer betydande än minskningen av unionens försäljningspriser.

(195)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(196)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för unionstillverkarna i urvalet under undersökningsperioden. Det visade en viktad genomsnittlig underskridandemarginal på 51,2 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. Alla importvolymer som kunde jämföras visade sig underskrida unionsindustrins priser.

(197)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(198)

Såsom anges i skäl 13 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(199)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska indikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i unionsindustrins yttrande. Uppgifterna avsåg samtliga unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionstillverkare som ingår i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret.

(200)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(201)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(202)

Unionens sammanlagda produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(203)

Under skadeundersökningsperioden minskade tillverkningsvolymen med 30 %. Tillverkningen följde variationen i förbrukningen: hög efterfrågan 2017–2018, fallande efterfrågan under 2019 (användning av lager), ytterligare och mer uttalad fallande efterfrågan under 2020 (utbrottet av covid-19).

(204)

Produktionskapaciteten ökade med 15 % under skadeundersökningsperioden. Detta beror delvis på att Sangraf Italy inledde sin verksamhet 2018. Unionsindustrin investerade mer generellt för att utveckla sin kapacitet. Unionsindustrin förväntade sig att den positiva marknadssituationen i början av skadeundersökningsperioden skulle hålla i sig och att efterfrågan skulle öka ytterligare.

(205)

De två ovannämnda utvecklingstrenderna (minskad produktion, ökad kapacitet) ledde till en betydande minskning av kapacitetsutnyttjandet (–35 %). Under undersökningsperioden nådde graden av kapacitetsutnyttjande en mycket låg nivå (55,8 %).

(206)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

(207)

Försäljningen ökade mellan 2017 och 2018, och minskade sedan under perioden 2018–2020. Den allmänna trenden är i linje med utvecklingen av förbrukningen. Minskningen av försäljningen (–33 %) var emellertid mer uttalad än minskningen av förbrukningen (–25 %) under skadeundersökningsperioden.

(208)

Som en följd av detta sjönk unionsindustrins marknadsandel med 6,4 procentenheter. Marknadsandelen för de andra tredjeländerna utom Kina sjönk med 5,3 procentenheter. Unionsindustrin förlorade marknadsandelar till den kinesiska importen, vilken ökade sin marknadsandel med 11,8 procentenheter under samma period.

(209)

BNP-tillväxten för unionen (27 länder) under perioden 2017–2019 var omkring +2,2 %. (Eurostat (78)). Under 2020 var tillväxten –6 % (Eurostat (79)). Unionens elektriska produktion av råstål visade en nedåtgående trend före utbrottet av covid-19: 68 497 ton under 2017, 69 781 ton under 2018, 65 171 ton under 2019 (källa: Eurofer). Efterfrågan på och produktionen av grafitelektroder följde denna trend. På grund av den minskade förbrukningen förlorade unionsindustrin inte bara försäljningsvolymer utan även marknadsandelar, vilket framgår av skäl 208.

(210)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

(211)

Sysselsättningen inom sektorn utvecklades på ett liknande sätt som tillverkningen och förbrukningen på unionsmarknaden, och växte med 13 % mellan 2017 och 2018. Detta beror delvis på att Sangraf Italy inledde sin verksamhet 2018. Därefter fortsatte sysselsättningen att följa samma utveckling som tillverkningen och förbrukningen, med en minskning från 2018 till slutet av skadeundersökningsperioden. Sysselsättningen minskade emellertid i lägre takt. Totalt sett ökade sysselsättningen under skadeundersökningsperioden med 7 %.

(212)

Mot bakgrund av ovanstående, i en situation där produktionen minskade med 30 % under skadeundersökningsperioden, föll produktiviteten. Den minskade med 34 % under skadeundersökningsperioden.

(213)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna för importen från det berörda landet.

(214)

Grafitelektroder har redan tidigare varit föremål för antidumpningsundersökningar, och antidumpningsåtgärderna mot importen av grafitelektroder från Indien gäller fortfarande.

(215)

Tidigare undersökningar har visat att dumpning vid andra tillfällen har haft en långvarig negativ inverkan på unionsindustrins situation. Dessa undersökningar gav inte någon indikation på att unionsindustrin skulle ha återhämtat sig från tidigare dumpning. Tvärtom visade resultaten av den senaste interimsöversynen, som avslutades i oktober 2020, att unionsindustrins gynnsamma ekonomiska situation under åren 2017 och 2018 var tillfällig och att det inte fanns något behov att avsluta åtgärderna mot Indien (80).

(216)

När det gäller unionsindustrins försäljning och de mikroekonomiska indikatorerna noterade kommissionen att en del av unionens tillverkning av den likadana produkten (särskilt en unionstillverkare, GrafTech, med omkring 50 % av den totala försäljningen och över 50 % av den totala tillverkningen (81)) var skyddad från direkt konkurrens på marknaden, medan den andra delen (de två andra unionstillverkarna i urvalet) var direkt exponerad för lågprisimporten från Kina (se avsnitt 4.3).

(217)

Denna situation berodde på förekomsten av långfristiga avtal som den enskilt största unionstillverkaren av grafitelektroder (GrafTech) hade ingått med sina kunder efter en period med ovanligt höga priser under åren 2017–2018. Dessa avtal var inköpsavtal av s.k. ”take or pay”-typ, där GrafTech garanterade en viss leveransnivå till ett fast pris och där köparen åtog sig att köpa de avtalade volymerna till ett förutbestämt och fast pris, med förbehåll för olika avtalsenliga rättigheter och skyldigheter. Giltighetstiden för dessa avtal var tre till fem år. Det framgick att en mycket stor del av GrafTechs försäljning under undersökningsperioden skedde inom ramen för dessa långfristiga avtal. Såvitt kommissionen känner till kan inga andra unionstillverkare dra nytta av liknande långfristiga avtal. Mot bakgrund av de långfristiga avtalens giltighet noterade kommissionen att deras effekt är av övergående karaktär.

(218)

För att riktigt förstå den ekonomiska relationen mellan det två delarna av unionsindustrin undersökte kommissionen därför, i enlighet med WTO:s rättspraxis (82), på samma sätt, å ena sidan den del av industrin som bedömdes vara avskärmad från direkt konkurrens med importen och, å andra sidan, den andra del som var utsatt för konkurrenstryck av importen, såväl som industrin i sin helhet.

(219)

De genomsnittliga försäljningspriserna per enhet som de unionstillverkare som ingick i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningspriser i unionen

(220)

Försäljningspriserna ökade mycket kraftigt under 2018 och 2019, innan det sjönk kraftigt under 2020. Försäljningspriserna under 2020 var dock fortfarande på nivåer som låg mer än dubbelt så högt som under 2017 (+170 %).

(221)

Tack vare de långfristiga avtalen kunde GrafTech France upprätthålla en hög prisnivå ([25–50] % över det genomsnittliga försäljningspriset per enhet i unionen) under undersökningsperioden trots den allmänna prisnedgång som resten av unionsindustrin inte var skyddad från. På grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt GraftTech Frances försäljningsvolymer som inte omfattas av långfristiga avtal samt försäljningen från de två andra unionstillverkarna som ingår i urvalet, uppskattade kommissionen att det genomsnittliga priset på den ”öppna” marknaden var omkring [20–40]% lägre än det genomsnittliga försäljningspriset per enhet i unionen på hela marknaden. Följaktligen är det genomsnittliga försäljningspriset i unionen under undersökningsperioden inte en korrekt återspegling av konkurrenssituationen på unionsmarknaden, vilken var starkt påverkad av en lågt prissatt och dumpad import från Kina.

(222)

Under perioden 2017–2019 ökade försäljningspriset på grafitelektroder globalt. Detta var resultatet av en obalans på marknaden med en ökad efterfrågan globalt och en tillgång som inte kunde hålla jämna steg med efterfrågan. Den främsta orsaken till den ökade efterfrågan uppgavs vara den globala förändringen inom stålindustrin, där masugnar ersätts med elektriska ljusbågsugnar med grafitelektroder. Den viktigaste orsaken till att det globala utbudet mattades av uppgavs vara att den kinesiska staten beordrat en tillfällig nedstängning av kinesiska grafitelektrodtillverkare för miljöuppgradering. Denna nedstängning sammanföll med att de kinesiska ståltillverkarna ökade sin efterfrågan på grafitelektroder och att det tillkom ny konkurrens när det gäller nålkoks (den viktigaste råvaran vid tillverkning av grafitelektroder) från litium-jonbatteriindustrin.

(223)

Priset på nålkoks ökade stadigt och väsentligt från 2017 till mitten av 2019. Det mångdubblades med en faktor på omkring 9, och steg från omkring 500 amerikanska dollar till omkring 4 500 dollar per ton. Denna volatilitet i priset på grafitelektroder och de ingående råvarorna gjorde att vissa aktörer inom industrin ingick långfristiga avtal, så som förklaras i skäl 217. Priserna på nålkoks återgick sedan till normala nivåer, men kostnaderna och priserna på grafitelektroder förblev högre än under 2017. Under undersökningsperioden återgick försäljningspriserna för unionstillverkarna som ingår i urvalet till nivåer som låg närmare det långsiktiga genomsnittet. Detta var kopplat till en kombination av faktorer: en minskning av priset på nålkoks, en minskning av efterfrågan kopplad till covid-19-pandemin och ökad prispress på grund av konkurrens från lågprisimporter från Kina. Som redan nämnts (i skälen 216–218) påverkades emellertid inte hela unionsindustrin av denna situation i samma utsträckning. Den del av unionsindustrin som inte skyddades av långfristiga avtal drabbades av en betydande nedgång i försäljningspriserna, [48–60] % under undersökningsperioden, medan GrafTech Frances försäljningspriser endast sjönk med [15–35] %.

(224)

Produktionskostnaderna ökade med 242 % under skadeundersökningsperioden. Detta var kopplat till den prisökning för den huvudsakliga råvaran, dvs. nålkoks, som nämns ovan. Arbetskraftskostnaderna var stabila under perioden (se tabell 8). Priset på energi (inklusive elektricitet) var på uppgång, vilket i viss grad bidrog till ökningen av produktionskostnaderna.

(225)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingår i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(226)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 10 % under 2018, följt av en minskning med 3 %. Den fortsatte sedan att minska under undersökningsperioden till en nivå som låg 1 % högre än 2017.

(227)

Vid bedömningen av arbetskraftskostnadernas utveckling i de olika delarna av industrin och industrin i sin helhet kunde kommissionen inte påvisa några betydande skillnader i kostnadernas variation under skadeundersökningsperioden.

(228)

Lagernivåerna hos de unionstillverkare som ingår i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lagerhållning

(229)

Lagren var på uppgång både i nominella termer (+33 %) och som en procentandel av produktionen (+80 %). Detta var kopplat till unionsindustrins minskade försäljning både på unionsmarknaden och på exportmarknaderna. Industrin uppgav att den behövde upprätthålla en viss verksamhetsvolym och att den därför inte kunde minska produktionen i linje med den minskade försäljningen.

(230)

Vid en separat undersökning av den del av unionsindustrin som inte hade ingått långfristiga avtal med sina kunder noterade kommissionen att lagernivåerna ökade mer under skadeundersökningsperioden ([5–15] procentenheter mer än den genomsnittliga lagerökningen). Vid en särskild undersökning av GrafTech France noterades däremot att lagernivåerna hade ökat i mindre omfattning ([5–15] procentenheter mindre än den genomsnittliga lagerökningen). Detta visar återigen att förekomsten av långfristiga avtal hade (och fortfarande har) betydande positiva konsekvenser för endast en av unionstillverkarna.

(231)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet hos de unionstillverkare som ingår i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(232)

Lönsamheten för de unionstillverkare som ingår i urvalet beräknades som nettovinst före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttryckt i procent av omsättningen av denna försäljning. Under skadeundersökningsperioden sköt vinsterna i höjden 2018–2019, innan de sjönk kraftigt och blev till tvåsiffriga förluster för alla unionstillverkare utom GrafTech France. De exceptionellt höga vinsterna för åren 2018–2019 är kopplade till den mycket speciella situationen under dessa år, vilken kännetecknades av obalanser på marknaden som var mycket gynnsamma för tillverkare av grafitelektroder. Den plötsliga nedgången i efterfrågan på grund av covid-19-pandemin och den ökade konkurrensen från kinesisk export under 2020 ledde till en omvänd situation, och lönsamheten sjönk till bottennivåer.

(233)

Totalt sett ökade lönsamheten för försäljningen i unionen från +8,0 % under 2017 till +16,1 % under undersökningsperioden. Situationen skiljer sig emellertid avsevärt mellan de olika delarna av industrin.

(234)

Först analyserade kommissionen situationen för den del av unionsindustrin som inte hade ingått långfristiga avtal och som därför var fullt exponerad för den förändrade marknadsdynamiken, däribland de ökade volymerna av dumpad import från Kina. De unionstillverkare som ingick i denna kategori i urvalet uppvisade en kraftig minskning av lönsamheten under skadeundersökningsperioden, från + [5–15]% 2017 till [-10–-20]% under undersökningsperioden.

(235)

Kommissionen undersökte därefter GrafTech France. Detta företag drog nytta av långfristiga avtal och gjorde följaktligen stora vinster även under undersökningsperioden. Kommissionen noterade emellertid att en del av GrafTech Frances försäljning av grafitelektroder ägde rum på den öppna marknaden. Priserna för dessa transaktioner var betydligt lägre än för transaktionerna inom ramen för de långfristiga avtalen. Vid en jämförelse av varje produktkontrollnummer för sig med priserna på GrafTech Frances transaktioner som inte omfattades av långfristiga avtal med priserna hos de andra unionstillverkare som ingick i urvalet visade det sig att vissa visade högre priser och vissa lägre priser. I genomsnitt låg priserna för dessa transaktioner mycket nära priserna hos de övriga unionstillverkare som ingick i urvalet. Kommissionen drog slutsatsen att priserna i dessa öppna marknadstransaktioner var jämförbara med priserna hos de övriga unionstillverkare som ingick i urvalet. Konkurrenstrycket av lågprisimporten från Kina var därför märkbart även för GrafTech France när företaget inte skyddades mot konkurrens av sina långfristiga avtal.

(236)

Kommissionen noterade dessutom att situationen för hela unionsindustrin, inklusive GrafTech France, försämrades mot slutet av undersökningsperioden. Detta framgår framför allt av lönsamhetssiffrorna för undersökningsperiodens fjärde kvartal, vilka låg långt under den vanliga vinstmarginalen för sektorn under normala konkurrensvillkor. Industrins försämrade situation berodde främst på den försämrade situationen för den del av industrin som inte omfattades av långfristiga avtal.

(237)

Nettolikviditetsflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Trenden för nettokassaflöde utvecklades på ett liknande sätt som lönsamheten: en enorm ökning under 2018–2019 följt av en drastisk nedgång under 2020. Det är samma förklarande faktorer som ligger bakom. Vid en undersökning av kassaflödet i de olika delarna av unionsindustrin kan samma anmärkningar göras angående skillnaderna mellan GrafTech France (stort kassaflöde) och resten av unionsindustrin (negativt kassaflöde).

(238)

Investeringarna ökade under skadeundersökningsperioden (+47 %). De stora vinsterna under åren 2018–2019 gjorde det möjligt för unionsindustrin att investera i sina produktionsanläggningar. Investeringarna avtog igen mot slutet av skadeundersökningsperioden, efter covid-19-pandemin.

(239)

Vid analysen av de olika delarna av industrin iakttogs inget tydligt mönster. GrafTech France investerade mer i mitten av skadeundersökningsperioden, medan resten av branschen investerade mer mot slutet av perioden.

(240)

Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde. Den utvecklades på ett liknande sätt som lönsamheten: en enorm ökning under 2018–2019 följt av en drastisk nedgång under 2020.

(241)

De viktigaste makroindikatorerna visade en negativ utvecklingstrend under skadeundersökningsperioden: unionens försäljningsvolym sjönk med 33 %, produktionen sjönk med 30 %, och unionsindustrin förlorade marknadsandelar. Mot bakgrund av en krympande marknad ökade importvolymen från Kina med 12 % under skadeundersökningsperioden. Importens marknadsandel ökade med 49 % och nådde upp till 35,8 % under undersökningsperioden. Priserna på importen från Kina var konsekvent betydligt lägre än unionsindustrins priser och kostnader sedan 2019.

(242)

När det gäller mikroindikatorerna uppvisade unionsindustrin som helhet en varierad bild: lönsamheten för försäljningen i union ökade (från +8,0 % till +16,1 %), liksom kassaflödet (+116 %), medan lagernivåerna (+33 %) och räntabiliteten (från +17,8 % till –3,9 %) försämrades väsentligt.

(243)

Dessa samlade siffror döljer dock en situation med stora skillnader som påverkar marknadsdynamiken och den ekonomiska relationen mellan de olika tillverkarna i unionen. Av de orsaker som anges i skälen 216–218 gjorde kommissionen separata undersökningar av den del av unionsindustrin som inte hade ingått långfristiga avtal med sina kunder, och som var verksamma på den öppna marknaden (dvs. med pågående konkurrens från dumpad import), och den del av unionsindustrin som hade ingått långfristiga avtal med sina kunder under perioden 2017–2018 (dvs. GrafTech).

(244)

För två av de tre unionstillverkare i urvalet som inte hade ingått långfristiga avtal med sina kunder försämrades alla mikroindikatorer avsevärt: lönsamheten för försäljningen i unionen sjönk från [5–10] % under 2017 till -[10–20] % under 2020, lagernivåerna ökade (+[30–60] %), räntabiliteten minskade från [20–50] % till -[200–250] %, och kassaflödet minskade (-[220–260] %).

(245)

Å andra sidan upplevde den tredje unionstillverkaren i urvalet, GrafTech France, en annorlunda och exceptionell situation. GrafTech France upplevde stora vinster och stort kassaflöde under undersökningsperioden.

(246)

Undersökningen visade att de långsiktiga avtalen mellan GrafTech France och dess kunder hade en mycket stor betydelse. Det framgick att en mycket stor del av GrafTech Frances försäljning under undersökningsperioden skedde inom ramen för långfristiga avtal. Som en följd av detta var GrafTech Frances priser betydligt högre än dess konkurrenters under undersökningsperioden. Effekten av dessa långfristiga avtal var att GrafTech Frances försäljningspriser kunde kopplas bort från priserna på den konkurrensutsatta unionsmarknaden. Faktum är att GrafTech France och GrafTech rent allmänt var skyddade från externa faktorer, som den sjunkande efterfrågan och den ökade konkurrensen från lågprisimporter från Kina, tack vare de långsiktiga avtal som företaget slutit med sina kunder.

(247)

Detta var emellertid en tillfällig och exceptionell situation, eftersom vissa av de långfristiga avtalen redan hade löpt ut och huvuddelen av de återstående avtalen kommer att löpa ut i slutet av 2022.

(248)

Under det fjärde kvartalet av undersökningsperioden kunde en ytterligare försämring redan noteras, då lönsamhetssiffrorna (genomsnittet för de företag som ingick i urvalet, inklusive GrafTech France) sjönk till 2,6 %. När alla långsiktiga avtal har löpt ut kommer GrafTech att behöva bedriva sin verksamhet under samma marknadsvillkor som övriga unionstillverkare.

(249)

Kommissionen undersökte ytterligare den ekonomiska relationen mellan den del av unionsindustrin som inte hade ingått långfristiga avtal med sina kunder och den del av unionsindustrin som hade ingått långfristiga avtal med sina kunder (dvs. GrafTech France) för att fastställa om den hälsosammare delen av industrin skulle följa den andra delen av industrin och unionsindustrin som helhet i den redan negativa trend som noterades under skadeundersökningsperioden.

(250)

Alla de tre tillverkare som ingick i urvalet meddelade kommissionen att de tillverkade samma typ av elektroder (UHP-elektroder). Det sortiment av grafitelektroder som tillverkades av dessa tre tillverkare i urvalet omfattade diametrar från 500 till 720 mm och längder över 1 651 cm (särskilt över 1 951 cm). De tre tillverkarna tillverkade stora volymer av elektroder med diametrarna 600 mm och 700 mm. Kommissionen kunde inte fastställa någon skillnad i produktionsmönstret mellan den del av unionsindustrin som inte hade ingått långfristiga avtal med sina kunder och GrafTech France.

(251)

När det gäller kostnaderna uppgick tillverkningskostnaderna för unionstillverkarna i urvalet till omkring 5 000 euro under undersökningsperioden. Ingen märkbar skillnad kunde noteras mellan de tre tillverkarna. Företagens tillverkningskostnader låg inom +/– 10 % från detta genomsnitt.

(252)

Kommissionen noterade även att GrafTech France, för den del av företagets försäljning som inte omfattades av långfristiga avtal, sålde till priser som låg mycket nära priserna för den övriga delen av industrin (se skäl 235). När GrafTech France inte skyddades av sina långfristiga avtal upplevde företaget därför också en tydlig press av lågprisimporten från Kina.

(253)

Därför är den produktion som säljs på unionens marknad utan att omfattas av de långfristiga avtalen representativ för unionsindustrin som helhet. Detta beror på att de långfristiga avtalen är den enda faktor som skiljer en av unionstillverkarna från resten av unionsindustrin. De fördelar som de långfristiga avtalen ger tillverkaren är emellertid av övergående karaktär och återspeglar inte den övergripande marknadsdynamiken under undersökningsperioden, vilken kännetecknas av en fortsatt ökning av lågprisimporten från Kina. Utan de långfristiga avtalen drabbas även GrafTech France av den dumpade importen (se skäl 235). Eftersom GrafTech Frances långfristiga avtal snart löper ut kan man tänka sig att GrafTech France kommer att drabbas av samma negativa utveckling som redan konstaterats för den andra delen av unionsindustrin, och därmed för unionsindustrin som helhet.

(254)

Mot denna bakgrund drar kommissionen i detta skede av förfarandet slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. Den lönsamma delen av industrin inte kommer att kunna ha något positivt inflytande på den del som inte är lönsam och som är utsatt för ett enormt konkurrenstryck av lågprisimporten från Kina. Baserat på uppgifterna från det fjärde kvartalet av undersökningsperioden kunde dessutom en ytterligare försämring av den ekonomiska situationen i unionsindustrin som helhet redan noteras. Det förväntas att dessa nedåtgående utvecklingstrender kommer att förstärkas, när GrafTechs långfristiga avtal löper ut, även mot bakgrund av den betydande ökningen av dumpad import till priser som konsekvent underskrider unionsindustrins priser och ökningen av tillverkningskapaciteten i Kina under de senaste åren.

(255)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer var covid-19-pandemin, slutet på krisen 2017–2018, unionsindustrins föråldrade karaktär, importen från andra länder, resultatet av unionsindustrins export och förbrukningen inom unionen.

(256)

Volymen av importen från Kina ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden, från 42 256 ton under 2017 till 47 429 ton 2020. Under samma period ökade importens marknadsandel med 49 % till en nivå på 35,8 % under undersökningsperioden. Denna ökade import ägde rum till priser som låg väsentligt lägre än unionsindustrins priser under andra hälften av skadeundersökningsperioden (2019–2020). Detta hade stora konsekvenser för unionsindustrin, som såg sin försäljning under undersökningsperioden sjunka från 118 025 ton under 2018 till 91 949 ton under 2019 och 70 970 ton under 2020. Detta ledde till en mycket stark nedgång i lönsamheten för alla unionstillverkarna i urvalet, bortsett från en tillverkare som hade ingått långfristiga avtal, från vinst (på +[5–10] % under 2017) till kraftig förlust (–[10–20] % under 2020), och en efterföljande försämring av andra ekonomiska indikatorer som lagernivå, räntabilitet och kassaflöde.

(257)

Det kan därför bekräftas – mot bakgrund av tidssambandet – att den ökade importen av grafitelektroder till dumpade priser med ursprung i Kina ledde till en försämring av unionsindustrins ekonomiska och finansiella situation. Andra faktorer kommer att behandlas i avsnitt 5.2.

(258)

Importen av grafitelektroder från Kina till låga priser registrerades från 2019 och framåt. Under 2019 och 2020 var genomsnittspriset på den kinesiska importen 57 % respektive 51 % av det genomsnittliga importpriset för övriga länder bortsett från Kina. Från och med 2019 (dvs. före pandemin) började den kinesiska importen öka under en period av minskande förbrukning i unionen. Detta ledde till en konsekvent ökning av den kinesiska importen sedan 2018, även när det gäller importens marknadsandel. Den minskade förbrukningen på grund av pandemin minskade således inte orsakssambandet mellan den dumpade importen och unionsindustrins skada.

(259)

Efter perioden 2017–2019 sjönk både de inhemska priserna och importpriserna. Som nämnts ovan har de kinesiska priserna emellertid sjunkit i snabbare takt än genomsnittet för importen från tredjeländer utom Kina (-50 % under 2019 och -57 % under 2020, jämfört med -12 % och -51 %). Prisminskningen i världen bidrog därför inte till skadan för unionsindustrin.

(260)

Vissa unionstillverkare kan ligga efter vad gäller utrustning, men det är en dynamisk industri som ökade sina investeringar i syfte att öka sin kapacitet, anpassa sin produktionsutrustning och förvärva den senaste tekniken. Investeringarna ökade med 47 % under skadeundersökningsperioden.

(261)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Import från tredjeländer

(262)

Marknadsandelen för tredjeländer utom det berörda landet låg på låga nivåer (omkring 10–11 %) och förblev stabil under perioden 2018–2020. Detta betyder att den, i absoluta volymer, minskade i förhållande till minskningen av unionens förbrukning.

(263)

Priserna på importen från tredjeländer utom det berörda landet låg i genomsnitt på samma nivåer som unionsindustrins priser under skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden var priserna emellertid 31 % lägre än unionsindustrins priser, vilket var den lägsta nivå som uppnåtts i relativa termer jämfört med unionsindustrins priser under skadeundersökningsperioden. Detta står i skarp kontrast mot priserna på den kinesiska importen, vilka minskade väsentligt under 2020 och var 65 % lägre än unionsindustrins priser under undersökningsperioden. Priserna varierar emellertid beroende på elektrodernas specifikationer, och även om en jämförelse av de genomsnittliga priserna kan ge en viss indikation kan en sådan jämförelse inte ersätta en prisjämförelse baserad på produktkontrollnummer.

(264)

Därför drogs slutsatsen att importen från andra länder inte bidrog till skadan för unionsindustrin eftersom den skedde till betydligt högre priser än den kinesiska importen.

(265)

Unionstillverkarnas exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Unionstillverkarnas exportresultat

(266)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins export kontinuerligt (-24 % under perioden). Unionsindustrin pekade på konkurrensen från kinesisk export, som inte bara sker på den inhemska marknaden utan även på tredjelandsmarknader.

(267)

På det hela taget visade exportresultaten tendenser liknande dem för unionsindustrins försäljning på unionens marknad, men exportförsäljningen minskade relativt sett mindre än försäljningen på unionens marknad. På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att det minskade exportresultatet inte bidrog till skadan.

(268)

Som visas i tabell 1 minskade förbrukningen av grafitelektroder i unionen under skadeundersökningsperioden med 25 %. Detta var kopplat till covid-19-pandemin, vars påverkan analyseras i skäl 258. Samtidigt sjönk unionsindustrins försäljning på EU-marknaden med 33 %. På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att förbrukningsutvecklingen inte bidrog till skadan för unionsindustrin.

(269)

Av den information som tillhandahölls av företagen i urvalet framgick att det inte förekom någon försäljning till närstående företag i unionen, utan försäljningen skedde till närstående företag i tredjeländer. Denna försäljning utgjorde – beroende på vilket år som beaktas – mellan 5 och 11 % av den totala försäljningsvolymen. På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att utvecklingen av den företagsinterna förbrukningen endast påverkade den skada som unionsindustrin lidit i begränsad utsträckning, om den hade någon inverkan alls.

(270)

De kinesiska importpriserna låg väsentligt under unionsindustrins priser och kostnader sedan 2019. Undersökningen visade en viktad genomsnittlig underskridandemarginal på 51,2 %. Under samma period ökade de kinesiska tillverkarnas marknadsandel. Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen från Kina med 12 %. Samtidigt ökade importens marknadsandel med 49 % och nådde upp till 35,8 % under undersökningsperioden. Denna ökade marknadsnärvaro var till skada för unionsindustrin. Unionsindustrins marknadsandel minskade från sin topp på 65,2 % under 2018 till 53,6 % under 2020. Det ledde till den negativa utvecklingen av unionsindustrins ekonomiska situation.

(271)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer som hade betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar.

(272)

Covid-19-pandemin och den medföljande nedgången i förbrukningen av grafitelektroder i unionen och hela världen påverkade unionsindustrins utveckling negativt, men ansågs vara en tillfällig faktor. Före pandemin och i slutet av skadeundersökningsperioden försämrades unionsindustrins situation. Det fanns även en asymmetri eftersom importen från Kina inte avtog trots den ekonomiska nedgången. Tvärtom ökade importen kontinuerligt under åren 2018–2020, under en period med minskande förbrukning.

(273)

Slutet av 2017–2018 års kris, unionsindustrins föråldring och importen från andra länder kan endast anses ha haft en begränsad effekt på unionsindustrins negativa utveckling.

(274)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, betraktade var för sig eller tillsammans, inte minskade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan.

(275)

Med beaktande av att artikel 7.2 i grundförordningen ska tillämpas undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Unionens intresse har fastställts på grundval av en värdering av alla de berörda parternas intressen, däribland unionsindustrins, importörernas och handlarnas, användarnas och slutkonsumenternas.

(276)

Unionsindustrin består av fem grupper som tillverkar grafitelektroder i unionen. Alla grupper samarbetade till fullo i undersökningen.

(277)

Införandet av åtgärder skulle göra det möjligt för unionsindustrin att återhämta förlorade marknadsandelar, öka kapacitetsutnyttjandet, höja priserna till hållbara nivåer och förbättra lönsamheten till nivåer som kan förväntas under normala konkurrensvillkor.

(278)

En del av industrin skyddas mot dumpad import från Kina genom långfristiga avtal, men de flesta av dessa avtal kommer att löpa ut senast i slutet av 2022. Det är osannolikt att avtalen förnyas, åtminstone under nuvarande förhållanden, med tanke på de kraftigt sjunkande priserna på grafitelektroder sedan 2019.

(279)

Uteblivna åtgärder skulle sannolikt innebära en ytterligare försämring av lönsamheten, vilken redan är negativ för alla unionstillverkare i urvalet utom en som har ett tillfälligt skydd mot effekterna av den dumpade importen tack vare långfristiga avtal med kunderna under perioden 2017–2018. Uteblivna åtgärder skulle kunna leda till stängning av tillverkningsanläggningar och uppsägning av personal, vilket skulle kunna hota hela unionsindustrins livskraft.

(280)

Kommissionen drog därför den preliminära slutsatsen att införandet av provisoriska åtgärder skulle ligga i unionsindustrins intresse.

(281)

Tio icke-närstående importörer, som tillsammans stod för 63 % av importvolymen från Kina, lämnade in ett stickprovsformulär. Det vägda genomsnittet av vinsten för de importörer som ingick i urvalet under undersökningsperioden var omkring 4 %.

(282)

Dessa importörer var emot införandet av åtgärder. De hävdade att unionstillverkarna inte har förmåga att täcka den befintliga efterfrågan och produktutbudet i unionen, särskilt för elektroder med liten diameter (upp till 400–450 mm). De påpekade dessutom att möjligheterna att byta till andra inköpskällor är marginella. Tillverkare av grafitelektroder i tredjeländer har vanligen sina egna säljavdelningar som har direkt kontakt med kunderna i unionen.

(283)

Kommissionen noterade att kvalitetskontrollerna av grafitelektroderna och tillhandahållandet av tekniska tjänster var några av unionsimportörernas centrala tillgångar. Därför är det sannolikt att vissa av de ytterligare kostnaderna kan föras vidare till slutanvändarna av grafitelektroderna. Kommissionen ansåg därför att införandet av antidumpningsåtgärder kan ha en inverkan, om än begränsad, på unionsimportörernas resultat.

(284)

Åtgärdernas eventuella negativa verkningar för icke-närstående importörer i stort förväntas således bli begränsade och skulle inte uppväga åtgärdernas positiva verkningar för unionens tillverkare.

(285)

Femton användare registrerades som berörda parter, och frågeformulär togs emot från åtta användare. Dessa användare representerar främst unionens stålindustri. Sektorerna i senare led (och i synnerhet stålindustrin) är större vad gäller omsättning och sysselsättning än industrin för grafitelektroder. Enligt siffror från Eurofer sysselsatte stålindustrin 330 000 personer direkt och 1 620 000 personer indirekt under 2019.

(286)

Användarna uttryckte farhågor om att införandet av åtgärder skulle kunna ha negativ inverkan på deras konkurrenskraft. Kostnaden för grafitelektroder beräknas utgöra mellan 1 och 5 % av kostnaden vid ståltillverkning. Detta innebär att åtgärderna inte kommer att ha någon betydande inverkan på produktionskostnaden för ståltillverkarna.

(287)

Klagandena och pressen rapporterade dessutom att stålpriserna håller på att gå upp eftersom efterfrågan överstiger tillgången. Detta kan ge stålindustrin möjlighet att föra vidare eventuella ytterligare kostnader, eller delar av dessa, till användarna i senare led.

(288)

Unionens stålindustri hävdade även att unionstillverkarna inte kunde tillgodose efterfrågan under undersökningsperioden. När det gäller leveranssäkerheten har unionsindustrin en tillräcklig outnyttjad kapacitet. Under skadeundersökningsperioden ökade unionens tillverkningskapacitet från 255 500 ton till 294 900 ton (+15 %). Kapacitetsutnyttjandet var endast 55,6 % under undersökningsperioden. Andra länder, däribland Indien, Mexiko, Ryssland och USA, är möjliga alternativa leveranskällor, men de är ännu inte väl etablerade på unionsmarknaden. Dessa fyra länder stod tillsammans för 11 % av unionens inköp under 2020.

(289)

Kommissionen drog därför den preliminära slutsatsen att åtgärdernas negativa konsekvenser för användarna förväntas bli begränsade och att de inte uppväger åtgärdernas positiva verkningar för unionstillverkarna.

(290)

Dessutom bidrar grafitelektroder till unionens miljömål och särskilt kampen mot klimatförändringarna. Grafitelektroder är en nödvändig komponent i elektriska ljusbågsugnar som används vid stålåtervinning. Elektriska ljusbågsugnar producerar stål med lägre koldioxidutsläpp jämfört med den traditionella metoden för stålproduktion som baseras på masugnar.

(291)

Vissa berörda parter hävdade att ett införande av åtgärder skulle ha negativa konsekvenser för konkurrensen inom en sektor som påstods vara mycket koncentrerad. Kommissionen noterade emellertid att det finns fem unionsgrupper som försörjer marknaden. Kommissionen påpekade även att Sangraf Italy är en ny unionstillverkare (men noterade samtidigt att anläggningarna inte är nya utan tidigare drevs av SGL-koncernen). Kommissionen drog därför slutsatsen att åtgärderna inte kunde förväntas medföra negativa konsekvenser för konkurrensen i unionen i detta skede.

(292)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder på import av grafitelektrodsystem med ursprung i Kina i detta skede av undersökningen.

(293)

För att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som var lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållar unionsindustrin.

(294)

I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. För att utföra bedömningen av den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit. Därefter granskade kommissionen om denna storlek på tullen skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan, med hänsyn till den påstådda förekomsten av råvarurelaterade snedvridningar i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen.

(295)

Kommissionen fastställde först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit utan några snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. I detta fall skulle skadan undanröjas om unionsindustrin kunde täcka sina tillverkningskostnader, inbegripet kostnader till följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner som förtecknas i bilaga Ia, och erhålla en skälig vinst (vinstmål).

(296)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet:

(297)

Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(298)

Klagandena använde 8 % som vinstmål i klagomålet, men framhöll att detta var en försiktig uppskattning och att en högre vinstmarginal borde förväntas i avsaknad av den skadevållande importen.

(299)

I den tidigare undersökningen av importen av grafitelektrodsystem från Indien drog kommissionen slutsatsen att den vinstmarginal som rimligen kunde anses motsvara gemenskapsindustrins ekonomiska situation, utan förekomst av skadevållande dumpning, borde fastställas till 8 % för beräkning av skademarginalen. Detta var också den vinst som unionstillverkarna i urvalet uppnådde 2017.

(300)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden fastställdes vinstmarginalen till 8 %, i enlighet med artikel 7.2c.

(301)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader som unionsindustrin kommer att ådra sig till följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, samt de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas enligt artikel 11.2. Kommissionen fastställde en ytterligare kostnad som uppgick till mellan 0 och 42 euro per ton, som lades till det icke-skadevållande priset för de berörda unionstillverkarna i urvalet. Det finns en not om hur kommissionen har fastställt denna ytterligare kostnad i den ärendeakt som berörda parter kan få ta del av.

(302)

Dessa kostnader innefattade de ytterligare framtida kostnaderna för att säkerställa efterlevnaden av EU:s utsläppshandelssystem. EU:s utsläppshandelssystem utgör en hörnsten i EU:s politik för att följa multilaterala miljöavtal. Dessa ytterligare kostnader beräknades på grundval av de uppskattade utsläppsrätter som måste köpas in under tillämpningsperioden för åtgärderna (2021–2025). Vid beräkningen av de ytterligare kostnaderna togs även hänsyn till indirekta koldioxidkostnader i samband med höjda elpriser under perioden 2021–2025 kopplat till EU:s utsläppshandelssystem och prognoserna för priset på utsläppsrätter.

(303)

Källan till dessa prognoser för priset på utsläppsrätter var ett utdrag från Bloomberg New Energy Finance av den 30 juli 2021. Det genomsnittliga beräknade priset på utsläppsrätter för denna period är 55 euro/ton av utsläppt koldioxid.

(304)

Mot denna bakgrund beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris för den likadana produkten för unionsindustrin.

(305)

Kommissionen fastställde sedan nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, vilket fastställts vid beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som unionstillverkarna i urvalet sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen eventuellt resulterade i uttrycktes i procent av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(306)

När det gäller marginalen för övriga företag ansåg kommissionen, med tanke på att de kinesiska exportörernas samarbetsvilja var låg, så som förklaras i skäl 179, att det var lämpligt att fastställa den övriga marginalen på grundval av tillgängliga uppgifter. Denna marginal fastställdes till nivån för det högsta målprisunderskridande som fastställts för en produkttyp som sålts i representativa volymer av den exporterande tillverkare som uppvisade det högsta konstaterade målprisunderskridandet. Den övriga marginal för målprisunderskridande som beräknats på detta sätt fastställdes till 153,6 %.

(307)

Resultatet av dessa beräkningar visas i tabellen nedan.

(308)

Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lämnade klaganden tillräcklig bevisning till kommissionen för att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet när det gäller den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(309)

Eftersom de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skada är högre än de dumpningsmarginaler som konstaterats ansåg kommissionen emellertid att det i detta skede inte var nödvändigt att behandla denna aspekt.

(310)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(311)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av grafitelektroder med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen.

(312)

Kommissionen jämförde de målprisunderskridande- och dumpningsmarginaler som fastställts i skäl 307 ovan. Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller målprisunderskridandemarginalen.

(313)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser, uttryckta på grundval av ett pris cif vid unionens gräns, före tull, införas:

(314)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar således den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten som har sitt ursprung i det berörda landet och har tillverkats av de rättsliga enheter som namnges. Import av den berörda produkten som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de specifikt nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”Alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(315)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (83). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer en reglering om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(316)

För att säkerställa att reglerna om antidumpningstullar efterlevs bör antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även sådana tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

(317)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnaden i tullsatser krävs det särskilda åtgärder för att säkerställa tillämpningen av de individuella antidumpningstullarna. Företagen med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör omfattas av den antidumpningstull som gäller för ”alla övriga företag”.

(318)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om importen åtföljs av en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(319)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna skulle denna volymökning i sig kunna anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att upphäva individuella tullsatser och därmed införandet av en landsomfattande tull.

(320)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(321)

Synpunkter om beräkningarnas riktighet har mottagits. Synpunkterna från Liaoning Dantan Technology Group Co., Ltd och Fangda Carbon New Material Co., Ltd påverkade inte beräkningarnas tillförlitlighet. Dessutom lämnade företagen Misano S.p.A. och COMAP SAS (importör och användare av den berörda produkten) allmänna synpunkter efter utelämnandet av uppgifter på förhand som inte rörde beräkningarnas riktighet. De synpunkterna kommer därför att behandlas först i det slutgiltiga skedet.

(322)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(323)

Undersökningsresultaten avseende införande av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.