Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1193 av den 11 juli 2022 om åtgärder för att utrota och förhindra spridning av Ralstonia solanacearum (Smith 1896) Yabuuchi et al. 1996 emend. Safni et al. 2014

12.7.2022

Europeiska unionens officiella tidning

L 185/27

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/1193

av den 11 juli 2022

om åtgärder för att utrota och förhindra spridning av Ralstonia solanacearum (Smith 1896) Yabuuchi et al. 1996 emend. Safni et al. 2014

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artikel 28.1 a och c–h, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) 2016/2031 utgör grunden för unionslagstiftningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare. I den förordningen fastställs en ny uppsättning regler, vilket innebär att den, med verkan från och med den 1 januari 2022, upphäver flera rättsakter som grundades på de tidigare reglerna inom sektorn.

(2)

En av dessa upphävda rättsakter är rådets direktiv 98/57/EG (2) som omfattade åtgärder mot skadegöraren Ralstonia solanacearum (Smith 1896) Yabuuchi et al. 1996, som senare bytt namn till Ralstonia solanacearum (Smith) Yabuuchi et al. 1996 emend. Safni et al. 2014 (den angivna skadegöraren), som är den patogen som orsakar mörk ringröta på potatis.

(3)	Sedan det direktivet antogs har dessutom nya vetenskapliga rön framkommit om den angivna skadegörarens biologi och utbredning, och det har utvecklats nya testmetoder för att påvisa och identifiera skadegöraren samt metoder för att utrota den och förhindra att den sprids.

(4)

Nya åtgärder bör därför antas för växter av Solanum tuberosum L. (potatis), utom fröer, och växter, utom frukter och fröer, av Solanum lycopersicum (L.) Karsten ex Farw (tomat) (de angivna växterna), för att utrota den angivna skadegöraren om den skulle påträffas inom unionens territorium och för att förhindra att den sprids. Vissa åtgärder i direktiv 98/57/EG, särskilt sådana för att utrota den angivna skadegöraren och förhindra att den sprids, är dock fortfarande lämpliga och bör därför föreskrivas.

(5)

Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör genomföra årliga inventeringar avseende förekomsten av den angivna skadegöraren på de angivna växterna inom deras territorium, för att säkerställa att skadegöraren påvisas på ett så effektivt sätt och så tidigt som möjligt. Reglerna om årliga inventeringar bör anpassas till de angivna växternas avsedda användning, för att säkerställa att okulärbesiktningar, provtagning och testning utförs vid de lämpligaste tidpunkterna och under de lämpligaste förhållandena för varje växt och dess användning.

(6)	Vid misstanke om förekomst av den angivna skadegöraren bör den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten utföra testning i enlighet med internationella standarder, för att bekräfta eller motbevisa denna förekomst.

(7)	Om den angivna skadegörarens förekomst bekräftas bör den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten utan dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att utrota skadegöraren och förhindra att den sprids ytterligare. Den första av dessa åtgärder bör vara att inrätta ett avgränsat område.

(8)

Ytterligare utrotningsåtgärder bör också föreskrivas. Angivna växter som utsetts som infekterade med den angivna skadegöraren bör inte planteras inom unionens territorium, och den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten bör säkerställa att de infekterade angivna växterna destrueras eller annars bortskaffas, under förhållanden som förhindrar att den angivna skadegöraren sprids. Särskilda åtgärder bör föreskrivas för testning, provtagning och åtgärder på plats för att säkerställa att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av den angivna skadegöraren. Särskilda åtgärder bör föreskrivas för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids utanför de avgränsade områdena via infekterat ytvatten och via odlade eller vilda värdväxter av Solanaceae.

(9)	Denna förordning bör träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning för att säkerställa att den börjar tillämpas så snart som möjligt efter upphävandet av direktiv 98/57/EG.

(10)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs åtgärder för att utrota Ralstonia solanacearum (Smith 1896) Yabuuchi et al. 1996 emend. Safni et al. 2014, som orsakar mörk ringröta på potatis, och för att förhindra att den sprids inom unionens territorium.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.	angiven skadegörare: Ralstonia solanacearum (Smith 1896) Yabuuchi et al. 1996 emend. Safni et al. 2014.

2.	angivna växter: växter av Solanum tuberosum L. (potatis), utom fröer, och växter, utom frukter och fröer, av Solanum lycopersicum (L.) Karsten ex Farw (tomat).

3.	värdväxter av Solanaceae: vilda och odlade växter av Solanaceae.

4.	spillplantor av angivna växter: angivna växter som kommer upp på produktionsplatserna utan att ha planterats.

5.	knölar avsedda att planteras på sin produktionsplats: knölar som produceras på en viss produktionsplats, som är avsedda att permanent bli kvar på den platsen och som inte är avsedda att certifieras.

Artikel 3

Årliga inventeringar

1. De behöriga myndigheterna ska genomföra årliga inventeringar avseende förekomsten av den angivna skadegöraren på de angivna växterna inom deras territorium, i ytvatten som används för bevattning av de angivna växterna samt i flytande avfall, i enlighet med följande krav:

För knölar, utom knölar för plantering, ska inventeringarna omfatta följande:

i)	Provtagning av partier av knölar som finns i lager eller av den växande grödan, så sent som möjligt mellan blastdödning och det att grödan skördas.

ii)	Okulärbesiktning av den växande grödan, om det är möjligt att visuellt identifiera symtom på den angivna skadegöraren, och okulärbesiktning av genomskurna knölar, om en sådan besiktning är lämplig för att påvisa symtom på den angivna skadegöraren.

För knölar för plantering, utom knölar avsedda att planteras på sin produktionsplats, ska inventeringarna systematiskt omfatta okulärbesiktning av den växande grödan och av partier som finns i lager samt provtagning av knölar som finns i lager eller provtagning av den växande grödan så sent som möjligt mellan blastdödning och det att grödan skördas.

För knölar avsedda att planteras på sin produktionsplats ska inventeringarna genomföras på grundval av den identifierade risken för förekomst av den angivna skadegöraren och omfatta följande:

i)	Provtagning av partier av knölar som finns i lager eller av den växande grödan, så sent som möjligt mellan blastdödning och det att grödan skördas.

ii)	Okulärbesiktning av den växande grödan, om det är möjligt att visuellt identifiera symtom på den angivna skadegöraren, och okulärbesiktning av genomskurna knölar, om en sådan besiktning är lämplig för att påvisa symtom på den angivna skadegöraren.

d)	För tomatplantor ska inventeringarna omfatta okulärbesiktning, vid lämpliga tidpunkter, av åtminstone den växande grödan på produktionsplatsen för växter avsedda för omplantering.

e)	För värdväxter av Solanaceae, utom de angivna växterna, samt ytvatten och flytande avfall, ska inventeringarna genomföras i enlighet med lämpliga metoder, och vid behov ska prover tas.

2. Antal, ursprung och tidpunkter avseende insamlingen av prover ska bygga på sunda vetenskapliga och statistiska principer och på den angivna skadegörarens biologi, med hänsyn till de berörda medlemsstaternas särskilda produktionssystem för potatis och tomater.

3. Senast den 30 april varje år ska medlemsstaterna underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om resultaten av de årliga inventeringar som genomförts under föregående kalenderår. De ska rapportera resultaten av dessa inventeringar i enlighet med mallen i bilaga II.

Artikel 4

Åtgärder vid misstanke om förekomst av den angivna skadegöraren

1. Den behöriga myndigheten ska säkerställa att de prover som tas vid inventeringar genomgår de tester för påvisande som avses i punkt 2.1 i bilaga I.

2. I avvaktan på resultaten av testerna för påvisande ska den behöriga myndigheten göra följande:

Förbjuda förflyttning av de angivna växterna från alla grödor, partier eller sändningar från vilka prover har tagits, med undantag av de angivna växter som befinner sig under myndighetens kontroll och för vilka det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

b)	Spåra den misstänkta förekomstens ursprung.

c)	Utföra offentlig kontroll av förflyttningen av alla angivna växter, utom de som avses i led a, som producerats på den produktionsplats där de prover som avses i led a har tagits.

Förbjuda användning av ytvatten på angivna växter och på andra odlade värdväxter av Solanaceae till dess att förekomsten av den angivna skadegöraren i ytvattnet har bekräftats eller motbevisats, utom i de fall där myndigheten tillåter användning av ytvatten på tomater och andra odlade värdväxter av Solanaceae som odlas i växthus, förutsatt att vattnet desinficeras med hjälp av lämpliga metoder som har godkänts av den behöriga myndigheten.

3. I avvaktan på resultaten av testerna för påvisande ska den behöriga myndigheten säkerställa att följande bevaras och på lämpligt sätt förvaras:

a)	Alla kvarvarande knölar som provtagits och, när så är möjligt, alla kvarvarande växter som provtagits.

b)	Kvarvarande extrakt av angivna växter, DNA-extrakt och ytterligare förberett material för testet.

c)	Renkulturen, i förekommande fall.

d)	All relevant dokumentation.

4. Om misstanke om förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas i enlighet med punkt 1.1 i bilaga I, ska den behöriga myndigheten säkerställa att de tester som avses i bilaga I utförs på de prover som tagits vid inventeringar för att bekräfta eller motbevisa förekomsten av den angivna skadegöraren.

Artikel 5

Åtgärder vid bekräftelse av förekomst av den angivna skadegöraren

1. Om förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas i enlighet med punkt 1.2 i bilaga I ska punkterna 2–6 tillämpas.

2. Om förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas på de angivna växterna ska den behöriga myndigheten utan dröjsmål vidta samtliga följande åtgärder:

a)	Genomföra en undersökning för att fastställa infektionens omfattning och primärkällor, i enlighet med bilaga III, med ytterligare tester i enlighet med artikel 4.1 av åtminstone alla klonmässigt närbesläktade partier av knölar för plantering.

Inrätta ett avgränsat område som ska bestå av åtminstone en angripen zon som innehåller följande:

De angivna växterna, sändningarna och/eller partierna, de fordon, kärl, lager eller delar av dessa från vilka ett prov av infekterade angivna växter har tagits, alla andra föremål inklusive förpackningsmaterial, maskiner som använts vid produktion, transport eller lagring av de angivna växterna och, i förekommande fall, den eller de produktionsplatser eller produktionsanläggningar där de angivna växterna odlades eller skördades.

ii)

Allt som förtecknas i led i och som har fastställts som troligen infekterat med den angivna skadegöraren, genom kontakt före eller efter skörd eller genom produktions-, bevattnings- eller besprutningsåtgärder som utförts samtidigt som för de infekterade angivna växterna, med hänsyn till det som förtecknas i punkt 1 i bilaga IV.

c)	Inrätta en buffertzon runt den angripna zonen, om detta är nödvändigt för att hantera växtskyddsrisken, med hänsyn till de faktorer som är förknippade med en möjlig spridning av den angivna skadegöraren enligt punkt 2 i bilaga IV.

Utse

i)	det som förtecknas i led b i som infekterat,

ii)	det som förtecknas i led b ii som troligen infekterat.

3. Om förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas på grödor av andra värdväxter av Solanaceae än de angivna växterna, och om det har identifierats en risk vid produktionen av de angivna växterna, ska den behöriga myndigheten vidta följande åtgärder:

a)	Genomföra en undersökning för att fastställa infektionens omfattning och primärkällor, i enlighet med bilaga III, med ytterligare tester i enlighet med artikel 4.1 av åtminstone alla klonmässigt närbesläktade partier av knölar för plantering.

b)	Inrätta ett avgränsat område som ska bestå av en angripen zon.

Den angripna zonen ska innehålla följande:

a)	De värdväxter från vilka det infekterade provet togs.

b)	De värdväxter som kan vara infekterade med den angivna skadegöraren och som har utsetts som troligen infekterade, genom kontakt före eller efter skörd eller genom produktions-, bevattnings- eller besprutningsåtgärder som utförts samtidigt som för de infekterade värdväxterna.

Den behöriga myndigheten ska utse

a)	de värdväxter som avses i andra stycket a som infekterade,

b)	de värdväxter som avses i andra stycket b som troligen infekterade.

4. Om förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas i ytvatten, i utsläpp av flytande avfall från industriell bearbetning eller från anläggningar för förpackning av angivna växter, eller på anknutna vilda värdväxter av Solanaceae, och om det har identifierats en risk vid produktionen av de angivna växterna genom bevattning, besprutning eller översvämning med ytvatten, ska den behöriga myndigheten vidta följande åtgärder:

a)	Genomföra en undersökning i enlighet med bilaga III, inklusive en inventering vid lämpliga tidpunkter av prover av ytvatten och flytande avfall, och av vilda värdväxter av Solanaceae om sådana finns, för att fastställa infektionens omfattning.

b)	Inrätta ett avgränsat område som innehåller en angripen zon, med hänsyn till de faktorer som är förknippade med en möjlig spridning av den angivna skadegöraren enligt punkt 2 i bilaga IV.

Den angripna zonen ska innehålla följande:

a)	Det ytvatten från vilket det eller de infekterade proverna tagits.

b)	Det ytvatten som kan vara infekterat, med hänsyn till det som förtecknas i punkt 1 i bilaga IV.

Den behöriga myndigheten ska utse

a)	det ytvatten som avses i andra stycket a som infekterat,

b)	det ytvatten som avses i andra stycket b som troligen infekterat.

5. Om en medlemsstat har lämnat in en anmälan om utbrott i Europhyt ska de angränsande medlemsstater som anges i anmälan fastställa omfattningen av den troliga infektionen och inrätta ett avgränsat område i enlighet med punkterna 2, 3 och 4. Vid utbrott i ytvatten ska det inte krävas någon anmälan för infekterat ytvatten som ligger i områden som redan är avgränsade.

6. Den behöriga myndigheten ska säkerställa att följande bevaras och på korrekt sätt förvaras:

a)	Det material som anges i artikel 4.3, åtminstone till dess att alla tester har slutförts.

b)	Det material som är kopplat till det andra testet för påvisande och i förekommande fall till testerna för identifiering, till dess att alla tester har slutförts.

c)	Renkulturen av den angivna skadegöraren, i förekommande fall, i minst en månad efter anmälningsförfarandet enligt punkt 5.

Artikel 6

Åtgärder för utrotning av den angivna skadegöraren

1. Angivna växter som utsetts som infekterade med den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.2 d i får inte planteras. Den behöriga myndigheten ska säkerställa att de infekterade angivna växterna destrueras eller annars bortskaffas på annat sätt, i enlighet med punkt 1 i bilaga V, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

Om angivna växter har planterats innan de utses som infekterade ska det planterade materialet omedelbart destrueras eller bortskaffas på annat sätt i enlighet med punkt 1 i bilaga V. Den eller de produktionsanläggningar där de infekterade angivna växterna har planterats ska utses som infekterade. Ett avgränsat område ska inrättas i enlighet med artikel 5.2 b.

2. Angivna växter som har utsetts som troligen infekterade i enlighet med artikel 5.2 d ii och angivna växter för vilka en risk har identifierats i enlighet med artikel 5.4 får inte planteras och ska, under kontroll av de behöriga myndigheterna, användas på lämpligt sätt eller bortskaffas i enlighet med punkt 2 i bilaga V, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

Om angivna växter har planterats innan de utses som troligen infekterade ska det planterade materialet omedelbart destrueras eller så ska de åtgärder som anges i punkt 2 i bilaga VI tillämpas. Den eller de produktionsanläggningar där de troligen infekterade angivna växterna har planterats ska utses som troligen infekterade. Ett avgränsat område ska inrättas i enlighet med artikel 5.2 b.

3. Alla maskiner, fordon, kärl, lager eller delar av dessa och alla andra föremål inklusive förpackningsmaterial som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.2 d i eller som troligen infekterade i enlighet med artikel 5.2 d ii och artikel 5.4 tredje stycket b, ska antingen destrueras eller rengöras och desinficeras med användning av de metoder som anges i punkt 3 i bilaga V.

4. Utöver de åtgärder som föreskrivs i punkterna 1, 2 och 3 ska de åtgärder som anges i punkt 4 i bilaga V tillämpas i de avgränsade områdena.

Artikel 7

Särskilda teståtgärder för knölar för plantering

1. Om förekomst av den angivna skadegöraren har bekräftats vid en produktionsanläggning för knölar för plantering ska den behöriga myndigheten säkerställa att de tester som avses i bilaga I utförs på förökningslinjer av samma klon till de infekterade partierna av knölar eller, om det har fastställts att det inte finns några förökningslinjer av samma klon, på knölar eller partier av knölar som har varit i direkt eller indirekt kontakt med de infekterade partierna av knölar.

2. Om förekomst av den angivna skadegöraren har bekräftats vid produktionsanläggningar för knölar för plantering inom ett certifieringssystem ska de tester som avses i bilaga I utföras antingen på varje växt i det ursprungliga klonurvalet eller på representativa prover av basutsäde av potatis.

Artikel 8

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 juli 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 317, 23.11.2016, s. 4.

(2) Rådets direktiv 98/57/EG av den 20 juli 1998 om bekämpning av Ralstonia solanacearum (Smith) Yabuuchi m.fl. (EGT L 235, 21.8.1998, s. 1).

BILAGA I

System för de tester som ska utföras i enlighet med artiklarna 3, 4, 5 och 7

1. ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR FÖREKOMST AV DEN ANGIVNA SKADEGÖRAREN

1.1	Förekomst av den angivna skadegöraren misstänks om positivt resultat erhålls i det första testet för påvisande som utförs på den angivna växten eller på vattenprover.

1.2

Förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas i följande fall:

a)	Om det första eller andra testet för påvisande är selektiv isolering som ger upphov till kolonier med typisk morfologi, och positiva resultat erhålls i två identifieringstester som utförs på kolonierna.

b)	Om det första och andra testet är andra tester än selektiv isolering, och positiva resultat erhålls i två identifieringstester efter det att provet har genomgått selektiv isolering som ger upphov till kolonier med typisk morfologi.

Ett av dessa två identifieringstester ska vara ett test som avses i punkt 2.2 e, f och g.

2. TESTER

2.1 Tester för påvisande

Testerna för påvisande ska konsekvent kunna påvisa minst 104 celler/ml återsuspenderad pellet som tagits från asymtomatiska prover.

Det andra testet för påvisande ska baseras på andra biologiska principer eller andra nukleotidregioner än det första testet för påvisande.

Testerna för påvisande är följande:

a)	Immunofluorescensanalys, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

b)	Isolering av den angivna skadegöraren på det semiselektiva odlingsmediet mSMSA, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

c)	Konventionellt PCR-test med de primrar som beskrivs av Pastriket al. (2002) (1), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

TaqMan®-realtids-PCR med de primrar och prober som beskrivs av

i)	Weller et al. (2000) (2), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

ii)	Vreeburg et al. (2016) (3), med en TaqMan®-prob som modifierats från den ursprungliga prob som beskrivs av Weller et al. (2000), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iii)	Vreeburg et al. (2018) (4) (det s.k. NYtor-testet), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iv)	Massart et al. (2014) (5), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

e)	LAMP (loopmedierad isotermisk amplifiering) med de primrar som beskrivs av Lenarčič et al. (2014) (6) (endast för symtomatiskt växtmaterial), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

2.2 Identifieringstester

Identifieringstesterna är följande:

a)	Immunofluorescensanalys, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

b)	Konventionella PCR-tester med de primrar som beskrivs av Pastrik et al. (2002), enligt den ingående beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

TaqMan®-realtids-PCR med de primrar och prober som beskrivs av

i)	Weller et al. (2000), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

ii)	Vreeburg et al. (2016), med en TaqMan®-prob som modifierats från den ursprungliga prob som beskrivs av Weller et al. (2000), enligt den ingående beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iii)	Vreeburg et al. (2018) (det s.k. NYtor-testet), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iv)	Massart et al. (2014), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

d)	LAMP (loopmedierad isotermisk amplifiering) med de primrar som beskrivs av Lenarčič et al. (2014), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

e)	Fylotypspecifikt multiplext konventionellt PCR-test (Opina et al. [1997] (7), Fegan & Prior [2005] (8)), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

f)	DNA-streckkodning (Wicker et al. [2007] (9)), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

g)	MALDI-TOF-masspektometri (van de Bilt et al. [2018] (10)), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

3. FLÖDESSCHEMAN ÖVER FÖRFARANDEN

Flödesschema nr 1: Diagnostiskt förfarande för förekomst av den angivna skadegöraren i prover av den angivna växten.

a	Isolering kan användas som det första eller andra testet för påvisande. Om förekomst av den angivna skadegöraren misstänks på odlingsmediet ska kolonierna renas för att erhålla renkulturer på vilka två identifieringstester ska utföras.

b	Ett av dessa två identifieringstester ska vara ett test som avses i punkt 2.2 e, f och g. Positiva resultat i de två identifieringstesterna krävs för att bekräfta förekomsten av skadegöraren.

c	Det tredje testet för påvisande ska baseras på andra biologiska principer eller andra nukleotidregioner.

Flödesschema nr 2: Diagnostiskt förfarande för den angivna skadegöraren i vattenprover.

a	Ett av dessa två identifieringstester ska vara ett test som avses i punkt 2.2 e, f och g. Positiva resultat i de två identifieringstesterna krävs för att bekräfta förekomsten av skadegöraren.

4. PROVBEREDNING

4.1 Prover av asymtomatiska knölar

Standardprovet ska omfatta 200 knölar per test. Det lämpliga laboratorieförfarandet för att behandla naveländarna så att extraktet för påvisande av den angivna skadegöraren kan erhållas beskrivs i internationella diagnosstandarder.

4.2 Prover av asymtomatiska angivna växter

Latenta infektioner ska påvisas med användning av samlingsprover av stjälksegment eller bladskaft. Förfarandet får användas för upp till 200 stjälkdelar eller 200 bladskaft från olika växter i ett prov. Det lämpliga laboratorieförfarandet för att desinficera och behandla stjälk- eller bladskaftssegmenten så att extraktet för påvisande av den angivna skadegöraren kan erhållas beskrivs i internationella diagnosstandarder.

4.3 Prover av symtomatiskt material från de angivna växterna

Vävnadssegment ska avlägsnas aseptiskt från kärlringen på potatisknölar eller från stjälkens kärlsträngar på angivna växter som visar symtom på vissning. Det lämpliga laboratorieförfarandet för att behandla dessa vävnader så att extraktet för påvisande av den angivna skadegöraren kan erhållas beskrivs ingående i internationella diagnosstandarder.

4.4 Prover av ytvatten eller återcirkulerande vatten (inklusive vatten från potatisbearbetning eller avloppsvatten)

Det huvudsakliga testet för påvisande av den angivna skadegöraren i prover av ytvatten, vatten från återcirkulationssystem och avloppsvatten (från potatisbearbetningsindustrin) är selektiv isolering. Det lämpliga laboratorieförfarandet för att behandla vattenprover beskrivs i internationella diagnosstandarder.

(1) Pastrik, K.H., Elphinstone, J.G., Pukall, R. (2002), ”Sequence analysis and detection of Ralstonia solanacearum by multiplex PCR amplification of 16S-23S ribosomal intergenic spacer region with internal positive control”, European Journal of Plant Pathology, 108, s. 831–842.

(2) Weller, S.A., Elphinstone, J.G., Smith, N., Boonham, N., Stead, D.E. (2000), ”Detection of Ralstonia solanacearum strains with a quantitative, multiplex, real-time, fluorogenic PCR (TaqMan) assay”, Applied and Environmental Microbiology, 66, s. 2853–2858 (https://journals.asm.org/doi/10.1128/AEM.66.7.2853-2858.2000).

(3) Vreeburg, R.A.M., Bergsma-Vlami, M., Bollema, R.M., de Haan, E.G., Kooman-Gersmann, M., Smits-Mastebroek, L., Tameling, W.I.L., Tjou-Tam-Sin, N.N.A., van de Vossenberg B.T.L.H, Janse, J.D. (2016), ”Performance of real-time PCR and immunofluorescence for the detection of Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus and Ralstonia solanacearum in potato tubers in routine testing”, Bulletin OEPP/EPPO Bulletin, 46, s. 112–121.

(4) Vreeburg, R., Zendman, A., Pol, A., Verheij, E., Nas, M., Kooman-Gersmann, M. (2018), ”Validation of four real-time TaqMan PCRs for the detection of Ralstonia solanacearum and/or Ralstonia pseudosolanacearum and/or Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus in potato tubers using a statistical regression approach”, EPPO Bulletin, 48, s. 86–96.

(5) Massart, S., Nagy, C., Jijakli, M.H. (2014), ”Development of the simultaneous detection of Ralstonia solanacearum race 3 and Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus in potato tubers by a multiplex real-time PCR assay”, European Journal of Plant Pathology, 138, s. 29–37.

(6) Lenarčič, R., Morisset, D., Pirc, M., Llop, P., Ravnikar, M., Dreo, T. (2014), ”Loop-mediated isothermal amplification of specific endoglucanase gene sequence for detection of the bacterial wilt pathogen Ralstonia solanacearum ”, PLoS ONE, 9(4), e96027 (https://doi.org/10.1371/journal.pone.0096027).

(7) Opina, N., Tavner, F., Holloway, G., Wang, J.F., Li, T.H., Maghirang, R., Fegan, M., Hayward, A.C., Viji Krishnapillai, A., Wai-Foong Hong, Holloway, B.W, Timmis, J.N. (1997), ”A novel method for development of species and strainspecific DNA probes and PCR primers for identifying Burkholderia solanacearum (formerly Pseudomonas solanacearum)”, Asia-Pacific Journal of Molecular Biology and Biotechnology, 5, s. 19–30.

(8) Fegan, M., Prior, P. (2005), ”How complex is the ’ Ralstonia solanacearum species complex’ ”, Bacterial Wilt Disease and the Ralstonia solanacearum Species Complex (red. Allen C, Hayward AC & Prior P), s. 449–461, American Phytopathological Society, St Paul, MN (Förenta staterna).

(9) Wicker, E., Grassart, L., Coranson-Beaudu, R., Mian, D., Guilbaud, C., Fegan, M., Prior, P. (2007), ” Ralstonia solanacearum strains from Martinique (French West Indies) exhibiting a new pathogenic potential”, Applied and Environmental Microbiology, 73, s. 6790–6801.

(10) van de Bilt, J.L.J., Wolsink, M.H.L., Gorkink-Smits, P.P.M.A., Landman, N.M., Bergsma-Vlami, M. (2018), ”Application of Matrix-Assisted Laser Desorption Ionization Time-Of-Flight Mass Spectrometry for rapid and accurate identification of Ralstonia solanacearum and Ralstonia pseudosolanacearum ”, European Journal of Plant Pathology (https://doi.org/10.1007/s10658-018-1517-5).

BILAGA II

Inventeringsmall enligt artikel 3.3

Mall för rapportering av resultaten från föregående kalenderårs inventeringar avseende mörk ringröta på potatis- och tomatskördar.

Denna tabell ska endast användas för inventeringsresultaten för potatis och tomater som skördats i ert land.

Medlemsstat

Kategori

Odlingsareal (ha)

Laboratorietestning

Okulärbesiktning av knölar (1)

Okulärbesiktning av den växande grödan (1)

Övriga uppgifter

Antal prover

Antal partier

Storlek på partierna (i ton eller ha)

Provtagningsperiod

Antal positiva

Antal besiktigade prover

Storlek på provet

Antal positiva prover (2)

Antal okulärbesiktningar

Antal ha (potatis) eller växter (tomater)

Antal positiva resultat (2)

prover

partier

Certifierade knölar för plantering

Övriga knölar för plantering (specificera)

Mat- och fabrikspotatis

Övriga knölar (specificera)

Tomater avsedda för omplantering

Övriga värdar (ange art, flod/område)

Vatten (ange flod/område/plats för anläggningarna)

(1) Ska förstås som makroskopisk undersökning av knölar eller grödor.

(2) Symtom påträffades, ett prov togs och laboratorietestningen bekräftade förekomst av den angivna skadegöraren.

BILAGA III

Undersökning enligt artikel 5.2 a, artikel 5.3 första stycket a och artikel 5.4 första stycket a

Följande ska, när så är lämpligt, ingå i den undersökning som avses i artikel 5.2 a, artikel 5.3 första stycket a och artikel 5.4 första stycket a:

Produktionsplatser

a)	där potatis odlas eller har odlats ur närbesläktade kloner av potatis som har visat sig vara infekterad med den angivna skadegöraren,

b)	där tomater odlas eller har odlats vilka kommer från samma källa som tomater som har visat sig vara infekterade med den angivna skadegöraren,

c)	där potatis eller tomater odlas eller har odlats vilka omfattas av offentlig kontroll på grund av misstänkt förekomst av den angivna skadegöraren,

d)	där potatis odlas eller har odlats ur närbesläktade kloner av potatis som har odlats på produktionsplatser som har visat sig vara infekterade med den angivna skadegöraren,

e)	där potatis eller tomater odlas i närheten av infekterade produktionsplatser, inklusive produktionsplatser där produktionsutrustning och produktionsanordningar delas direkt eller genom en gemensam entreprenör,

f)	där det för bevattning eller besprutning används ytvatten från någon källa som har bekräftats vara eller som misstänks vara infekterad med den angivna skadegöraren,

g)	där det för bevattning eller besprutning används ytvatten från en källa som även används på produktionsplatser som har bekräftats vara eller som misstänks vara infekterade med den angivna skadegöraren,

h)	som är översvämmade eller har varit översvämmade av ytvatten som har bekräftats vara eller som misstänks vara infekterat med den angivna skadegöraren.

2.	Ytvatten som används för bevattning eller besprutning av de angivna växterna, eller som har översvämmat de fält eller produktionsplatser som har bekräftats vara infekterade med den angivna skadegöraren.

BILAGA IV

Utseende av något som troligen infekterat med den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.2 b ii och artikel 5.4 andra stycket b samt fastställande av möjlig spridning av den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.2 c och artikel 5.4 första stycket b

Följande ska beaktas för att utse något som troligen infekterat med den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.2 b ii och artikel 5.4 andra stycket b:

a)	Angivna växter som har odlats på en produktionsplats som har utsetts som infekterad i enlighet med artikel 5.2 d i.

b)	Den eller de produktionsplatser med anknytning till produktionen av de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.2 d i, inklusive produktionsplatser där produktionsutrustning och produktionsanordningar delas direkt eller genom en gemensam entreprenör.

c)	Angivna växter som har producerats på den eller de produktionsplatser som avses i led b, eller som har funnits på dessa produktionsplatser under den tid då de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.2 d i fanns på den produktionsplats som avses i led a.

d)	Anläggningar som hanterar de angivna växterna från de produktionsplatser som avses i leden a, b och c.

e)	Alla maskiner, fordon, kärl, lager eller delar av dessa, och alla andra föremål, inklusive förpackningsmaterial, som kan ha kommit i kontakt med de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.2 d i.

f)	Alla angivna växter som har lagrats i, eller kommit i kontakt med, någon av de strukturer eller något av de föremål som förtecknas i föregående led innan dessa strukturer och föremål rengjordes och desinficerades.

Till följd av undersökningen och testningen i enlighet med artikel 5.2 a, de potatisknölar eller potatisplantor som har ett syster- eller modersläktskap genom kloning till, samt de tomatplantor som kommer från samma källa som, de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.2 d i och som trots att de kan ha testat negativt för den angivna skadegöraren troligen är infekterade via ett klonsamband.

h)	Produktionsplatsen eller produktionsplatserna för de angivna växter som avses i led g.

i)	Den eller de produktionsplatser för de angivna växterna där det för bevattning eller besprutning används vatten som har utsetts som infekterat i enlighet med artikel 5.4 tredje stycket a.

j)	Angivna växter som produceras vid produktionsanläggningar som översvämmats av ytvatten som bekräftats vara infekterat.

Följande ska beaktas vid fastställandet av möjlig spridning av den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.2 c och artikel 5.4 första stycket b:

För det avgränsade område som inrättats i enlighet med artikel 5.2 b:

i)	Närheten till andra produktionsplatser där de angivna växterna odlas.

ii)	Den gemensamma produktionen och användningen av lager av knölar för plantering.

iii)	Produktionsplatser där ytvatten används för bevattning eller besprutning av angivna växter i de fall då det finns eller har funnits en risk för ytavrinning från eller översvämning av den eller de produktionsplatser som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.2 d i.

I de fall då ytvatten har utsetts som infekterat i enlighet med artikel 5.4 tredje stycket a:

i)	Den eller de produktionsplatser där det produceras angivna växter och som gränsar till eller riskerar att bli översvämmade av ytvatten som har utsetts som infekterat.

ii)	Alla åtskilda bevattningsdammar som är förbundna med det ytvatten som har utsetts som infekterat.

iii)

Vattenförekomster i anslutning till det ytvatten som har utsetts som infekterat, med hänsyn till följande:

—	Flödesriktningen och flödeshastigheten hos det vatten som har utsetts som infekterat.

—	Förekomsten av vilda värdväxter av Solanaceae.

BILAGA V

Utrotningsåtgärder enligt artikel 6

De åtgärder som avses i artikel 6.1 ska vara en eller flera av följande:

a)	Användning som djurfoder efter en sådan värmebehandling som innebär att det inte finns någon risk för att den angivna skadegöraren överlever.

b)	Bortskaffande på officiellt godkänd och för ändamålet avsedd avfallsanläggning där det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids till omgivningen, t.ex. genom läckage till jordbruksmark.

c)	Förbränning.

Industriell bearbetning genom direkt och omedelbar leverans till en bearbetningsanläggning med officiellt godkända anordningar för avfallshantering för vilken det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids, och med ett system för rengöring och desinfektion av åtminstone avgående fordon.

e)	Andra åtgärder, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids. Dessa åtgärder och motiveringarna till dem ska anmälas till kommissionen och övriga medlemsstater.

Allt kvarvarande avfall som är förknippat med eller har uppkommit på grund av ovannämnda åtgärder ska bortskaffas genom officiellt godkända metoder i enlighet med bilaga VI.

Lämplig användning eller bortskaffande av angivna växter som har utsetts som troligen infekterade i enlighet med artikel 6.2 ska utföras under kontroll av den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska godkänna följande användningsområden och därmed sammanhängande avfallshantering för dessa angivna växter:

När det gäller potatisknölar:

Användning som knölar avsedda för konsumtion, packade vid en anläggning med lämpliga anordningar för avfallshantering och klara för direkt leverans och användning utan ompackning. Knölar för plantering får hanteras vid samma anläggning endast om detta sker separat eller efter rengöring och desinfektion.

ii)	Användning som knölar avsedda för industriell bearbetning och avsedda för direkt och omedelbar leverans till en bearbetningsanläggning som har lämpliga anordningar för avfallshantering och ett system för rengöring och desinfektion av åtminstone avgående fordon.

iii)	Annan användning eller annat bortförskaffande, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids och förutsatt att det har godkänts av den behöriga myndigheten.

När det gäller andra växtdelar av de angivna växterna, inklusive avfall från skaft och blad:

i)	Destruktion.

ii)	Annan användning eller annat bortförskaffande, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids och förutsatt att det har godkänts av den behöriga myndigheten.

3.	Lämpliga metoder för att rengöra och desinficera de föremål som avses i artikel 6.3 ska vara metoder för vilka det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids, och de ska användas under tillsyn av medlemsstaternas behöriga myndigheter.

4.	Den serie åtgärder som medlemsstaterna ska vidta inom det eller de avgränsade områden som inrättats i enlighet med artikel 5 och som avses i artikel 6.4 ska omfatta de åtgärder som fastställs i punkterna 4.1 och 4.2.

4.1	Följande åtgärder ska vidtas på produktionsplatser som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.2 d i:

4.1.1

Vid en produktionsanläggning eller enhet med skyddad växtodling som har utsetts som infekterad i enlighet med artikel 5.2 d i ska samtliga åtgärder som fastställs i leden 1, 2 och 3 eller samtliga åtgärder som fastställs i leden 4, 5, 6 och 7 vidtas:

Under de första fyra odlingsår som följer på året för utseende av infektionen ska åtgärder vidtas för att eliminera spillplantor av angivna växter och andra vilda värdväxter av Solanaceae för den angivna skadegöraren samt för att förbjuda plantering av angivna växter, potatis- och tomatfröer (med hänsyn till den angivna skadegörarens biologi), odlade värdväxter av Solanaceae och växter av arter av Brassica, på vilka det finns en identifierad risk för att den angivna skadegöraren överlever.

Från och med det femte år som följer på året för utseende av infektionen, och på villkor att led 1 har uppfyllts och att produktionsanläggningen har konstaterats vara fri från spillplantor av angivna växter och från vilda värdväxter av Solanaceae vid offentliga kontroller under minst två på varandra följande odlingsår före plantering, får endast andra potatisknölar än de som är avsedda för reproduktion av annan potatis planteras, och de skördade potatisknölarna eller tomatplantorna, beroende på vad som är tillämpligt, ska testas i enlighet med bilaga I.

3)	Efter den första produktion av de angivna växterna som avses i led 2 och efter en lämplig växtföljdscykel på minst två år om det gäller odling av knölar för plantering, ska en inventering genomföras i enlighet med artikel 3.

4)	Under de första fem odlingsår som följer på året för utseende av infektionen ska åtgärder vidtas för att eliminera spillplantor av angivna växter och vilda värdväxter av Solanaceae för den angivna skadegöraren.

5)	Under de första tre år som följer på året för utseende av infektionen ska produktionsanläggningen bibehållas antingen i svartträda eller med spannmål i enlighet med den identifierade risken eller med permanent betesmark som slås ofta eller betas intensivt eller som gräs för utsädesproduktion.

6)	Under det fjärde och femte år som följer på året för utseende av infektionen ska det planteras växter som inte är värdväxter för skadegöraren och som inte medför någon identifierad risk för att skadegöraren överlever eller sprids.

Från och med det sjätte år som följer på året för utseende av infektionen, och på villkor att leden 4, 5 och 6 har uppfyllts och att produktionsanläggningen har varit fri från spillplantor av angivna växter och från vilda värdväxter av Solanaceae för den angivna skadegöraren vid offentliga kontroller under minst två på varandra följande odlingsår före plantering, får knölar för plantering eller andra knölar produceras, och de skördade knölarna eller tomatplantorna, beroende på vad som är tillämpligt, ska testas i enlighet med bilaga I.

4.1.2

Vid alla andra produktionsanläggningar på den infekterade produktionsplatsen och på villkor att de behöriga myndigheterna har fastställt att risken har eliminerats för spillplantor av angivna växter och för vilda värdväxter av Solanaceae för den angivna skadegöraren, beroende på vad som är tillämpligt, ska följande villkor gälla:

Certifierade potatisplantor får planteras vid produktionsanläggningar där det under minst två år inte har odlats potatis eller andra odlade värdväxter av Solanaceae, om samtliga följande krav är uppfyllda:

a)	Undersökningar genomförda av den behöriga myndigheten har visat att infektionskällan på produktionsplatsen endast har utgjorts av kloner, och inte genom kontakt med andra partier av knölar.

b)	Dessa undersökningar grundar sig på testjournaler för alla andra potatispartier som har odlats på produktionsplatsen, samt på undersökningar av andra möjliga källor till angrepp, särskilt närliggande vattenvägar.

c)	De knölar som producerats vid dessa produktionsanläggningar har testats innan de saluförts, i enlighet med bilaga I.

I andra fall ska följande villkor gälla:

Under det odlingsår som följer på året för utseende av infektionen:

i)	När det gäller potatis ska antingen inga knölar, växter eller fröer av potatis och inga andra odlade värdväxter av Solanaceae för den angivna skadegöraren planteras, eller så får certifierade knölar för plantering endast planteras för produktion av knölar för konsumtion.

ii)	När det gäller tomater får tomatplantor som odlats från fröer som uppfyller kraven i genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (1) endast planteras för fruktproduktion.

Under det andra odlingsår som följer på året för utseende av infektionen:

Endast certifierade knölar för plantering eller knölar för plantering som har testats för att påvisa frånvaron av den angivna skadegöraren, vilka har odlats under offentlig kontroll på andra produktionsplatser än de som avses i punkt 4.1, ska planteras för produktion av antingen knölar för plantering eller andra knölar.

ii)

Endast tomatplantor som odlats från fröer som uppfyller kraven i genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller, om de har förökats på vegetativ väg, från tomatplantor producerade från sådana fröer och odlade under offentlig kontroll på andra produktionsplatser än de som avses i punkt 4.1, ska planteras för antingen växt- eller fruktproduktion.

Under åtminstone det tredje odlingsår som följer på året för utseende av infektionen:

i)	Endast certifierade knölar för plantering eller knölar för plantering som har odlats under offentlig kontroll ska planteras för produktion av antingen knölar för plantering eller andra knölar.

ii)	Endast tomatplantor som odlats från fröer som uppfyller kraven i genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller tomatplantor som odlats under offentlig kontroll från sådana växter ska planteras för antingen växt- eller fruktproduktion.

Under vart och ett av de odlingsår som avses i leden a, b och c ska åtgärder vidtas för att eliminera spillplantor av potatisplantor och vilda värdväxter av Solanaceae för den angivna skadegöraren, om sådana förekommer, och offentliga kontroller av den växande grödan ska utföras vid lämpliga tidpunkter och vid varje potatisproduktionsanläggning ska skördade knölar testas i enlighet med bilaga I.

4.1.3

Omedelbart efter utseendet av infektionen i enlighet med artikel 5.2 d i och efter det första därpå följande odlingsåret

1)	ska alla maskiner och lageranläggningar på produktionsplatsen som har använts vid produktionen av angivna växter rengöras och, när så är lämpligt, desinficeras med lämpliga metoder, enligt punkt 3,

2)	ska offentliga kontroller av program för bevattning och besprutning, inklusive ett förbud mot detta, införas enligt vad som är lämpligt, för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids.

4.1.4

I en enhet med skyddad växtodling som har utsetts som infekterad i enlighet med artikel 5.2 d i och där det är möjligt att byta ut allt odlingssubstrat gäller följande:

Angivna växter, potatisfröer och andra odlade värdväxter av Solanaceae för den angivna skadegöraren får endast planteras om produktionsenheten har varit föremål för samtliga följande åtgärder under officiell tillsyn:

a)	Eliminering av den angivna skadegöraren.

b)	Avlägsnande av allt material från värdväxter.

c)	Byte av allt odlingssubstrat samt rengöring och, där så är lämpligt, desinfektion av den berörda enheten och all utrustning.

d)	Den behöriga myndighetens godkännande av potatis- eller tomatproduktion.

2)	Potatisproduktionen ska komma från certifierade knölar för plantering eller från miniknölar eller mikroplantor som härstammar från testade källor.

3)	Tomatproduktionen ska komma från fröer som uppfyller kraven i genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller, om de har förökats på vegetativ väg, från tomatplantor producerade från sådana fröer och odlade under offentlig kontroll.

4)	Offentliga kontroller av program för bevattning och besprutning, inklusive ett förbud mot detta, ska införas enligt vad som är lämpligt, för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids.

4.2

Inom det avgränsade området ska medlemsstaterna vidta följande åtgärder, utöver de åtgärder som anges i punkt 4.1:

1)	Omedelbart efter utseendet av infektionen ska medlemsstaterna säkerställa att alla maskiner och lageranläggningar inom de avgränsade områdena som har använts vid produktionen av angivna växter rengörs och, när så är lämpligt, desinficeras med lämpliga metoder, enligt punkt 3.

Omedelbart, och under åtminstone tre odlingsår som följer på året för utseende av infektionen, ska medlemsstaterna göra följande:

När det avgränsade området har fastställts i enlighet med artikel 5.2 b:

i)	Säkerställa att deras behöriga myndigheter utövar tillsyn över de anläggningar där angivna växter odlas, lagras eller hanteras, och över produktionsplatser där entreprenadverksamhet bedrivs med maskiner för produktion av angivna växter.

ii)

Kräva att plantering sker endast av certifierade knölar för plantering eller av knölar som är avsedda att planteras på samma produktionsplats och som har odlats under offentlig kontroll, för alla potatisgrödor inom det området, samt att knölar för plantering som har odlats på produktionsplatser som har fastställts som troligen infekterade i enlighet med artikel 5.2 d ii testas efter skörden.

iii)

Kräva att lager av skördade knölar för plantering hanteras skilt från lagren av andra knölar på alla produktionsplatser inom det avgränsade området, eller att ett system för rengöring och, när så är lämpligt, desinfektion genomförs mellan hanteringen av lager av knölar för plantering och lager av andra knölar.

iv)

Kräva att plantering sker endast av tomatplantor som odlats från fröer som uppfyller kraven i genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller, om de har förökats på vegetativ väg, från tomatplantor producerade från sådana fröer och odlade under offentlig kontroll, för alla tomatgrödor inom det avgränsade området.

v)	Genomföra den inventering som avses i artikel 3.1.

När ytvatten har utsetts som infekterat i enlighet med artikel 5.4 tredje stycket a eller finns med bland de faktorer som är förknippade med en möjlig spridning av den angivna skadegöraren i enlighet med punkt 2 i bilaga IV:

i)	Genomföra en årlig inventering vid lämpliga tidpunkter som omfattar provtagning av ytvatten och, i förekommande fall, vilda värdväxter av Solanaceae vid de relevanta vattenkällorna, samt säkerställa att proverna testas i enlighet med bilaga I.

ii)

Införa offentliga kontroller av programmen för bevattning och besprutning, inklusive ett förbud mot att vatten som utsetts som infekterat används för bevattning och besprutning av angivna växter och, när så är lämpligt, av andra odlade värdväxter av Solanaceae för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids. Detta förbud får ses över på grundval av resultat från intensiv provtagning och testning av ytvattnet, vid lämpliga tidpunkter, för att med hög konfidensgrad försäkra att den angivna skadegöraren inte längre förekommer. Vatten som belagts med förbud får under offentlig kontroll användas i växthus för bevattning och besprutning av tomatplantor och andra värdväxter avsedda för slutlig konsumtion och bearbetning, förutsatt att vattnet desinficeras med lämpliga metoder. I sådana fall får de behöriga myndigheterna återkalla vattnets utseende som infekterat med den angivna skadegöraren.

iii)	När utsläpp av flytande avfall är infekterade ska de införa offentliga kontroller för att kontrollera bortskaffandet av utsläpp av fast eller flytande avfall från stationer för industriell bearbetning eller förpackning där angivna växter hanteras på produktionsplatserna.

3)	Upprätta ett program, när så är lämpligt, för att byta ut alla lager av knölar för plantering under en lämplig tidsperiod.

(1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 av den 28 november 2019 om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 vad gäller skyddsåtgärder mot växtskadegörare, och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (EUT L 319, 10.12.2019, s. 1).

BILAGA VI

Krav för officiellt godkänd avfallshantering enligt punkt 1 i bilaga V

De officiellt godkända metoder för avfallshantering som avses i punkt 1 i bilaga V ska uppfylla följande krav:

Avfall bestående av angivna växter, inklusive kasserad potatis, potatisskal och tomater samt allt annat fast avfall med koppling till de angivna växterna (inklusive jord, stenar och annat skräp) ska bortskaffas på något av följande sätt:

Bortskaffande på officiellt godkänd och för ändamålet avsedd avfallsanläggning där det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids till omgivningen, t.ex. genom läckage till jordbruksmark eller kontakt med vattenkällor som kan komma att användas för bevattning av jordbruksmark.

b)	Förbränning.

c)	Andra åtgärder, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids. Dessa åtgärder ska anmälas till kommissionen och övriga medlemsstater.

Vid tillämpning av led a ska avfallet transporteras direkt till anläggningen under inneslutningsförhållanden som säkerställer att det inte finns någon risk för att någon del av avfallet förloras.

Innan flytande avfall som innehåller uppslammat fast material bortskaffas ska det genomgå filtrering eller sedimentering för avlägsnande av sådant fast material, som ska bortskaffas i enlighet med punkt 1.

Det flytande avfallet ska

a)	hettas upp till minst 60 °C genom hela volymen under minst 30 minuter innan det bortskaffas, eller

b)	bortskaffas på annat sätt, förutsatt att det sker efter officiellt godkännande och under offentlig kontroll så att det inte finns någon identifierbar risk för att avfallet kan komma i kontakt med jordbruksmark eller vattenkällor som kan komma att användas för bevattning av jordbruksmark.