Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1305 av den 25 juli 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av molybdentråd med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

De antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av molybdentråd från Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) infördes ursprungligen 2010 genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 511/2010 (2) (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till de ursprungliga åtgärderna kallas för den ursprungliga undersökningen. De ursprungliga åtgärderna infördes i form av en värdetullsats på 64,3 %.

(2)

Efter två undersökningar om kringgående av åtgärder utvidgades 2012 och 2013 de ursprungliga åtgärderna först till import av molybdentråd som avsänts från Malaysia (3) och sedan till import av molybdentråd från Kina innehållande minst 97 viktprocent molybden, med ett största tvärmått av mer än 1,35 mm men högst 4,0 mm (4). Efter en tredje undersökning om kringgående av åtgärder utvidgades åtgärderna den 30 oktober 2015 till molybdentråd innehållande minst 97 viktprocent molybden, med ett största tvärmått av mer än 4,0 mm men högst 11,0 mm (5).

(3)

De gällande åtgärderna infördes den 30 juni 2016 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1046 (6) efter en översyn vid giltighetstidens utgång (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång).

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (7) mottog Europeiska kommissionen (kommissionen) en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran lämnades in den 23 mars 2021 av Plansee SE (sökanden), som står för mer än 25 % av den totala unionstillverkningen av vissa typer av molybdentråd, på uppdrag av unionens molybdentrådsindustri, i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att det är sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(6)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 28 juni 2021 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende import till EU av molybdentråd med ursprung i Kina. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (8) (tillkännagivandet om inledande).

(7)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2020 (översynsperioden). Undersökningen av de trender som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2017 till och med utgången av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen särskilt sökanden samt den andra kända unionstillverkaren, kända användare och de kinesiska myndigheterna om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång, och uppmanade dem att delta.

(9)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(10)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(11)

I tillkännagivandet om inledande tillämpade kommissionen inget stickprovsförfarande utan uppmanade de två kända unionstillverkarna Plansee SE och Osram GmbH att inkomma med svar på frågeformuläret inom den angivna tidsfristen.

(12)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(13)

Inga importörer gav sig till känna för att lämna in de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(14)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända tillverkare av molybdentråd i Kina att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera eventuella andra tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen. Dock inkom inget svar.

(15)

Följaktligen underrättade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den hade för avsikt att använda sig av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen när den undersökte huruvida dumpningen fortsatte eller återkom. De kinesiska myndigheterna svarade inte.

(16)

Frågeformulär för unionstillverkare och för importörer, användare och tillverkare i Kina gjordes tillgängliga online samma dag som undersökningen inleddes.

(17)

Kommissionen sände ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(18)

Svar på frågeformuläret lämnades in av en unionstillverkare, Plansee SE, som också är sökanden och som står för [86–94 %] av unionsindustrins totala försäljning på unionsmarknaden.

(19)

Den 24 juni 2021 uttryckte unionens enda andra tillverkare att den önskade hålla sig neutral i undersökningen och besvarade inte frågeformuläret.

(20)

Varken de kinesiska myndigheterna eller någon av tillverkarna i Kina besvarade frågeformuläret.

(21)

Ett makroekonomiskt frågeformulär skickades även till Plansee SE den 15 november 2021, och kommissionen fick svar från företaget den 29 november 2021.

(22)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Ett kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen utfördes i unionstillverkaren Plansee SE:s lokaler i Österrike.

(23)

Den 9 juni 2022 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna.

(24)

Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut. Inga synpunkter inkom.

(25)

Den produkt som översynen gäller är samma som den i den ursprungliga undersökningen och den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, nämligen molybdentråd med minst 99,95 viktprocent molybden, med ett största tvärmått av mer än 1,35 mm men högst 4,0 mm, som klassificeras enligt KN-nummer ex 8102 96 00 (den produkt som översynen gäller).

(26)

Den produkt som översynen gäller, som inte avsänts från Malaysia, klassificeras för närvarande enligt Taric-nummer 8102960019. Den produkt som översynen gäller, som avsänts från Malaysia oavsett om dess deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, som för närvarande klassificeras enligt Taric-nummer 8102960011, undersöktes inte då den inte ingick i produktdefinitionen i den ursprungliga undersökningen.

(27)

Molybdentråd används huvudsakligen i fordonsindustrin, till exempel i synkroniseringsringar i bilar med manuell växellåda.

(28)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen och i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång har den produkt som översynen gäller och den likadana produkten identiska fysiska, kemiska och tekniska egenskaper. Vid denna översyn vid giltighetstidens utgång bekräftades att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(29)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(30)

Under översynsperioden fortsatte importen av molybdentråd från Kina men i mindre mängder än dem som importerades under översynsperioden för den tidigare översynen vid giltighetens utgång.

(31)

Som nämns i skäl 20 deltog ingen tillverkare från Kina i undersökningen.

(32)

På grund av det obefintliga samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna den 16 juli 2021 att den kunde tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på slutsatserna beträffande Kina. Kommissionen fick inte in några synpunkter på sin avsikt att använda sig av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(33)

Enligt artikel 18.1 i grundförordningen drogs därmed slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning därför på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i ansökan om en översyn vid giltighetstidens utgång, kombinerat med andra uppgiftskällor, såsom statistik om import och export (Comext [Eurostat], Dun & Bradstreet (9) och Global Trade Atlas [GTA]) (10).

(34)

Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns när undersökningen inleddes, och som i fråga om Kina tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(35)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för sin undersökning av de påstådda betydande snedvridningarna, skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar från det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(36)

Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen. Därför informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna den 16 juli 2021 om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(37)

Mot bakgrund av den bevisning som fanns tillgänglig vid tidpunkten för inledandet, angav kommissionen i punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande att ett eventuellt representativt land för fastställandet av normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden enligt artikel 2.6a a i grundförordningen för Kina var Turkiet. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(38)

Den 10 mars 2021 utfärdade kommissionen den första noteringen till ärendehandlingarna (den första noteringen) och underrättade berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som användes vid tillverkningen av molybdentråd. Vad gäller valet av ett representativt land noterade kommissionen att den produkt som översynen gäller endast tillverkades i ett fåtal länder i världen (11) och att endast Thailand bedömdes ha samma nivå av ekonomisk utveckling som Kina. För Thailand fanns det dock inga lättillgängliga och tillräckliga uppgifter på företagsnivå för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(39)

Eftersom varken kommissionen eller sökanden kunde hitta ett representativt land med samma nivå av ekonomisk utveckling som Kina, där den produkt som översynen gäller tillverkades och för vilken alla nödvändiga uppgifter fanns lättillgängliga, försökte kommissionen hitta ett lämpligt representativt land med samma nivå av ekonomisk utveckling som Kina där en liknande produkt i samma allmänna kategori eller sektor tillverkades, men någon sådan produkt kunde inte hittas. Dessutom hade ingen berörd part föreslagit ett lämpligt representativt land med samma nivå av ekonomisk utveckling som Kina där den produkt som översynen gäller, eller en liknande produkt, tillverkades. Därför föreslog kommissionen undantagsvis i den första noteringen, utöver Thailand, även Indien som en möjlig källa för att fastställa icke snedvridna priser och kostnader och uppmanade berörda parter att lämna sina synpunkter. Endast sökanden lämnade synpunkter på denna notering.

(40)

Genom en andra notering (den andra noteringen) upplyste kommissionen berörda parter den 29 oktober 2021 om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Indien som en lämplig källa, och uppmanade parterna att lämna sina synpunkter. Inga synpunkter inkom.

(41)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(42)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att om det ”fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(43)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas och tillverkarnas sida var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(44)

I nyligen genomförda undersökningar rörande volframsektorn i Kina (12) har kommissionen konstaterat att det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. De flesta tillverkare av molybdenprodukter bearbetar även volfram vid sina anläggningar. Dessutom har volfram och molybden liknande kemiska egenskaper och industriella användningsområden. Såsom förklaras närmare nedan visade undersökningen att utöver de betydande systemiska snedvridningar som påverkar alla produktionsfaktorer i Kina, nämns vanligtvis volfram och molybden tillsammans i de kinesiska planerings- och vägledningsdokumenten. I denna undersökning drog kommissionen slutsatsen att det på grundval av den tillgängliga bevisningen var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(45)

I dessa senare undersökningar om volfram konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprincipen (13). Utöver de snedvridningar som drabbar Kinas ekonomi drog kommissionen bland annat slutsatsen att volframsektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (14), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (15). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som de kinesiska myndigheterna har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas efter marknadskrafterna (16). Kommissionen drog också slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar ordentligt i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar bland annat när insolventa företag hålls flytande samt i fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (17). På samma sätt fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom volframsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (18) samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt vad gäller tillgången till kapital för företag i Kina (19).

(46)

På samma sätt som i den tidigare undersökningen avseende volframsektorn i Kina undersökte kommissionen i denna undersökning om molybden huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina med anledning av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i begäran, liksom den i kommissionens rapport om betydande snedvridningar i Kina (20) (rapporten), som bygger på allmänt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(47)

Begäran hänför sig i detta fall till rapporten, och särskilt till kinesiska statens inflytande över icke-järnmetallindustrin, inbegripet molybdenindustrin, via Kinas 13:e femårsplan för ekonomisk och social utveckling (13:e allmänna femårsplanen) och 13:e femårsplanen för icke-järnmetallindustrin (13:e femårsplanen för icke-järnmetall). I begäran uppges även att på grundval av initiativet Made in China 2025 är molybdenindustrin berättigad att erhålla betydande statlig finansiering. I begäran nämns särskilda finansiella fonder som kinesiska staten har inrättat för att stödja molybdenindustrin (China Development Bank, National Integrated Circuit Fund, Advanced Manufacturing Fund, olika lokala fonder som inrättats av lokala myndigheter samt finansiering från China Reform Holdings för att stödja och omstrukturera tillverkare). Som ett exempel nämns i begäran två företag i molybdenindustrin som erhållit statlig finansiering: Jiduicheng Molybdenum och Xiamen Tungsten, moderbolaget till Xiamen Honglu Tungsten.

(48)

Inom molybdensektorn kvarstår en betydande del av ägande och kontroll från de kinesiska myndigheternas sida i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen. Många av de största tillverkarna ägs av staten. Eftersom de kinesiska tillverkarna av den produkt som översynen gäller inte samarbetade kunde det exakta förhållandet mellan de privata och statligt ägda tillverkarna av molybdentråd inte fastställas. Undersökningen visade dock att sektorn för molybdentråd omfattar ett stort antal tillverkare som är statsägda företag. Dessa inbegriper Jinduicheng Molybdenum, Xiamen Honglu Tungsten, Chengdu Hongbo Industrial och Luoyang Hi-tech Molybdenum & Tungsten Material.

(49)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjligheter att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, fastställde kommissionen under undersökningens gång att det finns personliga band mellan tillverkarna av den produkt som översynen gäller och det kinesiska kommunistpartiet, till exempel att partimedlemmar sitter i företagsledningen eller styrelsen för ett antal företag som tillverkar de produkt som översynen gäller. Som exempel kan nämnas att i Jinduicheng Molybdenum är förvaltningsstyrelsens ordförande samtidigt sekreterare för partikommittén, medan generaldirektören samtidigt är vice sekreterare i partikommittén, och sekreteraren i disciplinkommittén tjänstgör samtidigt som vice sekreterare i partikommittén (21). Vid Xiamen Honglu Tungsten är styrelseordföranden för holdingbolaget SOE Xiamen Tungsten medlem i kommunistpartiet (22). Både offentliga och privatägda företag inom sektorn för molybdentråd omfattas av politisk övervakning och vägledning.

(50)

Följande exempel illustrerar den ovan beskrivna tendensen att de kinesiska myndigheterna i allt högre utsträckning ingriper i sektorn för molybdentråd. Många tillverkare av den produkt som översynen gäller betonar uttryckligen partibyggande verksamhet på sina webbplatser, har partimedlemmar i företagsledningen och understryker att de är anslutna till kommunistpartiet. Undersökningen visade att det förekom partibyggande verksamhet vid ett antal tillverkare av molybdentråd, inbegripet Chengdu Hongbo Industrial. En annan tillverkare, Jinduicheng Molybdenum, anger följande på sin webbplats i fråga om partibyggande verksamhet (23): ”Vid mötet påpekades att 2019 genomförde företagets partikommitté samvetsgrant de olika kraven från partikommittén vid Shaanxi Non-ferrous Metals Group. (…) [företagets partikommitté] fokuserade på centrala insatser och det politiska ledarskapet främjade högkvalitativ utveckling [och] fortsatte den strikta kontrollen av ledningen.”

(51)

Xiamen Honglu Tungsten är en annan tillverkare av molybdentråd med en partikommitté. I artikel 96 i bolagsordningen för holdingbolaget SOE Xiamen Tungsten anges följande: ”Företaget inrättar Kinas kommunistpartis kommitté vid Xiamen Tungsten Industry Co., Ltd (partikommittén) och Kinas kommunistpartis disciplinkommitté vid Xiamen Tungsten Industry Co., Ltd (företagets disciplinkommitté).” Enligt artikel 98 i bolagsordningen ”ska företagets partikommitté utföra sina åtaganden i enlighet med ’partikonstitutionen’ och andra partiinterna bestämmelser: 1) Säkerställa övervakning av partiets och statens principer och politik och genomföra beslut och förfaranden vid företaget som utfärdats av partiets centralkommitté, statliga rådet, provinsens partikommitté och provinsstyrelsen. 2) Ytterligare kombinera principerna för partiets förvaltning av tjänstemän med efterlevnad av lagar i samband med företagsledningens val av företagschefer […]. 3) Studera och diskutera företagets reformering, utveckling och stabilitet, viktiga ämnen med koppling till företagsledningen och större frågor om de anställdas personliga intressen, och framföra åsikter och förslag. […] 5) Stärka uppbyggnaden av partiorganisationer på gräsrotsnivå och grupper för partimedlemmar vid företaget” (24).

(52)

Molybdensektorn omfattas av strategier som diskriminerar till förmån för inhemska tillverkare eller som på annat sätt påverkar marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen. Molybdenindustrin nämns i ett antal vägledande dokument som visar att tillverkarna av molybdentråd erhåller stöd av de kinesiska myndigheterna (25). Detta bekräftas i de många planer, direktiv och andra dokument om molybden som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Molybden nämns till exempel i följande dokument:

I Guiding Opinions on Expanding Investment in Strategic Emerging Industries and Cultivating and Strengthening New Growth Points and Growth Poles nr 1409 [2020] från Kinas nationella utvecklings- och reformkommission (27) föreskrivs följande: ”Att genomföra en handlingsplan för innovation och utveckling av nya material och förbättra den tekniska nivån på utvinningen, smältningen och högförädlingen av sällsynta jordartsmetaller, vanadin/titan, volfram/molybden, litium, rubidium/cesium, grafit och andra särskilda resurser.”

Molybden omfattas också av lokala bestämmelser på provinsnivå och kommunal nivå. Exempel:

(53)

Såsom framgår av exemplen ovan vägleder de kinesiska myndigheterna utvecklingen av molybdensektorn i enlighet med ett brett spektrum av politiska verktyg och direktiv och styr i princip varje aspekt av sektorns utveckling och funktion. Molybdentrådsindustrin är på detta sätt föremål för statlig vägledning och statligt inflytande vad gäller den huvudsakliga råvaran, nämligen molybdenoxid.

(54)

Utöver det som nämns ovan erhåller tillverkare av molybdentråd även statligt stöd, vilket tydligt visar på statens intresse av denna sektor. Under sin undersökning fastställde kommissionen att ett antal tillverkare av molybdentråd erhöll direkt statligt stöd. Dessa inbegriper Xiamen Honglu Tungsten (31) och Luoyang Hi-tech Molybdenum & Tungsten Material (32).

(55)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av molybden som den huvudsakliga råvaran i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(56)

Vid föreliggande undersökning har det inte framkommit några bevis för att den diskriminerande tillämpningen eller bristande efterlevnaden av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom sektorn som avses i skäl 45 inte skulle påverka tillverkare av den produkt som översynen gäller.

(57)

Sektorn för molybden påverkas även av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också anges i skäl 45. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av den undersökta produkten eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

(58)

Dessutom har det inte lagts fram någon bevisning i den aktuella undersökningen som visar att sektorn för molybden inte påverkas av något statligt ingripande i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, vilket också anges i skäl 45. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(59)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När tillverkare av den produkt som översynen gäller köper eller ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som betalas (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan även låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av det planeringssystem som gäller på alla statliga nivåer och i alla sektorer.

(60)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller som inte är lämplig att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också eftersom deras prisbildning påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i delarna A och B i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(61)

Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument som skulle kunna motsäga ovanstående slutsatser i denna undersökning.

(62)

De tillgängliga uppgifterna visar att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i nästa avsnitt.

(63)

Valet av det representativa landet ska i lämpliga fall baseras på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(64)

Som förklaras i skälen 38–40 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet: I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna, och de synpunkter som inkommit från de berörda parterna om dessa aspekter och deras relevanta källor bemöttes. I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Indien som en lämplig källa i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(65)

I den första noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Indien och Thailand. Thailand klassificeras av Världsbanken som ett övre medelinkomstland vars ekonomiska utvecklingsnivå är densamma som Kinas. Kommissionen kunde dock bara identifiera en tillverkare av molybdentråd i Thailand, och nödvändiga uppgifter på företagsnivå fanns inte lättillgängliga. Indien klassificeras av Världsbanken som ett lägre medelinkomstland. Kommissionen hittade minst 18 indiska företag som delvis tillverkade molybdentråd och beslöt sig därför att undersöka huruvida Indien undantagsvis kunde användas som källa för att fastställa icke snedvridna kostnader och priser.

(66)

Endast sökanden kommenterade den noteringen, och även om den inte motsatte sig att Indien användes för att fastställa icke snedvridna kostnader och priser, hävdade den att även Österrike, Tyskland och Förenta staterna kunde vara lämpliga länder. Kommissionen noterade dock att Världsbanken klassificerar de länderna som höginkomstländer. Indien å sin sida klassificeras som ett lägre medelinkomstland vars ekonomiska utvecklingsnivå därmed är lägre än Kinas. I länder som Indien är produktionsfaktorerna sannolikt billigare än i länder vars ekonomiska utvecklingsnivå är högre, såsom Kina. Sannolikt leder detta till ett normalvärde och därför en dumpningsmarginal som är underskattad. Eftersom denna undersökning är en översyn vid giltighetstidens utgång, där frågan är huruvida dumpning sannolikt kan fortsätta eller återkomma oavsett den faktiska dumpningsnivån, ansåg kommissionen att Indien undantagsvis kunde bedömas vara en lämplig källa för att fastställa icke snedvridna kostnader och priser även om den efterföljande beräkningen av normalvärdet sannolikt skulle vara underskattad. I detta sammanhang konstaterade kommissionen att det normalvärde som fastställdes på grundval av denna mycket konservativa bedömning redan visade på betydande dumpning, vilket fastställs i skäl 87. Kommissionen konstaterade därför att det inte var nödvändigt att överväga andra alternativ.

(67)

Kommissionen analyserade noggrant alla relevanta uppgifter i ärendet om produktionsfaktorer i Indien och noterade följande:

(68)

Mot bakgrund av ovanstående analys ansågs Indien undantagsvis i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utgöra en lämplig källa för icke snedvridna kostnader och priser. Företaget WebFill Ltd valdes som lämplig källa för de nödvändiga finansiella uppgifterna. För att konstruera normalvärdet beslöt sig kommissionen vidare att använda Global Trade Atlas (GTA) för att fastställa de icke snedvridna kostnaderna för molybdenoxid, som är den råvara som behövs för att tillverka den produkt som översynen gäller. Kommissionen förklarade även att den skulle använda indiska officiella uppgifter för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft (37) och energi (38).

(69)

Med beaktande av alla uppgifter som baseras på begäran och den efterföljande informationen som sökanden och berörda parter lämnat in beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för molybdentråd

(70)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en indisk tillverkare använde kommissionen som grund det vägda genomsnittspriset på import till Indien såsom det rapporterats i GTA. Ett importpris i Indien fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (40). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det lämpliga landet, eftersom den drog slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns något som bevisar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(71)

På liknande sätt undantogs också uppgifterna om import till Indien från länder som inte är WTO-medlemmar och som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2015/755. I artikel 2.7 i grundförordningen anges att inhemska priser i dessa länder inte kan användas för att fastställa normalvärdet, och importuppgifterna var i vilket fall som helst försumbara. Importen från andra tredjeländer förblev representativ trots att Kina inte räknades med.

(72)

För att beräkna normalvärdet enligt kommissionens metod bör importtullarna för produktionsfaktorerna och annat material som importeras till Indien, liksom de inhemska transportkostnaderna, normalt läggas till dessa importpriser. Med hänsyn tagen till arten av denna översyn vid giltighetstidens utgång, som är inriktad på att fastställa huruvida dumpningen fortsatte under översynsperioden snarare än dess exakta omfattning, beslutade kommissionen att justeringar för importtullar och inhemska transporter var onödiga, eftersom sådana justeringar endast skulle leda till en ökning av normalvärdet och följaktligen av dumpningsmarginalen, som redan är betydande.

(73)

Indiens arbetsbyrå (41) offentliggör detaljerad information om lönerna inom olika ekonomiska sektorer i Indien. Kommissionen använde sig av tillgänglig statistik, och enligt den senast offentliggjorda analysen (från 2017) av arbetskraftsuppgifter i Indien var den genomsnittliga årliga minimilönen i industrisektor nummer 25 i Indiens nationella näringsgrensindelning (NIC) ”Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater” enligt bilaga A till rapporten 118 191 indiska rupier/år. Det indiska statistikministeriets periodiska arbetskraftsundersökningar visar att den genomsnittliga årslönen under den period som närmast föregick översynsperioden var cirka 207 780 indiska rupier (se ”regular wage/salary employee data” på sidorna A-265 och A-266 [372–373]) i Annual Report, PLFS, 2018–19 (42). Mot bakgrund av ovanstående beaktade kommissionen en arbetskostnad på 207 780 indiska rupier per år. Beloppet motsvarar 2 800 US-dollar/år och är högre än genomsnittslönen i Indien, inbegripet inom jordbrukssektorn (43), som står för cirka hälften av sysselsättningen och i vilken den årliga genomsnittslönen 2019 uppgick till 2 130 US-dollar enligt Världsbankens uppgifter (44).

(74)

Indien består av 28 delstater och åtta unionsterritorier (45), där mer än 70 % av landets fabriker och tillverkningsindustrin återfinns i sju delstater. Bland de sju delstaterna med mer industri är Maharashtra representativ för den här undersökningen eftersom det är en av de delstater som har flest fabriker. På denna grund använde kommissionen den elprisstatistik som offentliggjorts av Maharashtras tillsynskommitté för elektricitet (46). Under översynsperioden uppgick industrins eltaxa i Maharashtra till 8,50 indiska rupier/kWh, dvs. 0,10 euro/kWh enligt publikationen från Maharashtras tillsynskommitté för elektricitet (47).

(75)

I artikel 2.6a a andra stycket i grundförordningen fastställs följande: ”Det konstruerade normalvärdet ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(76)

För att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna och eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga, använde sig kommissionen av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna i begäran fastställde kommissionen därför förhållandet mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för tillverkningsomkostnaderna, beroende på den modell som tagits fram.

(77)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka tillverkningskostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna, andra allmänna kostnader samt vinst och avskrivning förlitade sig kommissionen på de finansiella uppgifterna för 2020–2021 för WebFill Ltd, vilka togs från Dun & Bradstreet, och de redovisningar som fanns tillgängliga på företagets webbplats (48). Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(78)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för den produkt som översynen gäller fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(79)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av alla faktorer (material och arbetskraft) för produktionen av molybdentråd. Den förbrukningskvot som sökanden tillhandahöll verifierades under kontrollen. Därefter multiplicerade kommissionen förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i Indien som källa för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen.

(80)

När de icke snedvridna produktionskostnaderna hade fastställts tillämpade kommissionen tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst och avskrivning. De fastställdes på grundval av WebFill Ltd:s redovisning (se avsnitt 3.2.3.1). Kommissionen lade till följande punkter till den icke snedvridna tillverkningskostnaden:

(81)

Till följd av den bristande samarbetsviljan fastställdes exportpriserna på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen använde de importuppgifter om kinesisk import som rapporterats i den databas som upprättats i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen (artikel 14.6-databasen) för att fastställa exportpriserna.

(82)

Med tanke på de låga importvolymerna från Kina (mindre än 1 % av förbrukningen i unionen) analyserade kommissionen huruvida de priserna kunde ses som tillförlitliga och representativa. I detta hänseende noterade kommissionen att Kinas genomsnittspris på exporten till unionen låg inom samma prisintervall som dess export till andra huvudsakliga tredjeländer (se skäl 92). Även om priserna på exporten till unionen låg i den nedre delen av intervallet ansåg kommissionen att de, även om de baserades på små volymer, var tillräckligt tillförlitliga och representativa för att kunna tjäna som grund för att fastställa ett exportpris för beräkningen av dumpningen.

(83)

Eftersom dessa priser redovisas på grundval av kostnad, försäkring och frakt (cif-nivå), justerades de till nivån fritt fabrik genom avdrag av ett lämpligt belopp för transport- och försäkringskostnader mellan gränsen mellan Kina och unionen. Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga använde kommissionen samma procentsats för justering som i den ursprungliga antidumpningsundersökningen (49) (1,84 %).

(84)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet, som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, med det exportpris fritt fabrik som fastställs ovan.

(85)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade var det inte möjligt att fastställa vilka produkttyper som exporteras från Kina. En jämförelse per produkttyp var därför inte möjlig.

(86)

Kommissionen erinrade om att dumpningsmarginalen fastställts genom en jämförelse mellan ett konstruerat normalvärde som grundades på uppgifter från Indien som en lämplig källa i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen och de genomsnittliga statistiska priserna på exporten från Kina till unionen, justerade tillbaka till nivån priset fritt fabrik.

(87)

På grundval av tillgängliga uppgifter räknade kommissionen ut en dumpningsmarginal på 44,98 %.

(88)

Kommissionen slog därför fast att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(89)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna tilläts upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades:

(90)

Enligt begäran har de kinesiska tillverkarna en tillverkningskapacitet på cirka 3 500 ton per år, dvs. mer än 19 gånger större än unionens hela förbrukning.

(91)

Eftersom de kinesiska myndigheterna inte var samarbetsvilliga beräknade kommissionen den outnyttjade produktionskapaciteten i Kina på grundval av sina slutsatser från den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång. I den undersökningen fann kommissionen att kapacitetsutnyttjandet var cirka 20–25 %. Då inget annat angivits utgick kommissionen från att kapacitetsutnyttjandet ligger kvar på en liknande nivå för den här översynsperioden. Med tanke på att den beräknade tillverkningskapaciteten för molybdentråd i Kina ligger kring 3 500 ton uppskattade kommissionen att den outnyttjade kapaciteten uppgår till minst 2 500 ton, vilket är mer än 15 gånger större än förbrukningen i unionen.

(92)

I avsaknad av samarbete från de kinesiska tillverkarnas sida analyserade kommissionen den kinesiska prissättningen utifrån handelsstatistik. De kinesiska priserna på exporten till de huvudsakliga destinationerna andra än unionen, dvs. Indien, Korea och Vietnam, låg på mellan 28 och 41 euro/kg medan de kinesiska priserna på exporten till EU låg på 33,80 euro/kg under översynsperioden (se skäl 107). Dessa priser är betydligt lägre än unionsindustrins priser på unionsmarknaden under översynsperioden. De kinesiska exporterande tillverkarnas genomsnittliga försäljningspris i alla länder utanför unionen var 40 euro/kg, vilket är [25–35] % lägre än genomsnittspriset på unionsmarknaden.

(93)

Såsom förklaras i skälen 150–152 är unionsmarknaden attraktiv när det gäller storlek och priser.

(94)

Två undersökningar om kringgående av åtgärder som genomfördes 2012 och 2013 fann att kringgåendet antingen skedde genom omlastning eller genom en mindre ändring av produkten. Först gällde det import av molybdentråd som avsänts från Malaysia (50) och sedan import av molybdentråd från Kina innehållande minst 97 viktprocent molybden, med ett största tvärmått av mer än 1,35 mm men högst 4,0 mm (51). Efter en tredje undersökning om kringgående av åtgärder utvidgades åtgärderna den 30 oktober 2015 till molybdentråd innehållande minst 97 viktprocent molybden, med ett största tvärmått av mer än 4,0 mm men högst 11,0 mm (52). Dessa ansträngningar för att kringgå de gällande åtgärderna visar hur pass attraktiv unionsmarknaden är för de kinesiska tillverkarna av den produkt som översynen gäller.

(95)

Undersökningen har visat på dumpning under översynsperioden och att den sannolikt fortsätter om åtgärderna upphör att gälla. Om åtgärderna upphör att gälla kommer stora mängder dumpad import sannolikt att komma in på unionsmarknaden på grund av Kinas outnyttjade kapacitet och en möjlig omledning av försäljningen från andra tredjeländer till unionen med tanke på de högre priserna på unionsmarknaden.

(96)

Unionsindustrin har inte genomgått några större strukturförändringar sedan den ursprungliga undersökningen och den senaste översynen vid giltighetstidens utgång. Den likadana produkten tillverkades av två tillverkare i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(97)

Den totala unionstillverkningen under översynsperioden fastställdes till cirka [198 000–232 000] kg. Kommissionen fastställde siffran på grundval av det makroekonomiska frågeformulär som sökanden hade fyllt i.

(98)

Eftersom uppgifterna i samband med skadebedömningen främst härrörde från den enda samarbetande unionstillverkaren och i tillämpliga fall dess uppskattningar av dem för den andra icke samarbetande unionstillverkaren, visas vissa siffror i ett indexerat format eller som intervall på grund att de uppgifter som de baseras på är konfidentiella.

(99)

Den totala förbrukningen i unionen under översynsperioden fastställdes till [148 000–174 000] kg. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin i) med beaktande av unionsindustrins totala försäljning i EU enligt sökandens svar på det makroekonomiska frågeformuläret och ii) med tillägg av de volymer som importerats till EU enligt rapportering i artikel 14.6-databasen.

(100)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (i kg)

(101)

Under skadeundersökningsperioden gick förbrukningen i unionen ner med 28 % jämfört med 2017. Mer specifikt sjönk den med 1 procentenhet 2018 och därefter med 23 procentenheter 2019 samt med ytterligare 4 procentenheter under översynsperioden.

(102)

Unionens minskade förbrukning av molybdentråd, som noterats sedan den ursprungliga undersökningen samt under skadeundersökningsperioden, kan främst förklaras av den tekniska utvecklingen inom fordonsindustrin och av att automatlådorna gradvis har blivit fler än de manuella växellådorna, vilket är det huvudsakliga användningsområdet för molybdentråd.

(103)

Kommissionen fastställde volymerna av importen från Kina till unionen utifrån uppgifterna i artikel 14.6-databasen. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av nämnda importvolym uttryckt som en procentandel av den totala förbrukningen i unionen.

(104)

Importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (kg) och marknadsandel

(105)

Även om importvolymerna från Kina till EU ökade med 171 % under skadeundersökningsperioden är volymerna av den produkt som översynen gäller låga, och marknadsandelen för den kinesiska importen låg kvar under 1 % under översynsperioden.

(106)

På grund av de kinesiska exporterande tillverkarnas bristande samarbetsvilja fastställde kommissionen importpriserna på grundval av volymer och värden för den produkt som översynen gäller i fråga om Kina som rapporterats i artikel 14.6-databasen.

(107)

Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/kg)

(108)

Genomsnittspriset på importen från Kina till unionen av den produkt som översynen gäller sjönk kontinuerligt och kraftigt, med 57 % mellan 2017 och 2019, för att sedan ligga kvar på samma nivå under översynsperioden. Även om volymerna är låga har tendenserna hållit i sig under ett antal år och de står även i strid med tendenserna för råvarupriset och de ökade priserna på molybdenoxid, särskilt mellan 2017 och 2018–2019 (53).

(109)

Det genomsnittliga importpriset understeg unionsindustrins genomsnittspris med [52–67 %] under översynsperioden.

(110)

På grund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida kunde de produkttyper som exporteras från Kina till unionen dock inte fastställas, och det var därför inte möjligt att göra en jämförelse per typ.

(111)

Den sammanlagda volymen av importen till unionen liksom marknadsandelen och pristrenden för importen av molybdentråd från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(112)

Under skadeundersökningsperioden var de samlade volymerna av importen av molybdentråd från andra tredjeländer än Kina lägre än de från Kina enbart under samma period, och låg fortfarande långt under en marknadsandel på 1 %. Mycket små kvantiteter kom från Indien och från Hongkong, Ukraina och Förenta staterna. Priserna på importen från alla tredjeländer var mycket högre än de som togs ut av de kinesiska exporterande tillverkarna och av unionsindustrin. Detta beror sannolikt på att de är särskilda nischprodukter som säljs i små mängder.

(113)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(114)

De dataset som fanns tillgängliga för kommissionens fastställande av skadan skilde sig åt för de makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorerna. Vad gäller de makroekonomiska indikatorerna förlitade sig kommissionen på uppgifterna i Plansee SE:s svar på frågeformuläret och dess uppskattningar av dem för den andra unionstillverkaren. Vad gäller de mikroekonomiska indikatorerna förlitade sig kommissionen på uppgifterna i Plansee SE:s svar på frågeformuläret. Eftersom Plansee SE stod för cirka [86–94] % av den totala försäljningen i unionen under översynsperioden ansåg kommissionen att båda uppsättningarna av uppgifter var representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(115)

De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(116)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(117)

Unionens sammanlagda produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(118)

Produktionsvolymen minskade med 30 % under skadeundersökningsperioden. Mer specifikt ökade den med 11 procentenheter 2018 för att därefter sjunka med 36 procentenheter 2019, och med ytterligare 5 procentenheter under översynsperioden. Denna sänkning berodde på minskad förbrukning i unionen, såsom förklaras i skäl 102.

(119)

Tillverkningskapaciteten minskade också generellt med 20 % under skadeundersökningsperioden, främst på grund av den minskade efterfrågan på marknaden och efterföljande ändringar av produktionslinjerna till andra produkter eftersom samma produktionslinje används för olika produkttyper, inbegripet den produkt som översynen gäller.

(120)

Den parallella minskningen av produktionsvolymen och tillverkningskapaciteten under skadeundersökningsperioden ledde till att kapacitetsutnyttjandet sjönk något, nämligen med 13 % under skadeundersökningsperioden.

(121)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym (i kg) och marknadsandel

(122)

Unionsindustrins totala försäljning på unionens marknad minskade avsevärt, med 29 %, under skadeundersökningsperioden. Försäljningen var relativt stabil mellan 2017 och 2018 för att därefter sjunka med 23 procentenheter 2019 och med ytterligare 5 procentenheter under översynsperioden. Anledningen till att siffrorna sjönk var att efterfrågan minskade på unionsmarknaden såsom förklaras i skäl 102.

(123)

Unionsindustrins marknadsandel låg kvar på 99,4 % under skadeundersökningsperioden på grund av effekterna av de antidumpningsåtgärder som införts mot import från Kina av den produkt som översynen gäller och det faktum att ingen annan utom EU och Kina tillverkar produkten i stor skala.

(124)

Då både förbrukningen i unionen och unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 29 % under skadeundersökningsperioden, förblev marknadsandelen oförändrad.

(125)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(126)

Sysselsättningen inom unionsindustrin ökade med 25 % under skadeundersökningsperioden. Dock sjönk produktiviteten med 36 % under samma period på grund av minskad efterfrågan på marknaden åtföljd av minskad produktion.

(127)

Såsom förklaras i skälen 86–88 fastställdes dumpningsmarginalen till strax under 45 %. Kommissionen konstaterade därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden. I den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång visade unionsindustrin tecken på att återhämta sig från verkningarna av tidigare dumpning. Under skadeundersökningsperioden för den här översynen vid giltighetstidens utgång fortgick återhämtningen, något som främst visades genom att vinsterna låg på sunda nivåer under hela perioden, vilket anges nedan, även om marknaden krympte.

(128)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för Plansee SE till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser och tillverkningskostnad i unionen (euro/kg)

(129)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen var stabilt under skadeundersökningsperioden, med undantag av 2019 då genomsnittspriset steg med 8 procentenheter jämfört med 2017.

(130)

Unionsindustrins genomsnittliga tillverkningskostnad var relativt stabil under skadeundersökningsperioden, även om kostnaden per enhet steg sporadiskt 2018 med 7 procentenheter och 2019 med ytterligare 11 procentenheter jämfört med 2017.

(131)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(132)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 15 % under skadeundersökningsperioden, med en kraftig sporadisk ökning på 42 % 2018.

(133)

Unionsindustrins lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(134)

Varulagren motsvarade endast en mycket liten andel av den totala produktionen under skadeundersökningsperioden. Denna faktor ansågs därför inte vara meningsfull för bedömningen av den ekonomiska situationen i unionsindustrin.

(135)

Unionsindustrins lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(136)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att nettovinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen.

(137)

Unionsindustrins lönsamhet sjönk med 44 procentenheter från 2017 till 2018 och sedan med ytterligare 9 procentenheter 2019 för att därefter öka med 38 procentenheter under översynsperioden. Totalt sjönk lönsamheten med 17 % under skadeundersökningsperioden.

(138)

Även om lönsamheten sjönk under skadeundersökningsperioden låg den ändå på en hög nivå.

(139)

Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Tendenserna för nettokassaflödet pekade uppåt under skadeundersökningsperioden, och även om det i jämförelse med 2017 var 13 % lägre 2018 och 39 % lägre 2019 var det 12 % högre under översynsperioden.

(140)

Investeringarna ökade markant i jämförelse med 2017, särskilt under 2019 och översynsperioden, vilket i huvudsak berodde på att Plansee SE moderniserade en produktionslinje.

(141)

Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde. Räntabiliteten från tillverkningen och försäljningen av den likadana produkten minskade under skadeundersökningsperioden. Dock var minskningen mer uttalad under åren 2018 och 2019, och indikatorn förbättrades avsevärt och var 40 % lägre än 2017.

(142)

Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen i unionen med 29 % och även om unionsindustrins marknadsandel uppgick till nära 100 % påverkade den sjunkande efterfrågan ett antal skadeindikatorer negativt.

(143)

Även om lönsamheten låg på sunda nivåer under översynsperioden föll den med 17 % under skadeundersökningsperioden, och några av de andra skadeindikatorerna, såsom produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och försäljningsvolym, utvecklades negativt under denna period. Särskilt sjönk produktionsvolymen med 30 %, produktionskapaciteten med 20 %, kapacitetsutnyttjandet med 13 % och försäljningsvolymen med 29 %, vilket i alla fallen berodde på den minskade efterfrågan på unionsmarknaden. Andra indikatorer förbättrades under skadeundersökningsperioden, såsom antalet anställda (med 25 %) och kassaflöde (med 12 %).

(144)

Volymerna av importen från Kina eller andra länder till unionen var mycket låga. Under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång ökade den kinesiska importens marknadsandel främst på grund av kringgående som under tiden hade upphört till följd av åtgärder mot sådant 2013 och 2015.

(145)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(146)

Kommissionen undersökte därför sannolikheten för att den skada som ursprungligen vållats av den dumpade importen från Kina skulle återkomma om åtgärderna upphörde.

(147)

I skäl 145 drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under översynsperioden. I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen bedömde kommissionen därför huruvida skadan sannolikt återkommer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(148)

I detta avseende undersökte kommissionen Kinas produktionskapacitet och outnyttjade kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft samt sannolika prisnivåer på importen från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder samt deras möjliga inverkan på unionsindustrin.

(149)

Enligt begäran har de kinesiska tillverkarna en tillverkningskapacitet på cirka 3 500 ton per år, vilket är mer än 19 gånger större än unionens förbrukning.

(150)

Unionsmarknaden är attraktiv sett till sin storlek och sina priser samt på grund av den viktiga roll som EU:s fordonsindustri spelar. Tidigare har kinesiska tillverkare upprepade gånger visat sitt intresse för unionsmarknaden genom att försöka kringgå antidumpningsåtgärderna. Under översynsperioden var genomsnittspriserna på importen från Kina till unionen lägre än priserna på exporten från Kina till andra länder.

(151)

Då kinesiska exporterande tillverkare inte har sålt några betydande mängder till unionen analyserade kommissionen även deras prissättning på exporten till tredjeländer. Kinesiska tillverkare säljer i genomsnitt till priser som är [28–37] % lägre än unionsindustrins genomsnittspris. Exporterande tillverkare har därför starka incitament att leda om sin försäljning till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(152)

Kinesiska tillverkare ser därför unionsmarknaden som mycket attraktiv, och slutsatsen kan dras att den outnyttjade kapaciteten i Kina åtminstone delvis skulle användas för att kraftigt öka exporten till unionsmarknaden till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(153)

Såsom beskrivs i skälen 93 och 150 skulle unionens attraktionskraft troligen leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina. Då molybdentråd kvalitetsmässigt är en ganska homogen produkt är prisnivån den viktigaste faktorn i valet mellan att köpa från unionstillverkarna eller från de kinesiska exporterande tillverkarna. I likhet med analysen i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång visar den plötsliga minskningen av kinesisk import till följd av antidumpningsåtgärder och åtgärder mot kringgående att kunder enkelt kan byta till leverantören med det mest konkurrenskraftiga priset (dvs. från kinesiska exporterande tillverkare till unionstillverkare eller tvärtom om åtgärderna upphör).

(154)

Av dessa skäl kommer unionsindustrin då sannolikt att tvingas att antingen sänka sina försäljningspriser på bekostnad av lönsamheten eller behålla försäljningsprisernas nivå och sannolikt förlora försäljningsvolymer och marknadsandelar till fördel för de kinesiska exportörerna. Ännu mer realistiskt verkar en kombination av dessa scenarier vara. Detta skulle slutligen leda till prispress, förluster och att kinesisk import troligen skulle återta den marknadsandel som den hade innan åtgärderna infördes.

(155)

Kommissionen gjorde en simulering för att kvantitativt kunna bedöma effekten av importen från Kina på unionsindustrins ekonomiska situation. Två scenarier togs fram, nämligen en kraftig ökning av importen från Kina i) till den nivå som importvolymen från Kina hade under översynsperioden för det ursprungliga ärendet 2009 (dvs. mellan den 1 april 2008 och den 31 mars 2009), men på samma prisnivå som unionsindustrin tillämpade på icke-närstående kunder, och ii) till den nivå som de kinesiska exporterande tillverkarnas marknadsandel låg på under översynsperioden för det ursprungliga ärendet 2009, då unionsindustrins priser underskreds med 15 %. Mot bakgrund av att de exporterande tillverkarnas priser på försäljning till tredjeländer i genomsnitt var [28–37] % lägre än unionsindustrins under översynsperioden är den siffra som valts för prisunderskridandet (15 %) väldigt konservativ eftersom det faktiska underskridandet som konstaterats var [52–67] % under översynsperioden. Vid fastställandet av den hypotetiska produktionskostnaden tog kommissionen dessutom hänsyn till vilken andel av de totala produktionskostnaderna som är fasta kostnader för de unionstillverkare som ingår i urvalet.

(156)

I det första scenariot skulle unionsindustrins lönsamhet sjunka [15–24] %.

I det andra scenariot skulle unionsindustrins lönsamhet till och med sjunka [25–33] %.

(157)

I de båda konservativa scenarierna skulle effekterna av den kinesiska importen göra unionsindustrin kraftigt olönsam.

(158)

På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en markant ökning av den dumpade importen från Kina till skadevållande priser, och därmed göra att den väsentliga skadan skulle återkomma.

(159)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida det skulle strida mot unionens intressen som helhet om de gällande antidumpningsåtgärderna bibehölls. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, däribland unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(160)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(161)

På denna grundval undersökte kommissionen huruvida det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och återkommande skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna.

(162)

De gällande antidumpningsåtgärderna fick positiva effekter för unionsindustrin och gjorde att den kunde återhämta sig från den tidigare dumpningen under översynsperioden.

(163)

Kommissionen drog slutsatsen att om åtgärderna skulle upphöra att gälla vore det dock högst sannolikt att skadan återkommer med tanke på unionsmarknadens attraktionskraft, Kinas outnyttjade kapacitet, de kinesiska exporterande tillverkarnas prissättning och det tidigare kringgåendet.

(164)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att bibehålla antidumpningsåtgärderna för den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina.

(165)

Kommissionen uppmanade icke-närstående importörer, handlare och användare att ge sig till känna, men fick inte in några svar på frågeformuläret.

(166)

Kommissionen fick inte in några synpunkter som tyder på att bibehållandet av åtgärderna skulle få en så pass stor negativ inverkan på importörer och användare att detta skulle väga tyngre än åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin.

(167)

Därför drog kommissionen slutsatsen att importörer, handlare och användare inte skulle påverkas i någon större utsträckning om åtgärderna bibehölls.

(168)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att tvingande skäl med hänvisning till unionens intresse saknas för att bibehålla de nuvarande åtgärderna mot importen av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina. Ett bibehållande av åtgärderna skulle ligga i unionsindustrins intresse och inte förvärra situationen för användare och importörer i unionen.

(169)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder för import av viss molybdentråd med ursprung i Kina, som infördes genom förordning (EU) 2016/1046, bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Därmed finns det anledning att bibehålla utvidgningen av de åtgärder som vidtogs efter de undersökningar om kringgående av åtgärder som nämns i skäl 2.

(170)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (54) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(171)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.